Sidor

Aktiemacho vs. räntemes

Kaktus och Storugglan började ha sig i ett obsolet kommentatorsfält igår och eftersom jag misstänker att de flesta av er som läser inte rutinmässigt screenar alla kommentatorsfält bakåt en gång per dag (särskilt inte från ett inlägg som dateras sex veckor tillbaka) tänkte jag att jag helt enkelt lyfter upp frågan i dagens inlägg eftersom jag själv är nyfiken på ämnet*. Men innan det, låt mig klistra in introt (och ett annat lite photoinshoppat stycke) från ännu en nystartad blogg nämligen Frihetsgrader (skriven av kommentator "Frihetsgrader"). Det är en rutinerad dam som sparat sedan 90-talet och som tänker hoppa ur ekorrhjulet lagom till sommaren.
"En blogg behöver läsare och läsare behöver inlägg. Dags alltså att producera content. Spelar ingen roll att jag ofta är så trött att jag mår illa när jag kommer hem från jobbet. Det måste ju vara bättre att pressa fram några rader till bloggen än att självmedicinera med ännu en repris på ”Say yes to the dress”. Så – ett löfte till mig själv (och till den läsare som eventuellt råkar snubbla över detta): Åtminstone några rader ska publiceras här varje dag framöver. I trettio år har jag varit statstjänsteman. Mer än tjugo av dem i olika chefsroller. Det räcker nu. Jag har gjort mitt. Sju och en halv månad kvar till frihet…" 
Känn ingen press Frihetsgrader, men nu är vi några som ser fram emot dina dagliga rader. Har även lagt till dig i blogglistan till höger. Vi snackar midsommar alltså? Så spännande!

Så till dagens tema - fördelning mellan aktier och räntebärande instrument (samt bostad som portföljvärde):

  1. Varning för torra resonemang och låg nivå på FI-ambitioner. Känsliga personer varnas.
    Jag försöker få till det här med Asset allocation och cash reserve och hoppas på hjälp av communityt.
    Den amerikanska bogleheadmodellen att kontinuerligt balansera en viss fördelning (ofta 60-40 i aktietillgångar resp obl. tillgångar) är inte så bra som svenne tycker jag. Jag kommer (vill) framförallt helt enkelt aldrig få ihop så mycket räntepapper, och tror inte jag behöver det heller (bättre pension och bättre sjukvård här).
    Jag är därför inne på ungefär det som Storugglan för fram att istället ha tillräckligt i cash och obligationer för att inte behöva röra aktierna om jag inte vill (dvs när det är baisse på börsen). Jag antar levnadsomkostnad för ett visst antal månader gäller??? Men cash för fem år låter som science fiction för mig. Det är bara att gratulera Storugglan, men vi kommer inte nå dit om vi inte säljer Brf och börjar tälta. Så vad ska jag sikta på?
    Målet är att kunna jobba deltid, och då fylla på utifrån 4% regeln från aktiedepån. Hur mycket cash behöver man då ha?
    Jag och frun jobbar båda och om någon blir arblös kan vi (knappt) klara oss på en lön ett tag.
    Hit me!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Kaktus: Det handlar ju mest om psykologi. De studier som finns (på 4%-regeln) visar att det inte spelar någon roll om man har separata hinkar med aktier och räntor eller om man har en totalportfölj som man hyvlar av 4% etc från löpande (dvs även säljer aktier när de gått ned om det är vad som krävs för att få ut 4% etc samtidigt som man ombalansera till urspunglig fördelning mellan aktier och räntor).

      Avkastningen i en balanserad portfölj ökar upp till ca 80% aktier för att därefter sjunka, vill jag minnas. Så om du psykologiskt klarar av att sälja även aktier i en nedgång skulle jag maxa aktiedelen och sedan köra på med hyveln.

