Fjortisen har visat visst intresse (läs: stort intresse) för att tidigt få tillgång till sitt barnbidrag. Det handlar naturligtvis om villfarelsen att man för 1 200 kronor per månad kan leva som en kung och köpa allt skit på Plick och Shein och vad de nu heter, och ändå ha tusen kronor kvar. Jag var själv av den åsikten i den åldern, att jag skulle kunna förvalta studiemedlet mycket bättre än morsan. När jag sen stod där med egen budget var det inte lika kul. Liksom "Vinterkängor 800 spänn?????". Men living by trying, så jag uppmuntrar hennes initiativ. Med ett aber: Två hundra ska investeras i aktier varje månad.
Fjortisen får ISK
Därför påbörjade jag excercisen med att starta fjortis-ISK i november. Det var ganska enkelt fixat. Svårare att hitta hur man gör månadsöverföringen från Kuckelimuck och att skaffa mobilt bank-id (ej att förväxla med snarlika "säkerhets-id") vilket i vanlig ordning resulterade i en en timmes lång telefonkö med nämnda institut #hatakuckelimuck. Kan de inte på ett pedagogiskt vis förklara förfarandet? Jag menar, jag är inte mer boomer än någon annan, men att förstå att man a) först måste ge barnet "tillstånd" till ett säkerhets-id för att sedan få dem att b) själva logga in med nämnda säkerhets-id och begära eget bank-id, var en inte helt intuitiv kundupplevelse. "Ja, vi får en del samtal" som den stackars kundservicemedarbetaren uppgivet sa.
Anyhow, ISK nu öppnad. Som vissa av er kanske minns fick äldsta barnet 50 000 kr på egen ISK på 16-årsdagen. I syfte att uppnå någon form av rättvisa förde jag till 14-åringen nu över värdepapper (Spiltan) till ett värde av 40 000 kronor. Väl medveten om att hon kanske landar över 50 000 på 16-årsdagen. Men hell, allt kan inte bli 100 procent rätt och riktigt hela tiden. Jag har också lagt in en månatlig överföring på 200 kronor från barnbidragskontot i Kuckelimuck till hennes ISK på Avanza. Eftersom hon nu har mobilt bank-id kan hon löpande gå in och götta sig i marknadens up and downs.
Köpa själv eller auto?
En vän till mig har ett barn i samma ålder som min 14-åring, d.v.s 14 år smartass. Han är oerhört intresserad och vaken, trejdar i princip varje vecka. Hans börsavkastning har varit mycket god de senaste åren, även om morsan fortfarande leder med sina indexfonder. Poängen är emellertid att få honom varm i kläderna och intresserad. Min fjortonåring kommer enligt min initiala bedömning inte att uppvisa samma intresse för innehaven per se. Hon snackade lite löst om "Apple" men vi enades till slut om ett månadsuppdrag på Länsförsäkringar Global Indexnära (och i det fall hon får lite extrapengar i form av sommarjobb/presentpengar kan hon pinpointa specifika aktier).
Däremot verkar hon uppspelt över att ha en så hisnande summa som 40 000 i eget namn. Min förhoppning är att hon då och då gluttar in på ISK:en och ser vad som händer. Går börsen ner får vi prata om det. Går den upp får hon känna på den. Hon frågade vid uppstart om hon fick använda pengarna och jag sa väl något i stil med att "pengarna är dina, men tanken är att de ska bygga framtida frihet så att du slipper bli någons bitch" MEN skulle situationen uppstå (ex. ett år med grym avkastning) så är det ju inte förbjudet att skumma ölen en smula och plocka ut en tusing eller två för conspicuous consumption. Varpå hon drog fram en bild på en svindyr dunjacka vilket helt förstörde stämningen i vårt finansiella samtal (särskilt eftersom hon för två månader sedan fick en i mitt tycke svindyr dunjacka) vilket hon försökte rädda med att det var "ett skämt" vilket jag tror så mycket jag vill på.
