Sidor

Mitt drömhem och trädgård

När jag för någon månad sedan höll på att vårstäda trädgården kom jag att fundera en del på vad jag vill ha ut av den. Som ni vet var mina ambitiösa odlingsprojekt förra året ett misslyckande av episka mått. Inte bara avseende själva utfallet, utan mina känslor vis-à-vis trädgården. Visst, det var kul att förkultivera inomhus under första kvartalet. Då levde så att säga fortfarande drömmen och likt resten av Sverige var jag ju i coronachock vilket för flertalet yttrade sig i odling och altanbygge. Men när plantorna sen hamnade i rabatter och odlingslådor (efter många om och men ska tilläggas) hade jag redan tröttnat på dem och ogillade deras krävande små miner kring gödsel och vattning, liksom sköt er själva.

Värdet av en trädgård

Vad är värdet av en trädgård? Om man verkligen funderar ett slag måste det svaret landa i att det beror helt på vem du är. Min konstnärliga ledare älskar sin trädgård och sina odlingar att hon "ligger och smyggooglar på frön under täcket" på nätterna. Det är mer än en hobby, det är ett passionsprojekt.

Det är det inte för mig. Kanske hade det blivit annorlunda om det gått väldigt bra förra odlingssäsongen, vem vet. Men faktum är att jag givit mig på pucken ett antal gånger genom åren med klent utfall så jag tvingas inse att dörren mot trädgårdspassion nog är stängd. Men som med alla andra stängda dörrar öppnas ett fönster och i detta fall var det en insikt.

Vad jag vill ha ut av min trädgård

Om jag hårdrar det finns det ett antal saker jag uppskattar med trädgård och det är nedan:

  • Ett uterum på sommaren där vi kan äta frukost i hammocken eller spela kort på en filt på gräset.
  • En hyfsat välkurerad rabatt med stryktåliga växter som inte dör om man råkar resa bort ett par veckor eller glömmer att vattna.
  • Våra höns.
  • Kanske en eller två grödor i de av min man ihopsnickrade odlingslådorna. Ej förkultiverade och "härdade" utan bam rakt ner i jorden och riklig avkastning (vilket enligt mina erfarenheter enbart sker med mangold och mynta).
  • En kruka på farstukvisten med något säsongstypiskt, exempelvis en stor Mårbackapelargon på sommaren eller ljung på vintern. 
Med andra ord skulle jag kunna tillfredsställa samtliga mina trädgårdsbehov genom att klippa gräset löpande under sommaren, peta ner några frön i odlingslådorna under våren och underhålla ovan nämnda kruka. Det närmar sig min utopidröm om minimalistettan där jag bara ska ha en växt som jag gullar med dagligen. Nedan några bilder från mitten av april som är ganska spot on:


En stol att sitta på, en stol att ha benen på och en dyna som hänger precis innanför dörren.


Påskliljorna hängde fortfarande kvar, vackrare än någonsin. Men snart byts de ut mot pelargon eller lavendel. Eller kanske en kombination därav, det beror på vad den lokala matbutiken råkar få hem.


Fågelbadet blev ett humlebad, efter inspiration från Ibland Gör Man Rätt. Till och med jag klarar av att fylla på den här med vatten då och då.

Hönsens plats i trädgården

Höns var en central del av min frihetsdröm när jag fortfarande sprang ekorrhjul. Förra året vid denna tidpunkt hade vi tolv höns och en rastgård åt dem på baksidan. Sen kom räven och tog alla utom fyra och under vintern snöade det så mycket så att rastgården rasade (den hade finmaskigt hönsnät som tak vilket ackumulerade tung snö).

Så nu under våren har vi släppt ut dem på framsidan dagtid, precis som i början. Och jag inser att jag älskar det. Det har sina nackdelar. De riskerar att dö och vi riskerar att trampa i deras skit. Men ändå...De är så vansinnigt mysiga att ha omkring sig när man sitter på bron och dricker kaffe eller rensar bort löv och takläggarspik ur rabatterna. De är kanske inte direkt keliga, men de är absolut sociala och vill vara med. 


Eftersom de gillar att gräva i rabatterna för att göra sig små gropar de kan ligga och rulla runt i underlättar det om man inte har får många dyrbara nyköp däri utan litar på att de gamla trotjänarna, som vuxit där sedan 50-talet, står pall. Jag lutar nu nästan åt att inte uppmana min man att laga rastgården och låta hönsen gå fritt på framsidan. Är de bara fyra blir det inte lika mycket skit som när de var tolv. Bara 33 procent så mycket skit faktiskt, jag räknade ut det med min hjärna.


