Sidor

Det är snyggare att ha färre

Det är snyggare att ha färre.

- En nyrensad garderob där plaggen hänger med utrymme emellan och där man kan ana väggen bakom är finare än en knökfull garderob.
- Ett avskalat bord med en enkel vas blommor på är vackrare än ett bord belamrat med allehanda böcker och tidskrifter (tycker jag i alla fall).
- En enkel krukväxt i fönstret är vackrare än ett fönster där växterna står och trängs.
- Ett badrumsskåp med ett fåtal hygienartiklar är mer inbjudande än ett badrumsskåp där sakerna står ihopknökade.



Vid i stort sett varje rensning jag gjort - av kläder, prylar, husberåd, böcker - upplever jag att sakerna som blir kvar är vackrare. Inte nog med att sakerna är snyggare - de känns mer värdefulla. När jag har rensat bland barnens kläder och vikt den sparsmakade återstoden i låga högar, noterar jag hur de med vördnad återbördar ett använt plagg i lådan. Dessvärre kan de ju inte vika glina, så det ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig, men principen är densamma - de känner att de har respekt för plagget på ett annat sätt*.

Jag erfar exakt samma, om inte bättre, känsla när jag rensat bland mina kläder samt åkt till återvinningen med utrenset, som när jag fordom kom hem med nya kläder från butik. En känsla av lyx...Jippi idag får jag har på mig den här läckra kombon! Och de här exklusiva skorna! Fast det är exakt samma mög som tidigare. På så vis slår du tre flugor i en smäll- mindre utrymmesproblem, bättre ekonomi och bättre ekologi. Jag skulle dessutom gå steget längre och säga så här:

Det är mer stil att ha färre. Min mamma berättar ibland om en väninna som har det knapert. Inte på grund av sms-lån, utan för att hon jobbar få timmar då hennes bransch (kultursvängen) inte kan erbjuda en heltidsanställning. Hon hade i och för sig kunnat ta ett bread-n-butter-kneg, men nu tappar jag fokus från berättelsen. Hon hade ont om pengar och när mamma beskrev hennes liv och bohag lät det ungefär som i den gamla klassikern Sagan om den lilla, lilla gumman**: "Hon har bara en kappa, men den är av bra kvalitet och hon tar väl hand om den. Hennes lilla lägenhet har bara en säng, ett bord och två stolar, men det står alltid en välskött pelargon på bordet och det är ljust och trivsamt. Hon har aldrig råd att gå ut på krogen, men hon lagar enkel och god mat, exempelvis blandar hon en pressad vitlök i lite nykokt pasta, toppar med några grillade cocktailtomater och egenodlad timjan och serverar det hela med en sval, prisvärd cava..." (ok det där sista var mitt deliriska hittepå - jag skriver det här under min potatisvecka i januari). Känner ni också så här eller är det jag som är sjuk i huvudet?

Mvh/
FruEfficientBadass

*Åtminstone i ett par dagar
** Angående "klassiker" -  oförtjänt om du frågar mig - som ett av barnen så effektivt sammanfattade det: "Den handlar alltså om en katt som dricker upp en skål mjölk?"

26 kommentarer:

  1. Jag håller med. Istället för en massa krimskrams så föredrar jag en del utvalda saker. Valen minskar också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som Annie Raser (The Art of Frugal Hedonism) säger: ”A little choice is very nice. A large range of choices encourages perennial dissatisfaction.”). Nu talar hon förvisso val i köpögonblick (ex. frustrationen att välja mellan 30 salladsdressing i butiken vs. lugnet i att veta att ”jag gör alltid min egen med bas på olja, vinäger, salt & peppar”). Men jag tror (vet?) att jag känner betydligt större tillfredsställelse av att ha få val hemma.

      Radera
    2. Finns ett sevärt TED talk om för många valmöjligheter
      https://www.ted.com/talks/barry_schwartz_on_the_paradox_of_choice/up-next?language=sv

      Mvh
      A

      Radera
  2. Ja, att rensa är befriande. Vad skulle jag med alla de där byxorna till, som jag knappt visste att jag hade, och därför ändå inte hade på mig. Med undantag för ett fint par, som nu kom fram ur garderobsmörkret när de återstående fåtal paren hänger fint och luftigt på därför avsedda byxgalgar.

    Magnus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är exakt det - när man inte ser skogen för alla trän. Det finns ett ganska vanligt samband och det är vännen som har knökfull garderob och i stort sett samma kläder på sig jämnt. Troligtvis för atthan/hon inte orkar djupdyka in i gyttret en tisdagsmorgon. Den absoluta avarten är när man helt slutar använda sin garderob och istället förvarar sina 2-3 favoriter på en stol utanför garderoben. Rrrrys.

