onsdag 10 januari 2018

Skattar mest är bäst?

Jag gjorde ett mastodontlångt inlägg om reaktioner på tidig pension före nyår men när jag kom på mig med att klämma in dagens ämne i ett P.S. var jag tvungen att hejda mig - det blev för långt. Eftersom det är ett, anser åtminstone jag, relevant ämne ger jag det en egen dag. Skolstartsdagen till på köpet. Här kommer det:


Det finns en kritik konstruktiv feedback av tidig pension som jag tycker skaver mer än annan feedback. Det handlar om att den som checkar ut från yrkeslivet i förtid berövar staten skattemedel som behövs för att driva maskineriet i form av skolor, sjukvård etc. Även om man som tidig pensionär fortfarande betalar moms på köpta varor (och, som Jakob kommenterade mitt förra inlägg i frågan - även skattar på KF/ISK:en, även om det vad jag fattar går att betala dessa i ostkrokar) så är det ju ett obestridligt faktum att det blir färre skattekronor in än om de tidiga pensionärerna (säkert uppåt 0,00005% av befolkningen så det är ju en angelägen fråga) hade fortsatt att förvärvsarbeta. Jag var lite nyfiken på exakt hur mycket mindre jag kommer att pytsa in till staten än en person som slutat studera efter gymnasiet och därefter jobbar deltid. Säg en barnskötare som jobbar 80% (23 000kr*0,8 och så 30% skatt på det - räknar jag rätt?).


-"Fru EB, det var länge sedan man såg några skattekronor från er"


Utan att tråka ut er med detaljerna kan sägas att jag, i det fall de yttre förutsättningarna följer dagens mönster (löneökning kring 2% årligen och att vår skattemodell kommer att se ut på ungefär samma sätt framöver), kommer jag att pynta mer till staten över min livstid, även om jag går i pension vid 45 och den deltidsarbetande barnskötaren går i pension vid 65. Då har ändå barnskötaren börjat jobba fyra år tidigare än jag eftersom jag pluggade efter gymnasiet. Endast om barnskötaren går upp till heltid i 40-årsåldern hamnar vi på ungefär samma totala skattebidrag sett ur ett livstidsperspektiv. Om barnskötaren väljer att jobba heltid från start går hen om mig någonstans kring 60-strecket.


Deltidsarbetande barnskötare behöver sällan "stå till svars" i media. Snarare blir de retoriska troféer i olika valdebatter. Men när en akademiker och höginkomsttagare som Oskar Lindberg a.k.a. Fantastiska Farbror Fri hoppar av ekorrhjulet för att kunna spendera tid med sina barn och börja frilansa, då ska han motivera. Eller missförstod jag tonläget i media? Jag såg bara någon morgonsoffa och lyssnade på Plånboken i P1 och jag kanske övertolkar Pia Fridéns tonfall efter 6 minuter in avsnittet, men visst låter hon lite irriterad när hon säger: "Ni är båda två utbildade, men ni jobbar ju-u inte då eh och bidrar till samhället i form av att betala skatt. Du ser det inte som bortkastat att ni har de här utbildningarna och sen så, så jobbar ni inte?"


Seder & bruk i olika kontexter är inte min paradgren, så en ärlig fråga: Finns det en sorts hederskodex som säger att man bör ägna sig åt sitt högskolestuderade gebit fram till pensionen för att vara en god samhällsmedborgare? Bör man inte då i samma anda sätta dit de jävlarna som skaffar utbildningar man inte får jobb på? Eller de /företrädesvis/ kvinnor som okynnes-deltidsjobbar trots att de har en arbetsför partner? 


Jag tror att Pia blir distraherad vid tanken på att Oskar, till skillnad från producenten av Plånboken som mest vaskar fram nyheter av typen "så sparar du el i juletider" knäckt den privatekonomiska nöten på riktigt. För man har inte helkoll på läget om man som Pia säger "Alltså, jag tror ju att det kan finnas en och annan som lyssnar därute nu som stretar och kämpar på och försöker få vardagen att gå ihop som känner sig provocerad av er livsstil...eeehh... kan du förstå det?". Oskar, snäll dalmas, svarar artigt att "Det kan jag absolut förstå". FruEB, oartig stockholmare och därtill anonym bloggare, kan abslut inte förstå och här är varför:


1/ Vi har aldrig haft större konsumtionsutrymme än nu. Konsumtionsutrymme är detsamma som sparutrymme, men 94% av vår bortskämda, consumer sucka-befolkning väljer att konsumera istället för att spara.


2/ Arbetslösheten för inrikes födda är fortfarande låg (ledsen för gamla siffror, hittade inget fräscht)


3/ 58% av svenskarna reser utomlands minst en gång om året.


Exakt var Pia, stretar och kämpar folk? Är det här? Eller kanske här? Nej, jag vet, här!


Pust, ännu en dag i gruvan...


