Sidor

Kondo-söndag: Empty Nesters

The irony att den 250 gram lilla Maire Kondo ska hem till ett par japanska 100-kilosamerikaner och städa.

Även detta avsnitt bjuder på en högtidsstund när mannen i familjen ska delta i tack-momentet i början. He is like so not into it. Kvinnan verkar störtskön. Vet emellertid inte om hon är ironisk när hon beskriver att de "har en sådan avslappnad och härlig relation där de inte behöver prata med varandra." De har fullständigt stagnerat i sitt stora ärvda hus med brutalt mycket julpynt och klädansamlingar. Till skillnad från första delen i serien verkar de här vara lite mer av hoarders (se högarna med kartonger!), men jag kan inte se att de verkar så störda. Möjligen är mannen lite...flegmatisk. Hans inställning initialt får mig att vilja örfila honom tvåfalt med sitt fåniga "Happy wife happy life". Men annat ska det bli! Det är faktiskt han som genomgår störst förändring i det här avsnittet. Jag trodde aldrig att han skulle ta sig an baseball-korten på det sättet han gjorde. Några reflektioner:

- Alltså...den kvinnans klädmissbruk. Hade hon lagt 90% av de pengarna som hon la på kläder i en indexfond hade hon varit fri för länge sedan. Men å andra sidan verkade hon inte handla för egna pengar, hon nämnde ju på slutet att hon brukade handla när hon och mannen hade bråkat för att "hurt him where it hurt him most i e in his pocket book" (märkligt uttryck - kan man säga så?). Så bisarrt att ha delad ekonomi. Om jag vore mannen hade jag varit lagom nöjd. Han drar in stålars, hon går och shoppar upp dem för att hon är sur på honom och oförmögen till verbal kommunikation.
- Jag ska inte ens gå in på tomte-attiraljerna i källaren, men måste bara påpeka att jag IGEN är Kondo-compliant by nature genom att förvara mitt julpynt i en (1) transparent låda snarare än i ett antal kassar och påsar. Så nöjd.

Vad tyckte ni?

Mvh/
FruEfficientBadass

30 kommentarer:

  1. Den som har flest prylar när vederbörande dör, vinner! Bekanta använde sin bastu för första gången på typ 25 år för där har ”barnens” (35-årsåldern) gamla leksaker och annat som lämpats av under årens lopp staplats tills det blev ”till dig eller tippen”! Jag är en ekorre själv så jag vet hur svårt det är att rensa, men vem vill bo i förvaring? Kläder och varor är helt enkelt för billigt för att folk i största allmänhet, även Sverige, saknar respekt för sina saker. Kvinnan verkar oftast vara lokomotivet, kanske för att det varit...är deras roll att sköta hem och hushåll. Blev också lite förvånad att han klarade av att rensa ut bland sina baseballkort. Själv har jag börjat gå igenom kläderna och vika enlig Konmari och det blir ju en helt annan överblick./C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vem vill bo i en förvaring? Rätt många verkar det som om man screenar folk omkring sig, särskilt föräldragenerationen. Detta "kan-vara-bra-att-ha" driver mig bok-stav-lig-en till vansinne. Hemma hos min mallorcinska vän råder föredömlig minimalism. Typ tre par muggar, lika många uppsättningar tallrikar och bestick. Det värsta som kan hända - man måste diska upp mellan rätterna. Till saken är att de lever två pers men jag tror absolut att det kan vara bra för våra hjärnor med a) få saker b) lite kreativa utmaningar i en i övrigt curlad tillvaro.

      Radera
    2. Me too, hatar det ”kan vara bra att ha”. Min mamma är expert på det.

      Radera
  2. Tjabba och god morgon! Jag kommenterar direkt utan att ha kollat in rörelesproduktionen: mitt julpynt ligger i tre lådor staplade på varandra längst in i klädkammaren. Noll i vägen och bara att dra fram - inget kånkade till förråd. KM i all ära men jag har inget behov av att rulla 25 t-shirts då jag inte vill äga 25 t-shirt. Snarare 3. Glad söndag önskas fr sö Dalsland. Tack för din alltid lika roliga och tänkvärda blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just tröjlådorna är bland det största mysteriet. Ni som såg min Kondo-satsning bland pyjamaser/hemmaplagg häromdagen ser att det blir helt meningslös att köra Kondo för mig då jag då tar upp typ en tiondel av lådan. Jag MÅSTE göra ett virrvarr av kläderna för att det ska bli logiskt. Tre T-shirts? Jag har EN Jeanette. Åtminstone nu på vinterhalvåret.

