Sidor

Om jag bara fick ge ett enda spartips...

Likt alla som har barn födda mellan 2000-2010 har jag sett Bee Movie. Den är helt okej faktiskt. Inte lika bra som Toy Story (jag grät i trean) men betydligt bättre än filmer av typen Antz. Any How, jag kom att tänka på den filmen för ett tag sedan när jag var ute och gick. I vanlig ordning fantiserade jag om att jag var inbjuden till Sparpodden och fick möjlighet att ge mina åsikter om sparande och när Jocke Bornhold ställer frågan "Om du fick ge ett och endast ett spartips till lyssnarna, vad skulle det vara då?" svarar jag efter fejkad tankepaus: "Tänk som en student".

I filmen Bee Movie, vars handling jag inte minns i detalj, hamnar huvudkaraktären Barry i trubbel av någe slag och måste få andlig vägledning att lösa sitt uppdrag varpå flocken börjar skandera: "Think like a bee, think like a bee" varpå han finner sin inre kompass och kickar human ass.



På samma sätt coachar jag mig själv ibland när jag står inför en privatekonomisk utmaning. "Ska jag köpa den här flaskan vin för 200 kr? Är det rimligt att gå på den här rean?" Då börjar min inre hejarklack mantra: "Tänk som student, tänk som student!" och då vet jag precis hur jag ska göra. När jag pluggade för många år sedan levde jag på, jag minns knappt, 7 000kr i månaden? Jag bodde i en tvåa med sambo, åt mat (vi veckohandlade för 500kr på RIMI- rest in peace), drack vin (billigt rödtjut), hade kläder på kroppen (HM-rea), gick på bio ibland (med studentrabatt), åkte till och med utomlands (och sov på någon Erasmuskompis soffa). Med andra ord - mitt liv var helt okej. Jag skulle säga att min livskvalitet var helt jämförbar med den jag har idag eller den jag hade när jag fortfarande var consumer sucka. Minus att jag nu har min underbara man och barn såklart och andra disclaimers ni fattar vad jag menar.

Så idag, när jag står inför en hedonistisk frestelse av typen kängor för 3 000 spänn, cocktailtomater för 249kr kilot (ett verkligt exempel från ett köpcentrum nära mig) eller all inclusiveresa till Sydafrika för 50 papp (har inte varit på tapeten, men skulle den dyka upp), behöver jag bara tänka: "Vad skulle studenten i mig gjort?".

Jag uppskattar verkligen min inre student. Hon är som en personlig assistent som tar hand om smutsbyken. Nedan en lista på vad hon åstadkommit de senaste åren:

- Sålt villan i förorten för ett billigare lägenhetsboende
- Sagt upp städhjälp
- Gjort sig av med barnhämtningen på skolan
- Sagt upp ett antal olika prenumerationer och abonnemang
- Dragit ner på kött
- Börjat göra lunchlådor
- Gjort sig av med bilen
- Slutat med de årliga charterresorna
- Slutat handla nya märkeskläder och börjat slita på det hon har
- Lärt sig ta hand om sina skor och stövlar istället för att köpa nya varje år
mm mm.

Visst kan du sticka undan ett par tusen i månaden genom att skippa take away-latten eller genom att anamma andra ytliga pseudotips från kvällspressen. Men du kommer aldrig att bli ekonomiskt oberoende på en snittlön om du inte ändrar tankesätt i grunden. Om du strävar efter personlig frihet, släpp ut din inre student och låt hen ta dina beslut de närmaste åren.




Mvh/
FruEfficientBadass

18 kommentarer:

  1. Det är ju genialt!

    Hälsningar,
    mrFIRE svenskafire.se

    SvaraRadera
  2. Jag skulle inte åkalla min inre student... Jobbade halvtid, tog ändå fulla lån i 4,5 år. Brände mkt pengar på helt onödiga saker. Så här 23 år efter examen med110 000 kr kvar att betala CSN vill jag helst glömma min inre student! Jag försöker istället frammana min framtida pensionär. #ärkattmatgott :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Jaså du var en sån slösa, det hade jag inte trott. Men du är inne på något där (”Tänk som en PRO:are”). Skulle kunna manifesteras i: ”Bör jag spara på de där små clipsen som sitter på brödpåsen?” (Svar ja), ”Ska jag gå på den där bolagsstämman enbart på grund av gratisfikat?” (Svar ja) och ”Är det rimligt att stånga mig före i kön för att säkra en gratisbiljett till visning av ’bakom kulisserna på operan’ (ett verkligt exempel) även om det får mig att framstå som en självisk person?” (Svar ja).

      För övrigt har jag aldrig fattat kattmatsanalogin - det är ju durare att äta kattmat än att göra egen ärtsoppa eller linsgryta.

