Sidor

Medan jag färgar håret...

...tänker jag med min hjärna. Jag vet att jag tjatat ut ämnet hårfärg inte bara en utan ett antal gånger. Jag menar ju att man utan att darra på manschetten kan färga sitt hår själv med självaktningen i behåll. Andra menar att hemmafärgning är bu och att man prompt måste till auktoriserad frisör för att få ett någorlunda naturtroget resultat. Jag är ingen frisör, blott människa. Min erfarenhet av bristfällig hemmafärgning begränsar sig emellertid till två tillfällen. 

Det första varandes mitt eget försök att vid femton försöka blondera ett råttfärgat hår med väteperoxid (ni vet det blå pulvret)  med kycklinggult resultat som följd. För ordningens skull skall jag bara inflika att exakt samma kycklinggula nyans återskapades inte mindre än tjugo år senare hos min dåvarande frisör, som efter ett års tjat fick mig att gå med på en blondering. Med en skillnad: Hon lyckades förutom det kycklinggula få till ett vitt parti på skulten. Vitt som snö  och det var INTE en trend för tillfället.

Olyckligtvis inföll denna hårvidriga händelse med mitt tredje barns födelse, så all bilddokumentation från barnets första dagar i livet inbegriper en fetsvullen morsa med savannfärgat hår. Om jag fick betala för frisörbesöket? OM jag fick, hon röjde inte med en min att hon var missnöjd med resultatet. Och jag, svennebanan-konflikträdd, nickade glatt och drog fram kortet.

Case två. En kollega som på grund av italienskt påbrå låtsades ha mörkbrunt hår. Hon var petite med korta extremiteter, vilket jag tror förklarar hårfärgsfadäserna. Jag tror helt enkelt inte att hennes armar nådde upp på huvudet, vilket ledde till att längderna var övertygande hasselnötsbruna, men i bakhuvudet var hon gråbeige. 

Själv har jag alltid köpt färg på välsorterade livsmedelsbutiker och kört hemmasalong. Nu kanske folk ljuger för mig (och kanske har jag en grå fläck i bakhuvudet folk av skam förtiger), men ingen har approcherat mig för att påtala att mitt hår ser [hemma]färgat ut. Vad köper jag då för färg? 


Schwarzkopf Natural & Easy, kostar runt en hundring på nätet men jag vill minnas att jag köper samma på typ ICA Maxi för 70-80 kronor på kampanj. Jag färgar en gång var femte-sjätte vecka vilket ger en årskostnad på runt en tusing. Ett rätt billig pris för att slippa erkänna min kronologiska ålder.



Nu till saken. Mitt mellanbarn går frisörprogrammet på gymnasiet och gör praktik på en fin salong i Stockholms innerstad. 2024 års version av Björn Axén/Jean-Pierre Barda vad vet jag, väldigt profilerat och fancy hela grejen. I egenskap av nära anhörig fick jag för några veckor gå dit kostnadsfritt för en "bottenfärgning" (färgning av utväxt). 

Lite otäckt var det allt att se sitt nyss sandätande barn mixa kemikalier som sedan applicerades i mitt hår. Men barnet var noga övervakat av diverse B-kändisar som skolat om till frisörer, och det slutgiltiga resultatet (efter 3,5h) var helt ok. Varken bättre eller sämre än när jag hemmafärgar. Ingen reagerade med ett "WOW! Har du färgat håret på Celebrity Saloon!" veckorna som följde. När utväxten så kom, så som den oundvikligen gör, gjorde jag ånyo en hemmafärgning med snarlikt resultat och livet fortsatte sin gilla gång.

Okej nu kommer jag till saken. Jag frågade flickeflarnet vad denna färgning kostat om jag varit betalande kund. Svaret var föga förvånande: "Runt tre tusen". Okaj. Tre års hårfärgning på ett bräde med andra ord. Det Är Ju Helt Sjukt. 