      Radera
    2. Och det stavas ”jämt”. Har jämnt haft svårt för det ordet. Apropå felstavningar lärde jag mig igår att det stavas”skavföttes”.

      Radera
    3. Lilla ordpolisen här... Förr fick man inte skriva "skavföttes" utan bara "skavfötters". Numer är det ok med båda stavningarna även om ordet faktiskt syftar till fötter.

      Radera
  3. Du är inte sjuk i huvudet, snarare slår du huvudet på spiken. Jag har också gjort en rejäl utrensning med kläder, och på en liten stång i trä med läderband upp till taket hänger numera typ 4 skjortor och 3 byxor. Det ser så sofistikerat ut, och det mesta i ungefär samma nyanser. /Tjej på 38 vårsnurr

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej tjej på 38 vårsnurr. Tack för att du friskförklarar mig (typiskt att det skulle ske av en prudentlig f.d. Kamratpostenläsare) samt din delgivning av ett så stilfullt garderobs-hack. Du kan lita på att en handfull av läsarna i detta nu rafsar runt i lådorna efter lädersnören i detta nu.

      Apropå samma nyanser - folk har en idé om att det är skämmigt att ha en ovarierad garderob (”Jag har ingenting grönt”, ”Jag behöver en rolig skjorta” etc.) när det i själva verket det motsatta som ger effekt. Forskning visar att vi upplever en trygghet när folk inte spretar för mycket från dag till dag (tänk: din läkare har på sig vit rock dag ett, men ”en kul skjorta” dag två). Ok nu är kanske inte just det relevant jämförelse, såvida du inte är läkare, men det gäller även upplevelsen av stil. De flesta stilikoner har en signaturstil i en begränsad färg- och snittskala (tänk Jackie O, Chanel, Karl L, Grace Kelley, Lauren Hutton, ja till och med Kate Moss med sitt grå-vit-svarta) och det är just det som bygger deras stil. Riktig stil bygger på helt andra saker än bjärta färger och tio likadana brallor - det är sättet du rör dig på, ditt sätt att tala, det faktum att du ser andra människor, ditt leende och ditt skratt. Dessvärre är det kört för mig - jag har under familjesemester fått förklarat för mig av ett barn att jag låter som en gris när jag skrattar. Hälsar förvirrad vädur.

      Radera
    2. Hahahaa, som en gris. Vad underbart, det är ju något som sticker ut om något. Låta som en gris tillsammans med en sparsmakad garderob i liknanade nyanser och av god kvalitet - låter som en rätt skön kombination tycker jag.

      Apropå det där "jag har ingenting grönt":
      Jag älskar en viss färg och har mycket plagg i just den färgen. Jag har alltid tänkt att jag måste sluta och bara ha samma färg, och försökt med massa annat. Men till slut, ja, för bara några månader sedan, har jag landat i att det är helt ok att ha bara en färg. Det är faktikst ok, det är mer än ok.
      hur trög får man vara som kommer på det efter nästan fyrtio år av klädpåtagande.

      Radera
    3. Oftast har man de flesta plaggen i ett fåtal färger som funkar för en. Jag har det mesta i blått och grönt.

      Jag köpte en minikurs om vilka kläder som passar min kroppstyp och det har verkligen fått mig att se annorlunda på klädesplagg. Nu känns det som jag kan göra av med väldigt många plagg som inte passar eller är optimala av flera anledningar. Det gör shoppandet också betydligt lättare. Målet är en capsule wardrobe där varje plagg matchar med övriga.

      Radera
    4. Åh, var hittar man en sån kurs? Webben? Undrar om de har några tips för en som de senaste åren transformeras från jämnklen sparris till höna med väldigt långa armar. #hejklimakteriekroppen

      Radera
    5. http://getstyleconfidence.com

      Nu är den inriktad mot kvinnliga entreprenörer men det struntade jag i. Det går ut på man fastställer vilken av hennes fyra kroppstyper som man tillhör. Jag gissade fel. Man får videon med exempel på typ av klädesplagg man ska satsa på. Sedan får man tillgång till en FB grupp där man kan ställa en massa dumma frågor. Jag och andra har lagt ut bilder på mig själv i en massa outfits och fått feedback. Ibland får jag videon som förklarar saker och ting. Definitivt värt pengarna. Nu vet jag varför vissa saker inte funkar så bra (gör att du ser ut som en brottare eller tjockis) och vad jag ska framhäva så att andra plagg ser bättre ut. Ett stort plus är att hon är rolig och hittar något positivt om det mesta. Dissar hon plagg gör hon det på ett smidigt sätt.

