Sidor

Dippen

På bloggen The Escape Artist läste jag om begreppet The Dip (konceptualiserat av Seth Godin). "Dippen" är den period i en inlärningskurva då de flesta ger upp. Under de första dagarna och veckorna med en ny aktivitet, är inlärningskurvan brant och det är lätt att hålla motivationen uppe. Sen kommer dippen. Träningspassen blir färre, du börjar fuska med den vita månaden och du slinker in på en mellandagsrea trots din shopping ban.

The Dip is the difference between the easy “beginner” technique and the more useful “expert ” approach. 

The Dip går också att applicera på ekonomiskt oberoende. Alla som blivit frälsta av exempelvis Mr Money Mustache vet vad jag menar. Månaden efter att jag läst klart hans blogg var jag som hög - herregud möjligheterna! Jag slaktade 30% av mina månadskostnader i rena farten, jag läste allt jag kom över och min kunskapskurva var brant som en hoppbacke. Det var kul, det var spännande, det var omvälvande. Pengar från försäljningar trillade in på kontot och jag gjorde kalkyl på kalkyl som visade att det här var möjligt att genomföra. Veckorna gick och gled omärkligt över i månader. Jag började lära mig jargongen på FIRE-bloggarna, hade inga prylar kvar att sälja, inga kostnader att justera annat än enstaka lökskalningar. Där någonstans, i slutet av första året som badass sparare, började jag känna mig rastlös. Vad händer nu? Ska det bara trilla på på detta vis i åtta-nio år till? Och själva sparmomentet är ju som mest dramatiskt i början. Jag minns än idag hur det kändes att passera 20 000 kronor - mitt livsbästa - vid cirka 35. So clueless.

Hade jag varit något mer tillfreds med min tillvaro som cubicle slave och consumer sucka hade jag troligtvis trillat tillbaka efter första året. Men jag var inte tillfreds, inte på något sätt. Så jag fortsatte, utan att ifrågasätta beslutet en enda sekund. Nu behövde jag inte köra på så länge som var ursprungsplanen (ETA1 var ju 2025, för att sedan justeras till 2023, för att sedan bli 2020 och nu 2018*). Men hade jag fortsatt att knega på i kontorslandskap hade jag troligtvis befunnit mig i dippen i åtminstone 4-5 år till. Under denna period hade jag dagligen läst FIRE-bloggar, lyssnat på FIRE-poddar och läst böcker på området för att lära mig mer och för att stå ut. I slutet av mitt Wealth Acquisition Stage hade jag troligtvis nått shangri la; the expert level. Nu kommer jag iofs fortfarande att ta till mig kunskap under de kommande åren, eftersom jag tycker att FIRE och gig-ekonomin är bland det mest spännande som händer i världen just nu, men min poäng är helt enkelt:
VAR INTE LEDSEN FÖR ATT DET KÄNNS TRÅKIGT. DET ÄR HELT NORMALT. FORTSÄTT MED DET DU GÖR FÖR DU KOMMER ATT BLI BÅDE RIK OCH KLOK.

MMM hade också ett inlägg om detta jag inte kan hitta för tillfället; det handlade om någon läsare som beklagade sig över att alla rutiner för sparande nu var satta och han var uttråkad. Vad gjorde han för fel, så här skulle det väl ändå inte kännas? Varpå MMM svarade något i stil med: "This is what it feels like to become rich". Rätt långt från Vegaskänslan m a o. Om du är på väg mot FIRE, upplever du en dipp? D.v.s att du är lite uttråkad och kanske till och med frestas att lägga ner?

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. Imorgon smäller det! D.s.

* Behöver jag ens säga att inloggningen på min dator under de här åren alltid var något i stil med "Frihet2025"

30 kommentarer:

  1. Superinlägg! En bra påminnelse för mig som gärna drar åt det maniska. Kan köra på som en vettvilling när jag sätter igång med något, går all in och åstadkommer massor. Sen kan rastlösheten komma krypande när de största fyrverkerierna är över. Så detta tar jag med mig på min spartrip, ska printa ut det och sätta i garderoben. Jag är urtypen av dippare. Garderoben ja, jag kurerade mina fineschmeckeplagg härom dagen och lade ut till försäljning. Har redan sålt för nära 2000, om jag säljer allt är det runt 4000 men landar jag försäljning på 3000 skänker jag resten. Hyfsad avkastning ändå på kläder jag stuvat undan efter jag trädde in i minimalismruset! Eftersom det var sån efterfrågan tror jag att jag kommer försöka sälja några fler plagg som jag behöll av ren girighet. Visst använder jag min finmärkesrock men får jag en tusenlapp för den kan jag gå i regnrocken istället :-) Och när man går i skolan brukar de ju uppmana till oömma kläder. I galon och med blossande kinder, tindrande ögon kommer jag stå utanför klassrummet i morgon.
    Morsan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då är vi av samma skot och korn Morsan, jag har historiskt varit en ”upp som en sol ner som en pannkaka”-person. Men FI purge har skapat nya nervbanor i hjärnan på något vis, nu uthärdar jag likt en...(vad finns det för djurliknelse?).