Ämnet kom upp på en middag häromsistens. Jag fick medhåll från samtliga. Att färga eller klippa på salong kostar skjortan och halva ärmen, och det visste jag ju redan sen tidigare. Men lyss, jag fick ny input. Värdfamiljen hade hund av den sort som i naturligt tillstånd har lång päls. Ägarna ansåg dock att hunden mådde bäst av kort päls, så hundtrim var satt i rutin var sjätte vecka. Vad kostar en hundklippning i Stockholm tror ni? Ett tusen två hundra kronor per gång. 

Jag kastar ut följande räkneexempel. En tvåbarnsfamilj med hund, för stereotypens skull antar vi att familjen har en mamma, en pappa, tre tonåringar (en av varje) samt en hund. Samtliga klipper sig på på salong med sex veckors intervall. Mamma och dotter färgar respektive slingar. Männen klipper sig "budget" för 550 kronor/gång (inte helt orealistiskt utifrån mina fältstudier) och kvinnorna hostar upp 2 500 kronor per gång då de besöker en sunkig galleria i kransförort snarare än fancy pancy ställe i innerstaden. Vad bleve detta?




Runt sjuttio tusen får man ändå räkna med på ett år. Om man jämte detta ställer Cheapskate-alternativet, det vill säga att männen i hushållet drar ner sina frisörbesök till drygt varannan månad, kvinna ett börjar färga hemma och kvinna två hemmaslingar med kvartalsintervall (båda toppar själva medelst frisörsax och instruktionsvideos på YouTube) och hunden får gå långhårig, som Gud tänkte det vid skapandet av nämnda hund, landar man på knappt tio tusen.

Diffen på 60 000 kronor lägges i en indexfond där den får götta till sig under tio år vilket ger en nätt liten summa på 900 000 kronor. Nästan en miljon att lägga på diverse, som insatser till lägenheter eller ett par soffor från Svenskt Tenn. Men knäckfrågan är: Hade fölk, som i grannar, kollegor, vänner, random folk på stan, reagerat? Kan du ärligt talat säga att du kan skilja hemmafärgat/klippt från proffsdito? 

Jag satt på dotterns salong och kikade på folk. Eftersom jag var gisslantagen i nästan fyra timmar såg jag ett antal kunder komma och gå. Och visst, de såg lite fluffiga och fina ut när de gick ut. Och man bjöds på bubbel, så var det. Men jag blir också fluffig och fin om jag tvättar håret och fönar det hemmavid. Det var liksom inte natt och dag och inte en chans att jag passerat någon av dessa människor på stan och stannat upp för att invärtes utbrista "Oh. My. GÅDD!". De såg helt okej ut, som vem som helst. 

Så här kommer min frugala poäng: Sluta upp med den där skiten. Gör det hemma i så stor utsträckning du kan. Om du inte alls kan, gå så sällan du kan. Lite längre hår på en man är hipstrigt och coolt. Tre centimeters utväxt på en grånad råtta som mig själv är inte hipstrigt eller coolt, så där skulle jag rekommendera regelbunden utväxtfärgning med på ICA Maxi inhandlad hårfärg för 80 kronor stycket. Frugal bonus är att jag slipper sitta av tre timmar av livstid (restid exkluderad) för att få skiten fixad. Jag gör det hemma en söndagskväll på en timme. Jag gör det i skrivande stund.

Att jag gång på gång återkommer till temat hår beror helt enkelt på att det är ett ämne som fascinerar mig. Det är för mig obegripligt att man väljer att lägga dessa summor på något som är så enkelt att göra själv. Och visst, när jag toppar barnens hår blir det inte "lager" och annat snajdigt. Det blir ett hyfsat rakt hår med fräscha toppar. Men so what? De fönar ju ändå med sina fem olika manicker och vem ser millimeterdiffar i ett lockat hår?

Vad mitt hår anbelangar är det absolut viktigaste att det gråa med regelbundenhet bränns bort och att det inte växer sig alltför skevt och sletet. Det som gör mig brydd är att de som envisas med att gå på salong ibland ses dra ut på intervallen (troligtvis för att det kostar skjortan och halva ärmen) med raserad illusion som följd. Motiveringen känns ungefär som att "Jag går hellre sällan och får det ordentligt gjort" medan min devis är" Jag färgar hellre ofta och utan att förlora min image av noll grå hår samt hundra tusen på några år".