Dessutom tenderar nog den som har drivkraften att bygga en pengamaskin av FFF-kaliber att vara energiskt lagd även efter pensionering vilket torde pytsa in en och annan skattekrona, om än inte i samma utsträckning som tidigare. Den som drar in hög lön och därmed mycket skatt under färre år är lika mycket värd ur ett samhällsnyttoperspektiv som den som drar in låg lön under ett större antal år. Summan av kardemumman är densamma. Eller som FFF säger: "Vi har jobbat deltid men ojämnt fördelat över livet." Och då är jag storsint nog att inte räkna in positiva sekundäreffekter av att gå i tidig pension. För egen del kan jag exempelvis tänka mig att jag kommer att kunna hjälpa mina föräldrar en del när de blir gamla (mindre press på vårdmodulen), jag kommer troligtvis att hoppa in när mina barns barn blir sjuka (mindre deg att betala ut för Försäkringskassan) och minskningen av stress efter pensionering kanske bidrar till en stroke mindre att ta hand om (mindre press på sjukvårdsapparaten vilket enligt länk sparar runt 700 lakan). Att folk som Pia refererar till blir upprörda över FFF:s "livsstil" (hon får det att låta som att de vaskar hemma i torpet) kanske går att härleda till något annat än irritation över förspillda skattepengar?


Mvh/
FruEfficientBadass


P.s. Och borde man då i rimlighetens namn inte också  bli upprörd över folk som Minecraft-Markus som, trots att han har klara talanger inom exempelvis teknik, bara sitter och rullar tummarna i LA? Vilket slöseri. Jag tycker allt att han kan gå in och göra sina resterande 30 år som skattebetalare. Eller Kungen? Vad jag förstår är han ju en habil chaufför, borde han inte kunna åtminstone extraknäcka på Taxi Stockholm foch dra in några spänn till apanaget? D.s.

21 kommentarer:

  1. Håller med dig! Pia låter som en bitter och avundsjuk person, tur att man inte känner henne haha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt inställning - gläds åt det du redan har (eller inte har)!#stoicism

      Radera
  2. Lyssnade också på Plånboken och Pia, tyckte precis som du att det fanns en underton av irritation över familjen Fris livsval.

    Till skillnad mot dig så tillhör jag dem som har börjat jobba tidigt.
    Från ungefär 45 årsålder har jag inte haft ett fast arbete(inga bidrag). Jobbat i perioder för att sen vara ledig i perioder. Har kunnat spara och resa fastän inkomsterna varit små,det gäller att ha små utgifter.
    Jag har inte fyllt sextio än, är fri från lönearbete men har ändå ett meningsfullt liv även jag inte åker till Thailand eller spelar golf. Jag är engagerad och hjälper till både här och där. Visst blir jag också ifrågasatt av mina låglönearbetande "kompisar" där ett fåtal har det knapert p g a sin inkomst men påfallande många har en dålig ekonomi för att de inte kan handskas med pengar och köper en massa skit de inte behöver. Kan tala om att moraliserandet från en del, över hur jag lever inte är nådigt.
    Sedan vill jag påpeka att farbror fri är infödd Stockholmare, är däremot inte helt hundra på om inte den där Pia är en inflyttad lantis. Många som jobbar inom media är inflyttade från mindre städer och landsort och har bosatt sig på numera reservatet Södermalm. Den riktiga ekenkisen skulle aldrig bete sig som Pia./ME

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hörde i "Allt du velat veta" (avnsittet om klimat) att Indiens premiärminister gått ut och börjat förespråka en enklare livsstil à la Ghandi som ett sätt att skapa lyckligare medborgare och bättre miljö. Det behövs fler förebilder som du!

      Radera
  3. Hear hear! Det är så uppenbart att den där typen av kommentarer/argument är grundade i känslomässiga reaktioner och avundsjuka. Klarar man av att tänka ett par varv till så kommer man fram till samma slutsatser som du.

    Man kanske ska trycka upp fler såna räkneexempel i ansiktet på dem för att få folk att fatta hur mycket mer en höginkomsttagare faktiskt pyntar in i skatt under sitt arbetsliv (även om det är kortare).

    Jag tror det som skrämmer dem mest är att såna här personer klarar sig själva, i Sverige ska man ju helst ha en offerkofta modell större och tas om hand av staten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och jag tror det sticker folk i ögonen att man inte flyter med strömmen. "Vad fick hon som inte jag fick" som min 8-åring brukar säga.

