Januaridepp och spartips

Inlägget innehåller annonslänk till Lysa.

Kära läsare, ber om ursäkt för långt uppenhåll. Eller WTF det gör jag inte alls, nu skriver jag ju vilket är över min egen förväntan givet min melankoliska livsinställning en månad som denna. 

Jag avskyr januari. Jag kan inte riktigt förklara varför men jag ger det ett försök. Januari har så länge jag kan minnas varit en månad förknippad med obehag. Förr om åren för att man då var som fattigast bla bla men sedan jag skalat bort den faktorn kvarstår obehaget. Det känns som att januari är början på någe skit. Varje januari maler mina tankar kring "Vad djäfvulskap ska nu ske i år? Vilka krig, terrordåd, miljökatastrofer, politiska debacle?" Så känner ju gemene man alla årets tolv månader men jag känner så företrädesvis i januari, som om vore månaden en lång uppstartssträcka till världens förfall. Vilket ju är ologiskt, då världsligt förfall sällan brytt sig om kalenderårsbryt, men förklara det för min hjärna.

Mitt obehag och min olust yttrar sig företrädesvis i hypokondri varför jag nu har en rätt opåkallad remiss på röntgen av en kroppsdel nästa vecka. Vidare blir jag mycket sömnig. Jag kan sova i princip hur mycket som helst. Och inte blev det bättre av att jag för en vecka sedan tog det av Agnes Wold omhuldade vaccinet mot bältros. Missförstå mig inte, klart ni ska ta det. Minskad risk för såväl bältros, demens och enligt någon metastudie minskad risk för hjärt/kärlrelaterade saker såsom stroke. Men vem är jag att sjukvårdsinformera, jag skriver bara det ChatGPT spottar ur sig och där betonas också det viktiga: "De flesta studier är observationsstudier, vilket betyder att de visar samband, inte nödvändigtvis att vaccinet orsakar lägre risk för stroke. Det kan finnas andra skillnader mellan dem som tar vaccinet och dem som inte gör det". 

Vid sidan av att vaccinet förorsakade ett sömnbehov liknande ett spädbarns var jag första dagarna också rätt dålig med lätt feber, ont i lederna och allmän olustkänsla (alltså - ännu mer olustkänsla en en vanlig januari). Så ska ni ta den, gör det när ni inte har något viktigt eller kul inplanerat de kommande dagarna.

Jobbet orkar jag inte ens raljera över. Men låt oss säga att det kommer en fortsättning på Cirkus Arbetsliv (varför skulle det inte). Jag tänkte nu tvinga mig till en positiv vändning i detta inlägg och det blir naturligtvis snack om börsen. HUR härligt är det inte att gå in på Lysa och Avanza i dessa dagar? Särskilt som mitt Avanzaår slutade under avanzianens snitt för första gången sen jag började spara på riktigt. Uppgången lär väl inte hålla i sig, men som jag alltid tänker efter en tids uppgång: Börsen kommer förr eller senare åtminstone att gå upp till ATH vi ser i detta nu, något annat vore [åter till stycke två: världens undergång].

Jag blev glad när jag såg att Rika Tillsammans släppt inte bara ett utan två avsnitt med Lysas vd Patrik Adamson nu i januari. Jag har ju redan för fyra år sedan skrivit om Lysa och min bevekelsegrund då var att jag ville ha så bred riskspridning som möjligt. För som Patrik Adamson förklarar det i ett av avsnitten ovan är det oerhört svårt att hitta exakt de fåtal bolag som kommer att stå för den största avkastningen under en given tidsperiod. Det kan också vara svårt att veta vilken indexfond som kommer att prestera bättre än någon annan. De flesta globala indexfonder har några tiotal bolag med en stark övervikt USA medan Lysa har över 7000 bolag som enligt min kompis GPT beror på att Lysa (inriktning "bred") "är uppbyggd av flera breda indexfonder som tillsammans täcker stora delar av världens aktiemarknad – inklusive utvecklade marknader, tillväxtmarknader, småbolag och Sverige – och summerar till flera tusen enskilda företagsaktier genom dessa fonder."