      Kan du inte tänka dig att sälja i nedgång och ska ha bara räntor för att övervintra så är det ju ett ganska givet antal års omkostnader du måste lägga åt sidan. Jag kan dock tänka mig två alternativ:

      1. Jobba med tre hinkar. En med räntor motsvarande ett års levnadsomkostnader. En med högutdelande aktier (svenska bolag för att slippa valutarisken?) från vilken du regelbundet fyller på första och tredje hinken med utdelningarna. En totalavkastande global aktieportfölj med övervikt Sverige från vilken du fyller på första hinken när det är möjligt utan förlust. Det blir väl lite som Miljonär innan 30 jobbar med sin portfölj. Christine Benz på morningstar.com har skrivit mycket om och testat denna modell.

      2. Se er bostad som räntedelen i portföljen. Ni kanske redan har amorterat så pass mycket att ni vid behov kan höja lånedelen för att övervintra en börsnedgång och undvika sälja aktier med förlust. Annars kanske det finns en logik i att amortera till dess ni når denna nivå.
      Radera
  2. Halloj Ugglan
    Jag vill inte behöva sälja i nedgång. Jag förstår inte första två styckena. Jag fick syntaxerror vid "det spelar ingen roll".
    Det går att höja lån, men jag vill helst inte gå över 60% belåning. Inte så mkt utrymme eftersom vi vill kunna köpa en Bostadsrätt till om något år.
    1 vad är det i tredje hinken?
    SvaraRadera
    Svar
    1. Första stycket lutar sig mot denna artikel:

      https://www.kitces.com/blog/are-retirement-bucket-strategies-an-asset-allocation-mirage/

      Ah, ytterligare en bostadsrätt. Sådant binder mycket kapital. Om det är barn som ska husera där måste jag säga att jag gillar vår kära FEB:s ansats.

      Tredje hinken (totalavkastande global aktieportfölj med övervikt Sverige) skulle jag fylla med billigaste indexfonderna global/Sverige i mixen 60-80%/20-40%.
      Radera
  3. Aha. Man kan säga att beteendet blir detsamma med de två olika metoderna eftersom man i vilket fall tar av den tillgång som går bäst för tillfället. Det är det du menar? Bra poäng. Man ska inte övertänka det här. Det ger tyvärr inte svar på "men hur mycket behöver man då?" Kanske klarnar det för oss närmaste åren. Så många variabler nu. Det beror mkt på hur våra barn fixar att bli vuxna.
    Har 100k i cash. Det får räcka så länge vi jobbar på tror jag.  Ja, mkt pengar som binds i Brf. Bra om vi kan undvika det. Vill inte amortera så mycket. 

Kommentarer? Personligen gillar jag Kaktus Key Take-Aways a) "Man ska inte övertänka" det löser sig med tiden (det sista var mitt tillägg) och b) "Det beror mkt på hur våra barn fixar att bli vuxna". Själv planerar jag att låta mina barn fixa att bli vuxna i varsin hyresetta i en förort till Gävle. Om de är snälla kan de få en varsin strykt femhundring i ett kuvert till jul (som tas från hink...en).

Mvh/
FruEfficientBadass

* F.ö undrar jag hur Storugglan kunde veta att Kaktus precis postat en kommentar riktad till honom i ett sex veckor gammalt inlägg - kan man prenumerera på svar till sina egna kommentarer eller hvad?

44 kommentarer:

  1. " F.ö undrar jag hur Storugglan kunde veta att Kaktus precis postat en kommentar riktad till honom i ett sex veckor gammalt inlägg - kan man prenumerera på svar till sina egna kommentarer eller hvad?"

    Svaret är RSS-läsare.

    Bloggers RRS-feeds:

    https://support.google.com/blogger/answer/97933?hl=en

    SvaraRadera
  2. Morrn!

