Konsten att vara lycklig

Inlägget innehåller reklamlänkar till Bokus.


Dolan leder institutionen för beteendevetenskap och psykologi på London School of Economics och har tidigare kommit ut med en snarlik bok: "Happiness by Design", som handlar om hur vi med hjälp av lyckoforskningen kan vidta åtgärder för att kunna leva liv med högre nivåer av tillfredsställelse. Uppföljaren - "Happy ever after", tittar närmare på våra föreställningar om vad lycka är (de narrativ som berättas om lycka i dagens samhälle) och hur dessa kan funka för vissa, men inte för andra. Exempel på standardnarrativ är: Bli rik. Gift dig. Gör karriär. Skaffa barn.

Han uppmanar oss att tänka själva och följa med strömmen enbart när det tjänar våra syften men framför allt: Att inte följa med strömmen när det inte gagnar oss vad gäller våra nivåer av nöjdhet med livet. Anledningen till att jag fastnade så för boken (jag har till och med beställt den, som en julklapp till moi) var att den handlar om just det - att gå emot strömmen. Jag utmålar mig på intet vis som en pionjär, men jag kan ändå konstatera att det inte tillhör vanligheterna att man går ner 90% i inkomst, flyttar från storstan till en åker och sätter sig i skolbänken igen.

I skrivande stund har jag bara lyssnat på en podd där Shannen i The Simple Sophisticate talar om boken. Jag kommer emellertid att lusläsa den under julen och återkomma till den i ett par inlägg, eftersom jag tror att den är FIRE-kompatibel. Jag hittade även en föreläsning med Dolan som kan vara rolig om du har 1½ timme över.


Meanwhile, ett par passager jag fastnade för i The Simple Sophisticate:
"All [narratives] should be explored, likely at least for me you may find that most should be challenged. That is the difficult part as you're going against the grain of what society expects. Dolan reminds that any narrative that is predominating, 'always serves the interests of those in power, the groups they serve best will depend on the context.' He suggests to keep in mind, whenever we talk about or consider and examine any narrative is to closely look at the narrative itself to understand all the nuances and not make sweeping assumptions or statements."
En av huvudpunkten i Dolans bok är pengar. Jag inser ironin i att jag - varandes besatt av ISK - plockar upp just den punkten, men hear me out, Shannen igen:
"Let go of the pursuit for more money. Once you have enough money to live a life where you are nog struggling for the necessities, Dolan suggests taking the path to 'just enough'. Why? When we become aware of what we truly need, we are demonstrating that we are aware of the social comparisons and status markers that may have pushed us to pursue more in the past. Understanding why we are pursuing the things we are pursuing and come to the core of this urge, is to make sure that we are not unconsciously led around by the narrative traps we are unaware surround us constantly."
Det här påminner mig om inlägget om Drift där jag nämner Napoleon Hills bästsäljare från 30-talet: Think and Grow Rich, där han intervjuat tusentals äldre amerikaner om vad de ångrar mest i livet och det är inte "att ha legat mer" som vissa påstår, utan att de levt vind för våg, utan att ifrågasätta riktningen. Man har gjort som "de andra", utan att stanna upp och reflektera. Viktigt att påpeka att det som majoriteten gör mycket väl kan vara det som ger bäst välbefinnande för en enskild individ. Att gå mot strömmen är inte ett självändamål och kan leda til såväl vilsenhet som otillfredsställelse om det inte ligger i linje med din personlighet och dina värderingar. Men det är intressant att diskutera frågan, särskilt med tanke på Dolans konspirationstangerande passus om att det kan finnas ett intresse från makthavarna i ett samhälle att människor beter sig på ett visst sätt. Jag menar inte Illuminati kind of conspiracy med onda avsikter. Men självklart är det så att ett samhälle mår bra av välutbildad medelklass som kan lassa in skattepengar i maskinen och i vidlyftig konsumtion som gynnar eliten. Åtminstone så länge de kan hålla sig från långtidssjukskrivning för då kvaddas kalkylen. Så i med de fackligt subventionerade stödsamtalen, grytan måste hållas kokande!

Boken utlovar såväl evolotionspsykologi som tankar kring altruism och jag återkommer när jag läst klart. Använd gärna min Bokuslänk om du planerar att köpa böcker i julklapp så bygger du min pengamaskin vilket ger mig stora känslor av tillfredsställelse och lycka och du får känna dig som altruist.

Mvh/
FruEfficientBada

P.s. Glöm inte att lyssna på FruEB:s signade julmix i helgen. Den fick bäst i test av Råd & Rön. Den första delen är lite mer svensk-traditionell med de i mitt tycke vackraste julsångerna. Längre ner i listan kommer Disney-julen. D.s.
P.s. 2: Ni som var på CampFI i Stockholm i juni träffade familjen som nu skriver på Palma on FIRE. Jag har inte varit inne där så mycket på sistone men kikade in idag och såg ett helt underbart inlägg om deras nya FIRE-tillvaro på varmare breddgrader. Till och med jag, som är en sådan Sverigevurmare, fick lite ryck i flyttarmen. Vem kan motstå december-hajker i svindlande landskap och plusgrader? På en ö där bussen tar dig i princip halvvägs runt ön för 8 spänn och där dagens lunch för en hundring inte är en äcklig Fazergryta med lingondricka utan ett trerätters med öl och kaffe? D.s.

