- Skrivbordsätaren. Studieobjekt X släntrar in runt 09:25 och kickar igång dagen
med lite surr kring kaffemaskinen. Vid 09:45 är datorn igång och det kollas mail och uppdateras facebook för allt vad tygen håller. Sen lite paustid, man kan inte rusa på för jämnan. Klockan slår lunch. Till min förvåning reagerar då objekt X med hög nivå av stress. Det är så uppjagat att det inte ens kan inta sin föda på människovis vid ett matbord, utan måste tugga i sig sin matlåda vid skrivbordet. Jag har efter ett antal fältstudier lärt mig att det är så en del subgrupper signalerar att de är viktiga för flocken. Tur att lunchen bara är en liten del av
dagen. En stund senare kan man återgå till slösurfen och som
kompensation för att man var så uppoffrande och "skippade lunchen" kan man
ju avrunda vid 15:30.
- Hörluraren. Hörluraren är en särskilt känslig art. Hen (eller ärligt talat: hon) tål inte yttre stimuli genom hörselgångarna. För några år sedan jobbade jag på en kvinnodominerad arbetsplats där marknadsavdelningens honor var sådana unikt känsliga små sylfider att det införskaffades hörlurar av byggarbetsplats-typ som lades i stora korgar runt om i det av heltäckningsmattor vadderade kontorslandskapet. Det ironiska var att ingen någonsin åstadkom ett ljud i marknadskvinnornas habitat. På sin höjd kunde någon lite oförsiktigt harkla sig eller ha glömt stänga av vibrationsläget på sin telefon. Hjälptes icke, lurarna åkte på.**
- Snyggkostymen med stängda dörren. Länge trodde jag att en hane klädd i välskräddad kostym (särskilt den där mellanblå varianten som sitter lite tight kring baken - enligt zoologerna ett tecken på att den är på väg mot brunstperiod) som ofta höll dörren stängd till sitt rum sysslade med viktigheter. Så
naivt. Det är ju när det ska dressas upp och dras igen dörrar som det försigår
fuffens. En gång hade jag en kollega som inte förstod att hans skärm var synlig
från en viss vinkel i korridoren så trots att han hade sin glasdörr stängd
(glas är tydligen transparent) kunde vi alla beskåda hans äventyr på Internet. En
annan kostym-man hade för vana att på papper skriva ut all privat korrespondens med skola, hockeylag och dryckesbröder i den gemensamma skrivaren för att sedan glömma bort dem ett par timmar. Vi andra hjälptes naturligtvis åt att lägga upp utskrifterna på skrivaren till allmän beskådan. Det gick som det gick i sådana fall - brödraskapet lyfte upp honom en nivå - du kan ju inte ha en operativ snubbe som beter sig på det viset, då blir ju inget gjort.***
- Förklararen. En vanligt förekommande stickreplik i företagsdialog är den onödiga förklaringen. Folk i gemen har inte greppat att ju mer du försöker förklara tidig sorti, ju fler clownpoäng samlar du. "Jag går och hämtar barnen nu då", "Jag drar hem, rörmokare på ingång". In-Tress-E-Klubb. Värst är när folk ska försöka sjukanmäla sig medelst utbroderad lögn. Nej, NEJ jag vill inte höra detaljerna om din "influensa" eller "magåkomma". Ju mer du specar sjukdomskaraktär, ju mer snabbgooglat känns det. Mest misslyckat var en historia från en vän som hade ett hot shot PR-jobb där en nyanställd höjdarchef drog iväg tidigare med det abslut onödiga tillägget: "Jag tar med mig den här rapporten då och läser den på tåget hem." "Och där föll han som en sten" som M sammanfattade det.
Har jag missat någon?
Mvh/
FruEfficientBadass
** Är det en variant på den trend bland, företrädesvis yngre kvinnor, stora födoämnesintoleransen? När jag jobbade ungt, kvinnligt och det bjöds till fest, behövde hälften specialkost, ofta något med mejeri. Dito partaj med mina industrigubbar - en nötallergiker på hundra och han menade business - en nöt och det var blåljus in.