      Radera
  3. Skulle rekommendera dem köpa 400 sellpy påsar för att bli av med skiten samt generera några kronorn för avbetala lånen. Finns det sådana här människor i sverige måntro?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sellpy är inte värd irritationen av att det inte blir kvar mer än någon krona av försäljningen till dig. Efter senaste försöktet har jag beslutat att ge till välgörenhet istället.

      Radera
    2. Du slipper åka till containerna iaf, för välgörenhetsorganisation har väl inte gratis upphämtning?

      Radera
    3. Nej, men å andra sidan ligger butiken inte så långt borta från var jag bor. Dessutom kan man i Malmö lämna det på återvinningscentralen där välgörenhetsorganisationerna har ett hus. Jag blev så irriterad av mailen från dem under flera månader som slutade i 1 kr för mig per såld grej så hellre promenerar jag med grejerna till välgörenhetsorganisationen.

      Radera
    4. Det kan jag förstå. Jag har sålt både via Sellpy och Tradera, och får ut väldigt mycket mer via tradera, även om det kräver lite mer tid.

      Radera
    5. Först och främst: Bra namnbyte Utdelningsbagaren. Jag ser framför mig en go deg som jäser och växer. Vilket får mig att tänka på indexfonder, som även de ger avkastning. Men till ämnet: Tradera is the shit. Har sålt en handfyll prylar senaste halvåret för första gången och Mein Gott vad skönt det är att slippa debiliteten på BLocket. "Jag ger [5% av önskat pris] vid snabb affär" och man liksom "Eeh gå och dö". På Tradera: Ettor och nollor, affär eller inte affär.

      Radera
    6. Apropå Tradera, fick följande massutskick apropå att jag sålde en grej: "När du ändå är igång kan det vara intressant att känna till att svensken i snitt har 6 flyttkartonger med oanvända prylar i hemmet. Så ge dig in i garderoben, ner i källaren eller upp på vinden - alla har något att sälja! Vilken pryl blir näst i tur att omvandlas till pengar?" Har du sex flyttkartonger tro?

      Radera
    7. @ fru EB: tackar hjärtligast, tidigare namn stämde inte överens med min identitet även om jag inte tackar nej till avkastning. Bröd smakar emellanåt bättre.

      För övrigt startat en blogg i samma namn, här ska det frälsas FI-anda.

      Utdelningsbagaren.blogspot.com

      Radera
  4. Paret i avsnittet är min fördom mot amerikaner. Gigantiska hus med gigantisk massa ägodelar inhandlade av gigantiska människor. (Minus det lite väl extrema samlandet då.)
    Jag tror de är ganska sköna människor de där två egentligen, men de har trallat iväg någonstans.

    Att de fortfarande hade ett berg av onödigt junk gjorde mig lite ledsen även om det var ett stort steg framåt.

    Absolut en liten heads up på att själva vikningsstrategin kan vara bedräglig då det gör plats för mer kläder. Om jag skulle Kondovika hela min garderob skulle jag dessutom kunna ha en minkfarm där inne. Nu föredrar jag att ha mina 5 t-shirts hängande så de är rynkfria. Jag har vikt strumporna, mest för att de är nyinköpta och fabrikssläta just nu. Efter en omgång i tumlaren kan det bli rullar igen, vi får se. Men hennes idé om att ta av sig dagens plagg, släta ut dem och gulla lite med dem som ska in i garderoben igen, den använder jag mig redan av. Jag förvarar mina prisvärda cashmerehalsdukar från Uniqclo bland mina tjocktröjor i garderoben istället för hopknölade i hallen. Efter varje användningen viker jag ihop dem fint så fransarna ligger platt. De är som nya. Kjolar har jag vikta i en låda precis som smycken som ligger i små boxar för att inte samla damm.

    Största behållningen är Kondos röst, å guses den där dockaktiga japanska rösten. Det är the ultimate ASMR!
    Morsan

    SvaraRadera
    Svar
    1. ASMR, ja det var rätta ordet för hennes röst! (Har försökt introducera ASMR till folk men de tolkar det som p*rr.)

      Men tumlar du alla kläder verkligen? Det sliter på dem! Torktumlar bara kortare stunder vissa sängkläder och frotté. Redan slitna kläder torkas också så. Men du har väl märkt den enorma skillnaden på kläder som självtorkat? Tror många inte skulle behöva köpa nytt lika ofta då, inte av förslitningsskador på kläderna i alla fall. Använder fortfarande tre tröjor från H&M köpta 2011. Inte en noppa, ytan nästan som ny. Okej, jag är extra duktig på klädvård och på att köpa tidlösa kläder jag planerar att använda i åratal. Men många (min egen morsa) skulle ta sig i kragen på detta område, kanske inte du då Morsan, råkade bara få tanken på sådant här av det du skrev. Håller med om att befriat område i skåp och lådor ger utrymme för mer skräp senare. Man får hoppas dock att ordningen skapar medvetenhet och känsla av rymd och lugn som man inte vill förstöra med att fylla på nytt junk.