    En kommentar jag gjorde på en annan blogg, sorry wifie jag var ute på sneliggning, får jag mail om varje gång någon kommenterat. Det är kanske god bloggconsumasucka-sed att signa upp för en blogg man gillar förresten..? Shame on me. Ska ge mig det i present! Upsigning på FruEB.
    Ha en härlig söndag!
    Morsan

    SvaraRadera
  3. Morn, jag gillar det här med hinkarna av ett par anledningar. En är att man kan låta aktierna (hink 3 enl. Ugglan) dra iväg i värde utan att behöva fundera nåt på om man borde göra nåt åt det. Eller om de minska för den delen. Man behöver bara ha koll på att hink 1 är tillräckligt stor utifrån ens situation (ansvar för andra människor mest). Det här gör det lättare för en nervös tax som är i sparfasen tycker jag.
    Det här med 60/40 strategi tycker jag är oklart om man inte har väldigt mycke i sin stash och är väldigt lågt belånad.
    Ja, ja, nu ut i livet.

    SvaraRadera
  4. Det här med att ha alla pengar man tänker använda de närmsta fem åren i cash känns även för mig lite verklighetsfrämmande.

    Under min sparperiod som förvisso har varit lång har jag varit med om två långa och kraftiga sättningar på börsen, it-crashen i början av detta sekel och finanskrisen.

    Vid båda tillfällena kunde jag sitta lugnt i båten utan att behöva sälja. Det kändes otroligt segt innan jag var på plus igen men tittar jag nu tillbaka på hela tillväxtkurvan så är det bara mindre hack.

    Lite läskigare var det när jag flyttade och skulle flytta in en ansenlig summa i den nya lägenheten mitt i värsta eurokrisen. Den sättningen var lyckligtvis inte så djup och dessutom kortvarig.

    Nu när jag närmar mig återtåget från arbetsmarknaden med stormsteg blir frågan högst relevant.

    Jag har landat i en kompromiss. Levnadsomkostnader till mitten av 2021 finns nu på vanliga konton.

    Ger förutsättningar för hyfsad nattsömn ganska långt fram i tiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det låter väl vettigt. Minns att snittkrisen är 1½ år lång innan börsvärdena är uppe på neutralläge.

      Radera
  5. Den här diskussionoen gör i alla fall att jag får en spark i häcken att skärpa mig när det gäller sparandet. Jag ligger typ sist i racet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan finnas en koppling till ditt matkonto.

      Radera
    2. Ja, mat är ett kulturellt påhittat behov, som någon 20-årig studenska självsäkert uttryckte det.

      Radera
    3. @Anonym: Äsch, stryk han inte medhårs, han måste sluta med sin...vad hette det nu igen, organiskt odlade parmesan?

      Radera
    4. Bara 12k förra månaden!

      Radera
    5. För den summan äter jag god mat i åtta månader. Har du minst fem barn eller? /Eva

      Radera
    6. Fast inte lika god som vi. Jag har två barn som jag vet om.
      Hur mycket ska matbudgeten vara för fyra pers inkl. städartiklar (helst lite vidlyftigare än för fyra tiggarmunkar i Bhutan)?

      Radera
    7. "Jag har två barn som jag vet om." Jag älskar Kaktus knastertorra humor. Den tar jag rakt av.

      Radera
    8. Kul att vara uppskattad. Wittgenstein skrev att hans favoritsituation var en diskussion mellan ett par intelligenta personer där ingen sa något i onödan. jag förstår honom. Wittgenstein hyrde också ett eget tåg när det inte gick något tåg den dagen han ville resa Cambridge - Brighton.

      Radera
    9. För två vuxna och två barn är en rimlig matkostnad enligt Konumentverket drygt 6000 kr/mån. Det förutsatter att lunchmaten inte lagats hemma. Annars läggs drygt en tusenlapp till på den summan. Är tveksam till om övriga hushållsartiklar ingår.
      https://www.konsumentverket.se/globalassets/artikel/kostnadsberakningar/kostnadsberakningar-matkostnader-2018-konsumentverket.pdf

      /Eva

      Radera
    10. Tack för research. Det borde bli 2,5k per pers. Våra barn är över 17. Ena barnet kommer bara hem för att sno mat. Säg 3,5 pers. Lunch ska ingå. Så då blir det ca 8,8k plus städ och tandkräm. Ok då, vi borde ner från 14 till typ 10k enl KV. Låter jobbigt. Kanske siktar på 12k till att börja med. Styrs med matkonto. Det får bli 10kr-portioner några dagar i veckan.