Mitt drömhem och min trädgård i summering

Ni som följt bloggen ett tag vet att jag gillar att hålla det enkelt. Liten garderob, få saker i badrummet, få saker överallt faktiskt. Jag tror helt enkelt att såväl insida som utsida av hus ska vara enklast möjliga för att jag ska maxa endorfin et al. I stan har vi visserligen en terrass, men det enda jag gör där att byta växter i en blomlåda som syns från köksfönstret. Jag ser fram emot det där blombytet hela vintern och sommaren. Dessutom är det billigt, jag la runt en hundring vid varje säsongsskifte. 

Vad jag försöker komma till är att jag kapitulerar. Jag tror att jag har hittat min sweet spot i min trädgård. Jag vill att det ska se städat och snyggt ut, med någon liten säsongstypisk detalj och kanske lite tulpaner som tittar upp till våren. Minimalt med tid att rodda trädgården och maximal tid att vara i den, läsa böcker, prata med familjemedlemmar, spela svarte petter med minstingen (världens roligaste eftersom hon helt saknar pokeransikte), ja leva i den helt enkelt. 

Att förstå vad man vill ha nyckel till framgång

Det kanske skiner igenom att jag fortfarande är avundsjuk på alla dessa människor som faktiskt lyckas få till prunkande oaser på ren intuition (jag vet jag vet, ligger massa trial & error bakom men det känns inte så damnit). Men jag kan leva med det. Jag är mycket nöjd över att jag kommit till denna självinsikt. 

Faktum är att jag även tänker transponera resonemanget till privatekonomi, den såg ni inte komma va? För hur många ägnar inte en massa tid och pengar åt att skaffa sig något bara "för att". Man ska ha en stor veranda, en fransk köksträdgård, en pool eller bastu och visst, man har säkert kul under tiden man planerar och genomför projektet. När den nya grejen är på plats - och man slaktat merparten av sin dyrbara semester på projektet i fråga - börjar man snegla på nästa projekt. Och jag vill inte dra några alltför långtgående slutsatser här, men vi har aldrig använt terrassutbyggen och liknande under lika många timmar som själva bygget varade. 

Förra året byggde min man under uppskattningsvis 40 timmar en sorts balkong i hörnet mot gammelhuset. Syftet var att förlänga sommarkvällsumgänget, eftersom solen stannar i just det hörnet. Surprise, vi har typ aldrig varit där. Förra året kanske fem gånger. Meckigt att komma upp dit med glas och tilltugg. Det blev filt på gräset istället, precis som tidigare. Dessutom kommer det i norra delen av landet som bekant mygg i skymningen varför man drar sig inåt mot kakelugnen (DÄR gjorde mina förfäder en bra investering). 

Missförstå mig inte, jag tror helt klart att vissa projekt är värda att göra. Men inte alla projekt för alla människor. På samma sätt som man i jakten på FIRE bör identifiera vad man vill få ut av sin frihet, bör man inför varje ambitiöst hus- och hemprojekt fråga sig: Tillför detta verkligen ett värde för mig? Kommer vi att umgås mer som familj om vi har jättestor altan eller ska vi skippa denna semesters byggprojekt för att istället gå rakt på pudelns kärna: Att faktiskt umgås.

Det kan vara så enkelt som att skaffa ett spel som alla i familjen faktiskt gillar (udda detalj: vi hittade ett gammalt 70-talsmemory på vinden och har gått in i kollektivt memoryvansinne, spelar varje kväll). Eller dra ut en picknickfilt på gräsmattan och sätta en ära i att åtminstone en gång om dagen få ut alla på den för en gemensam frukost eller eftermiddagskaffe eller vad det nu kan vara. Jag börjar i alla fall landa i att jag nu är nöjd med sakernas tillstånd. Jag håller det litet, enkelt och med maximalt fokus på de saker jag med hundra procent säkerhet vet att jag gillar. En kruka med blomster, mina fyra höns. Kvällstid: En brasa i kakelugnen.

Om du har trädgård, var lägger du ribban?

Mvh/
FruEfficientBadass


25 kommentarer:

  1. I min fantasi har jag växthus där det växer bl.a tomater som jag njuter av att skörda, ett potatisland, ett jordgubbsland m.m. I verkligheten köper jag allt sånt, försöker odla ruccolan i kruka, och sätter några sockerärtor i en kruka. Tack och lov för rabarber som sköter sig själv och växer bra

    SvaraRadera
    Svar
    1. "I min fantasi har jag växthus där det växer bl.a tomater som jag njuter av att skörda" +1!

