Stjärnan på plats & ett litet julefridstips

Jag låter påskina att jag ska sluta göra inlägg för att kunna gå in i juldimman, men vän av ordning minns att jag inte är någon jättefan av julen plus att jag kom på ett bra julknep jag vill dela med mig av. Men först en stämningsbild:

En vän till mig, låt oss kalla henne diplomat-C, har mångårig erfarenhet av att balansera intressen och mäkla samförstånd mellan olika schatteringar såväl globalt som familiärt, och hon tipsade mig om nedan för ett par jular sedan:

När det så kallade "julstöket" når sin kulmen (troligtvis just precis NU i de flesta hem), låtsas vara bara en aning förståndshandikappad och häll rödvin i kaffekoppen, sätt dig på lagom distans från det hela (ex. längst in vid köksbordet) och ge min av att du gärna "hjälper till" genom att ha en skärbräda eller liknande tillhands. Jag kom på mig själv med att bli så opoportionerligt arg över att barnen, istället för att springa rödkindade kring granen och sjunga julvisor i kör, insisterade på att plöja igenom en massa tecknat mög på DVD. Jag har nu deporterat mig själv till de inre regionerna där jag i lugn och ro sippar vitt framför en brasa, bläddrar i böcker och gör ett blogginlägg. Det gör att jag framåt kvällskvisten kan steppa upp och förhoppningsvis vara den där rekorderliga morsan som man läser om i diverse skönlitt. Knepet bygger ju på att du lever med en responsiv person, d.v.s. din exil pareras av att någon tar upp taktpinnen istället, annars blir det en rätt ojulig jul (som min klasskompis från när jag pluggade i frankrike - hon och hennes familj brukade öppna några konservburkar ärtor* och äta rätt ur burken - varvat med år då de firade jul på McDonald's). Och lever du själv är mitt tips att göra en Sparo - håll det enkelt.

Mvh/

FruEfficientBadass

*Jag fattade aldrig varför det skulle vara ärtor. Kunde de inte öppnat något festligare?