      Radera
    11. "Ena barnet kommer bara hem för att sno mat." You're killing me, jag får den här bilden i huvudet av barnet med en stor jutesäck. Minns själv hur jag tog med mig toalettpapper, nål och tråd och annat när jag började studera på annan ort. Jag skämdes inte ens, det var ju liksom så tråkiga saker, det ska man väl inte behöva lägga pengarna på heller?!?

      Radera
    12. Ja så var det ju faktiskt. lägga pengar på tallrikar var ju inte så kul.
      Vi ser honom mest med huvet i kylen. Kanske borde ha en övervakningskamera i köket. Nya dyra stekpannan är försvunnen.

      Radera
    13. Men sluuuta han tog inte stekpannan haha vilken kung!!

      Radera
    14. "Öh, vadå, jag tyckte ni sa jag fick den!"

      Radera
  6. Angående fem års levnadsomkostnader på högräntekonto: Tillämpar man 4%-regeln så resulterar det i en portfölj med 80% aktier (4% uttag årligen motsvarar en portfölj på 25 års levnadsomkostnader; 5/25=20% cash). En högre aktieandel ger inte högre avkastning, givet att resterande 20% ligger i säkra räntepapper (statsobligationer) som rör sig uppåt när aktier dyker (och därför kan användas för ombalansering).

    Kan man inte använda sig av obligationer så kan man uppnå snarlikt resultat med cash om man höjer aktieandelen något (se An Alternative to the 60/40 Portfolio). Och då kanske man landar i just Frihetsgradernas kompromiss (=88% aktier om man utgår från 4%-regeln)!

    Så problemet är snarare att vi Sverige inte har tillgångar som inte riskerar att röra sig i tandem med aktier vid en nedgång och samtidigt inte just nu ger negativ avkastning. Därför högräntekonto, men det kan ändra sig när ränteläget normaliseras. Eller så störs man inte av att ha en mycket hög aktieandel och håller fast vid det.

    Den stora långsiktiga faran med för mycket cash tror jag är inflationen. Detta snarare än alternativkostnaden i form av utebliven aktieavkastning. Svårt att tro i dag, men historiskt har inflationen varit den farligaste besten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för länken. Han verkar bra. Önskar det fanns motsvarande i Europa...

      Radera
    2. Intressant och oväntat det där med att det går (gått?) i princip lika bra för portfölj med aktier+obligationer som för portfölj med aktier+bankkonto.
      Ser du det som en sanning för alla länder och i alla (well...) tider? Det är väl t ex svårt räkna med amerikansk bankränta i Sverige?

      Radera
    3. @Kaktus: Nej, jag har verkligen ingen koll. Extrapolerar lite lagom från det jag läser. I detta fall: Höj andelen aktier så går det bra med högräntekonto. Min tumregel de senaste åren.

      I dag kan vi kanske inte räkna med bankräntan i USA men vi har heller inte samma inflation som där. Det viktiga med dessa pengar är inte bankräntan utan att det är säkra pengar, dvs det finns ingen som helst risk i dem (förutom inflation på lång sikt; därför farligt med för mycket av dem). Frånvaron av marknadsavkastning från obligationer får den ökade aktiedelen stå för.

      Ett ytterligare alternativ kan ju vara att bygga en räntetrappa med 5, 4, 3, 2 och 1 års bunda konton som man rullar allteftersom pengarna löses ut. Inget jag själv skulle orka administrera, och frågan är om det finns tillräckligt med pengar att tjäna på det.

      En annan faktor som jag tror tål att tänkas på är att vi har möjligheter att diversifiera oss globalt på aktiemarknaden. Alla studier jag sett om hållbarheten i pensionsportföljer har byggt på enskilda länders aktiemarknader (främst USA förstås, men det finns studier för en serier andra länder). Men jag har inte sett någon studie för en globalt diversifierad aktieportfölj (med räntedelen i det egna landet).