*** Ja ja, jag gör ju också det såklart, men jag hämtar ju upp dem i direkt
anslutning till själva printen. Alltså, det är därför jag aldrig blir befordrad.
Det skulle vara personen som med en blandning av vabb och egna förkylningar endast sporadiskt ses på arbetsplatsen. Somrarna är hon föräldraledig.
SvaraRaderaOch mannen som gillar sin egen röst. Det finns ett fåtal kvinnor men oftast medelålders man som på varje möte ska ha en miniföreläsning i ett ämne. Istället för att sammanfatta i två meningar så blir det fyra minuter istället. Ungefär som typen som alltid hade en fråga på föreläsningarna på universitet. Oftast var det något som inte intresserad resten av åhörarskaran utan snarare resulterade i suckar.
Det intressanta med skådespelet är att om man klurar ut vad som respektive person går igång på så blir hela spelet effektivare. Om man vill ha något av chefen så ska man prata om försäljning och kundnytta. Gäller det en annan person kan det vara utveckling och en tredje kan det vara att nu ser vi till att få skiten gjord så kan vi släppa det.
Det där med hörlurar, var på ett ställe där det var dödstyst och som även hade separata enskilda bokningsbara arbetsrum - om du behövde ringa kunder & leverantörer etc - där några i personalen hade stora hörselskydd/skyddskåpor. Ja alltså inte såna där moderna som dämpar buller samtidigt som man kan tala med personen ifråga utan att dessa schabrak behöver tas av och som även ibland även har radio inbyggd, nej det var riktiga bumlingar som hämtade direkt från verkstaden på 70-talet.
SvaraRaderaHöll en föreläsning på universitetet och när jag framförde att arbetslivet just är ett skådespel såg jag idel fågelholkar när jag skådade ut över de församlade. Många verkar dessutom tro att det är någon slags demokrati som ska råda på privata företag och arbetsplatser, men det blir de snart varse om att så icke är fallet.
SvaraRaderaJa stackars gullefjun, det är hårt att inse att det du trott var verkligt visade sig vara endast skuggor på väggen i den grotta du bebott
Jag har en kompis som gick på psykologiprogrammet och hon konstaterade att hon aldrig arbetat i så dysfunktionella grupparbeten som där. Det var folk som grät vid grupparbeten för att de inte fick sin vilja fram.
RaderaJust demokratiaspekten är nog lite väl långt gången i Sverige. Allt ska snackas i oändlighet och har du en beslutsoförmögen chef så kan hen inte avsluta mötet med ett beslut utan det ska ältas ett antal möten till. Ok för att ta in åsikter men fatta ett beslut också.
Plina: Har ofta läst dina inlägg på bloggar och märker att du är en person som säkert skulle störa dig lite på mig om vi var på samma arbetsplats... Det gäller ju att komma ihåg att en del av dem som vill prata 4 min istället för med två meningar som nockar andra så att deras granskningsfunktion slås ut, kan ha något viktigt att komma med, en insikt som saknas i gruppen som vill hasta fram för snabbt. Om chefen inte förstår olika typer av människors naturliga drivkrafter (och det har jag knappt någonsin varit med om är fallet) blir det knepigt. Just cheferna måste vara både snabba till beslut OCH samtidigt lyhörda för när det går för snabbt och den är jobbiga besserwissern och 4-minutersprataren kanske blir en god investering att lyssna på... Men så är jag ju den blå personligheten och inte den röda som jag misstänker att du Plina kan vara. :-) /Eva
RaderaEva, nu syftar jag inte på personen som verkligen har något att säga utan personen som vill höra sin egen röst. Jag tycker det är viktigt att höra vad olika personer tycker och jag kan ofta vara den där jobbiga besserwissern själv. Dock har jag lärt mig att ibland knipa igen av hänsyn till andra. Alla behöver inte alltid höra vad jag tycker. :)
RaderaFaktiskt är jag hälften blå och hälften röd så vi skulle nog komma ganska bra överens. :-) Däremot har jag svårt för oorganiserade gröna. Gula funkar relativt bra för de behöver ofta någon som konkretiserar deras visioner.
