Det man inte har i huvudet får man ha i plånboken

Som ett led i min total country hallway make-over behövde jag en ny hallampa efteresom den existerande förde tankarna till 70-talsbordell. Det behövde vara en spotlight med runt tre riktbara spots för bästa möjliga belysning. Jag hade ett vagt minne av att det blev över lite lampor när vi flyttade från 170 till 90 kvadrat och jag letade på de ställen mitt preussiska jag sorterar dylika armaturer: Källaren i stan (negative) och elbordet på vår privata loppis på landet (negative).* Så det bar iväg till ortens Clas O och till fullpris köpte jag då denna generiska spot:

Inget ont om den, den passade perfekt. Men det grämde mig att behöva pytsa ut dryga 400 kr (ink reservlampor) i ett projekt som fram tills dess gått på 0 kronor. Jag svalde förtreten och fortsatte mitt liv som vanligt tills jag en dryg månad senare stegar in på loppisen i jakt på en bok om eternelltorkning i mikro och således rör mig mot bokbordet. Vad skådar mitt nordvästra om inte en låda innehållandes två (2) vita spotlights, en fortfarande i obruten IKEA-förpackning.

Jag vet att jag har vissa mentala issues och kort stubin är en. Jag blir så oproportionerligt irriterad när dessa saker inträffar. Det är liksom en så övertydlig illustration till hur ineffektiv människans [min] hjärna är. Den klarade varken av att sortera in lamplådan ovan på rätt ställe eller att minnas att den slöställt lådan tre (3) meter från elbordet. Jag passerade till och med bokbordet på väg till elbordet, men iddes inte ens röra mitt huvud  för att sondera läget. Aaargh sömnlösa nätter, tandagnissel, I-landsgissel...Som grädde på moset glömde jag i förrgår kväll att lägga ärtorna i blöt så jag tvingades böka mig in på COOP och köpa de där äckliga körvarna med ärtsoppa för 30kr när egen ärtsoppa kostar en fjärdedel och blir godare. Det är inte i första hand priset här Herr Konstapel, det är princiiipen.

Key learnings:
"Det man inte har i huvudet får man ha i plånboken."
"A Mustachian's wealth comes in equal parts from being an optimistic producer who earns a great income, and from being a stubbornly efficient user of this income who refuses to see it go to waste".

Har du några effektivitets-fails att dela med dig av, för att få mig att känna mig smart igen?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Kommer med i Hälsinge-kitet; alla har sin egen gårdsloppis och vår består av släktens samlade mög sedan tre generationer tillbaka. Ganska bra ibland, när man kommer på att man behöver en plättlagg eller, i det här fallet, en spotlight.


P.s. En liten återkoppling från veckans enkät. Det gäller den statistiska sammanställningen av hur den typiska bloggläsaren ser ut. Jag har anonymiserat svaren så att vi inte ska hänga ut någon, exempelvis kan det bli uppenbart vem som avses om jag hänger ut 37-årig personal shopper i Sorsele så hen ingår nu i den mer diffusa gruppen "Man, Ingenjör, Norrlands inland".

1. Geografisk spridning

Förvånansvärt många av läsarna är från västkusten eller Norrlands inland. En kan anta att man där uppskattar det långsamma livets lov mer än i den hetsiga storstan. Eller så var det inlägget om ved ni gick igång på. 


2. Könstillhörighet

Trots att dagligmedia regelbundet påpekar att robotarna tar över saknas helt sådan representation i läsargruppen. Inte ens en liten cyborg (som tekniskt sett är människa, bara med lite vässade features) finns ibland oss. Kan ha att göra med den blaskiga medelåldern på 36,9 år som var det uppskattade snittet från mätningen (cyborger är i regel millenials).

3. Yrke

På delad första plats har vi så läkare och civilingenjör. Resultatet får anses vara något sånär representativt för FIRE-communityn i ett globalt perspektiv, med en viss övervikt för läkare. Jag kan bara tacka gudarna för denna match made in heaven mellan den senare gruppen och mig (det är jag som är den lilla blå 1%:aren). För ordningens skull kan ni bara maila mig ert hemnummer där ni kan anträffas 24/7 så har vi det avklarat. Några tankar kring hypokondri:

1/ Det finns en "behandling" mot hypokondri i Norge har jag hört. HA! Varför behandlar man mot något som enligt utsago inte är en sjukdom...va? vava? 
2/ För övrigt är det inte hypokondrikerna det är fel på. Vi är bara lite extra...lyhörda. Man hör du dagligen (hmmm inte dagligen men årligen) om folk som bara går på stan och så BAM faller ihop med cancer i hela kroppen och efterordet är "hen borde ha sökt hjälp i tiiid". men när en ann "söker hjälp i tid" tittar ens husläkare på en över glasögonen med lätt höjda ögonbryn och sen ser jag i min numera öppna journal på 1117 att han där uttryckt sig med en tydlig skepsis (jag kan läsa mellan raderna) och ibland en akronym jag inte fått googleträff på men som troligen betyder "hispig hypokondriker" e d..
3/ Kan man ha hypokondri som hypokondri-gren? Alltså, någon som ligger vaken på nätterna och bara "Shit...jag tror att jag håller på att bli hypokondriker....ja, jag känner bestämt att...helvete..." 
4/ Förr eller senare får hypokondrikerna alltid rätt, vi dör. Det är precis som med börsen. Vi är som börsens CNBC-"experter". "Nu kraschar marknaden swear to God!" [paus] "Nu kommer kraschen!" [paus] "Nu krackelerar börsen!" [börsen krackelerar] "Ha, vad var det vi sa!?!". Det där var faktiskt en tanke värd att fundera lite extra på innan jag ringer min nya relation KRY nästa gång (en har ju frikort så det har ju blivit en del samtal på sistone). Okej en sista fråga: Varför kan de inte ta bättre foton på läkarna på KRY? De ser ju ut som junkies allihop. Man får en notis att "Per ringer upp dig inom 10 minuter" och man liksom "NEEEEJ inte han!" och sen när han ringer upp är han hur trevlig och kompetent som helst. Man kan tycka att i ett sådan app-bygge som måste kost femhundratusen riskkapital-pippi-pengar varje dag kanske någon liten resurs hade kunnat boka en tid hos FOTOGRAF? Jag menar, svenne-banan är ju helt oförmögen att bedöma någonting annat av tjänstens kvalitet än just detta. Jag noterade också att min läkare hade skrynklig vit rock sist vi talades vid. Ta bilden och stryk rocken säger jag. 

Tack för er medverkan
Administrationen