Jag har sett dessa planer rullas ut framför mig på köksbord, jag har hört snacket om "en extra matsal i söderläge" och "ytterligare en uteplats" och "alla barn eget rum" och jag har försökt att knipa käft. Men till slut var jag tvungen att ta bladet från munnen och tala (bör jag tillägga att jag hade bjudits ett par glas Chardonnay). Varför bygger ni ut när ni redan har sju gånger så mycket utrymme som en familj er storlek har world wide? Eller fem gånger så stort som din egen släkt hade två generationer bort? Vad ska ni med tre matplatser till när ni ändå kommer att sitta i köket 19 måltider av 20 (räkna efter och återkoppla, jag lovar att jag har rätt)? Varför ska ni bygga till en helt ny flygel för barnrum när ni har Ett Helt Källarplan ink. fräsch toalett som blir perfekt för den framtida tonåringen, egen utgång und alles? Vid den tidpunkten är det också lämpligt att småttingarna får varsitt sovrum vilket de ju får när äldsta barnet flyttar ner i källaren. Fram tills dess kan de dela, som på förr i ti'n?
Detta antagande att Ett Barn Behöver Eget Rum är en inte ens hundra år gammal idé som kom av "Den bostadssociala utredningen 1933" där TBC var ett av de tungt vägande skälen. Man såg att familjer där alla sov i en-två kökssoffor drabbades hårdare. Därtill fanns en del andra aspekter som jag inte tänker gå in på här, men steget från kökssoffan till det haussade förhållningssätt vi har på familjeboendet idag är rätt stort och tuberkulos går dessutom att bota idag vilket är rätt angeläget eftersom sjukdomen i fattiga områden dödar fler än HIV/Aids gör. Om jag talar av egen erfarenhet har mina barn ofta tytt sig till varandra nattetid, särskilt om vi kollat på socialrealistiska draman som kvällsfilm. Jag ser inte problemet. Eller jo, jag ser ett problem, men det gäller snarare utbyggnationen än den upplevda trångboddheten:
Ça coûte la peau des fesses.
Den kostar rumpskinn! När jag först hörde talas om projektet låg Marknadsförar-L med man redan ute med sexsiffrigt på själva arkitektritningarna. Jag har förträngt siffran för helhetsprojektet men gissar att the sky was the limit som brukligt är i sådana sammanhang ("vi siktade på tre mille men det blev sju haha"). Och ja, jag fattar att en utbyggnation av det slaget i norra delarna av stan troligtvis ger bra ROI på lång sikt. Det faktum att de köpte ett hus som stod under en kraftledning som nu är borttagen har emellertid redan gjort att huset nästan dubblats i värde (ink. sju års bostadsprisutveckling) och det utan att de behövde lyfta ett finger, än mindre äta mikrad mat i ett halvår under pågående entreprenad. Tiden är framledes deras bästa vän när det kommer till husekonomi, inte att belåna sig upp till taknocken för yta som åtminstone delvis kommer att stå tom större delen av tiden. För ni minns väl hur den amerikanska medelklassvillan brukas?
Nu kanske Marknadsförar-L med familj utgör undantaget. Kanske kommer barnen till fullo att uppskatta den integritet varsitt rum erbjuder redan från späd ålder och kanske kommer de att rotera middagsplats en gång var tredje dag. Den som lever får se men i nuläget, håll i er, verkar det som att de skrinlagt sina planer på att bygga ut, yihaaa! Om jag ska vara ärlig tror jag kanske inte att det är jag allena som står för det beslutet. Men låt oss för sakens skull säga att min sura min i frågan påverkat en smula. Nedan rara bilder fick jag förra veckan på min gudson och hans illbatting till lillasyster:
De sover i ett mycket litet rum, det ska erkännas. Men utan att vara barnläkare vågar jag gissa att deras sömn är lika kvalitativ som sömnen hos det barn som har 20 kvadrat för sig själv. Kanske till och med bättre, då vi rent evolutionärt torde ha sovit i utrymmen där vi - i det fall vi vaknar nattetid - kanske hört ett andetag eller två? För inte hade väl barnen egna grottor?