      Radera
  4. Problemet är ju som du själv skriver är att du pytsar in till staten i form av kapitalskatt och moms men inte betalar till kommun och landsting som bekostar de tjänster som vi alla utnyttjar mest d.v.s sjukvård, äldrevård och skola/barnomsorg och som får sina skattepengar till största del av det inkomstarbetare i kommunen/landstinget betalar i skatt. Jag kan nog tycka att det är störande att man tex har ett flertal barn som går i skola och inte bidrar till finansieringen av det. Än mer störande är det att ha barn på förskola och fritids när man inte arbetar utan lever på att förvalta kapital. Det är inget arbete som kräver barnpassning utan är rakt av missbruk av systemet och inte heller formellt tillåtet om man skulle bli granskad. Jag lever själv huvudsakligen på kapitalinkomster så jag är en del av problemet men jag kan fortfarande analysera frågan objektivt och inser att det är ett systemfel att det går att göra så här. Man borde behöva betala för skola etc om man är arbetsför och kan få ett jobb men frivilligt väljer bort det. Rent krasst hade många av de tidiga pensionärerna, särskilt barnfamiljer, inte haft möjlighet att sluta arbeta om de hade varit tvungna att betala vad skola och sjukvård egentligen kostar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men jag kan tycka att om jag genom förvärvsarbete pytsat in lika mycket kommunalskatt under min livstid som någon som betalar identiskt lika mycket fast utdraget över tid gör lika mkt skäl för sin barnomsorg/nyttjande av sjukvård?

      Radera
    2. Anonym 10 jan: Förstår inte vad du menar med att det är ett systemfel. Vi har ett system som oavsett om jag har barn eller inte så bekostar våra skattemedel alla barns skolgång. Jag förstår inte den kopplingen till huruvida jag väljer att spara så att jag kan sluta jobba tidigare. Är det mer ok att pensionera sig tidigt om man varken har barn eller varit sjuk? Eller missförstår jag dig?
      FEB: "Eller Kungen? Vad jag förstår är han ju en habil chaufför, borde han inte kunna åtminstone extraknäcka på Taxi Stockholm och dra in några spänn till apanaget?" KLOCKRENT! (Och till sina 3 barns skolgång)

      Radera
    3. Men du får tänka att åtminstone två av barnen bidrar (eller bidrog, min info kan vara daterad)rätt bra till staten genom tobaksskatten. För att inte tala om Knugen himself.

      Radera
    4. De är ju inte, vad jag vet, nykterister heller. Några SEK till till skattekistan. Ska in till chefen nu och be om löneförhöjning eftersom jag ska bli farmor till sommaren.

      Radera
  5. Detta med hälsan, en stroke mindre, är ju en viktig samhällsvinst! För att inte tala om alla stressrelaterade hälsoproblem, fetma och andra välfärdssjukdomar. Sluta förvärvsarbeta och det finns mer tid till hälsan. Ohälsofakturan blir mindre, är ju inga småsummor vi pratar om. En annan aspekt är att resurserna brukar vara begränsade hos den som sparat och investerat allt själv så mindre konsumtion minskar miljöpåverkan. Win win enligt mig, men staten med sitt miljödränerande system med ökad konsumtion, fler människor och skattetryck på det, tycker nog inte det. Tyvärr.

    SvaraRadera
  6. Exakt! Snålis skrev liknande om det i inlägget http://spardiet.blogspot.se/2017/11/den-lutherska-pliktkanslan-och-det.html. Men staten är en mes, det är vi människor som måste ta kommandot och det gör vi genom att leva våra liv på bästa tänkbara sätt. Om det sen innebär att vi giggar deltid men lever sparsamt eller bulkar i hästjobb ett antal år för att sen varva ner, är helt upp till var och en. Vår enda egentliga skyldighet i samhällskontraktet är att försöka vara självförsörjande i den mån det går och försöka att inte skapa problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och när jag menar självförsörjande menar jag det inte på Mandelmann-vis utan att man jobbar för att bekosta sina egna räkningar, men det fattade ni ju...

      Radera
    2. I hear you sister!

      Radera
  7. Haha klockrent! För att inte tala om hur upprörd pensionsexperten blir, han som har som mantra att alla ska jobba så mycket de bara kan (alltså som anställd) för att få en bra pension.

    Hälsningar en okynnesdeltidsarbetare som inte har okynnesskaffat barn så det går nog jämt upp.

    Ps. Kan du inte göra dina länkar så det öppnas på ny sida, bara en ruta att bocka i, så slipper man klicka tillbaka för att komma till inlägget, underlättar läsandet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tips, jag ska kolla det veckorna som kommer och fixa (FruEB är inte så teknisk)

      Radera
    2. Linn du kan också klicka på länken med ditt scrollhjul på musen, alternativt hålla inne ctrl och klicka på länken.

      Radera
  8. Om folk är så måna om att man ska bidra till samhället är det anmärkningsvärt att samma människor gärna vill göra så många avdrag i deklarationen som möjligt, vill handla billigt (på andra människors och miljöns bekostnad) och hellre låter andra betala deras stress när de blir sjukskrivna istället för att ta ansvar för det man verkligen vill göra och leva livet mer oberoende. Att pensionen blir lägre borde ju räcka, det blir ju inte orättvist då. Och som om människors enda bidrag till andra människor (samhället alltså) bara bestod i pengar, man häpnar! /Eva

    SvaraRadera

Avkastning vs. miljö

Ja herreminje. Det var i sanning bättre förr. När vi inte producerade en massa prylar som förstörde vår jord, när vi inte strävade efter evi...