Jag blir materialist

I helgen har jag fått många fina rensningsprojekt från er och jag har nu utsett tre vinnare som jag presenterar i ett extrainsatt inlägg imorgon 06:30.

Jag har blivit materialist. Detta efter att ha snubblat in i det svarta hålet "The Art of Frugal Hedonism" igen, efter ett par års uppehåll. Ni som ännu inte läst den: Läs den. Finns länkad under boktips. Ja det är korrekt, det är en av de böcker som jag inte lånar på bibblan, jag gick åstad och köpte den samma dag jag lämnade exemplaret åter för jag insåg att den var nyckeln till ett lyckligt liv. Men så hör då bara:

"Look at the slightly daggy chair at your kitchen table, and be gobsmacked by the fact that men collected sap oozing from subtropical trees to make the rubber for the nubs on its legs. Huge machines pulled the metal for its frame out of the depths of the earth and heated it until it glowed so as to extrude it into the right shape. Ancient oil was whipped into a frenzy with pigments and catalysts until it became that moulded plastic seat. Do this same thinking to the clock on your wall, the bread on your shelf, and the cheesecake in your fridge."

Det är egentligen helt MIND BLOWING och jag kommer osökt att för kanske hundratusende gången i mitt liv att tänka på Karens Kingstons beskrivning av hur man på Bali (åtminstone när hennes bok skrevs för vad? 30 år sen) har en (1) kniv i köket och den hålls alltid i tipp-topp-trim och används till allt. En kniv, att jämföra med vårt bulimiska förhållningssätt till dylika köksredskap (Få se nu, har vi en ostkniv på landet? En sån med små hål i, annars...annars typ fastnar osten när man skär?). Det slog mig att om man anammar ovan synsätt på alla sina materiella ägodelar, inklusive mat, åstadkommer man ett pärlband av bra saker:

1. Du slösar inte på miljö.

2. Du slösar inte på tid (det tar att handla, reklamera, underhålla, arrangera och slutligen göra sig av med prylarna när nytt pockar på).

3. Du slösar inte på pengar.

Så långt hygienfaktorer, d.v.s. boring stuff. Men jag skulle vilja addera en vad Hertzberg, den gamla organisationsgurun, kallar motivator. Genom att sluta köpa nytt börjar du sätta värde på det du har. Du tar hand om det, googlar skötselråd, hittar smarta sätt att lappa och laga och VIPS har du en hobby för livet. För även om det för en oinvigd låter svintråkigt att exempelvis putsa mässingsljusstakar eller skor, kan jag av egen erfarenhet intyga att du med rätt YouTube-klipp kommer att älska det. ÄLSKA DET säger jag. Den totala känslan av tillfredsställelse när du inser att de där Skultuna-ljusstakarna i sin absoluta funktion och enkelhet funkar år ut och år in, oavsett vardag eller fest, och att de blir som sprillans om du täcker dem med ketchup i en timme.*

"Our culture seems to have become a little averse to looking after things: care of objects smacks of uptightness. It is unfashionable. [...] As a culture we have watched a lot of James Bond movies where the good guys blow up luxury cars and phones in the line of duty, and it seems de rigeur to not care. There is a societal suggestion that demonstrating how Fun we are involves an 'I've got more important things to do with my time' carelessness about the tawdrier aspects of material things, like looking after them."

Jag försöker lägga ett par sekunder på att föreställa mig hur Daniel Craig, mitt uppe i en actionscen, avbryter det han gör för att sätta sig ner och försöka YouTuba hur man ska fixa till osynlighetsfunktionen på sin Aston Martin men lyckas dåligt. Istället tänker jag efter avslutat inlägg sätta mig på soffan i mitt småsletna TV-rum och titta på mina föremål, ett efter ett. 

- Den 15 år gamla TV:n som till stor del tillverkats på tusenårig olja som dragits upp ur havsbottnarna för att med svart färgpigment blandas till den ebenholtssvarta plast som utgör dess ram. Fundera på de ädelmetaller som utgör diverse komponenter på baksidan. Hur får man in allt?

- Det vita sofföverdraget, vars ursprung troligtvis är en sönderstressad bomullsodling i Indien, där män, kvinnor och barn utsätts för besprutningsmedel så till den grad att de behöver sjukhusvård. 

- De säkert 80 år gamla terrakottakrukorna, gjorda av lera som tillåter vatten och luft att passera genom krukans vägg vilket förebygger övervattning samt syresätter rötterna på ett nästintill genialt sätt. Osv.

Efter en övning av detta slag känns det inte logiskt att surfa runt på Mediamarkt.se för en TV som är liiite plattare/smidigare/mer multifunktionell (herregud, jag har ju redan fått ta del av den största lyxen av dem alla: Fjärrkontroll! Där kan vi snacka leap of innovation). Inte heller känner jag något sug efter att åka till IKEA och "förnya textilierna i säsongens färger" eller dra en sväng förbi Lagershaus (i det fall Hudik haft ett, säg Rusta då) för att slanta upp för några nya krukor när jag faktiskt har de optimala exemplaren. Möjligen kan jag känna ett sug att ta reda på mer om krukors skötsel. Som av en händelse finns det mängder med filmer på YouTube som beskriver exakt hur man gör. Bland annat med Patrick Swayzes brorsa nedan:

Och plötsligt finner jag mig vara materialist, så otippat. Är du materialist i detta avseende? Ge gärna några bra skötselråd av något.

Mvh/

FruEfficientBadass

* Apropå dessa vackra ljusstakar -vi har ju två matbord i vårt hus och ett tag funderade jag på att skaffa ytterligare en uppsättning så att vi skulle "slippa släpa ljusstakarna fram och tillbaka" men insåg vilken björntjänst mot mitt psyke detta varit. Det är just det faktum att jag avgudar dessa stakar i kombination att jag får trixa lite inför varje användning som utgör själva tjusningen. Det är lite muskelkraft och viljestyrka inblandat, inte bara weezy sleezy "orkar inte/vill ha det bekvämt/gör det enkelt för mig"-beteende när vi väl sätter oss att äta. Jmfr. valfri generation från 1800-talet och bakåt: Där hade man troligen runt en ljuskälla av typen levande ljus kvällstid, kring vilket (på grund av prislapp vaxljus) hela familjen samlades för handarbete, ärtspritning och interpersonella påhopp. Varför ska JAG leka balla allan och "min tid är så värdefull måhåhååå"?