Plina,
Raderamed röda, blå, gröna och gula antar jag att du inte syftar på politisk inriktning eller politisk övertygelse/tro, utan på något annat? Frågan är bara vad, eller är det måhända politik iallafall?
Jag, som är lätt förvirrad i sommarvärmen men som gärna blir upplyst av fru efficientbadass läsare, besserwissrar eller ej
OK, du är blåröd/rödblå och fattar det där med färgerna, kul! (Lovar att inte gå igång på blått vis men erkänner att jag skulle kunna göra denna tråd ganska lång nu.) De gröna anser jag vara svåra pga extremt konfliktundvikande, avsaknad av mod att driva egen linje (om den finns?) och fokus på att vara sams och "kompisar" före uppgifterna blir gjorda. Angående de gula har du redan sagt det viktigaste. /Eva
RaderaAnonym - Nej, jag syftar inte på politik utan på personlighetstyper enligt DISC-analysen. Det finns en relativt populär bok som heter Omgiven av idioter som redogör för de olika färgerna och deras personlighetsdrag.
RaderaEva, har du drag av rött så kan det också funka med gröna om du strukturerar upp vad de ska göra. De protesterar oftast inte eftersom allt ska vara frid och fröjd. Dock försöker jag undvika dem i grupper för min egen sinnesfröjd.
Plina, aha, för oss som vet var vi befinner oss på den välkända Meyer-Briggs skalan nu blir det klarare när jag kollar på disc. Just färgkodningen säger ju inte mer för en utomstående än tex utfallet ENTP hos Meyer-Briggs gör
RaderaSåhär i stundande valtider är det lätt att se allt i partifärger, och vid första anblick av discförklaringens färgkodning kanske färgerna stämmer någotsånär överens med partiernas positionering........
Amen to above. Hoppas vi inte desillusionerar några yngre läsare nu. Kanonmat behövs för att min portfölj ska ge avkastning till min tidiga pensionering.
SvaraRaderaOch amen to above syftade på kommentarerna innan färgdiskussionen. Jag måste erkänna att jag blev lite besviken när jag insåg att ni talade corporate bullshitiska och inte politik. För att slänga in en brandfackla: Fuck, vad jag är less på de där färgtesterna. De och horoskopen i kvällspress. Vassegoda.
SvaraRaderaPolitik är ju så tråkigt för våra kära politiker verkar sakna visioner. Om de nu inte handlar om att höra skatter.
RaderaJag tycker faktiskt personlighetsanalyserna kan göra livet mindre frustrerande på jobbet. Vem läser kvällspress!?
WORD! F*ck den där pseudovetenskapliga skiten. Vi alla vet att det bara är ett sätt att göra pengar på osäkra organisationer och nervösa chefer.
RaderaMen Anonym: Att göra pengar på dessa är väl ett ypperligt sätt att bidra med något gott här i världen och samtidigt ha kul! Har många gånger tänkt att ett sådant jobb skulle passa mig finfint! Var annars ska jag finna utrymme rent professionellt för de år jag lagt ned på min fritid att läsa om Enneagrammet, MBTI (Myer-Briggs Type Indicator), de fyra färgerna? Lägg därtill en halvt liv av läsning av filosofi och teologi, en uppväxt i kyrkor och du har månghundratals predikningar och undervisningspass om människan, Gud och världen, hur man kan leva helt. Och ständiga möten med människor i alla samhällsställningar med alla tänkbara svåra livserfarenheter. Ja alltså, borde jag inte bli organisationskonsult borde jag satsa på prästkarriär och göra som tuffe Jesus och driva månglarna ur templet och slå undan borden på giriga affärsmän (och kvinnor) som säljer frälsning även på det tempelområde som är till för bön, stillhet och möte med det heliga, (det hela, det fullständiga och absoluta i tillvaron). /Eva
RaderaDet finns vetenskap bakom mycket av skiten som du säger. Sedan är det paketerat för att säljas.
