torsdag 10 maj 2018

Beach 2018 - äntligen en lösning

Ciao suckas. Män och ej trans-personer kan hoppa detta inlägg för här ska talas bikinilinjer. Stannar du kvar ändå utgår jag från att du är ett pervo och det vill du väl inte. Om du är man och/eller icke-trans rekommenderas här annan läsning.

FruEB har sedan avslutade tonår varit förskonad från kroppsliga komplex. Det kan ha att göra med att jag klämt fram tre inte helt smala bebisar (den sista vägde 4 956g - en siffra som kan flasha upp i mardrömmar ibland) och således mest är tacksam över att ha en kropp kvar över huvudtaget och att saker rör sig ungefär som de ska. Men ett område på min kropp ställer till en del besvär och det är det parti mellan bål och ben som går under det obegripliga namnet "bikinilinjen" (ett: det är inte linjen som är problemet, det är det som sker nedanför linjen som skapar merarbete och två: "bikini" - hela konceptet andas amerikanskt 50-tal).

Redan i 20-årsåldern behövde jag hantera området inför badsäsong (och annan säsong också om vi ville ha en chans att komma till). Själva hårborttagningen i sig är väl inget större problem, även om jag på rak arm kan tänka mig ungefär arton saker som är roligare att göra. Para ihop strumpor efter tvätt exempelvis. Problemet uppstod efter - hemska utslag som gjorde asont. Första gången jag var med om det ringde jag akuten eftersom jag trodde att jag fått snabbväxande tumörer, men det visade sig vara simpla inflammationer. Jag har genom åren testat än det ena, än det andra - sprit, både internt och externt, samt olika hårborttagningsmetoder. Apropå sparplan - du kan i princip lägga HUUUUR mycket pengar som helst på töckera. För vad? För privilegiet att exponera några extra decimeter millimeter hud på övre delen av låren?

Nu är jag snart 42 år och har givit mig själv vissa löften - exempelvis att aldrig mer jobba på ett ställe som ger mig regelbunden ångest* eller att dricka glögg. I samma veva bestämde jag mig för att aldrig mer raka bikinilinjen. Eftersom jag inte är helt befriad från fåfänga är alternativet att flasha otuktad bikinilinje utesluten. Förutom inför min man då, men vi har varit gifta i 15 år så han blir glad om han får se någon bikinilinje över huvudtaget. Men blotta tanken på att röra mig i badmiljö på detta gränslösa vis gör mig svimfärdig- det kommer inte att hända. Så vad jag behövde göra var att hitta en badbeklädnad som går ner en bit över låren. Lite som på förr i ti'n:




Så jag började googla. Vad tusan googlar man på? Baddräkt med kjol? Sagt och gjort:




Alltså...no offense söta brunett på evanette.se, men du måste vara den yngsta person som någonsin haft på sig den där baddräkten ever'n'evva. Mönstret är vidrigt och storlekarna börjar på 46. Jag vill dölja bikinilinjen, inte addera 30 år till min ålder. Jag testar istället att googla "bikinis med kjol" and now we're talking!



Panos Emporio har skapat något så smart som en 3-i-1-baddräkt som man kan bära på ett flertal olika sätt, varav ovan skulle vara min variant. Jag tycker den var snygg och stilren och även om jag inte är någon fan av flagranta logotyper tycker jag ändå att det fanns något otantigt i den där vita randen. En liten liten touch av Chanel - håller du med? Dessvärre hade även priset en liten touch av Chanel - över min döda snålkropp att jag betalar 199,99 dollar för en baddräkt!

Jag fortsatte mitt googlande på "bikinis med ben" och nu började det likna något:



Bilden till vänster är från Adidas och bilden till höger från någon random sida jag inte minns namnet på men där man benämner shortsen "surf shorts", och notera det listiga att man kan låta ursprungsbikinin sticka ut under - för att skapa "bikinikänslan", men låta shortsen ta över och täcka nedåt. Och jag tycker inte det ser tantigt eller töntigt ut (som med den blommiga städrocken i baddräktstappning ovan) utan bara fint och fräscht. Eftersom Adidas verkade vara de som hade lite koll gick jag till deras flaship store hörnet Kungsgatan/Sveavägen. Jag kunde tajmat mitt besök bättre - det var snöstorm i februari och inte knökfullt i badklädesavdelningen så att säga. Men jag hittade ändå ett par svarta herrbadbyxor i totalt enkelt, klassiskt snitt, perfekt kombinerbara med min redan existerande svarta bikinitopp.