Har du varit på salong på sistone?

Mvh
FruEfficientBadass

 




50 kommentarer:

  1. Medan somliga färgar håret flyttade jag i veckan ut till lantstället i Bohuslän. Räknar med att stanna till oktober eller så. Har jobbat lite extra under vintern, men nu tänker jag vara ledig så länge jag är kvar här och bara njuta.

    All stress rinner av mig så fort jag kommer fram. Sover otroligt gott. Vaknar till fågelsång, äter frukost utomhus med bruset från havet i bakgrunden (det ”svassar” som det heter på den lokala dialekten). Vattentunnorna är utställda, fågelbaden fyllda, nu skall komposten tömmas, lite längre fram köksträdgården planteras. Men först av allt tänker jag återupptäcka vandringslederna. Blir vädret dåligt sitter jag inne och läser. Mitt äldsta barn tipsade mig nyligen om boken ”Essentialism: The Disciplined Pursuit of Less” av Greg McKeown. Rekommenderas varmt.

    Det enda jag saknar från stan är min diskmaskin, men jag har anammat bloggvärdinnans filosofi att se handdisk som meditation.

    Kyl, frys och skafferi börjar bli fulla. Igår inhandlades sex kilo lammfärs från den lokala fårfarmaren. Och med lite tur får jag färska räkor från grannen (pensionerad yrkesfiskare) till helgen. De första utdelningarna – SEB och Handelsbanken – har trillat in och snart kommer fler. Livet är så vackert, FIRE gör det underbart.

    /Max

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grattis till ett harmoniskt liv!

      Tack för boktipset! Hoppar in i bilen och kör till närmsta köpcenter och försöker hitta den!
      Näääää!! De e la inte fösste april ida, mitt kötthövve!

      Jag surfar in på bibliotekets sida och lägger en liten go beställning som en sann frugalist :-)

      Radera
    2. Låter som en dröm!

      Radera
  2. Har färgat hemma med henna i snart 30 år. Klipper mig själv varannan gång och hos frisör varannan gång. Jag har en kort frisyr som gradvis kollapsar om den inte får professionell hjälp emellanåt, och eftersom jag inte bor i Stockholm el dyl kostar det knappt 600 kr för en klippning.
    Det roliga är att frisörer brukar ge mig komplimanger för färgen (som för övrigt INTE har nyansen ”orange tant med läppstift på tänderna” som alla associerar med henna) som inte heller sliter på håret.
    Henna är visserligen ett HELVETES MÖG att färga med, men jag står ut eftersom det gör mitt klena hår lite fylligare och mindre flygigt på köpet.

    Mvh utförsäkrad tandläkare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här är också en med kort frisyr! Kör pixie cut och där skulle jag inte våga ge mig på att klippa själv eller be nån annan än ett proffs... Att ha långt hår för att spara på slantarna är inte värt det för mig, passar bättre i kort och tycker det är mycket mer bekvämt :) Men som du säger kan man dryga ut besöken lite genom att få till en putsning hemma och där anlitar jag syrran!

      Radera
  3. Jg känner mig alltid rånad efter mitt årliga frisörbesök. Än så länge är de gråa håren så pass få att jag inte bryr mig och att färga. Men att sitta i frisörstolen 1h, behöva utstå kallprat, sen att de ska hålla på och sälja på massa produkter och skit (jag kammar på sin höjd håret och sätter upp i tofs/fläta). Varför skulle jag behöva massa produkter? Och sen behöva betala 500kr för det.. rån. Sedan 4 år tillbaka klipper jag makens hår. Försöker få honom att klippa mitt. Än så länge utan framgång…

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste väl rimligtvis vara lättare att klippa kvinnohår än manshår? Om du har axellångt rakt hår (och lockigt med för den delen) kan du lätt hitta tutorials på YouTube för att göra det själv.