RaderaJag tror faktiskt arbetslivet vore jäkligt mycket trevligare om folk reflekterade över sitt beteende och agerande lite oftare. Istället för me, me och me. Det roligaste med detta är när folk själva kategoriserar sig och TROR att de är en helt annorlunda personlighetstyp än de är. Vi hade det på en arbetsplats där alla fick välja var de trodde att de skulle hamna. Det som är uppenbart för alla andra är uppenbarligen inte uppenbart för en själv. Sedan ska det inte tolkas som en absolut sanning vilket vissa gör.
Håller helt med (att man ska reflektera över sitt beteende). Och i GRUNDEN Plina gillar jag faktiskt DISC-testet. Problemet som jag ser det är att det inte genererar så mycket i slutänden eftersom ledarskapet i 9 fall av 10 (åtminstone i mitt yrkesliv) inte förmått förvalta utkomsten av dessa tester. Och som du säger, om personer klassar sig själv fel, vilken kvalitet på utkomsten?
RaderaUndantag till min välvilliga inställning är Myers-Briggs som nu firar 100 år som vetenskap och i min mening är obsolet, ety jag är inte Jungian. Eller Freudian. Eller Laestadian (även om du har en föredömligt prylfri approach til livet). https://en.wikipedia.org/wiki/Myers%E2%80%93Briggs_Type_Indicator
Håller med om att ledarskapet har brister i sitt förvaltande. Jag tycker dock att jag blivit mindre irriterad på mina kollegor eftersom jag bättre fattar hur de funkar eller inte funkar.
RaderaI det här fallet gav testet inte fel resultat utan det var så att man fick göra sin egen bedömning baserat på kriterierna. Sedan visade testet något helt annat. :P På tal om otydliga instruktioner från ledarskapet.
Laestadian vill man verkligen inte bli. De flesta som jag känner till lever inte som de predikar utom möjligtvis på söndagen.
Varför snackar ni plötsligt om laestadianer? De är väl nästan utdöda vid det här laget dessutom. /Eva
RaderaHahaha jag har jobbat med alla! Först trodde jag att jag inte kom på någon i kategorin hörlurar men så kom jag på Karin som hade ett par industrikåpor som hon drog på sig på kontoret ibland för att få jobba ostört. Det roliga är att de var bara två i rummet så det var en ganska fin pik till den som var på helt andra sidan av extrovertskalan om man säger så ;-)
SvaraRaderaMen de där som kör med hörlurar på arbetsplatser, är de sena 80-talister eller yngre? Det blev ju populärt med lurar i skolan någon gång efter 2005 och numera kan halva skolklasser sitta med dem trots att det redan är tyst. Känsligheten har ökat enormt verkar det som. En orsak kan vara det ökade antalet extroverta, eller pressen på att utveckla utåtriktning. Om man då plötsligt behöver fokusera inåt blir det svårt om man är van vid att ta in allt utifrån. Man måste med yttre medel stänga allt ute. Vet ej om det stämmer men det låter logiskt. /Eva
RaderaDe som kör med hörlurar måste väl ha något som ljuder för att överrösta det som är utanför, är det vågskvalp, delfinljud eller måhända vitt brus som de har på i lurarna?
RaderaDe som kör med hörselkåpor/skyddskåpor har väl det för att stänga ute oönskat ljud, dvs för att få det så tyst som möjligt, tänk motorsågar, jetmotorer, tryckluftsmaskiner, skjutvapen eller extremt hög musik på konsert
Jag brukar köra hörlurar med klasssisk musik när jag verkligen behöver koncentrera mig och vill ute stänga ute snacket i kontorslandskapet. Det låter ungefär likadant (för den totalt musikointresserade). Kontorslandskap känns som gud straff mot kontorsråttorna. Hörselkåpor vägrar jag använda. Jag tänker att känsligheten är ett resultat av att man bygger dåliga kontorslandskap utan möjlighet till rum för koncentrerat arbete. Det finns en intressant bok som heter Deep work som menar att många av oss har en oförmåga att koncentrera oss längre tider.
RaderaJag har istället börjat jobba hemifrån när jag behöver koncentrera mig mer. Det gör också att man kan delta i en massa möten liggandes på soffan, tränandes eller strykandes. Mycket bekvämt.
Fniss.
