Mindful shopping (eller bara patetiskt?)

Tanken har varit med mig en tid nu. Vi behöver en ny tvål till badrummet, en flytande tvål att späda ut och ha i min Mujibehållare.* Jag har kikat lite i hyllorna på de ställen jag vanligtvis handlar på, det vill säga Lidl och Coop, men inte hittat något som fallit mig i smaken. Så en dag i juni tog jag och minstingen cykeln iväg till meckat på området: ICA Maxi. Säga vad man vill om konceptet ICA Maxi, men de har ett enormt sortiment finkem. Jag hade också behov av att köpa en ny batch av min enda hudkräm, Nivea Soft, och eftersom jag har egen erfarenhet av hur jävliga skickliga ICA:s finkemsinköpare är vet jag att jag nästan garanterat får bäst pris just där. 

Det var ett äfventyr. Vi är ju inte så ofta på Maxi, av såväl logistiska som ideologiska skäl.** Men djeeeesus vad mycket prylar. Det är som ett varuhus! Uppskattningsvis 40% av butiksytan krängde annat än mat: minigrillar, doftljus, färgglada plastmuggar specifikt framtagna för att tas med på picknick. En maximalists våta dröm. "Ea!" som min dotter brukade skrika som liten när hon ville ha ”mera” av något, företrädesvis saft. 

Väl inne i finkemshyllan, eller ska jag säga; finkemshyllorna, tog det mig några minuter att navigera rätt. Om jag minns rätt talar vi fyra hyllängder uppdelade på säkert ett tjugotal sektioner, vidhörande gavlar och därtill separata bordsexponeringar med schampoon, balsam, krämer, smink, hårfärg, ja till och med hårfärg specifikt riktad mot män, ja SKÄGGFÄRG omg visste inte att det fanns. Den dagen jag kommer på min man med att färga skägget då vet jag att han har en affär. 

Så till slut hittade jag rätt hylla och började botanisera och efter en tio minuters sniffande på alla tvålar beslöt jag mig så för nedan artikel. Varumärket heter "Gunry" och klingar bekant. Var inte det de där tantiga tvålarna man kunde hitta i mormors badrum med doft av äpple, liljekonvalj och annat damigt? Uppenbarligen har de haft en varumärkeskonsult inne för den här mörkbruna flaskan med typsnitt artisanale känns väldigt trendig, som att den försöker att vara "Lilla Bruket"-ish minus en nolla på priset. För den kostade bara 19 kronooor (på kampanj, någon på Gunry hade fått The ICA Treatement i Solna).

Flaskans utseende hade emellertid ingenting med mitt köpbeslut att göra eftersom jag häller över innehållet i min eminenta Muji-refill-mousseflaska (25% tvål, 50% vatten, resten skakutrymme för maximalt skum) som inte bara är barmhärtigt befriad från varumärken (minus Muji då) utan också bjuder på lyxigt skum varje gång man pumpar. Du hittar den om du googlar på Muji PET Foam Pump Bottle 250 ml och den är genomskinlig, inte vit. Har för mig att den var hyfsat dyr, kanske 100 kr, men värt det för du gör av med mindre än hälften så mycket tvål. Och skulle tvålen vara på upphällningen adderar du bara lite vatten och skakar om och vips har du full behållare igen, tada (funkar bara ett begränsat antal gånger dock, sen tvättar du händerna på icke-FHM-compliant vis med bara vatten). Nej, det var doften jag gillade, en lite rustik blandning av rosmarin och bergamott. Den kändes unisex, fräsch och natuuuuurlig liksom.

Var vill jag komma med denna poänglösa historia undrar kanske vän av ordning (du)? Jo, mitt liv är så decluttrat på allt vad konsumtion och blingbling heter -  även på extraordinära upplevelser som att salongsberusad shoppa bort 10 lakan under en eftermiddag i London eller casha upp detsamma för en Burberrytrench på La Fayette i Berlin (bitterljuva minnen), men även småputtriga kickar som att dra hem HM-kläder till kidsen inför skolstart för 3 000 kronor eller för den delen "unna sig" ett par nya vinterstövlar eller två för att de var på rea, trots att man redan har en fungerande uppsättning i garderoben - att en så enkel sak som att köpa pumptvål till badrummet blir lite av ett äfventyr. Ett äfventyr som kom att kosta mig 19 kronor. Men själva förarbetet (att sondera övriga butiker) och själva genomförandet (besöket med minstingen på Maxi) omgärdades av viss förväntan, en känsla av spänning (ja patetiskt) och också en förnöjsam kick när jag lyckats smussla ut flaskan i min rymliga handväska utan att betala. 

Jag skojar, skulle aldrig snatta med barnen i släptåg, kan ge trauman för livet. Är det inte mäktigt? Att jag kan få ut samma - om inte en bättre - "köpupplevelse" som Klarna säger -  på att köpa en flaska pumptvål som att gå loss på höstmodet i fjärran land? 

Och och och! Det handlar även om något annat. Jag kan inte komma på något bättre ord än just "mindfulness". Mitt schema är så rent, min hjärna så luftad, att jag faktiskt kan tillåta mig att göra en hel utflykt kring detta banala inköp. "Mindful shopping"? Lite som man tänker sig att pensionärerna i Provence går och handlar lördagslunch på torget: Man cruisar, man diskuterar, man provsmakar...man klickar INTE hem bulimiska mängder mat på Instacart eller vad de nu har i Frankrike - säkert någon retarderad variant som involverar Minitel. Är det någon därute som fattar vad jag menar? Hohooo? 

Och om ja, har du själv någon frugal shoppingupplevelse att bjuda på? 

Mvh/

FruEfficientBadass

* Jag har p g a slemkonsistens givit upp försöken att göra egen tvål. Synd för det var roligt.

** Ideologiska i det att jag ogärna betalar mycket för min mat när jag kan köpa den billigare och lägga diffen i indexfonden. Undantaget kött där jag mer börjat handlat från Reko-ring. Annat inlägg.