I vilket fall. Barn nummer två sjösatt. Vad hon gör av det och vad som kommer att ske framgent är oklart. Men en sak är säker: Hon kommer vid flytt hemifrån ha mindre kontaktskräck med börsen än snitt-svenne-banan-utflyttaren. Bara att med några fingeravtryck kunna komma åt och se sina innehav, vilken grej.
Tiden förbannat viktigt och andra truismer
En tanke som slog mig var också: Hur mycket mer värd är denna excercis jämfört med merparten av de ämnen hon för tillfället tillgodogör sig i skolan? Kämpa för betygen i all ära, men de största entreprenörerna jag varit i kontakt med under yrkeslivet har inte varit några skoless. Däremot har de tidigt förstått värdet av att bygga just värden, antingen i företag eller i investeringar. Det känns helt enkelt livsnödvändigt, såvida man inte planerar ett liv ur hand i mun. Med tanke på att fjortisen i nuläget överväger "nagelskulptris" som valid occupation känns övningen extra viktig. Inget ont om entreprenörer på nagelområdet, det finns säkert god intjäningspotential givet nutidskvinnans osunda fixering vid gelnaglar, men det är inte Boston Consulting Group-lön vi snackar om. Men som vi alla vet: Time in market is king och att börja vid 14 är inte kattskit.
Har du en fjortis och hur nära är hen börsa?
Mvh/
FruEfficientBadass
Hej! Jag har också en fjortis som snart ska fylla 15 och jag går i dessa funderingar. Klurar på om det är dags att ge henne 50000 i ett isk. Just nu är det dock bara märkeskläder/skor/väskor/beautykalendrar/mopedbil som hägrar för nämnda fjortis. Skulle så gärna vilja så fröet men är även lite orolig för min egna förmåga att sälja in börsen (och hennes vilja att lyssna på morsan) så tänkte kanske att man samtidigt kan ge Andra Farhads "Haja börsen". Tankar om det?
SvaraRaderaKänner inte till boken. Min fjortis har exakt din fjortis intressen. Men jag misströstar inte. Jag tror på exponering mot Avanza-appen. Det är mäktigt att med ett tumavtryck kunna se sin "förmögenhet" och känna av börssvängningarna. Just nu har det ju gått nedåt - för kort tid för att se den långsiktigt positiva utvecklingen - men om ett par år bör hon ha ett visst förtroende för mekanismerna. Jag tror på faser och hoppas att epa/lösnagelfasen kommer att ha dämpats något till 18-årsdagen.
RaderaFår snart en 13-åring men han är långt ifrån börsen. Kanske händer det mycket på ett år eller så får han vänta något år till. BankID utlämning är sjukt komplicerat och hos SEB måste processen göras om vid ny telefon, hu! Apple verkar vara ett safe bet så det kanske skulle vara bra att i jämförelsesyfte köpa lite aktier. Unga aktiesparare i julklapp kanske..?
SvaraRadera13 är kanske lite väl ungt. Beror ju på person. Men what the heck, bättre för tidigt än för sent. Tror dessvärre att publikationer av det slag du nämner är lite overkill än så länge. Däremot borde det ju finnas INFLUENCHERS i det yngre spannet som ungdomen kan gå igång på. Tips på konton? Gärna Tiktok.
RaderaHär har vi ett gäng från 4 till 14 som regelbundet sätter sin veckopengen på börsen. De får frågan, vill du ha dem i kontanter, på kontot eller på Avanza. För det mesta väljer de Avanza eftersom de gillar att tjäna pengar. 14-åringen tycker hon har orimligt bra betalt (får Sverige-snitt enligt någon banks undersökning) och fattar inte vad hon annars ska lägga pengarna på. Händer att hon köper några T-shirts på sellpy och hon har Spotify premium - är inte lika van vid reklam som sin lite mognare mor :-)
SvaraRaderaGissar att Covid bidragit genom att exkludera sociala nöjen plus att hon har ett litet rum, det får inte plats särskilt mycket prylar och garderoben är överfull.
Barnen har vissa åsikter om vad de vill shoppa på Avanza, men vi håller på bred riskspridning. För det mesta låter de mig bestämma och nöjer sig med att njuta av avkastningskurvorna.