      En kvinna på ett jobb som städade sitt överlastade arbetsrum och faktiskt slängde massor började genast leta nytt "pynt" i förrådet. Jag undrade varför. Hon svarade att hon inte står ut med att det inte är en sak eller detalj att titta på var än hon vrider huvudet. Hon avskydde tomhet. Blev nervös av det, liksom nervös av halvtomma tvålpumpar, kaffeburkar och magar. ;) /Eva

      Radera
    2. O nej, jag hänger nästan alla mina kläder men tumlar handdukar/sängkläder en stund/en del annat. Vi har ingen plats att hängtorka mycket tvätt, bara på duschdraperistången. Så strumporna måste gåni tumlaren. Vi bor väldigt liter. På sommaren hänger jag ute. Håller med om att kläderna håller otroligt bra när man sköter om dem. Hänga och stryka är även ett jobb jag tycker om. Det doftar gott när man stryker och det är så meditativt.
      Morsan

      Radera
    3. Håller med, strykning är underskattat. På den här bloggen stryks det dock mycket - medhårs! Inga tumult och bråk och man får säga nästan vad som helst. Har aldrig hänt förr för min del, det är nästan så man funderar på om eventuella oliktänkande inte mäktar med den relativt liktänkande massan här? Nå, kanske överdriver jag och det bara är så att vi här erfar det som är yttrandefrihet. Att vakta tungan är sunt, men att neka yttrandet av vissa ord, uttryck och åsikter är inte frihet.

      Vad härligt Morsan att du har möjlighet att hänga ute när vädret tillåter. Det är det allra bästa! Amerikaner generellt verkar inte kunna tänka sig ett liv utan sin torktumlare. Vilken energislukare dessutom, långt värre än tvättmaskinen. Torkskåpet kräver också sin energi. Solen ger energi utan att skicka räkning. Den får heller inte elavbrott, åldras otroligt sakta och stiger troget upp varje morgon och gör utan tack sitt jobb med att skänka oss liv och värme och man får hoppas att den inte planerar early retirement på grund av bitterhet gentemot människosläktet. Detta med fire är den ju annars expert på. /Eva

      Radera
    4. Inte så mycket ASMR vid hälsningsmomenten om ni frågar mig. Jag ryser och måste hålla för öronen vid de gälla barnsliga Aaaaa-Ooooooh-Helloooooo! Hahaha!
      Angående vikningen så har jag ännu inte kommit dit hän. Men jag misstänker att jag likt dig Morsan kommer att hänga de flesta av mina kläder som blir kvar efter min stora röjar-fest jag haft i flera dagar nu.

      Radera
    5. Jag tänker att om man följer Kondokonceptet i sin helhet så känner man inte glädje över att fylla på trots att det är lite tomt på något ställe. Jag har i alla fall inte gjort det. En intressant reflektion som jag hade när jag rensade sockar var efter att jag slängt några träningssockar som inte längre var vita var att direkt efter tänkte att jag måste köpa några nya. Sedan insåg jag att befintligt sortiment räcker eftersom jag inte längre tränade 10 pass i veckan. Nu irriterar jag mig när jag är på resande fot att mina två set inte räcker när jag har gymmet 100 meter från lägenheten och är där ca 6 gånger i veckan.

      Jag är imponerad över att dina HM-tröjor hållit så länge Eva. Jag köpte billiga t-shirts (100 kr max) på HM, Lindex och Åhlens innan jag åkte för jag tänkte att jag ville inte köpa något dyrt som ska sedan genomgå tvätt på diverse ställen. T-shirtarna från HM ser efter fem månader för jävliga ut, Lindex lite mindre jävlig och Åhlens helt ok ut. T-shirtarna från HM och Lindex kommer definitivt inte att följa med hem. Värst var ngt skräpmärke inköpt på Åhlens som såg så sliten ut efter en månad att den fick slängas. Bäst har mina normala kläder klarat sig.

      Jag torktumlar sängkläder och handdukar men i övrigt så hänger jag upp för att jag tycker det sliter så mycket på kläderna. Och det gör jag för att det råkar finnas en torktumlare i min lägenhet. När den går sönder tänker jag inte köpa någon ny.