      Kul med försäljningarna! Och att du är sådan altruist att du kan tänka dig att skänka mellanskillnaden. Det är ett kvitto på att du kommit långt i din övergång till en mer lågintensiv livsstil där polletten trillat ner att det är generositet i tid, pengar alt. blodplasma som ger äkta tillfredsställelse. Det är du och Gatesarna nu Morsan!

      Radera
    2. Ska du börja skolan Morsan?

      Radera
  2. Aaahh klockrent inlägg right in the kisser! Tack!
    Har befunnit mig där ett bra tag, men kämpar ändå med en del av rutinerna. T.ex få rulle på inhandling av mat till bra pris och ALLTID få med mig tygkassen till affären.
    Men om man, som de flesta MMM-anhängare, har ett hel-automatiserad ekonomi så går det väldigt bra att ta paus från FIRE-tankarna, för vägen till dit rullar på ändå!

    För vår del stundar nu dessutom första barnet så jag gissar att vi kommer få annat att tänka på under några år =)

    Hälsningar,
    mrFIRE
    svenskafire.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å sa spännande, med barn menar jag! Nu får ni bidra med insikter om hur man kan göra babyåren inte apdyra.

      Radera
    2. Ja det ska verkligen bli superspännande!
      Har försökt logga kostnader på det vi köpt hittills(https://svenskafire.se/index.php?topic=36.0) och även om vi är lååångt ifrån hardcore så har vi upptäckt hur otroligt mycket man kan köpa begagnat. Mest troligt går säkert mycket av det att sälja igen efter användning också.

      Radera
  3. Precis, så är det. Är i värsta svackan men tog en omgång till med garderoben i veckan och hoppas få lite nytändning på Tradera. Och så lyckades jag komma åt min tjänstepension på Swedbank så jag kunde byta fond från en med 1,25 till 0,4 % avgift för ev kommande tjänstepension om det nu blir något mer jobb. Pensionen gick bara att nå från webbsidan, inte den mobilanpassade/appen. Hrmf. Annars är det väl bara att försöka idka acceptans och tålamod, som med allt annat. Det finns inga genvägar. Och det är ju lite segt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är det segt! Det är därför bra att skaffa riktiga hobbies, annars blir det som för Brandon a.k.a. Mad FIentist som isolerade sig i ett hus på landet och bara umgicks med sin skattelitteratur. När hans fru hotade att dra var det som att han vaknade upp ur en dvala. De sålde och flyttade till stan, började umgås med folk och resa (lite frugalt sådär) igen och livet fick färgerna åter. För som MrFire säger ovan: har du väl satt grundrutinen behöver du inte vara fundamentalist 100% av tiden. Se på mig - jag lät barnen välja varsin tidning på tågstationen igår. De är fortfarande i chocktillstånd. De fattar inte att vi genom att ditcha bilfan och ta oss runt med tåg/buss (och ibland även taxi när landsbygdens obefintliga infrastruktur tvingar oss till det) sparar sådana ohemula mängder pengar ett tre tidningar i P-byrån är som en droppe i Atlanten.

      Radera
    2. Absolut! Och så får man glädja sig åt små framgångar. Tex har jag nyss gjort broccolisoppa på FRYST broccoli. Aldrig tänkt på det förr, hatar frysgrönsaker generellt, men ska de ändå mixas kan man ju köpa fryst för 1/3 av priset på färsk...

      Radera
    3. Så härligt att vi kan glädjas åt detta frugala nörderi i grupp. Har f.ö. precis postat bild på min diskmedelsbehållare på Instagram (eller IG som di säger i amerikat tydligen) då jag för första gången - på anmodan från någon i kommentatorsfältet - blandat 50% vatten i. Jag bara längtar efter nästa disk! (ok något tillspetsat kanske)

      Radera
  4. Stor igenkänning på den! Jag har vänner som påstår att jag är asperger, för jag går verkligen 100 % in i nåt och blir totalt nördig. Sen rätt vad det är så tröttnar jag och går vidare. Aktier känns lite så just nu, jag nördade ned mig totalt, lyssnade på massor med poddar, läste på en massa och hade en drös med nyhetsbrev på mailen. Nu har luften gått ur mig och jag funderar starkt på att flytta över alla aktiepengar till fonder.