Lika vacker som bilden ovan är sms:et från min vän:
Om vi bortser från den stress en ofattande utbyggnation utgör i en småbarnsfamilj så är detta ett finansiellt mycket moget beslut. Inte bara slipper de en ökad löpande lånekostnad. De slipper också det jag kallar "dolda renoveringskostnader". Med det menar jag sådant som uppstår som en konsekvens av bygget, men som man inte nödvändigtvis tar lån till om man har en bankman med någon form av skam i kroppen. Jag talar om nya utemöbler till den nya terrassen. Tapeter från svenskt tenn till alla nya fancy rum. Krukor och plantor för att få till det där je ne sais quoi på den nya balkongen, the list goes on. Det Marknadsförar-L gör i fallet ovan, när de väljer att komprimera och effektivisera existerande yta, är det motsatta. Hon säljer av prylar vilket under flera års tid skapar ett positivt, snarare än ett negativt, kassaflöde. Man skulle kunna illustrera det så här (jag har lite ppt-abstinens):
Att effektivisera sitt boende kräver sin kvinna. Man ska kunna mäta, vända och vrida och hitta kreativa lösningar. Lyckligtvis är Marknadsförar-L just en sådan kvinna. För det finns saker som man kan göra med ett hem för att få det att både se större ut och kännas större och fräschare.
- Skapa smarta ytor. Man behöver max 90*200 cm för att sova, oavsett ålder. Därtill behöver man en rejält tilltagen byrå och/eller garderob för samtliga plagg. Säsongsplagg kan man ha i en låda i källare/vind eller till och med ovanpå garderoben.
- Därutöver behöver man en social yta där hela familjen kan umgås. Ett TV-rum säger vi, med någon form av sittmöbler, om man inte föredrar en gosig matta alla i familjen kan tumla runt på.
- Därtill behöver man ett ställe där man kan äta mat. Har man ett hus är det trevligt om man även har en plats utomhus, vilket faktiskt skulle kunna vara något så bohemian chict som en filt på gräsmattan. Filten kostar runt 80 kronor på Myrorna och tål spill.
- Utöver ovan möblemang kan du rensa bort i princip rubbet, såvida du inte har några särskilda böjelser. Håll ytorna rena, håll fåtalet krukväxter fräscha. Ögat luras att tro att OMG här fanns det ytor minsann, rymligt och gött, bara att fläka ut sig. Att man inte kan fläka ut sig i 100% av rummen ska väl hen skita i.
När du inte behöver lägga en miljard på att bygga ut kan du också satsa på ett par lyxiga detaljer. Låt gå att du faller som en fura för en Cole & Son-tapet för 2 700 kronor rullen. Det går ändå bara åt en rulle till en fondvägg i kokongen till barnrum. Och nej, det är inte helt billigt att hitta en kvalitativ orientalisk matta som inte är knuten av femåringar till och din familj att mysa på framför TV:n. Men det är ändå en droppe i Atlanten jämte kostnaden för den nya terrassutfyllnaden från Grythyttan eller ett helt nytt sovrumsmöblemang till barn Y eller varför inte den ökade månadskostnaden under en enskild månad med det nya fläsklånet. Om du fortfarande lider av sociala tryck-sjukan, vad tror du att dina gäster kommer att minnas? Antalet kvadrat eller känslan av att gå på femton millimeter orientalism? Kasta kärlek, inte pengar, på problemen så ska du se att det löser sig fint. Inte bara kommer du att gå rikare ur det scenariot, du kommer att känna dig listig som en räv på Anewall-tapet.
Not till L: En mörkgrå ryamatta med kort lugg till denna tapet samt prylminimalism = Barnrumsperfektion. |
Mvh/
FruEfficientBadass
Helt rätt. Bor själv i ett hus med 6 sovrum och 4 barn (ej byggt ut, det var så) och hur sover barnen? De stora sover numer själva, men 9 och 11 åringen väljer att dela rum trots att det finns rum och blir över... Funderar istället på att hyra ut rum till student men har inte riktigt fått med mig gubben!
SvaraRaderaMvh FBM
Men då måste du ju få med honom! Kan du inte, som en workshop för oss andra, fråga honom varför så får vi klura? Har ni gemensamt kök/badrum eller finns möjlighet avdela? Jag känner doften av house hacking och då kan jag inte hålla truten.