      Radera
    2. Ja, axellångt… kanske ska prova en gång själv. Med tanke på att jag 99% av tiden dessutom har håret uppsatt borde det inte vara någon som ser om det är hemklippt

      Radera
    3. Jag häller i sambon några öl och efter det så brukar övertalningen på klippning vara lättare. Jag har ändå håret uppsatt 99,9% av den vakna tiden så skulle det vara någon liten slinga som undkom saxen så tar jag den när den vågar sig fram. Ingen som någonsin har påtalat att mitt hår ser risigt ut
      /Lotta

      Radera
  4. Idag är det exakt ett år sedan jag färgade hemma. Jag är 54 år gammal och nu ids jag inte hålla på längre! Tycker det ser helt okej ut faktiskt med rätt rejäla grå slingor i det bruna. Men de sista 10 åren färgade jag iaf hemma med Schwarzkopf color touch. En salonsgsprodukt för hemmabruk, runt 100-lappen på webben. Fördelen är att den är en hybrid mellan toning och färg så den tvättas ut litegrann och utväxten blir inte knivskarp. Den täcker inte grått helt och fullt heller, vilket jag tycker bara är bra. Det ser verkligen inte naturligt ut när man uppenbart är i en ålder då man borde ha lite grått men har helt perfekt brunt/rött/svart/blont. Tycker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vid 47 kommer jag fortfarande undan med schimären. Min farmor slutade färga vid 80+ och jag minns än idag chocken när jag insåg att hon inte var brunett.

      Radera
  5. Jag klipper håret varje söndag.
    Hårtrimmer 1600:- håller ett antal år.
    Ser för djävligt ut men det är bekvämt, billigt och snabbt.
    De gråa håren på huvudet matchar det på hakan då samma trimmer används där, dock två gånger i veckan. Tur man inte har dina problem :-) Herr "not so much" EB

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Ser för djävligt ut men det är bekvämt, billigt och snabbt." Haha

      Radera
  6. "tre tonåringar (en av varje) "???

    Jag klipper mig själv sedan 13 ar. Har halvlangt blont har, fram med saxen och snipp-snipp sa är topparna borta. Pa vintern blir haret lite mörkare sa jag köper toning i min vanliga butik när det är pa rea, kostar da ca 40 spänn. Massera in, vänta en halvtimme, sedan duscha ut det och efterbehandla med en sorts lotion som kommer med i paketet. Men jag gör det bara nagra ganger om aret. De där graa strana vid tinningarna gör inget tycker jag. Jag har vänner som är helgra och jag tycker det är snyggt.
    /Annika

    SvaraRadera
  7. Jag gillar mina gråa hår och har inga planer på att varken använda allergen kemikaliefärg eller cancerogen henna. Köpte en hårtrimmer med sladd för 15 år sen som alla i hushållet med kort hår hjälper varandra med och en frisörsax som de i hushållet med långt hår klipps med. Hårvården består annars av Neutral schampo (och balsam till de med långt hår).
    Hälsar
    Den präktiga moraltanten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bor du hos mig? Vi har också neutrals produkter. De korthåriga klipps hemma med trimmer, långhåriga med kökssaxen (!) men har lockigt hår så det märks inte. Har funderat i flera år på att köpa frisörsax men aldrig fått tummen ur.

      Radera
    2. Great minds think alike! Bara saxen är vass spelar det nog ingen större roll.

      Radera
  8. Håret har jag aldrig färgat. När de grå stänken började dyka upp vid drygt trettio tyckte jag det var lite charmigt. Hoppades att det snabbt skulle gå över i det kritvita hår som var vanligt i min mors släkt. Vilket tyvärr inte har hänt ännu trettio år senare men inget stort problem. Håret nu brun-grå-vitt och helt OK.

    Med tunt och spikrakt hår är professionell klippning att föredra om man inte ska se ut som en lägerfånge. Efter pandemin då min gamla frisör hade försvunnit (~600 kr för tvätt klippning och fön i Kungsholmens fattigkvarter), upptäckte jag Cutters. Ingen förbokning, ingen tvätt eller speciell styling. Bara klippning men bra sådan. Standardpris 369 kr. Har funkat bra hittills.

