Ovan bild ska symbolisera ens (hennes/mina) känslolägen under en vecka. Det är på PRICKEN en arbetsvecka för mig. Alltså...
- Måndag. Vad händer. Ångest ångest ta mig bort från det här mötesrummet och alla tps-reports*.
- Tisdag. Jag har assimilerat mig. Ångesten hugger mig inte längre så hårt i ryggen, jag uthärdar.
- Onsdag. Dimman lättar. Det finns hopp.
- Torsdag. Nu känns det faktiskt rätt okej. Jag nästan gillar att vara på jobbet. Tjohej!
- Fredag. Jag älskar hela världen!
- Lördag. Å så skoj. Fram tills kvällen, såvida vi inte är bortbjudna eller om jag på annat sätt är distraherad utöver det vanliga. För om vi är hemma händer det i vissa fall att söndagsångesten börjar redan då.
- Söndag. Lång dags färd mot måndag. Buhu.
Så summerat - 2½-3 dagar av 7 på topp. 2½-3 dagar på botten. 1-2 dagar i limbo. Är det så här för er också eller är det bara jag? Framför allt, finns det någon därute som kan vittna om att ovan cykel inte utspelar sig i samma utsträckning om man inte jobbar på ett vanligt kneg (vanligt kneg = ett 9-5-jobb, företrädesvis i kontorssektorn)? Exempelvis om man klipper gräs på fotbollsarenor eller pimpar fruktkonservhyllor på Willys?
Mvh/
FruEfficientBadass
* Nu har jag ju bytt jobb och har inte längre måndagsmöten. Men det går tydligen utmärkt att ha jobbångest även utan dessa.
Jag känner inte igen mig riktigt eftersom jag pluggat till ingenjör i fem år men aldrig ännu haft ett heltidsjobb. På högskolan är man är aldrig riktigt ledig och pluggar ofta på helgen, men det är inget konstigt alls att gå på puben en vanlig onsdag med kurskamraterna. Det ska bli intressant att se hur det blir att jobba heltid. Tack för en liten inblick i förskott. ;)
SvaraRaderaKaizenliv - jag minns min högskolelängtan efter yrkeslivet och att kunna vara ledig ”på riktigt” på helgerna. Alla dar i veckan är ju yrkeslivet bättre på så vis - att plugga är ju en definitiv stress. Klarar man inte tentorna är det game over, liksom. På jobbet kan man flyta lite under radar i perioder utan att få kicken. Jag har bara tre råd till dig och jag tror att du redan är på g med samtliga:
Radera1/ Acceptera bara ett jobb som får dig att må bra och vara just du
2/ Ha inkomstförsäkring från dag ett
3/ Sätt din egen ekonomi främst och börja resan mot FI omedelbart. Även om jobbet känns underbart till en början kommer det kännas lika underbart att ha världen för sina fötter 11 år in i yrkeslivet.
2/ skulle jag få börja om skulle jag inte ens haft a-kassa, givet att du har rörlighet, flexibilitet och kompetens. tänker att kaizenliv inte studerar till genusingenjör.
RaderaFniss
RaderaDet är inte bara du. Du kan trippla måndagens mötesångest nu när slutet är nära och mitt tålamod med corporate bs börjar närma sig noll.
SvaraRaderaJag har funderat en del på detta och hur man hittar ngt som inte ger en den känslan. Jag har dock Inte kommit till någon lösning men ett snack med en del arbetskamrater säger mig att många är less. Vad som är roligt att en av grejerna som man frågar i utvecklingssamtalen är om man tycker det är roligt att komma till jobbet. Jag hade velat se den anställd som svarar ärligt och framförallt den chef som kunde hantera svaret. Min skulle inte göra det. Hans bild skiljer sig ganska rejält från den som framkommer vid fikabordet när han inte är där.
Vad skulle man tycka vore så kul att man kunde göra det utan söndags- och måndagsångest? I 30 år till?!
Jag har faktiskt haft flera jobb där det var kul varje dag och nästan noll ångest, iaf 90% av året. Statligt anställd på beställarsidan i vägbranschen var ett sådant jobb. För privat anställda brukar det låta som en mardröm. Men så himla kul. Igår körde jag genom ett stort vägbygge och log med hela kroppen åt hur jädra bra man kan (kunde) ha det. Jobbet jag nu är sjukskriven från, statligt men helt annan bransch, är doch mer som FEB's vecka.