      Radera
  2. Åh- känner mig träffad av ditt inlägg. Har en alldeles för lång lista på to-do:s i min trädgård. Ska ta mig en ordentlig funderare på vad som är nödvändigt-egentligen. Men det försvåras ju av att jag tycker det är så tillfredsställande när det är fint i trädgården. Och älskar att ligga på min utebänk och ta in det vackra.
    /Frugala hedonisten

    SvaraRadera
  3. Jag har ingen trädgård, men när jag hade det förr med nybyggt hus så var ribban bara lite högre än hos dig: Jag grävde ned rätt mycket blomlök första året. Jag fyller år i oktober och önskade blomlök till min födelsedag, så det blev jättefint till våren. Perenna kryddväxter är gott, så jag hade salvia, oregano och rosmarin. Samt gräslök som återsår sig själv. Sen bäddar av persilja och salladslök pga gott. Vinbärsbuskarna hann inte ge frukt innan vi flyttade, tyvärr, men det gillar jag också. På garagetaket som var ett sedum-tak kastade jag ut en näve frön till rosa mini-vallmo, och de tog sig (!) och var gulliga. Så om du vill komplettera blomsterprakten med något som sköter sig självt så är kanske ett hörn med en tålig pion trevligt? I Blekinge står de oftast vid flaggstången. Annars brandgul lilja, som kommer tillbaka år efter år, eller jättevallmo och akleja som sår sig själva om de får vara ifred. Jag tycker din nyttjandeprincip är jättebra, man ska verkligen lägga krut på det man använder. Men att kunna plocka en liten bukett att ta med att ge bort kanske också kan räknas som insparad gåva ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Men att kunna plocka en liten bukett att ta med att ge bort kanske också kan räknas som insparad gåva ;-)" Absolut!

      Radera
  4. Vet inte jag, men krånglar man inte till mycket nuförtiden i o m alla dessa överdrivna trendiga program på tv om matlagning, inredning, trädgård och än det ena än det andra. Visst det är bra att kunna lite knep men det tas i alldeles för mycket om allt, resultatet blir att de lite lagom lägger ner. Min läromästare är snar nittio och har odlat sen barnsben, det är frön, jord och lite kogödsel som gäller, fast det går lika bra med hästgödsel, skit som skit. Kompost om man har det, att luckra och gräva jorden och vattna förstås. En del måste man förodla.
    För det mesta går det bra men inte med allt och det hör till för alla, det är moder natur vi pratar om. Det kan vara skadeinsekter, äckliga mördarsniglar och söta rådjur, för att bara nämna något. Tänk på nödåren under 1800-talet när allt gick åt pipsvängen och folk flytta till Amerika för att skördarna gick fel.
    Tycker du ska fortsätta odla, ge inte upp! Rådfråga någon gamla bonde däruppe som har odlat allt möjligt och inte någon trendig Stockholmsnisse som krånglar till allt./Em

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bonden kör med miljövidrigt naturgödsel i storbruk och är nog inte särdeles intresserad av mina små tafatta försök. Om än att jag fick en skopa koskit av honom för några år sedan.

      Radera
    2. Det är ju inte småskaligt nuförtiden, finns väl inga småbönder utan bara stora som det inte är någon idé att fråga. Tycker ditt tänk verkar bra.

      Radera
  5. Man måste hitta sitt och det verkar som att du har gjort det. Jag har också gett upp förodling - det är inte kul. Här i zon1 fungerar dessutom det mesta direkt på friland också.

    Jag vill ha en blommande trädgård till våra pollinatörer och ett hem till områdets småfåglar. En ostädad oas för människor och smått. Återbruk, naturligt och ett ställe att bara hänga på. Det är vad jag vill.

    Det kombinerat med roliga DIY projekt. M Y S!

    SvaraRadera
  6. Hej fruEB! Ett tänkvärt och läsvärt inlägg. Oftast är det nog precis så här, man behöver inte så mycket. Se mysigaste platserna i trädgården o på andra platser är ofta de minst pretantiösa. Läser man en trädgårdstidning så verkar de flesta i reportagen ha typ 7 olika uteplatser vad man nu ska med alla dessa... Att ha en mysig trädgård med tåliga växter ger mer tid för avkoppling.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmmm, vi har... ungefär 4 fasta uteplatser och några "rörliga". Det är frukostplatsen, skuggplatsen (när det blir för varmt), festplatsen (där grillen står och mycket folk får plats) och kvällsdrinksplatsen (balkongen på våren när solen inte kommer så högt).
      Sen har vi "under stora trädet", "tältplatsen" (när det riskerar att regna på sommaren), "tonårshänget" och "lilla uteplatsen vid uthyrningsdelen".
      Jag tycker det är jätteskönt att ha många olika platser beroende på väder, var vinden kommer ifrån, antal personer och årstid.