      Radera
    6. Eva, det är förbjudet i många amerikanska stater att hänga tvätt ute för att torka. Och varit så runt 40 år, det tillsammans med en vitvaruindustri som gärna säljer prylar och reklam som trummar in budskapet om torktumlarens förträfflighet kanske tiotal gånger om dan alla dar i veckan året runt i 40 år så blir det lätt så att torktumlare är det som de flesta använder.
      Men hopp finns för det är en rörelse i usa under begreppet right-to-dry som verkar framgångsrikt för att ta bort lagar. Verkar fungera men det är endast några stater och det verkar som om minst hälften av de amerikanska staterna tillåter att torka tvätt utomhus.
      Att sen försöka vänja av människor vid torktumlaren, ja det är nog ännu svårare än att ändra någon lag i delstatsparlamentet.
      Beteenden och vanor sitter djupt och att ändra dessa kräver ofta stor motivation -så vi lär nog få se amerikaner under lång tid framöver krama sina torktumlare

      Radera
    7. Plina: håller med, dörrhälsningarna är fasansfulla! Hur länge kan man hålla ut ett Hiiii liksom? I klass med P Wahlgrens crescendo i Picadilly Cirkus.

      Anonym: Ja herre GUD! Jag har hört det någonstans tidigare, förbjudet att torka kläder ute, vilken vanvettig tanke. Det snurrar liksom i huvet. Gilead är redan här..
      Morsan

      Radera
    8. @Alla det är ett otyg att ni kör en maratontråd som "svar" på Morsans kommentar för när jag försöker kommentera på den kommentaren halkar jag ner ända hit och då fastnar jag i ett antal andra intressanta kommentarer om allt från T-shirt-kvalitet, fransar och amerikansk lagstiftning om utomhustorkning (För övrigt helt bisarrt! In the land of freedoom? Men Frugalwoods då?) så nu minns jag inte vad jag ville kommentera om i första läget. Väldigt roande var det i alla fall. Kul det Eva skriver också om "det är nästan så man funderar på om eventuella oliktänkande inte mäktar med den relativt liktänkande massan här?". Jag tror att vi dödar allt motstånd med vår präktighet. De enda oliktänkande som orkar hänga här är ukrainska botar som heter Theresa Williams.

      Radera
  5. Ja hela hennes uppenbarelse är ju lite som en docka, både i storlek och hon har någon konstig blandning av värme,och distans och stelhet. Tänker på en geisha när jag ser henne. Jag har ju redan sett alla avsnitt i serien och förundras över dels hur mycket saker alla har när de börjar, men också över att det är fortfarande rätt så mycket saker när de är klara, bara bättre organiserade,
    Julsaker har jag i två transparenta lådor - en för allmänt julpynt inklusive adventsstakarna och en för julgransprylarna. Det ska aldrig vara mer än så, tvärtom kanske de minskar ännu mer då jag börjar vara trött på tomtar och i år orkade jag inte ens med färgen rött till jul utan lät allt gå i jordfärger plus grönt från naturen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Anonym 09:55: Stämmer, min transparenta låda är för adventsljusstakar, stjärnor and such. Julgranskulorna ligger i två separata lådor. Därtill en julgransmatta och en julgransfot som tillsammans med julgranspyntet lätt skulle fylla ytterligare en transparent låda. Så fort barnen flyttar ut kommer jag bli en sån där tråkig julpraktikalist som vill ha en "bordsgran" och enbart köpa färdigskuren skinka.

      Radera
  6. Jag trodde verkligen inte att Ron skulle vara med på projektet. I början ville jag bara kasta julgranspynt på honom, när han gick undan och ägnade sig åt annat. Men han kände sig antagligen bara obekväm. Han blev ju riktigt gullig sedan.
    Men prylarna! Hur kan man ha så mycket saker utan att ha någon form av psykiskt problem? För det verkade de ju inte ha trots högarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns massor av psykiska problem som inte syns. Skulle alla till synes normalfungerande människor du möter och "de normala" i din bekantskapskrets sakna problem av psykisk art? Det yttre jaget är en förträfflig mask som krävs för att hantera livet som det ter sig vara. Inte minst maskerar det även sanningen för en själv. Vi är utslängda i existensen, fullkomligt nakna och ensamma. Dock ej glömda. Våra skapade jag är bara en tillfällig lösning på "klädproblemet" och hoarding ett murbygge.
      /Eva

      Radera
    2. Det är kanske därför det är så populärt att kommentera anonymt, eller iallafall under ett alias ;-)

      Radera
    3. @DDT: "Jag trodde verkligen inte att Ron skulle vara med på projektet. I början ville jag bara kasta julgranspynt på honom, när han gick undan och ägnade sig åt annat. " Hahaha! Jag ville banka hårt på honom med en av de där "nötknäpparna." Sen jag så gdet här programmet ser jag dessa konstiga trä-Pinnochios i var och varannan amerikansk julfilm. What is that even?

      Radera
    4. Nötknäckaren. Tydligen stort overthere till julen

      Radera
  7. Nej, det var inte det jag menade. Jag var mest förvånad över att de verkade kunna skiljas från sina saker utan handikappande ångest, med tanke på att det såg ut som ett hoarderhem.

    SvaraRadera