      Radera
  3. Nä kattmat går bort! Haft katt och hans käk var dyrare än mitt. Tänker att om man börjar bete sig som en pensionär nu så blir det ju inte så dramatiskt sedan om xx år. Jag ska för övrigt på visning av teatern hemmavid, 50 kr inkl fika. Passar min budget utmärkt! Innan jag blev sjuk och reste en del började faktiskt jag träna på en klassiker: Ta med mat från frukostbuffén. Fast jag kom bara så långt som till hel frukt och någon gång förpackade müslibars. Tycker det är liiiite jobbigt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är lite lack of class att bygga servettpicknick på hotellfrukosten (även om en frukt kan ha slunkit med även här)

      Radera
  4. Bra skrivet! Jag brukar också tänka som student då jag var student relativt nyligen och inte har ändrat mina vanor nämnvärt. Det blir uteluncher lite oftare nu än som student, men annars är det mesta i utgiftsväg likt studietiden :)

    SvaraRadera
  5. Fler exempel:

    "- Lärt mig att man kan slipa sina knivar istället för att köpa nya"

    Rememba? ;-)

    Mvh
    Lurkar´n

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjöta! Jag skaaa (läses m tonårsgnällig röst)!

      Radera
  6. Haha jag är den studenten nu. Fick en chock en månad när jag handlat mat för 1166kr, trots att detta var en sk "ät maten som finns i skåpen månad". Snittar mellan 7000-7500kr per månad och lever ett finfint liv på det. Hoppas detta håller i sig även efter examen om 6 veckor..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det förstår jag, 1 166kr är 291 paket nudlar på Willys. En sak jag tänkte på idag är att man som student blir så beroende av billigt boende. Där jag pluggade fanns det en del nybyggt men hyran för en två var typ 6tkr/månad. Ok då delar man kanske men ändå - 40% bort bara rakt av. Vilket iofs är ungefär vad en snittstockholmare betalar i ränta+avgift...om du bor i stan alltså. Men ändå - sura pengar.

      Radera
    2. Sant. Jag har haft otroligt tur. Alldeles lagom centralt boende för att kunna gå över allt o delat världens finaste studentlägenhet med andra. En hyra mellan 2800-3900. Kunde inte bli mer nöjd :)

      Radera
  7. Ha,ha lever på 7200 kr i månaden, och då har jag räkningar på 5300 kr. Men jag har en väl tilltagen buffert ifall tänderna skulle ramla ur, för tandlös vill jag ju inte vara,detsamma med glasögon,läsa är ett av de billiga nöjena så brillor kan jag inte vara utan. Skulle kanske behöva upziza men allt i livet är ju inte pengar, "när man är en glad pensionär." Charterresorna kan jag vara utan,åker däremot på sl-kortet, finns massor med exotiska platser för mig att upptäcka...Djursholm, Saltsjöbaden, Solsidan och Djurgården är bara några exempel. Många museum har gratis inträde, om man inte vill behöver man inte göra av med en spänn mer än på matsäcken. Mina matlagningskunskaper är proffsiga vad det gäller god billig vegetarisk mat, blir det någon lyx så är det vid festligare tillfällen som högtider. Av nöden blir man uppfinningsrik, livet blir roligare när man måste vara påhittig och lite galenskap kryddar upp tillvaron.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Av nöden blir man uppfinningsrik, livet blir roligare när man måste vara påhittig och lite galenskap kryddar upp tillvaron." Anonym, det var tamig tusan det finaste jag hört sen konfirmationen.

      Radera
  8. Efter 4 år på universitet (examen förra året) så har jag något dyrare boende och ett dyrt busskort. Annars är det sig rätt likt bortsett från att jag sätter in 10 000 kr i fonder varje månad ��

    Jag har alltid matlåda på jobbet och har verkligen försökt minska min spontanshopping av kosttillskott �� Min klädkostnad bör också minskas då den är mellan 0 - 3500 kr i månaden men mest 0 ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spontanshopping av kosttillskott - vad gött att det åtminstone finns ett shoppingberoende jag inte haft. Bra jobbat med ditt livsval! Du är redan en vinnare.

      Radera
  9. Bra inlägg! Man lär sig en mängd saker under studenttiden, inte bara det som står i betyget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det enda jag minns från studenttiden (mer än att leva lean) var att aldrig lämna in något i förtid. Det bedömdes då att vara av sämre kvalitet än de PM/uppsatser som kom in på sista inlämningsdag. En lärare var snäll nog att upplysa mig om detta, annars hade jag gått genom hela yrkeslivet som en clueless duktig flicka. Mitt knep på senare år har varit att äska mer tid, då upplevs jag som en riktig stjärna.

      Radera