RaderaOtroligt. Beställarsidan i vägbranschen låter för en annan rätt trist. Ungefär som en annons jag såg för ett par år sedan: ”Projektledare tunneltvätt”. Men det bevisar min tes att det är nyckfullt detta med jobb. Ett av de roligare jobben jag haft var som resande säljare. Jag skötte min egen tid, fick träffa roligt folk och se årstidens skiftningar. Mycket roligare än jobb av typen ”marknadschef” där jag gick runt med en stor ångestklump i magen typ hela tiden. Mängden admin och lullull. @Plina: Jag har också tänkt på den frågan i medarbetarundersökningen, vilket skämt. Jag svarar naturligtvis alltid att jag längtar. Vilken utter nightmare att behöva sitta i av HR orkestrerade uppföljnings-workshops och diskutera handlingsplan för firmatrivsel.
RaderaMia, jag har också jobbat statligt i större delen av mitt arbetsliv och kommer nog att gå tillbaka relativt snart efter mitt sabbatsår. Jag tycker det är roligare att driva samhällsutveckling från det statliga hållet. Privat i en stor koncern är jag inte på den nivån att jag har möjlighet att välja mina kunder. Så man får ta de roliga projekten och pestkunderna. Tyvärr har de en tendens att dominera plus att jag kräks på det månatliga tjatet om debgrad. Däremot har jag hittills inte hittat ett jobb där utvecklingstakten är tillräcklig för att jag inte ska bli uttråkad inom två år. Med rätt chef så kan ett jobb vara kul. I förra jobbet gillade jag jobbet och friheten som det gav men chefen var katastrof. Insåg att det bara blev ångestskapande. Det finns många intressanta jobb inom statlig sektor. Dessutom med 32-35 dagars semester och lite flexledighet så kan man vara ledig två månader om året utan problem.
RaderaI medarbetarundersökningarna är jag alltid ärlig för de är anonyma men däremot i utvecklingssamtalen med chefen ljuger jag friskt. Det roliga är sedan när resultaten från medarbetarundersökningarna kommer och man konstaterar att ca 80 procent trivs men 20 inte gör det. Sen gör man räkneexemplet att då är det ju bara 3 personer det handlar om så det är inget problem. Sen får gruppen diskutera en handlingsplan som ofta går ut på att man ska ha mer gemensamma aktiviteter (på kvällstid). Om jag nu inte trivs på jobbet varför skulle jag vilja delta mer!
Och det roliga är att den som försöker vara ärlig - blir bortviftad med att den är gnällig och negativ eller inte kan framföra saker på rätt sätt,( att säga saker så att ingen förstår ändå). I Sverige blir du inte kastad i någon fängelsehåla för din åsikter men gud nåde dig om du går emot det gängse som gäller,då kan du få alla möjliga epitet som t ex att du är negativ,gnällig,eller en bråkstake, på det sättet tystar man folk när de låter missnöjet pysa. Det finns ett förtryck light i Sverige som bottnar i positivitetstänkandet som de började kleta på oss för ett trettiotal år sedan, det gör att det inte är speciellt högt i tak i svenskt arbetsliv, att vi pratar om vi ska vara olika men fan ta dig om du är det i den svenska medelfåran. Vi ger en bild av oss själva som inte överensstämmer med vilka vi är, för vi är så indoktrinerade hur vi ska och bör vara. Alltför mycket hurtigt "positivitetstänk" är kontraproduktivt, i slutändan briserar bomben i utmattning och sjukskrivning.
RaderaSjukskriven = måndag hela veckan.
SvaraRaderaFrån Mr. 50 % och dessutom med skiftande arbetstider kan rapporteras att cykeln upphör att existera :-) Jag var less bortom beskrivning tidigare, men nu är jag i princip oberörd!
SvaraRaderaExempel: Nästa veckas schema: måndag 07.45-15.55, onsdag 14.05-21.45. All övrig tid äger jag själv, så ångesten har jävligt svårt att få fäste :-)
Mvh
Newman
Newman - inte bara ordvitsare utan även karriärförebild och den mentala amulett jag bär med mig när dagarna känns tuffa (då tänker jag ”Upp med hakorna frugan det löser sig!)
RaderaHaha! Första gången jag hörde hakskämtet höll jag på att tappa hak....an ;-) Jag var enhakad på den tiden. Det var på den tiden jag inte var medveten om att ordet haka hade en pluralform ;-)
RaderaKarriärförebild.....Kan lova att det är första gången någon kallat mig det! Tackar!
Mvh
Newman
Som frilansande konstnär (dansare och koreograf) existerar inte måndagsångesten. Snarare tvärt om kan jag längta till måndagar när allt kommer igång efter helgen. Dock får man sin beskärda del av att uppdragsgivare vill att man ska jobba gratis och att folk i allmänhet tycker att man inte har ett "riktigt jobb".