RaderaEtt mycket tänkvärt inlägg. Vi bor på ca 145 m2 men ytorna är väldigt dåligt utnyttjade. Ett 14m2 "lekrum" som fungerar mer som leksaksförvaring och som kanske används nån gång när Lilla Snålgris har besök av en lekkamrat. Detta rum ligger vägg i vägg med ett väldigt kompakt vardagsrum på 22m2 där alla alltid samlas efter middagen. Inte ofta brukar det lekas här då det hämtas leksaker i parti och minut från det s.k. "lekrummet". Det är en utmaning att försöka lyssna på nyheterna eller läsa en bok medans det sjungs och pågår höglösning 50 cm från där jag sitter. Det är här vi har tv-apparaten och det går i princip vara att använda när man är själv där inne, dvs de få stunder i veckan man har huset för sig själv, eller när resten av familjen sover. Högljudd lek och lite avkoppling med en kopp te och "fråga doktorn" är helt enkelt inte kompatibelt.
SvaraRaderaResten av kvadratmetrarna är tvättrum, badrum, sovrum och kök. Sovrummen har sängar och skrivbord och garderober, det finns inga "mysfåtöljer" eller andra ställen man kan dra sig undan för att det helt enkelt inte får plats. Det finns några väggar man kunde plocka ner men givetvis finns det fullt med VA och el i just dessa väggar, vilket gör det väldigt dyrt att t.ex. utöka vardagsrummet till ca 30 m2 så att soffan kommer lite längre bort från matbordet (vilket det är så trångt runt att det knappt går att dra ut en stol utan att slå i något).
Summa summarum, en massa yta i teorin, men en dålig planlösning gör att det är svårt att utnyttja ytan i praktiken.
Vi har inga onödiga prylar som tar upp plats eller som kan avvecklas, den saken är säker. Jag hade gärna gjort mig av med lekrummet, men då tappar vi 4 garderober som faktiskt behövs, och mitt arbetsrum kommer antagligen då att bli barnrum, vilket gör att vi tappar ett gästrum som vi behöver när gäster sover över eller när fruns föräldrar hälsar på från utlandet.
Jag har försökt komma fram till något sätt att få detta arma hus att kännas mindre trångt utan att spendera en halv förmögenhet på ut/ombyggnationer men har helt enkelt kört huvudet i väggen. Om du accepterar en utmaning så mailar jag planlösningen till dig så kanske du kommer på något smart som vi har missat.
Maila! Men du måste märka ut var elen sitter d.v.s. var man inte kan öppna vägg.
RaderaNote to myself: el i vägg, viktigt. Bärande vägg, oviktigt
RaderaHur kan det vara oviktigt om väggen är bärande? Där jag bor var det för några år sedan en snubbe som rev en bärande vägg och hela huset säckade ihop. Det var bara att riva.
RaderaIroni kanske?
RaderaBärande vägg = lite jobbigare att fixa
El i vägg = bara att dra om
El i vägg är vanligtvis enkelt om inte just den väggen som ska bort innehåller hela elskåpet :) Arkitekten från *censur* har ritat vårt hus.
RaderaBärande väggar går att växla av utan större problem.
Så bra inlägg. / Mika
SvaraRaderaSå bra inlägg kring ett av mina favoritområden! Vi bombas med det här tänket hela tiden. I våras gick vi omkring i området och Oskar och jag noterade att det låg mycket nytt fint virke på gårdarna...Det skulle byggas! Hmm...tänkte vi, är det dags för pergolan nu? Ja, och mycket riktigt, vi kom hem och det hade landat en "reklamtidning" på lådan, Vi i villa. Rubriken löd typ "Så bygger du en fin pergola". Det värsta av allt, jag hörde mig själv säga det några veckor tidigare, " vi kanske ska ha en pergola"hahahahah. Först var det altan, sen kom altantak, uterum, bubbelbad, pool o nu pergolan....
SvaraRaderaVi har börjat se på livet i tidsblock också, typ 10-års perioder, 10 år går snabbt. Om vår äldsta son (som idag delar rum) flyttar hemifrån efter studenten så är det bara 7 år tills dess...Vill vi då lägga pengar på ett till rum/utbyggnad för en period på ca, 7 år? Ett rum som sen kommer stå tomt. Att två av barnen delar rum idag kanske också gör att de utvecklar skills för att bo i kollektiv eller dela små studentrum för att spara pengar! :-)
Lägger in länkar till två inlägg som berör det här hos oss.
https://enkelboning.com/2018/06/08/forbattring-eller-livsstilsinflation/
https://enkelboning.com/2019/05/09/sluta-renovera/
Men exakt! Man optimerar för ett behov som finns i 4-5 år, 7 i bästa fall, men drar på sig kostnader för 25 år!
RaderaOch till @Elisabet G, jag tror anonym skojade när fru EB bara ville veta var elen gick...