Min erfarenhet under de år jag varit på Lysa är att när mina innehav på Avanza raketat iväg, har Lysa puttrat på i mer försiktig takt. Men även det motsatta gäller: När Avanza dippar stort, har Lysa inte dippat lika mycket. Jag ser Lysa lite som den stabila storasystern i min portfölj, medan Avanza är mer den bångstyriga lillasystern som fräser runt och lever rövare. Eftersom jag inte längre är i ackumulerande fas utan nästan dagligen flirtar med tanken på att gå in i uttagsfasen, känns det bra att veta att jag har två alternativ vid olika börsscenarios. Om börsen är hög (och jag ändå behöver göra ett uttag för att täcka nästa månads förbrukning av blanc de blanc) skummar jag av lite Avanza. Om börsen vid nästa månadsskifte är låg, säljer jag lite Lysa.

Avgiften ligger på i snitt 0,35 procent och det jag ser som den stora fördelen är att appen är så oerhört enkel, på gränsen till spartansk. Du har två alternativ: Lysa bred och Lysa hållbar. Sen får du svara på lite frågor om riskbenägenhet med mera och sen är du igång. Ytterligare en fördel jämfört med exempelvis en globalfond på Avanza är att uttagen i regel går snabbare. För mig har det tagit i snitt två bankdagar från uttag till att pengarna är på kontot. 

En vanlig oro bland nybörjarplacerare är detta med insättningsgaranti. Lysa har idag 200 000 kunder i Sverige och merparten av Sveriges befolkning vet inte ens om vad Lysa är. Så hur ska man våga investera i en så liten aktör? En startup?

Frågan om insättningsgaranti är för det första inte applicerbar när det kommer till innehav av aktier. Om du exempelvis köper Swedbank Robur Asien för alla dina pengar är det inte Swedbank per se som sitter och ruvar på dina pengar. Pengarna är investerade i de bolag som ingår i Swedbank Robur Asien och skulle något av de bolagen gå i konkurs är det kanske så att det påverkar din avkastning, men i regel introduceras då ett nytt bolag i fonden för att ersätta det kånkade så det lär knappt märkas. Banken eller institutet är blott en mellanhand.

Insättningsgarantin gäller däremot kontanter som ligger löst på ett bankkonto. Så om du har pengarna liggande löst (vilket jag inte rekommenderar i andra fall än i buffertsammanhang) är det naturligtvis relevant att förhöra sig om insättningsgaranti. När det gäller svenska banker har i princip alla detta. Vis-à-vis aktie/fondinvesteringar är det emellertid en ickefråga. Lysa använder Danske Bank som depåbank och skulle Lysa gå i konkurs kommer konkursförvaltaren att se till att dina investerade pengar kommer tillbaka till dig. Lysa är så att säga bara arkitekten bakom sparstrategin, inte banken som sitter med din kosing.

Förra gången jag skrev om Lysa hade man ett erbjudande att om man som kund bjuder in nya Lysaanvändare får man 20 procent rabatt på sin avgift under en viss tid. Nu kör de detta erbjudande igen januari ut, och även den som använder länken får 20 procent rabatt på avgiften under sex månader. Så om du funderat på att göra slag i saken föreslår jag att du gör det nu, kanske som en tvåstegsraket:

1. Lyssna på detta avsnitt av Rika Tillsammans för förståelse om vad Lysa är och gör.

2. Om du fortfarande tycker att det verkar som en god idé och du vill bli kund, använd gärna min länk. 

Nu ska jag bege mig ut till Universitetsbiblioteket i Frescati och låna böcker om konstvetenskap. Mitt i denna januarimisär ett ljus i mörkret: Jag har trots sen anmälan kommit in på en distanskurs på kvartsfart och tänkte förgylla mitt dystra yrkesliv med lite vetenskap och skönhet. Fjorton dagar kvar av detta elände, sen ska jag komma tillbaka i min forna form. 

Mvh
EB