    SvaraRadera
  9. Utväxtspray säger jag bara. Går att med sån glesa ut färgningarna vare sig dom sker hemma eller på salong. För min del blir det hemma för mesta, men nån gång emellanåt tar jag en promenad på typ sju minuter till närmsta frissan. Även om jag inte gillar kallpratande och har en väldig aversion mot inbokade tider vad det än gäller. Bor inte heller i Stockholm, så sist, i januari, betalde jag 930 kr för klippning, färgning och slingor. Det kommer att dröja tills det blir besök igen där för samma sak. Nästa gång blir det bara klippning, fixar inte det själv. Jag har alltid haft väldigt tjockt och lockigt hår och fortfarande nu vid 69 års ålder är det likadant, nästan lika mycket urtunning som klippning brukar det bli. 350 kr kostade det att få det gjort i höstas. Spray finns förstås i olika prisklasser. Schwarzkopf Root Retoucher kostar just nu 71 kr på kampanj hos Apotea. Det vill dock gärna bli prickar omkring en när man använder den, går turligt nog lätt att torka bort även om man inte ser dom direkt. Mamma duttade mascara på utväxten vid tinningarna. Har väl ärvt min sparsamma sida efter henne och gör också så ibland. Funkar fint, går att använda mascara som börjar bli torr om man blöter borsten i lite vatten. Vilket i mitt fall är bra eftersom just den produkten sällan hamnar där den ska, på ögonfransarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har testat utväxtsprayen och jag gillar inte. Det finns ju också någon svindyr hår-makeup-produkt som appliceras som en ögonskugga med borste (har för mig att den kostade >300kr). Sen insåg jag att det var typ samma ingredienser i den som i en vanlig billig ögonskugga från HM så jag köpte en i min nyans och penslade på. Men jag vet inte jag...blir deppig när jag kommer ur duschen och torkar håret och ser den grå råttan titta fram, föredrar permanent färg. Jag ser det som att jag gör en inpackning. Vilket det ju också är, de där efterbehandlingarna som kommer med är grymma.

      Radera
  10. Fick komplimang av min frisör för färg (kulör) och färgning. Svarade: Dollarstores permanenta färg för 40 spänn. Hon sa inget mer om det…

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hihi fadäs...Tänkte på det under ovan beskrivna frisörbesök. Det var tre pers som stod lutade över mig med färgkartor och långa resonemang om hur färgen skulle blandas. Resultatet snarlikt mitt vanliga, från Ica. Det måste ju rimligtvis vara samma kemikalier i dessa färger? Eller sitter frisörerna på några superingredienser, förbehållna just frisörskrået?

      Radera
  11. På min salong i Stockholm är det svartmuskiga män som talar språk jag inte förstår. Det blir inget chit-chat om händelser som skett eller livet i allmänhet, det blir moltigande under besöket.
    Behöver jag nämna att också gör hemmaköret numera.

    SvaraRadera
  12. Tack för bloggen! Jag har också länge haft ett problematiskt förhållande till kvinnors syn på hår. Det började när tjejen klagade på min inställning till hårvård för att sedan dumpa mig bland annat därför. Likt dig brukade jag gnälla på frekvent förekommande och dyra besök på frisörsalonger. Jag tog fram tabeller som visade att om man inte lade stora belopp på frisörsalonger utan istället investerade pengarna i t ex Apple-aktier (detta var för 15-20 år sedan) skulle man kunna sluta jobba tidigare. Vi bråkade ofta om detta eftersom hår ju växer och med regelbundna intervaller kräver avverkning. Jag förde fram argument som att jag är man och bestämmer detta, Apple-aktierna kommer öka så mycket i värde att hårvården kan återupptas om 20 år, vem bryr sig om vad andra tycker om ens frisyr etc. Hon vägrade dock vika ner sig. Till slut bestämde jag mig för att det trots allt är jag som bestämmer över mitt eget hår. Jag införskaffade i smyg en Braun Pro Ultra 2X hårklipparapparat för 329 kr på byggvaruhandeln i Sätila. Jag kollade på några Youtube-tutorials och skred sedan till verket och klippte för första gången mitt eget hår. När tjejen såg vad jag hade gjort skrattade hon mig rakt i ansiktet, sa att hon inte attraheras av män med fula frisyrer och dumpade mig på plats. Jag har fortfarande kvar min Braun Pro Ultra 2X, har aldrig mer besökt en frisör och enligt den senaste uppgiften i mitt särskilda kalkylark för hårvårdsbesparingar har jag nu 189 328 kr på mitt för detta syfte speciellt skapade konto.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fantastisk historia! Älskar att du har ett eget sparande bara för detta! Behöver kanske inte sägas, but I think you’re better off without her.
      /Klas