Best practice! Du får guldstjärna. Alltså Spotify utan premium är väl helt olyssningsbart, man kan väl inte ens välja låtar bara artist?
RaderaMan får sätta ihop spellistor och sen slumpas ordningen :-) Har å andra sidan genomlevt reklamavbrott på telefon när jag hade ett distansförhållande som ung och det fortfarande var dyrt med "rikssamtal". Jämfört med DET är vad som helst i reklamväg acceptabelt. (Grym romantik-förstörare...)
RaderaHur funkar det rent praktiskt med uttag och försäljningar, kan fjortisen göra det utan att blanda in föräldrarna? Det vet jag inte om jag skulle våga när det är så enorma belopp (för en fjortonåring).
SvaraRaderaJag TROR att hon kan sälja men inte ta ut. Har för mig att man kan välja i inställningar om man vill begränsa/få notis.
RaderaNär mina barn fyllde 13 skaffade jag ID-kort, BankID och Maestro-betalkort åt dem (minns inte i vilken ordning). Som jag minns det var det inga som helst problem att skaffa BankID, men det kanske är krångligare i vissa banker. De fick också varsin ISK på Avanza. De har fått disponera barnbidrag/studiebidrag på villkor att ca 3-400 kr varje månad skulle in på ISK:en. Jag gjorde en preliminär plan med vissa fonder och investmentbolag men de har alltid haft möjlighet att göra avsteg om de velat (de har de oftast inte gjort, förutom när den ena ville köpa lite Tesla). Vi har varje månad suttit tillsammans och gjort köpen, för vi har haft ett rullande tremånadersschema där vi omväxlande köpt investmentbolag, fonder eller XACT Högutdelande (eftersom pengarna inte räckte till köp i alla innehav varje gång).
SvaraRaderaAv deras återstående disponibla pengar får de köpa sånt som de "villhöver", det de faktiskt behöver på riktigt får de. Är prylen lite av båda kategorierna, t.ex. de behöver ett par skor men "villhöver" ett par extra dyra så kommer vi överens om en rimlig fördelning av kostnaden mellan oss. Nu är båda myndiga men bor fortfarande hemma och går på gymnasiet, men de verkar ha blivit rätt förnuftiga när det gäller pengar (eller hjärntvättade av mig till snåla/sparsamma...). Delvis är det förstås också pga pandemin, att det inte ges lika många tillfällen att bränna pengar, åtminstone inte på nöjen. När de fyllde 18 fick de som överraskning varsin fond som vi månadssparat i sedan de föddes, den var värd ca 140 000 för vardera barnet när de fick den. Jag tror och hoppas att de har vett att använda den till något bra och nyttigt, t.ex. vid flytt hemifrån.
Kontentan är i alla fall att jag tror att jag lyckats förmedla ett intresse och en förståelse för att man på börsen kan få pengarna att växa, men att man bör undvika sånt som hajpas på sociala medier och hålla sig till säkrare kort.
Mucket bra.
RaderaHur resonerar du runt rättviseaspekten i att barnens möjlighet att få till en första kontantinsats till lägenhet styrs så mycket av föräldrarnas ekonomi och så lite av barnets egen strävsamhet? Är det något ni pratar om hemma?
SvaraRaderaJag vet inte om frågan var ställd till mig eller Fru EB, men eftersom jag nämnde flytt hemifrån så kanske den var till mig? Hursomhelst, jag vet inte hur jag ska förhålla mig till frågan om "rättviseaspekten". Rättvisa för vem? Livet är inte rättvist. Är det på något sätt fel att ge sina barn en ekonomisk grundplåt bara för att det finns andra som inte har råd? Jag ser det inte som att de blir bortskämda, de lär behöva vara strävsamma ändå för att skaffa och bibehålla ett jobb som gör att de kan få ett bolån. Och vår ekonomi är inte så märkvärdig. För att få ihop de fonder som på 18-årsdagen var värda 140 000 kr har vi månadssparat 200 kr/månad och barn, inte mer. De är inte precis födda med silversked i mun.