Jag erfor också den minst ångestframkallande badklädesprovningen någonsin då jag drog på mig brallorna över mina långkalsonger där i provhytten. Jag behövde inte ens se mig i spegeln, jag kände ju att de var i rätt storlek. Och det bästa av allt - priset! 250 kronor för ett finalt slut på badklädesbryderierna! Jag känner mig nu fri. Fri från den förhatliga hårborttagningsfrågan (ink dyra produkter och salongsbehandlingar), fri från funderingar kring vad jag ska ha för badkläder. Om jag känner för att köpa en säsongsglad bikini kan jag nu göra det och låta bikinitrosan sticka upp lite under mina svarta "surfshorts" och komma undan med det. Se exemplet nedan, en bikini från HM för ett par hundringar:



Över min döda kropp att jag visat mig in public med en sådan vågad benskärning. Men med mina Adidas-shorts - nemas problemas. Jag har trots allt tränat flera minuter om dagen för mitt tvåpack och vill displaya det på stranden. Jag återkommer till Hulda Anderssons credo: Framhäv det du gillar, skippa resten.

Nu trodde jag att inlägget var färdigt och klart, men några dagar innan publicering trillade jag förbi en i mitt tycke totalt ointressant butik med det obegripliga namnet Calzedonia i en närbelägen galleria, och vad skådar mitt nordvästra? En hel range med badshorts för kvinnor! Komplett med rosett och allt! Mot mina principer dubbelköpte jag alltså ett till par badshorts - ett par för stan, ett par till landet. Även dessa var rätt billiga - 199kr kostade de.



Eftersom min man inte läser bloggen kan jag också avslöja att jag gått hela den här vargavintern utan att en enda gång raka benen. Det är ju inte så att han har märkt något, däremot har jag sluppit "du-sticks"-kommentarerna från barnen. Jag tog inte tag i benfrågan förrän till påsk då jag insåg att det nu bara är veckor till 3/4-byxa+klack-säsong. På så sätt har jag sparat runt en arbetsdag och kostnaden för rakskum och hyvlar på uppskattningsvis 150 riksdaler. Lägg dem i en indexfond några decennier...**

Mvh/
FruEfficientBadass


* Och det löftet håller jag i och med att jag nu har konstant ångest istället för som tidigare bara regelbunden
** Jag skojar. Jag har inte räknat på detta, någon jävla måtta får det vara.

24 kommentarer:

  1. Jag kör Stadium svarta surf-bikinibrallor, Warp tror jag de heter. Helt perfekta. Har inte heller hittat något sätt att slippa hudinflammationer så jag vägrar numera rakning. Är helt fascinerad över de som kör helrakat utan att dö i infektioner. Är ännu mer fascinerad över män som kräver helrakat och inte fattar att det inte är möjligt för vissa av oss. Ja, jag talar om vuxna män över 40. Mvh singel

    SvaraRadera
  2. Jisses. Alltså 1) Den man som ”krävt” alt ”insisterat” på ”helrakat” åker med första sortering av flera skäl ett varandes brist på stil 2) De var rätt långa Warp? Nästan till knäna, finns kortare för dam?

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1.indeed! 2.mina Warp är precis lagom länga, boxermodell i bikinityg, lite nedan ljumsken liksom. Röhnisch har också, men dyra.

      Radera
  3. Helrakat!? Känns som för mycket porrsurf och för lite verklighetsupplevelser. Han hade lätt fått krypa tillbaka under sin sten (uppkopplad sten tydligen) och fortsatt jobba med sin världsbild. Jag kör vinterpäls, au naturel, på vintern och rakar benen några gånger på sommaren. En släkting på min mans sida föreslog att vi skulle ge presentkort på Brazilian wax till svärmor i 60-årspresent. Jepp, it’s true. Blev en annan present kan tilläggas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha din släkting ha humor. En förtjänstfull scen i franska Netflixkomedin med världssämsta titeln ”Jag är ingen lättfotad man” e d är när (i den ombytta roll-världen där män är kvinnor) en resolut manskvinna sliter av huvudkaraktärens hans skjorta och upptäcker ett orakat mansbröst och blir så äcklad att hon backar och går ”Alltså...det där är bara för...ursäkta, det finns gränser...”). Så skoj. Och tragiskt. Tragikomiskt?

      Radera
    2. Fast ärligt talat jag tror inte jag varit med en enda man som i te varit helrakad eller nästintill. Så det kanske är du som behöver uppdatera din världsbild också där under din sten :)

      Radera
    3. Haha! Jag har förstått att speciellt bland yngre (?) pågår denna antikroppshårskampanj. Jag lever gift så jag hinner inte se så mycket av andra karlars kropp men javisst, speciellt på gym har jag stött på märkligt hårlösa bringor. Inget fel med det men när det blir ett tvång så hötter jag med näven så där på gammeldags vis och muttrar nåt om dagens ungdom:-)

      Radera
    4. Lana, de hårlösa bringorna på männen är kanske inte märkligare än alla de hårlösa armhålorna man kan se på gymet, på så gott som alla kvinnor. Tvång är fel, åt alla håll, annat vore verkligen märkligt.