      Givet de möjligheter vi i dag har till global diversifiering borde riskerna vara betydligt mindre än historiskt. Å andra sidan är ju marknaderna betydligt mer synkande i dag... Man blir aldrig riktigt klok på detta.

      Radera
    4. You two get a room, jag blir yr bara jag hör ord som "räntetrappa", "extrapolera" och "amerikansk bankränta".

      Fast det var visst jag som drog igång den här tråden så jag får väl skylla mig själv.

      Radera
    5. Stör inte genierna.:)
      Ugglan, tack för dina svar. Du ser alltså verkligen räntor som en intäkt som märks? Du måste ha förväntningar på ett mycket högre ränteläge sett över längre tid? För mig så är det bara Protection.

      "Höj andelen aktier..."
      Det är inte där vi är nu tyvärr Förhoppningsvis om fem år. Och vid Edit från Stockholms bostadsmarknad. Jag måste ha koll nu på våra obligations på kort sikt.

      "Ett ytterligare alternativ kan ju vara att bygga en räntetrappa med 5, 4, 3, 2 och 1 års bunda konton som man rullar allteftersom pengarna löses ut."
      Det där är nog perfekt om man har 50mkr att skydda och ansvar för ett lantgods. Men jag måste ta större risk.
      Det är många variabler. Men det lutar åt 1/3 amortering och 2/3 aktier framåt. Jag hoppas på börsrea 2019. Om det blir större ränteändringar så får man fundera igen.

      Radera
    6. @Kaktus: Bankkonto räknar jag med i bästa fall kan nafsa inflationen i hälarna. Obligationer med medellång duration bör ge rimlig avkastning i förhållande till risken. Men avkastningen är förstås inte jämn. Är det det senare man vill ha återstår ju nu bankkonto.

      Såg förresten att Småsparaguiden och jag tänker lika när det gäller pengar på kontot för den som är FIRE:

      http://www.smaspararguiden.se/jour/hur-placera-pengarna-nar-man-ar-ung-och-rik/

      (Hur placera pengarna när man är ung och rik?)

      Radera
  7. @Ugglan, Med risk att kölhalas anklagad som markettimer så amorterar jag ist för obligationer (hink nr 2?). Har du någon ekvation i rockärmen för detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Kaktus: Kan man inte se amortering som främst ett sätt att minska ränteutgifterna? Hur skulle en börsnedgång påverka era ränteutgifter? Marknadsräntorna sjunker väl när alla flyr från aktier till säkra papper (det är ju det som får säkra obligationer att stiga i värde, övriga bär ju liknande risk som aktier och bör röra sig i samma riktning som aktier).

      Känns som jag mest bluddrar nu. Men kolla gärna hur Benz på Morningstar resonerat. Kanske kan du få några idéer där.

      Radera
    2. Jo precis, jag vill se minskad låneränta som inverterad obligationsränta, eller vad man kan kalla det.

      Den här perioden är väl inte riktigt som den ska med extremt låga räntor i högkonjunktur. riksbanken är framförallt rädd för att fastna i deflation. Och det är väl inte så otroligt. då är det inte kul att ha hög belåning. Så vi amorterar ett tag till. En Räntemes helt enkelt.

      Radera
    3. Jag hoppades på respons på det här. Vad jag förskte säga är om det fånigt att vänta sig att "tjäna" ungefär lika mycket på minskad låneränta som i premie på obligationsmarknaden?

      Radera
    4. @Kaktus: För att "tjäna" på minskad låneränta så ska alltså bolåneränta stiga när börsen dyker. Å ena sidan borde marknadsräntan gå ned, eller hur? Å andra sidan är ju inte svenska bostadsobligationer (lika lite som förtagsobligationer) säkra papper så då borde kanske bolåneräntan stiga, och du har ditt case. Dessutom lånar ju bankerna upp utomlands kortsiktigt (för att låna ut här hemma ofta långsiktigt; trevlig risk) och då borde ju utländska långivare vilja ha mer betalt för den ökade risken i svenska ekonomin vid en börsnedgång.