SvaraRaderaFörut om att få jobba med det jag älskar är det allra bästa att oftast kunna välja själv vem jag jobbar med.
Var anställd i 1, 5 år och det gör jag nog inte igen, det kändes så fruktansvärt instängt och ineffektivt.
Tack för en jättebra blogg!
Stina
Tack Stina och kan relatera till det du skriver eftersom jag är uppvuxen i en kulturarbetarfamilj där den goda sidan är frihet och arbetsglädje, men där nersidan är lön och att folk tror att man ska jobba i princip gratis eftersom man ändå tycker att ens område är kul. Hela kultur/nöjes-Sverige bygger ju idag vad jag förstår på hårt arbetande unga som får gå in på minimibetalda projektanställningar för privilegiet att få göra det de gillar.
RaderaJobbar på en stor supermarket..Pimpar dock inte konseverna :) Förutom söndagsångest om jag haft helgen ledig finns det ångest alla möjliga dagar i veckan beroende på hur arbetsturlistan ser ut.Det finns en men hur ska jag hinna sova ångest när kvällsskiftet slutar kl 20 och nästa skifte börjar kl 5.Det finns också en alla andra är lediga ikväll ångest om jag jobbar nyårsafton till kl 22 eller börjar jobba kl 5 på midsommardagen.Så jo tyvärr är det likadant fast man inte jobbar måndag-fredag.Med min låga inkomst är det omöjligt att bli fri.Så istället har jag gått net till att jobba 3 dagar/vecka.Bästa botemedlet som finns mot jobbångest. Hälsningar från AnnH i Finland
SvaraRaderaTack Ann för din dystopiska, yet hoppingivande reflektion. Attans, jag som glorifierat supermarketen. Men, positivt att du är positiv till deltid. Samma linje som Newman. Då närmar vi oss kanske pudelns kärna- att nyckeln till välbefinnande är att trassla sig ur ekorrhjulets heltidsversion och gigga lite mer. Som man gjort i alla tider. Idag är det komplex vetenskap: ”Det är viktigt att hitta utrymme för återhämtning och viiiilaaaa” som hälsocoacherna fårbetalt för att säga på kickofferna. När de i själva verket borde uppmana folk att jobba deltid eftersom vi inte är skapta för 40-60h-vecka med konstiga skift. Men då hade de inte kunnat debitera. Coacherna alltså.
RaderaJag känner inte igen mig eftersom jag gillar mitt jobb, men jag håller ändå med om att söndagar är rätt kassa. De flesta vänner är för bakis eller sega på söndagar och det känns som att söndagar bara är en tråig väntan på måndag. Jag försöker få söndagar att bli bättre och göra roliga saker, men det är ändå relativt svårt, speciellt på vintern då det inte är så kul att vara utomhus och många ställen är stängda på söndagar.
SvaraRadera”En tråkig väntan på måndag” mycket bra beskrivning. Jag tror dessvärre att enda sättet att reclaima söndagen är att avstå jobb på måndagen
RaderaKan rekommendera vuxenmys på söndagen, ja tillsammans eller sticka emellan med brunch.
RaderaEn del kallar det för att odla förhållandet, andra kallar det för hobby. Är oberoende av både väder och eventuella bakfulla kompisar
Bra tips. Jag brukar försöka se åtminstone en film. Skingrar tankarna och jag älskar film. Gärna något udda - alltså inte romcom - snarare indiefilm gör mig på bra humör. Såg Kidnappningen (om/med Michel Houllebecq) förra helgen. Höll mig glad hela måndagen.
RaderaNej, vuxenmys utan film. Det är egna upplevelser som gäller: Aktivitet som får blodet att bubbla, kroppen att jubla och pulsen att öka. Upplevelser som ger kraftiga påslag av må-bra-hormoner och som du kommer på dig själv att tänka på när du sitter på det ap-tråkiga mötet en tisdag på jobbet.
RaderaJag trivs väldigt bra på mitt jobb och hade ingen måndagsångest, men efter att vår son föddes och det var dags att börja jobba igen efter lite över en månads pappaledighet (kändes som det skulle vara lång tid när vi planerade). Då fick jag rejäl söndagsångest, redan på lördagskvällen. Hade känslan att jag skulle missa allt, första skrattet etc. Så efter ett tag så bestämde jag och sambon att jag skulle vara ledig fram till ett årsdagen och lite till. Har en superchef och fick gå på ledighet direkt utan att ha informerat 3 månader i förväg. Nu känns det som fredag hela veckan :) Irish coffe på en måndga liksom ;)
SvaraRadera