      Tycker man att hårsederna är ur led kan man alltid trösta sig med att redan de antika grekerna och romarna rakade allt vad de kunde.

      Radera
    5. Håller med Storugglan. Aldrig kan man få ha en diskussion i fred, det har alltid varit någon gammal grek eller romare före. En sed från antiken jag saknar är mellankräket - ungefär halvvägs in i en bankett gjorde man spypaus för att sedan börja om på ny kula.

      Radera
    6. FruEfficientBadass, jag anar nästan en antikvetare här. Är det månne denna fina tradition de lärde i Svenska akademien åter väckt till liv (och då tänker jag inte på supėn på Freden).

      Radera
    7. Men det är allt bra trist med män som rakar bringan. På övriga ställen får de göra som de vill, men bringan önskar jag i ursprungligt skick :-)
      Ann

      Radera
  4. Kort, snygg sarong över bikinitrosorna är funktionellt, fint och frugalt. Men det kanske faller på promenaden till och från vattnet?

    Annars följer ju det KISS-principen.

    Ja, jag är ett weirdo som läste hela inlägget :-)

    Mvh
    Newman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan tänka mig att den sitter som en smäck på dej

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Som man undrar vad det stod i texten som skribenten tagit bort ;)

      Radera
  5. Lätt val! Kör på boy shorts eller board shorts. Personligen undviker jag alla baddräktssituationer men det blir nog åtminstone en beachtrip om 2 månader så då blir det att hanterar situationen med stil.

    SB

    SvaraRadera
  6. Hittar nu jättesnygga board shorts för kvinnor på ”Lands’ End”. Får bli om tio år när jag slitit sönder dessa.

    SvaraRadera
  7. Visste inte att de fanns men ska köpa ett par eller två tillsammans med en ny bikini. En av nackdelarna med viktuppgång och nedgång är att bikinin inte passar och eftersom jag har en massa fett där uppe brukar en bikini från kedjorna inte funka utan det blir snarare 2000 kr varianten. :-(

    Eftersom jag umgåtts en del med både triathleter och cyklister så tycker jag nästan det är konstigt med orakade manliga ben och bröstkorgar är inte heller alltför ovanliga. I ärlighetens namn är jag inte så förtjust i den lurviga varianten men jag skulle inte heller ställa krav på rakning.

    När det gäller krav på vaxade eller bara kroppsdelar så är väl min bild att vissa män har konstiga föreställningar av kvinnor och framförallt av sig själva. Deras självbild matchas sällan av andras bild. Om man inte själv är Brad Pitt så kanske du inte ska förvänta dig Jennifer Aniston. I vart fall om du inte importerar Jennifer från något betydligt fattigare land. Då är chansen större för att hon ska anse dig vara guds gåva till mänskligheten eller för försörjning av hennes stora släkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade en intressant diskussion om det sistnämnda ämnet häromsistens - det faktum att många kvinnor kommer hit och gifter sig med/lever med betydligt äldre män, ofta i glesbygd. Utan att ha wallraffat överdrivet mkt i fattiga länder är jag rätt övertygad om att jag övervägt samma sak. Men den diskussionen hör inte hemma i en bikinitråd.

      Viktfluktuation är ju jobbig pä många sätt, särskilt i badsäsong. Jag har emellertid noterat att jag bryr mig mindre för varje år. Minus bikinilinjen då. Kan ha att göra att man nu har ett par-tre väninnor/bekanta/fd kollegor som trillat av pinn och då är man rätt glad att ha lite hull att klaga på.

      Radera
    2. Jag hade nog också kunnat överväga det om jag varit fattig i några av de aktuella länderna. Ibland skulle jag också kunna vara lyxhustru dock med svenska/amerikanska mått mätt för att slippa jobbet.

      Jag bryr mig mest för att jag känner mig ur form när jag når en viss gräns och jag avskyr köpa svindyra underkläder/bikinin.

      Radera
  8. Haha, det här känns nästan som en sextråd på Familjeliv men här kommer mitt bidrag: jag skulle inte stå ut utan regelbunden ansning i de södra delarna. Jag rakar med makens värsting Gillette Fusion Pro-nånting hyvel (byter blad bara, så att han slipper raka fejset med samma blad). Jag använder duscholja och får aldrig plitor eller utslag av rakningen. Har en kompis som alltid frissar sig med nagelsax, ett tips för den som vill trimma ner lite utan att hyvla.

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera

DIY Finansiell Plan 3/3: Fru EB:s plan

Så slutligen då, kronan på denna rafflande serie inlägg -  min egen finansiella plan. Jag skrev den bokstavligen på en kafferast, f...