En liten julklapp...

...från mig till er blir det idag. Ni kanske noterat att jag är rätt positiv kring hur saker utvecklar sig här i världen. Jag flikade in lite reflektioner kring detta i kölvattnet av Prylbanta - revolutionerande cancerbehandlingar, solcellsteknologi - kort sagt allt det där du inte får i nyhetsappen. Gällande solenergi såg jag om dokument utifrån "Det våras för solen" igen i veckan. Den är verkligen så bra och hoppfull, snälla se den! Jag vet inte om det är ett sammanträffande, men sedan jag slutade konsumera nyheter (med undantag av de kanaler jag nämner i detta inlägg) är det som att konstruktiva nyheter (alltså inte: "Man knivskars i Falun inatt") når mig i verkliga livet istället för genom mediakanaler. På samma sätt som att jag fick bättre vänkrets sen jag klippte bort FB och annat mög ur mitt liv.


Apropå vänkrets - en liten parentes - när jag läste om en bok i evolutionspsykologi inför ett par inlägg som kommer efter julhelgen, trillade jag på detta textavsnitt: "The human brain has difficulty comprehending and dealing with entities and situations that did not exist in the ancestral environment. One example of an entity that did not exist in the ancestral environments is TV or any realistic images of other humans, such as photographs, videos, or films. A recent study shows that individuals who watch certain types of TV programs are more satsified with their friendships, as if they had more friends in real life. According to the Savannah Principle, this is probably because the human brain, adapted to the ancestral environment, has difficulty distinguishing between our real friends in the flesh and the characters we see on TV."

Ovan personer får betalt för att vara dina vänner

Any How, vad jag ville ge er i julklapp var i alla fall evidens på att mina spaningar kring cancer och förnybar energi är korrekta. Jag hade planer på att också berätta om fekal transplantation som är ett stort fokusområde nu i kölvattnet av antibiotikaresistens, men tänkte att jag väntar med det givet att vi står inför julbordshelgen. Återkommer i frågan.


Mina belägg inhämtades på ett glöggmingel hos en kär vän för ett par veckor sedan. Denna vän är värd ett eget inlägg så fantastisk är hon, men det får bli en annan gång (det är bland annat hon som fått in mig på hönsspåret). Hon och hennes sambo har en diversifierad umgängeskrets där bilmeckar, arkitekter, hårfrisörskor och operasångare minglar vilket blir rätt kul. En ytterligare stämningshöjare var att jag slapp dricka glögg och istället erbjöds äkta bubblor, så jag var på strålande humör. Vid snittarna börjar jag prata med en entreprenör som från att ha jobbat med fastighetsprojekt nu jobbar med - håll i dig -  eldrivna lastfartyg! Jajemen, i framtiden kommer solcellsenergin pumpas in i jättestora batterier och också driva förarlösa fartyg. Jag hade ingen aning. Jag bara ser framför mig hur båten anländer Göteborgs hamn och ur skrovet drar man en liten sladd som man jackar in i en elstolpe på kaj. Och vad jag förstod på entreprenören var det ungefär så det kommer att gå till.


Nästa stopp. Jag börjar prata med en lång, snygg blondin och det visar sig att hon är cancerläkare. Jag börjar babbla om det här med immunotherapy inom cancervården  och då visar det sig att hon är en av de i Sverige som sysslar mest med detta. Och hon bekräftade mycket riktigt att utvecklingen går snabbt framåt men att det kanske inte kommer att funka på alla cancerformer utan mest de som är kopplade till immunsystemet som hudcancer, leukemi och lungcancer. Vilket inte är fy skam naturligtvis. Sen hittade jag nedan film som jag tyckte var lite gullig (är det meningen att han ska stå helt assymetriskt i rutan och presentera?).

Med detta önskar jag er en riktigt god jul!

Mvh/
FruEfficientBadass