      Radera
    2. Enig. Hoppas hon hittat någon som matchar henne bättre.

      Radera
    3. Haha! Underbar historia :-)

      Radera
  13. Det som fascinerar mig med frisörer, och som kanske någon kan förklara, är att de inte tjänar som (vad jag förstår) en civilingenjör/konsulent, men timprisen de tar är ca. samma (har jobbat som konsulent själv). Det blir ca. 1000 kr i timmen frisören tar i betalning, och det är vad en konsulent kostar. Och i prisen ingår hyra av lokal/kontor,material/it-programmer, kurser etc för båda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar väl om beläggning. Som konsult har du i regel ett uppdrag som fyller dagens alla timmar. En frisör kan ju ha glapp mellan kunder. Men så fort jag skrev det inser jag orimligheten, åtminstone i Stockholm. Det verkar ju vara full rulle veckans alla dagar. Inte sällan ser man någon sitta och få sitt hår slingat solo inne på en salong söndagar eller sena veckodagskvällar.

      Radera
  14. Jag går fyra gånger per år och ibland pressar jag ner det till tre. Dock börjar den grå utväxten komma för snabbt nu, kanske dags att ge upp...

    SvaraRadera
  15. Klipper hemma. Färgade även hemma några år när det gråa dök upp men sedan orkade jag inte mer utan klippte håret kort och lät det sen växa ut med gråsilvriga slingor. Den största förändringen är inte färgen utan hårkvaliten som jag tycker ändras med åren. Men det är skönt att slippa färga!

    SvaraRadera
  16. Nej jag kör som dig och färgar hemma. Har tom inspirerats av en väninna och delar flaskan till två omgångar. Har gått över till en längre frisyr och klipper mig själv hemma. Sparadkrona. Jag översätter alla kostnader till arbetade timmar, är det värt att jobba X timmar för att färga håret på salong? Eller vill jag heller glida runt och ha det bra, pilla i rabatter, åka skidor mm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Har tom inspirerats av en väninna och delar flaskan till två omgångar. " Kan man göra så?? Blir inte färgen dålig om den får stå i en dryg månad?

      Radera
    2. Jag blandar i en liten bytta första gången. Rör om och sätter i utväxten. Funkar utmärkt. Väninnan är ännu mer hardcore och delar i tre färgningar.

      Radera
  17. Så värt att gå till frisören. Har alldeles för tjock hår och har testat mängder med gånger att klippa det själv/ med hjälp av annan amatör, men nej här krävs det kompetens för att få någon styrsel på håret. Betalar gladeligen för två besök om året. Njuter av hårmassagen och att sedan få se vårdad ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte det problemet men har ett barn med riktigt tjockt hår och det är svårt att hemmaklippa. Framför allt vill hon ha lager and such och där går min och frisörstudentens gräns. Än så länge. Jag inser att de frisörstudier (som jag initialt ställde mig rätt tveksam till) är en guldgruva. Ni ser ju själva i tabellen ovan! Den primära effekten är att familjens samlade frisörkostnader går ner. Den sekundära är att hon kan jobba överallt på hela jorden, behöver bara checka in saxar och dra. Sen är min förhoppning att hon även ska läsa några terminer på anrikt lärosäte, men det skadar ju inte att även ha mer hands-on-kompetens.