RaderaHåller med, livet är inte rättvist! Så fint att kunna ge barnen en bra start på vuxenlivet. Det försöker vi också kunna göra. Om det är något som är rättvist här i världen så är det att alla har 24 timmar per dygn (förutom de som flaggas av banan just den dagen). Vad man gör med denna tid är så otroligt avgörande. Hur man prioriterar, för det är där allt bottnar. Nej alla kan inte, men väldigt många kan mycket mer än de gör. Lär barnen från små, det kommer göra hela skillnaden.
Radera"Livet är inte rättvist" är ett bekvämt men ganska slappt argument, tycker ni inte det? Om vi diskuterar t.ex löneskillnader mellan män och kvinnor för att utföra samma arbete skulle ingen acceptera det som en rimlig ståndpunkt att nöja sig med.
RaderaJag frågar fru EB för att höra hur hon resonerar och vad hon vill lära sina barn. Det finns inte ett givet rätt svar, jag vet inte hur jag kommer göra i framtiden. Men för mig skaver det att vissa barn kämpar i uppförsbacke medan andra får mycket gratis, och då är frågan hur jag som förälder bäst ska agera för att inte cementera det.
Hej b f! Det är ju inte bara när det gäller det ekonomiska som många barn har sämre förutsättningar än andra. Det kan ju även gälla inom andra områden, som att kunna hjälpa och stödja sina barn med skolarbetet och annat. Ska man då inte hjälpa sina barn med sådant heller, bara för att det finns de som inte kan få den hjälpen av sina föräldrar?
RaderaHej b f
RaderaMina barn verkar väldigt medvetna om att folk har olika förutsättningar. Jag tror det är vanligt. Det är mer jag som blivit lite avtrubbad. Jag tycker inte det är en motsättning mellan att inse att världen är tuff och orättvis, och att göra så gott man kan utifrån sin situation. Det är vad jag vill förmedla nu. Jag ägnade alldeles för många år åt att tänka ut hur världen borde se ut. Det hade helt klart varit bättre att koncentrera sig på att Bli riktigt rik. Nu hjälper jag ingen. Men visst, det finns nog en risk med att ge barn en smärre förmögenhet tidigt. Det ska samtidigt vägas mot värdet av att ha ansvar för pengar. Jag tänker man kan testa och se hur de reagerar.
Att "livet inte är rättvist" kan ju transponeras på många områden. Exempelvis att vissa valt att vara mottagliga för möjligheten att avstå take-away-middag varje fredag eller ett löpande inflöde av fast fashion för att istället avsätta en del av den kosingen i långsiktigt barnspar. För en helt rättvis värld borde vi likt dronerna i Matrix ligga och snutta i identiska kokonger och tilldelas exakt samma mängd näringslösning av överheten varje dag. Men jag håller med b f om strävandets bliss. Trust fund kids mår sällan särskilt bra. Nu är 40' vid 14 års ålder ganska långt från trust fund scenario och jag är osäker på var man kan nå upp till kontantinsatsläge för den summan + vad vet jag, 100 procent, om tio år. Jag är däremot övertygad om att exponering mot egen ISK, att följa börsens upp och ner, tar udden av den värsta börsrädslan. Och detta måste nog ske från tidig ålder. Svårt att monitorera på distans (ringa upp hen i studentlyan och tjata om att gå in på ISK:en).
RaderaHej Investeringsundersköterskan!
RaderaMan kan ju vända på det. Givet att alla barn får så olika förutsättningar (i form av att vissa får läxhjälp, resor, kulturellt kapital osv från tidig ålder medan andra får kämpa själva i motvind), ska man då spä på det ytterligare genom att välbeställda föräldrar också ska ge barnen tiotusen, hundratusen eller en miljon för att komma in på bostadsmarknaden?
Vad lär sig barnen då och vilket samhälle får vi?