    Men däremot märker jag att vissa saker biter sig fast. Tex har det här med att spara pengar fått mig att ha matlåda till jobbet. Då har jag fått ta tag i att prova nya recept och vips har jag nu börjat bli riktigt bra på att experimentera i köket. Alltså jag har alltid kunnat laga mat (eh, efter att jag flyttat hemifrån och blev tvingad att lära mig) men jag har aldrig tidigare vågat testa att ändra recept... Känner mig som en busig unge som gör rackartyg i smyg. Hehe.

    Så även om aktierna kanske inte stannar för evigt, så har spartankarna slagit rot. Och det är ju det viktigaste trots allt. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men verkligen Ellinor! Jag är precis likadan (och jag har också en självdiagnos 5% asperger) och precis som du är spar/FI det enda som på riktigt bitit sig fast (kanske för att det är så logiskt - varför prioritera prylar framför livstid när vi bara har ett liv), men innehållet skiftar. Det är därför jag gillar ”lökskalningarna” - de tillåter mig att nöta ut små subkategorier inom frugality. Hur göra egen tvål, hur spara pengar på bio etc.

      Radera
  5. Ellinor: vi kanske är tvillingar separerade vid födseln! Eller så är det så här vi kvinnor är, för att uppväga ”Flash-beteendet” hos hanarna vi lever och populerar med. (Zootropolis)

    Härom dagen GLÖMDE jag matlåda, JAG! Arg som ett bi köpte jag en självdöd Dafgårslåda för 20 kronor som jag ilsket tuggade i mig. 20! kronor, det är ju typ fyra matlådor när jag får till det så det skimrar av gyllene sparstoft i köket. Matlåda är fan kung. Eller queen menar jag. (Kungen drar sig i sängen)
    Morsan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett av mina mest traumatiska minnen (ja, jag har haft en fruktansvärt bra barndom) var när jag var typ 19 år och hade gjort en supergod gryta, med bland annat kokosmjölk och räkor i. Jag riktigt längtade efter lunchen på jobbet, då jag skulle få äta den igen.

      Så hade jag glömt den hemma! Dessutom på diskbänken, så det var tyvärr bara att slänga när jag kom hem. Fruktansvärd upplevelse.

      Fö är jag gärna tvilling med dig! Har alltid saknat en syster. <3

      Radera
  6. Ett tips för att hålla livs- (& spar-)andan vid liv under dippen är att med jämna mellanrum kolla in hur tillgångarna ökar (a la grafen på insidan av Fru EBs garderob). Det är uppmuntrande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge det går uppåt ja hehe...

      Radera
    2. Ja, precis - "så länge det går uppåt". Om (när?) vi får en dipp på börserna får vi se hur många (mig inräknad) som håller kvar vid sin strategi med regelbundna köp etc.

      Jag känner igen mig i att "det är tråkigt", men har för en tid sedan konstaterat att det ska vara tråkigt att investera (till skillnad mot att spekulera): https://egoninvestor.blogspot.se/2015/04/det-ska-vara-trakigt-att-investera.html

      Tack för en mycket läsvärd blogg!

      Mvh

      Egon

      Radera
    3. Fördelen med stora insättningar varje månad är ju att det måste gå ner ganska mycket på börsen för att inte totalen ska öka ändå.

      Radera
    4. Sant Tinga. Den dagen ens substantiella investeringar inte kan kompensera för ett tapp är det antingen reayra på börsen (korrigering) eller så har du en sådan stor fet portfölj att ditt femsiffriga belopp inte förmår kompensera för en aldrig så liten dipp. Båda nice.

      Radera
  7. Åh du satte pricken över i:et för mig. Kan ibland bli frustrerad över att det går så långsamt och då har jag ändå skalat upp från att investera 1500kr/månad till 8000kr/månad i år (att gå från CSN till lön gjorde stor skillnad). Ibland känns det som att jag bara går och väntar på den 25 varje månad för att kunna investera, få en kort kick och sedan vänta till nästa lön. Inte så att jag vill ge upp, snarare att jag får panik över hur länge till jag måste jobba. Som nyexad vill en ju inte jobba 1 år och redan nu ”känna sig less”... Jag saknar att plugga dock, väljer tid framför pengar varje dag. Har några år kvar till 30 och precis nått sexsiffrigt så får väl räkna med minst ett decennium kvar på jobbet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill du plugga så kan du fundera på doktorandstudier. Numera är det någon sorts anställningsform vid svenska universitet.
      Dessutom är det få som gör det, doktorerar alltså,så konkurrens när du är klar är helt annorlunda jämfört med massutbildningarna vid de vanliga universitetslinjerna.
      Internationellt är spelplanen även den helt och hållet annorlunda, till doktorandens fördel såklart.
      Man skulle kunna säga att det är som vanliga universitetsutbildade togs emot på 60- & 70-talet