      Radera
    2. Samma här. Tjockt, svårklippt hår i en kvalitet som ica-färgen inte biter på. Under pandemin slutade jag färga så nu sparar jag iaf de tusenlapparna. Min lösning är att helt enkelt ha hår ner till midjan, klipper mig på salong två ggr per år.

      Radera
  18. herrklippning kostar runt 250

    SvaraRadera
    Svar
    1. Notera även att på schlätta kostar det 555kr för en herrklippning! Så dom uppskattning är inte fel.

      Radera
  19. Fru EB! Du är inte svennebanan konflikträdd ... Du är svennebanan konsensus modig ;)

    SvaraRadera
  20. Färgar endast tinningar och lite utväxt . Blandar i en liten porslins skål med en pensel inköp på ÖB , då räcker en förpackning till 4-5 färgningar. /C

    SvaraRadera
  21. Efter jag läste din första bok för ca 3 år sedan slutade jag gå till frisören helt. Min hjärna hade aldrig tänkt tanken på att fixa håret själv konstigt nog. Innan den aha-upplevelsen klippte jag och slingade mig ca 3 ggr per år hos "medeldyr" frisör för ca 8000 :- sammanlagt. Jag köpte en frisörsax och började färga det i min brunt hemma istället. Nu klipper jag mig själv ca 1 gång varannan månad och färgar det brunt ca 2 ggr per år vilket räcker. Klippningen tar 1 min istället för att lägga 2h på att ta sig in till stan fram och tillbaka. Inte en enda människa har sagt något om att håret ser underligt eller konstigt ut. Det var något av det bästa ekonomiskt och tidsmässigt som jag gjort i mitt nu 43-åringa liv :-)

    SvaraRadera
  22. Min fru använder schwarzkopf country colors-serien. Men den går inte att köpa någonstans längre. Är det någon som vet om den utgått eller varför den inte går att köpa?

    SvaraRadera
  23. Jag har bokat tid för klipp och balayage på fredag. En av Malmös finaste salonger. Det kommer kosta mig minst 2700kr och det blir andra gången i mitt 36-åriga liv som någon kommer nära mig med målsättningen permanent åverkan på håret. Tänkte inte göra det till någon vana men har varit så himla sugen på NÅGOT. Jag har en spenderar-vår. Det går över.

    SvaraRadera
  24. Jag klipper gärna mitt axellånga hår själv, går hur bra som helst. Men jag vill färga mitt vinterblonda hår mer blont och tycket att det inte är så lätt att få till blindering hemma. Blir lätt lite orangefärgat och lite för ljust i hela hårbotten. Vill liksom ha en kall, ljus blond färg med lite mörkare i botten. Någon som lyckats med det hemma och har tips?

    SvaraRadera
  25. Vänta bara tills du får reda på vad det kostar att köpa en helt vanlig kopp kaffe i tunnelbanan, i en sunkig pappmugg. Vissa av mina kollegor gör det varje dag dessutom. Vi har gratis kaffe på kontoret, och hemma kostar det väl två kronor kanske efter prishöjningarna. I en äkta keramikmugg. Jag vet vilket jag föredrar.

    SvaraRadera
  26. Klipper mig hos budget frisörsalong ungefär var 6e månad men funderar nu allvarligt på att klippa mig själv istället efter att läst det här. Jag har långt hår och oftast uppsatt så ingen kan se om det är ojämnt eller inte.
    Testade tidigare dyr modefrisörsalong där massagestol, gott kaffe och bra skvaller ingick, men vad gäller håret så såg man ingen skillnad mot dagens klippning.
    Intressant att man betalar så mycket för hundens klippning när man lätt kan köpa en begagnad hundfön och sax och sedan tvätta och klippa själv. Så länge man inte ska ställa ut utan bara vill ha en kort vardagsfrisyr på vovven så fixar man det efter några försök och lite hjälp från youtube. Jag har haft pudel så jag vet. Han var inte snygg efter första försöken men sedan ordnade det sig, och ärligt talat, vovven brydde sig inte hur han såg ut alls.
    /M

    SvaraRadera