Eftersom jag själv kommer behöva göra det valet en vacker dag är det något jag funderar på ibland.
b f; tycker du att föräldrar som skött sig, kämpat hårt, sparat och gjort uppoffringar INTE ska ha rätt att hjälpa sina barn så att fattigdomsförbannelsen bryts?
RaderaDet mest rättvisa i världen, dvs att vem som helst har rätt att skaffa barn utan några som helst förhandskrav, blir det mest orättvisa för barnen i föräldralotteriet.
Jag var ett barn som fått kämpa i motvind. Som jag kämpat! Jag började vuxenlivet inte bara med två tomma händer, utan med ett stort lån för att familjen skulle få bo kvar i hemmet. Studerat och jobbat samtidigt för att betala av lån för föräldrarna, inget CSN. Skitjobb rent av, men det lär man sig mycket av. Jag hade haft alla möjligheter till att klaga, men vet du, jag bet ihop och slet. Det är möjligt, och usla hemförhållanden kan vara en bra motivationsfaktor. ALLA har rätt till skola och utbildning, nej inte ens där är det rättvist men det är möjligt!
Mina barn ska aldrig behöva vara med om det jag var med om. Nu har vi det bra, men t.ex. köper begagnat för att spara för framtiden. De kommer nog att få kämpa tillräckligt hårt ändå. Lära sig ta ansvar, studera, jobba... Nej pengar är inte allt men avsaknad av pengar verkar heller inte så lyckligt. Så nej, jag ser inget problem med ett samhälle där föräldrar som jobbat och sparat hjälper barnen in i vuxenlivet. Mycket hellre än ett arv sent i livet (och arv är ju heller inte rättvist).
Jag tycker som sagt inte att det är fel eller "orättvist" att ge sina barn en starthjälp om man har möjlighet. Men det är skillnad på starthjälp och att låta dem få en hel förmögenhet så att de aldrig behöver lyfta ett finger för att åstadkomma någonting själva. Jag skulle inte curla dem på nivån att köpa lägenhet åt dem, även om jag hade haft råd (vilket jag inte har), men att hjälpa dem med en grundplåt ser jag inte som orättvist mot någon annan. De har fullt klart för sig att pengar inte växer på träd utan man måste jobba för dem. Däremot har de nu fått insikten att man faktiskt också kan spara och investera sig till frihet, att man inte nödvändigtvis MÅSTE jobba till ålderdomen om man hanterar de pengar man tjänar tidigare i livet på ett klokt sätt.
RaderaJag skulle inte heller säga att det är "orättvist", visst har vi alla olika förutsättningar och alla prioriterar olika, vissa åker på utlandssemester 2ggr per år och vissa köper kaffe på stan på väg till jobbet etc. Vi lever billigt och drar ned på det som inte ger något värde för oss, vi sparar barnbidraget i fonder till barnen och är hemma båda två så mycket som möjligt nu när barnen är små.
RaderaJag fick inte några stora summor från barnsparande, det var väl runt 15 000kr när jag var 18år. När jag flyttade hemmifrån så fick jag låna till lägenhet av mina föräldrar räntefritt, nej det var inte i stockholm. Jag pluggade i Lund och pendlade från Hässleholm, så en 1:a kostade runt 150 000kr.
Vi kanske bara får acceptera att vi tycker olika.
RaderaMin ståndpunkt är att du som förälder ska försöka ge ditt barn kärlek och uppmärksamhet och lära ut att ta ansvar för sig själv och världen runtomkring.
Att vara en sådan förälder tror jag gynnar både ditt eget barn och andras.
Att överlåta för mycket pengar till ditt barn via gåva eller arv tror jag inte gynnar varken barnet eller omvärlden. Vad "för mycket" är tror jag alla har olika åsikter om - någon som har hundra miljoner tycker nog inte att det är mycket att ge sin barn en miljon som grundplåt. Jag tror det är väldigt lätt att bli hemmablind när det kommer till vilka summor som känns rimliga.
Jag tycker också att det är sorgligt när strävsamma barn med fattiga föräldrar blir utestängda från bostadsmarknaden, för att det finns strävsamma barn med rika föräldrar som går in och "hjälper till" med insatsen. Som sagt, jag önskar att eget driv och egna meriter skulle väga tyngre än hur mycket dina föräldrar har på kontot.