      Radera
    2. Spännande! Om ditt huvudämne är ekonomi kanske du kan doktorera i FIRE. Det Anonym 11:54 sätter fingret på är ett dilemma inom FIRE. Vilket är att föredra; att tidigt fatta FIRE och börja spara som ett proffs dag ett (grattis till de 8 000kr btw, inte illa för en nyutexad!) men längta ihjäl sig till FI varje dag under resan. ELLER leva consumer suckerai-liv i 15 år, år då man trots allt fått tjänstepension och gjort bostadskarriär, därefter nått insikt och hoppat av senare i livet? Jag vet ärligt talat inte, men jag tror att jag inte har psyket att köra 10-12 år mot FI på ett livsdränerande tjänstemannajobb.

      Oavsett om du lyckas tweeka till din karriär eller ej tror jag att du kommer att nå hel FI eller någon variant därav (”partially funded life style”) tidigare än om tio år. Håll kvar dina studentvanor, hitta något sidogig kanske och har du tur kommer den där sedan länge prognosticerade nedgången snart och då har du fördelen att under en längre tid pytsa in till reapris.

      Radera
    3. Detta är jag så rädd för! Är klar med studierna sedan juni med gör ett fjärde gap year (tre innan studierna). Och jag vill aldrig börja jobba haha. Snacka om att vara en bortskämd 90-talist. Jag gillar ju egentligen att jobba o gjort det de senaste 10åren i olika mängd. Men aldrig haft ett fast jobb utan kunnat dra på långresa när är viljat...

      Radera
    4. Ja, det är en liten tröst att tänka att jag åtminstone kan gå ner på deltid inom x år om jag inte står ut längre. Tänker att 20% är lagom att jobba. Eller typ jobba halvt ihjäl sig i årets tråkigaste månad, säg november, för att dryga ut resten av årets 11 månader. Eller vara hundvakt då och då. Känns redan mindre hopplöst :-)

      Tack för pepp! 8k är dock procentuellt för klent men det är snittet för året och jag har lyckats öka rejält från årets första månader så jag rör mig i rätt riktning.

      Radera
    5. All styrka till er ungdomar. Tänk ändå vilken grej att ha listat ut saker och ting innan trettio, det är bra jobbat. Oavsett hur ni tråcklar ihop era liv framöver kommer ni aldrig att sitta och slentriandö i något bås, det är en sak som är säker.

      Radera
  8. Jag är så övertygad om att det kommer gå vägen det här så den mentala motivationen dippar aldrig dock sparar jag i underkant för att inte ”få för lite pengar över” och gå bananas. Haru någon KBT som kan styra upp så jag törs gå mer ”all in”?

    Vänligen, Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hanna jag känner så väl igen mig i den där rädslan och är dessutom självlärd KBT-terapeut så here we go:

      Tänk att du bara är en liten mjuk sak på en stor hård boll som snurrar i ett rum så stort att det inte ens går att föreställa sig. Tänk dig hur oerhört ointressant det måste te sig för en liten grön sak på en annan stor boll någonstans i det stora rummet, huruvida du ens HAR en emergency fund. Tänk också på hur Sharon Stoneskt ball du blir på att gambla lite - in med 90% av sparutrymmet i ISKen dag efter lön bara. Vad är det värsta som kan hända? Du kan ju bara sälja för tusen. Oddsen ler mot dig, till skillnad från mot den som MOSar sig igenom tillvaron eller ännu värre - nätpokrar sig igenom den. UNNA dig att vara lite crazy.

      (Det underlättar också att vara lite berusad när du sitter och gör din transfer, se http://efficientbadass.blogspot.com/2018/03/valkommen-pa-lonecava.html)

      Radera
  9. Grymt bra inlägg och tänk! När man väl kommer igång ordentligt så rullar motivation på och då är det bara att hålla i den.

    Grym blogg du har förresten, lägger till den på min blogglista! :) Skulle självklart vara kul att få vara med på din också ;).

    Med vänlig hälsning Frihetsmaskinen

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Frihetsmaskinen: Ja det vet väl du om någon. Grattis till milstolpen btw (har du redan passerat 1,8 eller står du och väger?).

      Radera
    2. Jag krigar om den just nu, fattas 10k. Om det blir blått imorgon så kanske man är där! ;)

      Radera