      Radera
    6. Låter du som en stucken gris, eller som en förnöjsam liten kulting som bökar bland rötterna i jorden?

      Radera
    7. Haha, stucken gris, så hemskt. Jag skulle tro att jag låter som en frodig sugga som precis nosat upp en tryffel storlek större och kallar på sin matte.

      Radera
  4. Uttrycket: Less is more. Stämmer väldigt bra med dagens inlägg!


    Vänliga hälsningar

    Assetsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Min dotter frågade mig imorse vad ”min parfym” hetat om jag hade fått skapa den själv. Jag svarade då ”Less is more”. Nu plågar mig tanken på vad detta egentligen betyder i parfymvärlden. Bara en not, som med en doftolja (trist & platt). Eller väldigt diskret, som Clean:s dofter (gillar inte). Kanske något väldigt klassiskt parfymigt? Kände en sådan doft på stan i våras och skamlös som jag är frågade jag vad det var och det var ”Bottega Veneta”. Vad är en Less Is More-doft enligt er? (Jag vet vad Sparo hade sagt...)

      Radera
  5. Håller med! Jag har fö just läst Ines de la Fressange som du tipsade om. Min nya idol! Men. Nu har jag svår Paris-abstinens...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja nackdel. Glad att jag fått dig att upptäcka denna stilikon.

      Radera
  6. Jättebra Ted-föreläsning, spot on!

    SvaraRadera
  7. FruEfficientBadass, har du ungefär sex månaders framförhållning i det du skriver och publicerar här på din blogg? Du nämner att du skrev denna blogg i januari, isåfall är det inte något av ett rekord i framförhållning i bloggvärlden?
    Det är som i klass med tablå-tv där de lägger fast vad och vilket som ska sändas när och var, och i de flesta fall även har programmen klara på hyllan redan.
    I många fall verkar även nyhetsprogrammen ha färdigskrivna manus redan i förväg, sedan kompletteras det med lite aktuella rörliga bilder emellanåt, men oftast blandas det upp med "arkiv"-bilder. Fast det är inget man talar om förstås.

    SvaraRadera
    Svar
    1. #1 Cirka 1-2 månader beroende på inläggskaraktär. Jag lägger en matta en kalendermånad i taget men ibland tränger aktuella händelser (ex om pensionsmyndigheten lägger ut en dum nyhet eller om jag gjort ett säsongsbetonat rens av typen garderobsskifte) ut generiskt material av typen ovan som då pushas fram och fram i all oändlighet. Just nu är mitt mest framtida inlägg ett som ska postas i början av december, men det har med det japanska nyåret att göra. Se det från den ljusa sidan - om planet hem kraschar på lördag har ni åtminstone inlägg månaden ut kvar att läsa.
      #2: Nyheter absolut. Kan även appliceras på all typ av glossy magazines, då av naturliga skäl mest ”vänta barn”/”bröllop”-s tidningar. Måste vara lökigaste redaktionella jobben i världen.

      Radera
  8. Det stämmer absolut! Dock är kläder kul att ha relativt många tycker jag, för att kunna variera. Men jag skulle aldrig ha kläder som jag aldrig använder eller ens som jag bara använder sällan.

    SvaraRadera
  9. Håller med, lite är bäst. Men när det gäller blommor är det proppfullt eller inga alls som gäller. Min stora (=feta) katt puttar ner alla krukor men om det är proppfullt med krukor från början kommer han inte in.

    SvaraRadera
  10. Hmm... Mina kollegor och jag fantiserar ibland om andra kläder en vit rock och landstingspyjamas på jobbet. Kanske inte kul skjorta, men något som följer kroppsformerna lite bättre och i någon annan färg än blått, vitt eller grönt. Varför skall operationskläder alltid vara gröna förresten? Jag har inga gröna kläder i min garderob. Klär inte i den färgen, varken på jobbet eller privat.
    Förstår dock vad du menar, vården har förstått att vi inte skall göra "fashion statements", vi skall signalera trygghet och lugn och fokus skall inte ligga på oss utan på patienten. Ibland skojar vi till det, jag har haft tomteluva när jag varit jour på julafton, men generellt är det minimalism som gäller.

    /Malin

    SvaraRadera