Skattar mest är bäst?

Jag gjorde ett mastodontlångt inlägg om reaktioner på tidig pension före nyår men när jag kom på mig med att klämma in dagens ämne i ett P.S. var jag tvungen att hejda mig - det blev för långt. Eftersom det är ett, anser åtminstone jag, relevant ämne ger jag det en egen dag. Skolstartsdagen till på köpet. Här kommer det:


Det finns en kritik konstruktiv feedback av tidig pension som jag tycker skaver mer än annan feedback. Det handlar om att den som checkar ut från yrkeslivet i förtid berövar staten skattemedel som behövs för att driva maskineriet i form av skolor, sjukvård etc. Även om man som tidig pensionär fortfarande betalar moms på köpta varor (och, som Jakob kommenterade mitt förra inlägg i frågan - även skattar på KF/ISK:en, även om det vad jag fattar går att betala dessa i ostkrokar) så är det ju ett obestridligt faktum att det blir färre skattekronor in än om de tidiga pensionärerna (säkert uppåt 0,00005% av befolkningen så det är ju en angelägen fråga) hade fortsatt att förvärvsarbeta. Jag var lite nyfiken på exakt hur mycket mindre jag kommer att pytsa in till staten än en person som slutat studera efter gymnasiet och därefter jobbar deltid. Säg en barnskötare som jobbar 80% (23 000kr*0,8 och så 30% skatt på det - räknar jag rätt?).

-"Fru EB, det var länge sedan man såg några skattekronor från er"

Utan att tråka ut er med detaljerna kan sägas att jag, i det fall de yttre förutsättningarna följer dagens mönster (löneökning kring 2% årligen och att vår skattemodell kommer att se ut på ungefär samma sätt framöver), kommer jag att pynta mer till staten över min livstid, även om jag går i pension vid 45 och den deltidsarbetande barnskötaren går i pension vid 65. Då har ändå barnskötaren börjat jobba fyra år tidigare än jag eftersom jag pluggade efter gymnasiet. Endast om barnskötaren går upp till heltid i 40-årsåldern hamnar vi på ungefär samma totala skattebidrag sett ur ett livstidsperspektiv. Om barnskötaren väljer att jobba heltid från start går hen om mig någonstans kring 60-strecket.


Deltidsarbetande barnskötare behöver sällan "stå till svars" i media. Snarare blir de retoriska troféer i olika valdebatter. Men när en akademiker och höginkomsttagare som Oskar Lindberg a.k.a. Fantastiska Farbror Fri hoppar av ekorrhjulet för att kunna spendera tid med sina barn och börja frilansa, då ska han motivera. Eller missförstod jag tonläget i media? Jag såg bara någon morgonsoffa och lyssnade på Plånboken i P1 och jag kanske övertolkar Pia Fridéns tonfall efter 6 minuter in avsnittet, men visst låter hon lite irriterad när hon säger: "Ni är båda två utbildade, men ni jobbar ju-u inte då eh och bidrar till samhället i form av att betala skatt. Du ser det inte som bortkastat att ni har de här utbildningarna och sen så, så jobbar ni inte?"


Seder & bruk i olika kontexter är inte min paradgren, så en ärlig fråga: Finns det en sorts hederskodex som säger att man bör ägna sig åt sitt högskolestuderade gebit fram till pensionen för att vara en god samhällsmedborgare? Bör man inte då i samma anda sätta dit de jävlarna som skaffar utbildningar man inte får jobb på? Eller de /företrädesvis/ kvinnor som okynnes-deltidsjobbar trots att de har en arbetsför partner? 


Jag tror att Pia blir distraherad vid tanken på att Oskar, till skillnad från producenten av Plånboken som mest vaskar fram nyheter av typen "så sparar du el i juletider" knäckt den privatekonomiska nöten på riktigt. För man har inte helkoll på läget om man som Pia säger "Alltså, jag tror ju att det kan finnas en och annan som lyssnar därute nu som stretar och kämpar på och försöker få vardagen att gå ihop som känner sig provocerad av er livsstil...eeehh... kan du förstå det?". Oskar, snäll dalmas, svarar artigt att "Det kan jag absolut förstå". FruEB, oartig stockholmare och därtill anonym bloggare, kan abslut inte förstå och här är varför:


1/ Vi har aldrig haft större konsumtionsutrymme än nu. Konsumtionsutrymme är detsamma som sparutrymme, men 94% av vår bortskämda, consumer sucka-befolkning väljer att konsumera istället för att spara.


2/ Arbetslösheten för inrikes födda är fortfarande låg (ledsen för gamla siffror, hittade inget fräscht)


3/ 58% av svenskarna reser utomlands minst en gång om året.


Exakt var Pia, stretar och kämpar folk? Är det här? Eller kanske här? Nej, jag vet, här!

Pust, ännu en dag i gruvan...

Dessutom tenderar nog den som har drivkraften att bygga en pengamaskin av FFF-kaliber att vara energiskt lagd även efter pensionering vilket torde pytsa in en och annan skattekrona, om än inte i samma utsträckning som tidigare. Den som drar in hög lön och därmed mycket skatt under färre år är lika mycket värd ur ett samhällsnyttoperspektiv som den som drar in låg lön under ett större antal år. Summan av kardemumman är densamma. Eller som FFF säger: "Vi har jobbat deltid men ojämnt fördelat över livet." Och då är jag storsint nog att inte räkna in positiva sekundäreffekter av att gå i tidig pension. För egen del kan jag exempelvis tänka mig att jag kommer att kunna hjälpa mina föräldrar en del när de blir gamla (mindre press på vårdmodulen), jag kommer troligtvis att hoppa in när mina barns barn blir sjuka (mindre deg att betala ut för Försäkringskassan) och minskningen av stress efter pensionering kanske bidrar till en stroke mindre att ta hand om (mindre press på sjukvårdsapparaten vilket enligt länk sparar runt 700 lakan). Att folk som Pia refererar till blir upprörda över FFF:s "livsstil" (hon får det att låta som att de vaskar hemma i torpet) kanske går att härleda till något annat än irritation över förspillda skattepengar?


Mvh/
FruEfficientBadass


P.s. Och borde man då i rimlighetens namn inte också  bli upprörd över folk som Minecraft-Markus som, trots att han har klara talanger inom exempelvis teknik, bara sitter och rullar tummarna i LA? Vilket slöseri. Jag tycker allt att han kan gå in och göra sina resterande 30 år som skattebetalare. Eller Kungen? Vad jag förstår är han ju en habil chaufför, borde han inte kunna åtminstone extraknäcka på Taxi Stockholm foch dra in några spänn till apanaget? D.s.