Lär barn om börsen del 3

Vi kastar oss in i del tre med frågan: Vilken av nedan demografiska grupper tror ni lyckas bäst på börsen?

Min dotter gissade på kvinnor vilket ju är en bra gissning. Men ovan är en kuggfråga för rätt svar är...

...de som dött ifrån sina konton och således lämnat sina investeringar i fred. Ni har hört mig tjata om den massor av gånger, Fidelitys studie som visade:

"The customer account audit revealed that the best investors were either dead or inactive—the people who switched jobs and forgot about an old investment, or the people who died.“ 

Jag betonar döda framför inaktiva eftersom det känns som att det har större potential att tränga igenom en tonårshjärna. Nästa steg handlar om att få dem att förstå att man inte ska satsa på enskilda aktier och jag börjar då med konceptet Nifty Fifty, det vill säga den på 70-talet framtagna lista på "säkra aktier". Köpte man bara från den, sades det, kunde man sitta still i båten för all framtid för det var "stora, stabila bolag" som, trodde man, skulle vara för evigt. 

På listan fanns bolag som Xerox, Kodak och Polaroid och här ges ungdomen chans att gissa hur många procent av de ursprungliga bolagen som fortfarande lever. Rätt svar nedan:

Inget varar som bekant för evigt. Därför är det dumt att äga enskilda aktier. Bolaget kan verka supersolitt idag, men vad vet vi om framtiden? Ändå är det så här det fortfarande låter. Så sent som på nyår satt min bordsherre och pratade FAANG som en universal-fix till investeringar.

Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Alfabet kan synas vara självklara val idag. Men backa tillbaka 20 år och fundera en smula kring hur du såg på dessa bolag. Netflix var en kedja som skickade DVD:er per post till prenumererande kunder, i en tid då Blockbuster sopade mattan med sina fysiska butiker. Vem hade köplust i det läget? Facebooks grundare var knappt född och e-handel var ett okänt koncept. Apple då? Om du frågar mig var min syn på det varumärket vid milleniets början färgad av djup skepsis.

Apple hade inte ens mobiler, alla hade Nokia (R.I.P). Apple var bulliga små hemdatorer som inte ens platsade på topp-fem-listan över största datorer vid tidpunkten. Det är lätt att säga vad som är stort idag. Det är emellertid svårt att säga hur länge det som är stort idag förblir stort. 

Vi talar om disruptive innovation. Samtliga bilder ovan fanns närvarande under min uppväxt. Bilden längst ner till vänster är en kö till bokrean. Under min tid i förlagsbranschen talades nostalgiskt om köerna på 90-talet. Ingen sa det rakt ut men jag vet att de innerst inne trodde att den tiden skulle återkomma och det här med e/ljud-böcker och kannabalisering från streamingtjänster av olika slag nog mest var en fluga. MTV? Någon som minns? Det var väl så nära sociala medier vi kom eftersom alla hängde där efter skolan och hade stenkoll på vad som trendade. Not so much anymore. 

Om det är svårt att avgöra vilka produkter och företag som kommer att fasas ut åren som kommer så är det ännu svårare att gissa vilka produkter och företag som kommer att tillkomma i framtiden. De kanske inte ens är uppfunna/startade än? Deras grundare kanske fortfarande går på kindergarten? 

Textförtydligande: "En indexfond köper lite av hela börsen. Därför riskerar du inte att missa en rising star (tänk ”Tesla”). När ett bolag blir tillräckligt stort hamnar det per automatik i indexfonden. Du riskerar heller inte att sitta med ett bolag i nedgång (tänk ”HM”). När ett bolag krymper trillar det ur indexfonden. Indexfonden är således självrengörande. Du kommer inte att överträffa börsen, men du får ett genomsnitt. VILKET ÄR BRA – Börsen avkastar i snitt 8% per år. Indexfonden är passivt förvaltad och har därför låg avgift. VILKET ÄR VIKTIGT."

Här avslutar jag eftersom nästa sjok handlar om passiv/aktiv förvaltning och avgiftens betydelse över tid. Det viktiga med den här lektionen är att de till fullo ska förstå det fruktlösa i att spela balla allan med enskilda aktier. Inte bara är det fruktlöst, det är direkt investerarskadligt. Vill de veta mer om varför indexinvestering är överlägsen kan de lyssna på introt till detta avsnitt av Rika Tillsammans. Eller lyssna på Choose FI avsnitt 19 med J L Collins (kräver lite mer tålamod).

Mvh

FruEfficientBadass