SvaraRaderaJag drog omedelbart slutsatsen att hörlurskvinnor=ofta specialkost. Jag skulle också kunna dra på mig industrihörselkåpor men då för att markera för överentusiastiska chefer och konsulter som vurmat för just dessa fantastiska öppna landskap. Men jag hade nog även kunnat sätta upp ett tält/vindskydd för att ytterligare markera. Nu har jag eget rum så jag klagar inte. Här i mitt skyffe utspelar sig dagdrömmeri på hög nivå medan jag noterar överentusiastiska yngre kollegor som överarbetar allt in absurdum.
SvaraRaderaLanas lilla grotta. Snälla säg att du har et godisstash däri också?
RaderaGivetvis, glutenfria kakor och sojabönor. Haha, bara skojar! Har ett lite kylskåp med champagne och glutenstinna snittar såklart. Du är välkommen på tältmöte any time. Nej, förresten, jag har ju eget rum (med balkong) så du ringer, jag korkar upp!
SvaraRaderaEn f.d. chef berättade en gång (har jag redan berättat detta kenske..? Skit samma) hur säljarna i den grupp han då var en del av hade lyckats dra in en jätteaffär. Deras japanska chefer, som hade som ett litet inglasat kontorslandskap inne i det totala kontorslandskapet, korkade då upp bubbel och stod och firade sinsemellan inne i glasburen, medan säljarna - de som nb utfört själva jobbet - snällt fick sitta och titta på utifrån.
RaderaNå, de som faktiskt arbetar kan väl inte hålla på att dricka heller, dem måste man ju se till att hålla fortsatt klara i huvudet så att de fortsätter leverera. Cheferna drack för säljarna, de borde vara tacksamma för denna fina gest! ;) /Eva
RaderaDe som har hörlurar är troligen på väg mot/mitt i/har haft utmattningssyndrom. Man blir EXTREMT ljudkänslig. Jag har öronproppar eller brusreducerande hörlurar (utan att lyssna på musik/pod) i stort sett jämt. Och definitivt alltid utanför hemmet. Det är enda sättet att undvika att hjärnan blir stekt av ljudintryck och man kollapsar i migrän eller liknande.
SvaraRaderaIntressant! Faktiskt har de flesta som jag känner som har haft utmattningssyndrom hörlurar.
RaderaJag stör mig på snacket för att jag inte kan låta bli att lyssna. Däremot har jag oftast inga problem att stänga ut ljud vid ljudmatta som tåg eller tunnelbana. Samma med dagiset som är utanför. Så länge det är ett surr är det ok. Däremot när någon gaphals spricker i 10 min då är det dags att stänga dörren.
Jag har försökt få iväg en kommentar två gånger, får se om jag lyckas nu - tredje gången gillt!
SvaraRaderaJag skulle skriva precis som Mia här ovanför. Hörlurarens beteende kan bero på stress och utmattning.
Jag har själv varit sjukskriven för utmattning och något som fortfarande hänger kvar är just ljudkänsligheten. Jag använder brusreducerande hörlurar trots att jag sitter i eget kontor. Ljud som "friska" människor oftast inte tänker på kan skära i mig, t.ex. ventilationsljud, högfrekventa ljud från datorn (hade aldrig hört dessa innan!) eller muller utanför kontoret pga. någon lastbil som står på tomgång. Det har blivit lite bättre med tiden, men det går långsamt.
Lite läsning om detta:
https://ki.se/nyheter/utmattade-kvinnor-blir-ljudoverkansliga-efter-stress
Tack för en underhållande blogg!
Jenny
Ok ja, jag fattar. Och det är inte min mening att driva med utbrända. Jag tror att det är lite som med födoämnesintoleransen - en del är glutenfria på riktigt och blir dåliga om de äter gluten. En del äter glutenfritt för att de tror att de kanske eventuellt är glutenallergiska (men de ids bara inte göra gastroskopi) plus att Gwyneth utesluter gluten så det måste ju vara bra (jag lyssnade f ö på Freaconmics podcast om amerikaner och gluten. Glutenfritt har ju blivit värsta säljargumentet men deras undersökning visade att det var rätt många som köpte glutenfritt som inte ens visste vad det var). Det vill säga någon eller några på ett kontor började med lurarna för att de upplevde de problem som beskrivs ovan. Då började några andra också känna efter lite och jo visst var även de lite extra känsliga (plus att det är ju skönt att ha tyst, ingen kan argumentera mot det).