      Du skulle kunna slänga i väg en fråga på Kortsikts blogg (https://kortsikt.com/). Han som skriver där är extremt kunnig i makroekonomi och mycket hjälpsam om man har frågor av den här typen! Din fråga skulle för övrigt jacka bra in i gårdagens inlägg på bloggen.

      Radera
  8. Jag har två års omkostnader (dvs 1/2 av min familjs totala omkostnader för två år) i räntefonder. Jag jobbar deltid och är frilansare. Min tanke är att under ett år kan jag klara mig helt utan inkomster. Orsaken kan som jag ser det vara olika anledningar (inga intressanta uppdrag, vill prova något nytt, göra obetalt arbete i form av välgörenhet/altruism eller what ever). Om jag efter år ett fortfarande inte drar in stålars är pengarna under år två en omställningspeng för att sälja bostad och flytta. Om vi säljer huset vi bor i och utnyttjar geoarbitragemöjligheterna som finns i vårt fantastiska land tar vi ett gigantiskt skutt mot att bli FI.

    För inte så länge sedan var jag all in på aktiemarknaden men ju närmare en nedgång närmade sig ju mer insåg jag att jag behövde en viss andel i ränta för att kunna sova gott om natten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om inte annat kommer du ju att ha lite torrt krut att handla för när alla andra skrikande avyttrar sina innehav.

      Radera
    2. Hehe det har jag redan gjort... smugit över en del i global men i stort sett täcker summan 2 år. Går det ner ännu mer (totalt 30 %) kommer jag shoppa på börsen som en shopoholic på annandagsrean.

      Radera
  9. "Lite läskigare var det när jag flyttade och skulle flytta in en ansenlig summa i den nya lägenheten mitt i värsta"
    +1. Kändes som att "det här kanske vi aldrig kan komma igen ifrån".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast nu tre år senare känns det som om jag har kommit igen. Stashen är förvisso mindre än vad den annars skulle ha varit men jag har sluppit två timmars knäckande arbetspendling varje dag sen dess och bor mindre men i ett betydligt bättre område.

      Det jag lärde mig var ju att faktiskt ha lite bättre framförhållning när det gäller att tillgängliggöra cash som jag vet att jag kommer att behöva i närtid.

      Radera
    2. Bostäder är verkligen som börsen. Precis när man flyttar in kan det kännas vobbligt som tusan, man kollar vad grannen säljer för och läser uppmärksamt allt om marknadsläget. Klipp till: Fat cat 40-talist som bott i sin lägenhet sedan Cubakrisen med 100 000 kvar i skuld (vilket var typ halva köpeskillingen). Inte så oroligt där. Tiden är ens bästa vän i all typ av investering.

      Radera
  10. Hur ska du göra vid uthyrning av lägenheten i Sthlm? Godkänner BRF att du hyr ut lägenheten pga (tillfällig) flytt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi håller oss inom regelverket så om de vill bestrida vår andrahandsuthyrning får de gå till hyresnämnden vilket jag betvivlar. Min man är dessutom ordförande så då måste de först avsätta honom innan de kan gå vidare med mankemanget.

      "Giltiga skäl till uthyrning
      dina studier ska bedrivas på en annan plats
      du har en tillfällig anställning på en annan plats
      du kommer att bo utomlands en längre period
      du kommer att flytta ihop på prov med någon
      du är på sjukhuset och får vård under en längre tid
      Hyresnämndens regler är tvingande vilket innebär att din hyresvärd inte får ha hårdare regler, däremot kan denne tillåta uthyrning av fler anledningar. Normalt sett ger Hyresnämnden tillstånd att hyra ut i andra hand i ett år i taget, därefter får du ansöka om ett nytt tillstånd."

      Jag kommer troligtvis att behöva skicka in studieintyg löpande vilket inte är något problem eftersom jag är en sådan exemplarisk student.

      Radera