      Spargrisen

      Radera
  7. Om jag hade trädgård så skulle jag kunna tänk mig frukträd, bärbuskar och rabarber för de sköter sig väl själva?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nope! Träden måste beskäras/klippas varje år, även bärbuskarna måste gallras från gamla grenar. Karten måste gallras för att inte ruttna om de trycker mot varandra. Sen hinner du inte med att plocka in allt så du måste ha en bra kompost att slänga fallfrukten i. Bärbuskarna måste också klippas och rensa ogräset under. Och få nät över så inte fåglarna äter upp allt den dagen bären mognar. Rabarbern måste gödslas och vattnas.
      Sen ska det bearbetas och frysen är full och du hinner inte äta upp allt innan nästa säsong.
      Sen ska det skyddas på olika sätt mot tex mjöldagg, löss, rönnbärsmal, mördarsniglar och rådjur.

      Hyfsat lättskött? JA! Sköter sig själv? NEJ!

      Radera
  8. För 25 år sen, unga och barnlösa, nyinflyttade till en VÄL uppvuxen trädgård. Köket i norr, dörr ut ur huset i väster och en mörk igenvuxen syrénberså i sydost. Vilket resulterade i att OM man skulle sitta ute med mat/fika så måste man gå igenom hela huset till ytterdörren för att sedan gå längs huset tillbaka till den myggiga syrénbersån. Samtidigt, ett stort taggigt nyponrosbuskage på västra sidan vid flaggstången.
    Nyponen rensades och en uteplats (med två väggar för att få lä) anlades. Därmed blev det lättare att få till samvaro utomhus av olika slag. Så småningom blev det en sandlåda till barnen där också.

    Efter några år. Huset byggdes ut. Samtidigt gjordes en altan på ÖSTRA sidan och den befintliga syrénen röjdes ur så att det dels blev ljusare (och färre mygg), dels fick plats med en matgrupp. Nu hade vi plötsligt en utgång i nära anslutning till köket och bersån!
    Många har tyckt att det är konstigt att vi har en altan på östra sidan "för ni får ju ingen kvällssol då". Men sol har vi resten av dan och vi har kvar den gamla uteplatsen vid nyponen.

    När det gäller odlingar så var det lättare när man var barnlös, då fanns tid både att ta hand om rosorna och odla potatis. Nu är en rosenrabatt borttagen (vi tröttnade på lössen), men vi har petat dit påskliljor och på potatislandet byggdes ett cykelskjul. Äppelträd har vi massor och vinbärsbuskarna ännu fler.

    Just nu börjar gräsmattan bli full av gullvivor (och maskrosor ser jag), studsmattan är framtagen. Grannens körsbär blommar och snart blommar äppelträden också. Gräset kommer inte att klippas förrän till skolavslutningen.
    Men jag kom just på att vi glömt att köpa de årliga penséerna att sätta i krukor på grindstolpen, är det för sent? Eller för tidigt? Har ingen koll.

    Men det är väl vår ambitionsnivå just nu. Det kanske ändrar sig när det inte är lika mycket skjutsningar till tävlingar och matcher på helgerna och man av olika skäl är arbetsfri (pension eller FIRE, vi får se vad som kommer först).
    Vi trivs väldigt bra i vår trädgård.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skippa penséerna, nu kan du köpa sommarblomster, särskilt eftersom du bor i södra delarna.

      Radera
    2. Insåg det i helgen, plantshopen i närheten hade nästan bara tråkiga pelargoner. Det blev de där gula/orangea som rådjur och harar inte äter på. Lagom ambitionsnivå.