SvaraRaderaJag har också i perioder lurar (hade särskilt under studietiden) men då med musik och precis som du Plina lyssnar jag på klassiskt men det får inte vara text jag förstår för då blir jag distraherad. Av den anledningen är jag troligtvis den i Sverige som lyssnat på Bachs Matteus- och Johannespassionen flest gånger.
Jag tolkade det inte som att du driver med utbrända. :)
SvaraRaderaDet kan säkert vara så som med födoämnesintoleransen, dvs. påverkan av andra. Tycker bara det är intressant med artikeln eftersom du skriver att det är just kvinnor som oftast använder sig av hörlurar. Mycket riktigt är det kvinnor som använder lurar på min arbetsplats. Inte sällan med stress i bagaget.
Jenny
Jag vet precis vad ni talar om när det gäller ljud. Fortfarande känslig för störande ljud, idag höll en mansperson på med en lövblås(?) i 3 h i parken utanför mitt fönster. Mitt raljerande ovan var mest en ventil mot de kvinnspersoner som liksom kidnappar symptom och blir inbillade sjuka/intoleranta etc. Speciellt efter självlärda gurus proklamerar gluten och laktos som djävulens påfund.
SvaraRaderaFråga MMM vad han tycker om lövblåsar (”Muscle over motor”). @Eva; vilken stekvändning på chefsbubblet (du måste vara gredelin)
RaderaJag tyckte jag saknade "säljaren" eller egentligen "den högröstade mannen" i din lista.
SvaraRaderaKille/Man - oftast, (alltid!) som INTE kan tala med små bokstäver utan hela jävla kontorslandskapet ska höra varenda ord. Oftast dessa publika samtal när det är fina affärer på gång, eftersom inga andra är offentliga för oss andra gissar jag att dessa andra kanske mera tråkiga/jobbiga samtal tas i de små samtalsrummen.
De höga samtalen i kontorslandskapet kan förutom fina affärer handla om skojiga HÖ HÖ saker som skett i helgen.
Sitter i ett enormt stort rum och försöker jobba, och jag brukar försöka köra P2 klassiskt i lurarna (typ små pluppar i öronen - inga hörselkåpor). Ha ha, trodde fan inte att folk på kontor använde hörselkåpor så först trodde jag att du "tog i lite" aka skoja lite men förstår det var/är allvar det där. Jeez!
Jag vill liksom bara gå in där (på jobb alltså) och leka "på jobbet" leken ca 8 timmar. Göra mitt shit och utan o störa eller blir så himla störd - känns som att det funkar sådär med att inte bli störd alltså.
Varför har så många män svårt att gå ner ett snäpp i röstläge? va? va? Varför är det bara män som envisas med att ha "full patte" på volymen för inkommande samtal exempelvis någon "tuff" 80-tals "rock klassiker"? När jag sen undrar om de kan dra ner volymen alternativt sätta telefonen på vibration tittar de som fågelholkar och då är lite osäkra på HUR man reglerar volymen på sin mobil.
För fan alltså!
Meine gute! Visste inte jag hade sådan load of shit coming närjag började denna kommentaren.
Anna
Ännu bättre blir det när det brölas med dialekt. Vi har en på vårt våningsplan som roar oss med sin breda bonnskånska. :-)
RaderaHa ha Anna du blev lite som kvinnan i det ikoniska https://www.youtube.com/watch?v=BcLrEDxenII. Ja, givetvis glömde jag Mästersäljaren, Mannen Met Ett Röstläge. Hade en sådan för ett par arbetsplatser sedan. Han droppade in någon gång i veckan (ytterst oklart vad han gjorde de övriga fyra dagarna men ingen vågar störa en säljare in action, då kan han ju sluta sälja), med universums största lössnus under läppen, hög på red bull och sen sattes det igång att gafflas. Plina - om du tycker skånskt säljsnack är påfrestande, försök leva i en stadig Ekenslang med dito jargong. Jag menar, jag är ändå infödd stockholmare men det vänder sig i magen på mig vid blotta minnet.