Och @snålgrisen, om barnen är under typ 8 år så kommer de vilja vara där du är. Sedan kommer de vara på sina rum. Så ingen utbyggnad i världen löser det problemet... Tänk utanför boxen, TV i ert sovrum några år? Tv i lekrummet?
Optimera för nuet och inte för ett perfekt hem för alla eventualiteter.
/C
Ok, C, jag tror jag fick en släng av aspergers och tog det hela bokstavligt. :-)
RaderaOch apropå TV i sovrummet. Jag var en gång hemma hos en familj med fyra barn och litet hus. Föräldrarna hade sitt sovrum i vardagsrummet kombinerat med matplats för gäster. Det gick hur bra som helst att umgås kring deras matbord fastän det fanns en dubbelsäng i rummet.
@C Tack för tipset. Tyvärr finns ingen plats för tv i vårat sovrum, och det känns märkligt att gå upp och gömma sig där :)
RaderaVisst, tv i lekrummet hade kanske fungeratt, risken är bara att lillan vill sätta där hela tiden...
"Rubriken löd typ "Så bygger du en fin pergola"" Haha, så klassiskt! Svenne banan sitter hemma och glor på sin respektive, vad ska vi nu hitta på för att skapa mening...[duns av Vi i Villa i brevlådan]: Problmem solved!
SvaraRaderaNär vi bodde i nyproduktion var det som ett luftburet virus. En skaffade markis. BOM 80% hade markis. En byggde ut terrassen - BAM - samtliga byggde ut terrass. Carport, lekstuga, ny häck (för man kan ju liksom inte bara NÖJA sig med den som entreprenören låtit plantera, den är ju så fantasilös och, och, vadheter det, ENHETLIG), inglasning, badtunna, osv. osv. och man behöver aldrig bekymra sig för ett eventuellt sparutrymme för det löser sig kemiskt. Låter klokt att träna barnen till att bli kollektivälskare.
Ska kolla in era inlägg, tack!
Jag hatar Vi i Villa! Det är en helt meningslös tidning som borde räknas som reklam så man slapp den. Och eftersom vi haft en brevbärare som gärna tryckte in räkningar i blaskan så vågar jag inte slänga den utan att ha bläddrat igenom den. Bläh!
RaderaOch apropå tillbyggnader: Mina farföräldrar hade sju barn på uppskattningsvis 40 m2. Visserligen drev de ett litet småbruk så ungarna kunde vara ute men det var ju inte sommar för jämnan.
Sedan är det lite roligt med hur stort något uppfattas. När vi flyttade hem till Skåne köpte vi ett hus på 82 m2. Eftersom vi tyckte att det var lite litet tittade vi på alternativ. Vi kollade på ett hus på 135 m2 men dessa m2 var helt bortplottrade så när vi kom hem sade vi "vad stort vi har det".
Åh hatar också de där gratis Villa tidningarna som kommer, ja de har förökat sig. Finns några artiklar men består mest av reklam. Skrev till Vi i villa och bad dem sluta skicka till mig då den går direkt i återvinningen. Den är oadresserad och går ut till alla villaägare sa dem så jag kunde inte avsäga mig den med mer än att jag på brevlådan skrev att jag inte vill ha NÅGRA gratistidningar
RaderaLäser just nu Frida Ramstedts Handbok i inredning och styling. Rekommenderas varmt! Inte för att jag kan/vill bygga ut/om, men Fridas bok har avhjälpt en del inredningsproblem. Riktigt bra!
SvaraRaderaUnderbart inlägg! Måste säga att en bra sak med att hyra lägenhet är att man inte ens behöver börja fundera på om man ska renovera eller bygga ut, man har det man har helt enkelt och det är bara att göra det bästa av situationen.
SvaraRaderaArrgghh!
SvaraRaderaVarför fann man inte fire för 12 år sen.
Då hade vi haft ett hus på 80kvm och inte på 240 som idag.
”Äh ska vi bygga ut är det lika bra att maxa..”
Suck!
Hej FruEB!
SvaraRaderaJag bor i en etta i den västliga huvudstaden, mitt badrum är från 70 talet och harbörjat visa tecken på att ge upp. Styrelsen har inga planer på att göra stambyte inom en snar framtid. Har svårt att förlika mig med att lägga så mycket pengar som det krävs, men ju förr jag gör om toan desstu mer kommer jag att kunna njuta av den. Sedan är det ju den potentiella värdeökningen. Ingen egentlig fråga men hur ska man tänka?