17 kommentarer:

  1. Bockar för spellistan. Nu får kontorslandskapet lite fredagsstämning.

    SvaraRadera
  2. Man får tacka för den vänliga komplimangen Fru Effektiv! Fru Snow tyckte ju inte att det var så mycket nytt, men det kan ju bero på att hon är med. Ska se till att skriva lite oftare framöver då det uppenbarligen är många som är intresserade av ett FIRE-liv på en ö i solen. Allt är ju inte happy pappy hela tiden måste man ju komma ihåg också - det är ju t.ex. inte så att barnen klär sig snabbare på morgonen innan skolan bara för att de är i Spanien. ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det tycker jag verkligen att du ska! Skriva mer alltså. Intressant att många lever FIRE-liv utan att etikettera det. "It's just filty rich" eller vad var det du skrev haha.

      Radera
    2. De flesta verkar vara entreprenörer som sålt sina bolag och checkat ut. Har inte mött en enda "direktör" än, utan det är rätt softa(prestigelösa) och extremt förmögna människor som bara njuter av livet. De är med andra ord ett riktigt bra sällskap för oss "deltidspensionerade".

      Radera
  3. "Dolan reminds that any narrative that is predominating, 'always serves the interests of those in power". Brukar tänka på det hur det kanske i Sverige mer än i andra länder historisk lönat sig att vara lite motvals, inte göra som alla andra utan våga dra egna slutsatser. Samtidigt har landet som helhet historiskt dragit stor nytta av att ha en stor andel av folk som bara gör sitt jobb o gnetar på(protestantisk etik och jantelag i symbios). Utbildningsval är kanske det tydligaste exemplet där väldigt många tidigt väljer en bana kanske mest bara baserat på att universitetsbroschyren pushade för det och sen upplever man sig som fast i hamsterhjulet, för man vill ju inte börja om och tappa tid i racet. Insikten kring detta kommer ganska snabb men först när en närmar sig 40 växer ågren allt starkare och man drabbas av "is this it"-tankar, den stärkta finansiella positionen man börjar få gör att man funderar på att göra något roligare.
    Oj man=jag alltså*

    SvaraRadera
    Svar
    1. "och sen upplever man sig som fast i hamsterhjulet, för man vill ju inte börja om och tappa tid i racet." Så kan det nog vara. Eller som en kompis uttryckte det: "Jag har det bekvämt här i min tjänstemannatillvaro och min tjänstebil, har ingen lust att gå ner i standard för att testa något nytt". Det intressanta är: Vad är racet för merparten? Att ackumulera prylar då för pengar ackumulerar man då ej. Kanske jobbar man på ett bra cv man kan götta sig åt i pensionen..? Alltså - den statligt stipulerade pensionen.

      Radera
    2. Om tiden gått ett tag så har kanske personen i ditt exempel rätt stor spend helt enkelt och att börja om handlar ju om ett stort avbräck ekonomiskt, kanske hänger man i för familjens skull trots att familjen helst skulle vilja samma sak som du. Målet om allt klaffar är kanske en halvering av lönen, vilket sker efter x antal år omskolning utan inkomst+jobbsökning i en bransch som inte har mycket jobb. Så jag förstår varför man hänger kvar tills man inte står ut typ.

      F.ö. (o)-lustigt det där hur många rika människors värsta skräck är att barnen ska bli bortskämda skitungar men trots det så gnetar man på för att hala in cashen.

      Radera
  4. OT FruEB (eller fru effektiv som du numera kallas på svenska har jag förstått), hur går det med projekt Elimera Papperspost?
    Åtgärder har vidtagits under främst första halvåret, men hur blev utfallet? Finns det tillräckligt med stoff för ett blogginlägg å detta ämne?

    Anonym

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessvärre är Hudiksvalls kommun med tillhörande aktörer väldigt analoga. Allt kommer med papperspost - "Vi har nu skickat remiss till X", "Du står nu i kö till Y", "Du har nu fått en tid hos Z", gånger fem för vi är ju som bekant fem. Har pratat med KSO om detta (kommunstyrelsens ordförande som jag fotade under en fotoövning) och han har lovat att speeda på digitaliseringen. Märkligt nog kommer VISSA saker i Kivra, men mycket ligger kvar per post. Så nej, det går inget vidare.

      Radera
    2. Alla kommunikationsvägar funkar okej bara det är tydligt tycker jag, vår förskola som exempel använder e-post, gammel-post, lapp i fack, anslagstavlan, instagram, obskyrt kommunalt datasystem (det är nog detta som ska användas egentligen men ingen vill ha skiten) samt att föräldrarna har en inofficiell facebookgrupp. Resultatet blir en enda röra.

      Radera
  5. Nej vi är inte många som gått ner i lön med 90%, flyttat ut till en åker på landet och med vår fria tid kan läsa sådant som intresserar, utan en tanke på varken examen eller karriär, utan bara lära sig nya saker utifrån intresse, och skulle det sen leda till nya uppdrag som också genererar lön är det grädde på moset. Jag gjorde ju precis så för ett par år sedan och det är ett så härligt liv. Kunna hoppa på det msn vill, eller säga ja till något som dyker upp som verkar kul. Nu har jag sagt ja till att hjälpa en kille med hans hund några dagar i veckan då hunden fått en neurotisk skada och blivit delvis förlamad. Så jag ska ta med hunden till stranden några dagar i veckan och bara leka och höja hennes livsglädje under rehabiliteringen. Sånt kan man säga ja till när man inte är på 9-5 jobb (som vi ju inte ens har i Sverige, åtminstone jobbade jag 8-5 när jag jobbade)

    SvaraRadera
  6. Jag blir lycklig när jag ser pengarna växa :)

    SvaraRadera
  7. Bästa bloggskrivare - när är det möjligt att ha FIRE-CAMP hos dig i Hudiksvall?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Nytt försök till kommentar! Ipadens autocorrect gjorde det första försöket obegripligt.

      Jag tänkte när jag såg filmen och MMM’s camp FIRE att fru EB borde anordna ett camp Badass! Åkrarna omkring borde rymma många tält!

      Radera