RaderaTack för alla roliga inlägg! Ibland tror jag att jag är ensam om att inse dårskapen.
SvaraRaderaTänkte även på detta när jag läste inlägget: https://www.svd.se/funktionell-dumhet--ett-maste-for-karriarister-idag
Tack. Låst artikel, men you had me at "Vill du premieras i dagens arbetsliv? Håll god min inför tomma floskler och möten som egentligen är slöseri med tid. En svag förmåga till reflektion och kritisk tänkande är den kanske viktigaste framgångsformeln för många som vill göra karriär, menar Mats Alvesson, professor i organisationsforskning."
RaderaOm vi blir lite seriösa här nu... Vad KÄNNER du egentligen inför detta du citerade? Man kan ju skratta och skoja om detta hur mycket som helst men tycker du/alla som läser här inte att det är enormt sorgligt? Minns en bok som Mats Alvesson skrev någon gång 2007, "Tomhetens triumf". Blev förbluffad över stilen i boken. Så allvarllig men samtidigt så enormt underhållande! Han menar att allt är ett nollsummespel. All "utveckling" på arbetsmarknaden blir således en chimär. Men som jag ser det är det väl inget att förvånas över. Världen är fallen och den moderna världens tal om utveckling, sedan renässansen och ännu mer sedan 1800-talet, är bara snabbspår till helvetet! /Eva
Radera@ Eva; Du har rätt visst är det sorgligt. Att vi, högst upp i den Maslowska pyramiden, inte förmår leva lyckliga liv utan måste trassla in oss i en massa bröte (normal disclaimer med hänvisning till de som gillar sina jobb bla bla). Chimär absolut (måste utforska denna Alvesson). Men det är väl som Johan Norberg säger; två steg fram och ett steg bak, sådan är vår natur. Just nu väntar jag på att vi ska ta det där steget tillbaka från all administrativ galenskap och floskel-VM alla dar i veckan. Jag tror att de generationer som växer upp nu kommer att se tillbaka på våra yrkesliv och raljera på samma sätt som vi skämtar om hur knasigt bälteslöst det var när vi var små, eller hur läkarna rökte inne på sjukhuset.
SvaraRaderaJag tror gott om mänskligheten (hörde du det pastorala i mitt tonfall?) och vi kommer att hitta lösningar på de flesta av våra problem, ink. miljö, fattigdom och psykisk ohälsa till följd av för hög abstraktionsnivå och konstruerade yrkesliv. Alternativt blir vi hämtade av utomjordingar till en annan galax eller så ÄR jorden de facto platt och då finns väl risk att vi halkar av? Men då halkar ju även powerpoint och Myers-Briggs-testet av så inget ont som inte har något gott med sig. Oavsett vilket kan jag som privatperson bara kontrollera min egen tillvaro och jag väljer att minska på kött och sluta shoppa Kinaplast parallellt med att jag karvar min flykttunnel i form av deg på börsa. Förhoppningsvis kan jag lyxa till det med ett o-chimärigt yrkesliv framöver. Jag vill också tacka dig Eva och alla goa läsare (nu fick jag västkusttilltal!) för att ni kan dela mitt tvångsmässiga ältande av dessa företagsfenomen då de är som ett livselixir för mig just nu. Det är liksom inte läge att dra den tråden en måndagsmorgon vid kaffemaskinen. "- Alltså...har inte du tänkt på hur mycket bullshit vi snackar här på kontoret? Och har du sett Evas nya grej - det där blåstället hon har på sig för att skydda sig mig att ljudpartiklar ska gå in i huden?". Nej, man får ligga lågt.
Hö, jag tillhör ju alla fyra typerna! Det här var jobbigt. Får fundera över det.
SvaraRaderaHaha, kärlek till dig. Du vet vad man säger- med självinsikt kommer man undan med det mesta.
RaderaTack, men hur vet man om man är avslöjad? Det har funkat rätt bra ett tag nu.
SvaraRadera