      Spargrisen

      Radera
  9. Köpte 3000m2 tomt av en kvinna som var lite new-age och odlade sina blommor för att göra egna krämer och sådant av. Det fanns massor av rabatter och 150m2 trädgårdsland. Under tiden vi bott där har vi lagt igen någon rabatt varje år i tio års tid.
    Min idé med trädgården är att den ska vara rejäl med buskar och träd, lite som en engelsk park. Inget småpluttande med småväxter som kräver en massa uppmärksamhet.
    Odlar lite och det är som du säger att engagemanget är störst när fröna åker i jorden. Har man tur orkar man i mål och får något i slutändan. Potis och morot är ganska tacksamt. Men att dra upp och äta en färsk morot för barnen är ändå fin trägårdsromantik.
    //Vardagsanalyser

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Köpte 3000m2 tomt av en kvinna som var lite new-age och odlade sina blommor för att göra egna krämer och sådant av." Jättekul. Hoppas ni dubbelkollade förekomsten av humörlyftande örter, hade ju varit en bummer om ni lagt igen ett sådant land.

      Radera
  10. Vilket roligt inlägg! Och kul att läsa alla kommentarer.
    Först och främst; vi har ett exakt likadant fågelbad i vårt hus i södra Frankrike! Är mycket nöjd med det inköpet. Så för ett humlebad ska man alltså slänga i några glaskulor. Stenar funkar kanske också. Ska testa.
    Vi har (i likhet med sprargrisen läste jag ovan) flera uteplatser, det var en av drömmarna inför införskaffandet av huset&trädgården. En på terassen med morgonsol, en under ett stort träd för lunch när det är stekhett, en på verandan när det är lite kyligt, en ute för lunch i solen när man vill det, en för eftermiddagskaffet, en för att sitta och skriva dagbok.
    En annan dröm var att ha MASSOR av växter, buskar, blommor, allt. Som tur är är min sambo mycket energisk på den fronten. Själv ägnar jag mig mest åt det som odlas i krukor.
    Jag drömde en kort stund om grönsaksodlingar men blev trött av bara tanken. Sist vi var där petade vi ner några (köpta) tomatplantor i en stor kruka och håller nu tummarna att den automatiska bevattningen inte har krånglat. I övrigt odlar vi bara lite kryddor och örter som sköter sig själva mer eller mindre.
    EA (aka Fröken Fräken)

    SvaraRadera
    Svar
    1. "vi har ett exakt likadant fågelbad i vårt hus i södra Frankrike! " Om jag inte helt missminner mig köpte vi det här i Hudik på en butik av typen Rusta...Nackdelen är att det järnar av sig en del, vattnet blir grumligt inom loppet av en dag. Vet inte varför, så var det inte i början. Inga humlor syns heller till, de kanske kommer framöver.

      Radera
  11. Enkelhet, ett nyckelord för att ta sig igenom tillvaron.
    Robert B.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att tratta ner all komplexitet och alla valmöjligheter till handlingsbara hållpunkter. Key 2 success.

      Radera
  12. Ja vilket roligt inlägg! Det passar oss och våra tankegångar väldigt bra just nu.

    Älskar picnicfilten, bara att flytta runt på gräsmattan till ett ställe som passar för stunden. Två badenbadensoltstolar flyttas också runt. Grillen är ärvd av en granne (som vi fick när vi var på väg över för att låna en av en annan granne).

    De två pallkragarna är tomma så i år har jag satt dit mynta. Myntan finns förövrigt i den enda stora rabatten också. Ihop med vallmo, jordärtskockor och andra fina blommor som verkar sprida sig själva. Äppelträden klipper vi vartannat år och så gör vi nu st av alla äpplen varje år. Grönt och skönt och romantiskt är det i vårt lite övervuxna trädgård, som för vår del är till för återhämtning och lek och att umgås.

    Gillar förövrigt så mycket när du beskriver hur ni brukar spela spel, ett spel, ofta.

    Läste en bok om Plupp som fastnat i mitt minne. Plupp lever ute naturen i norr men en gång hamnar han hos en människa i Stockholm där det är bilar och buller. Sen följer han med människan till deras sommarställe dit familjen åker för att komma ut i naturen. Väl där har människorna så fullt upp med alla sina prylar (kasta pil, lyssna på radio, bada i pool mm) och att klippa gräset och fixa med trädgården att de inte alls har tid att komma ut i naturen så som Plupp trodde att de skulle göra, så han smyger själv iväg ut i skogen till den ”riktiga” naturen som inte kräver prylar och fix. Jag tänker ofta på det när vi är på vårt sommarställe.

    Ps. Sålde vårt akvarium igår. Familjen som köpte det var så glada. Och vi har lärt oss en läxa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Plupp = 80-talsklassiker. Hade dock inte läst just denna. Men väldigt tänkvärt. Idag har vi legat i hammocken et al och diskuterat Jordan B. Peterson, matat hönsen och lyssnat på jazz. Hela Dagen. Varför? För att vi inte hänger oss åt extensiva projekt.

      Radera