Javisst kan det tyckas orättvist att vissa får pengar som sparats under många år.... fast det tycker inte jag.
RaderaEn annan orättvisa är ju att vissa har jättelätt att lära sig och andra svårt. Vi har kämpat hårt med ett barn som har dyslexi; varenda läxa har vi högläst, vi har rättat stavningar i uppsatser innan inlämning (på det viset att vi påpekat när det är helt oförståerligt och barnet har själv fått väljas om stavningen ska ändras). Och vi har kämpat för att barnet ska få de hjälpmedel som det har rätt till (tex längre skrivtid på prov och alla läroböcker inlästa). Att då ha ett syskon som lär sig allt på en millisekund kan tyckas orättvist.
Under pandemin har vi stundtals varit 5 personer hemma samtidigt. Det är orättvist att vi alla har fått plats (även om internetet inte har räckt för att alla ska kunna vara videouppkopplade samtidigt). Det är orättvist att vi föräldrar har kunnat hjälpa våra barn med uppgifterna, eftersom vi båda har högre utbildning själva. När det är distansundervisning så tar läraren endast upp närvaro och säger sedan "gör uppgifterna själv". Ingen stöd eller interaktion (men videon måste vara på så att läraren ser att de inte smiter).
Det är orättvist att den yngsta nästan aldrig får välja vinterjacka själv utan ärver av äldre syskon. Samma med sportutrustning, fast vi har tyckt att det är praktiskt att de spelar för samma klubb, då är det lätt att ärva träningskläderna.
Ja visst kan det tyckas orättvist. Vi valde att plugga på högskola i 5 år istället för att börja jobba direkt efter gymnasiet. Som tur är inom höginkomstyrken, men annars hade vår livslön (och de kommande pensionerna) varit lägre än för tex en elektriker som (på den tiden) gick två år i gymnasiet och sedan började jobba direkt.
Det är orättvist att vi har far- och morföräldrar i närheten, fast vi bor i Stockholms län, så att vi inte behövde hyra in barnvakt när barnen var små.
Att då ha lagt undan en summa pengar som barnet får när de blir tillräckligt stora för att ta ansvar kan också verka orättvist. Eller så ingår det i familjelivet och barnets uppfostran.
Att få välja själv vad man vill göra med sina pengar är väl ändå rättvist, jag är så långt det är möjligt för att var och en får bestämma över sitt eget liv och sina intjänade pengar. Exempelvis så borde alla familjer själva få välja när sina barn ska börja förskola eller om de ska vara hemma tills förskoleklass, och hur föräldradagar ska tas ut
RaderaHej b f, menar du att för barnets bästa så ska man inte ge det en massa pengar? För att det inte ska bli egoistiskt?
Radera4-åringen kan tycka det är roligt att kolla på de blå och röda siffrorna på sitt isk, som står i mitt namn, den exakta förståelsen för vad allt är inte så stor men han vet att han äger liiiite av ICA, får väl köpa axfood så han har en annan matbutik vi handlar på framöver. Har förklarat något i stil med att om många handlar på ica så går det bra för ica och ica kan dela ut vinst till ägarna och då får du lite pengar av ica. Det har fastnat och han kan återberätta det ibland om jag nämner börsen.
SvaraRaderaJa du ser!
RaderaMin 17 åring, har haft avanza ett år ca, och har 100 000kr där, fått lite av oss, tjänat själv på jobb och a traktor försäljningar, och han sätter in hela csn varje månad, han är snålare än Joakim von Anka, ha ska ha en miljon där innan han är 23år säger han. Börsen är det ENDA vi pratar om vi middagsbordet här hemma. Mvh Malin
SvaraRaderaDo you need personal loan?
SvaraRaderaLoan for your home improvements,
Mortgage loan,
Debt consolidation loan,
Commercial loan,
Education loan,
Car loan,
Loan for assets.
financialserviceoffer876@gmail.com WhatsApp +918929509036