Sidor

Home Bias

Apropå Unge Herr Ludvig så har han ju en podd och jag kan särskilt rekommendera ett avsnitt på temat Home Bias, d.v.s. när vi föredrar lokala aktier och fonder framför utländska. Jag har aldrig riktigt förstått logiken kring att äga mer av svenska bolag i form av exempelvis en indexfond Sverige varför jag tyckte att det var intressant. Maria och Ludvig i 10 punkter:

1. Vi är världsmästare på detta beteende i Sverige.
2. Närmare 25% av våra investeringar ligger i svenska placeringar. Därutöver även nordiska fonder och globala fonder som även har en extra hög andel Sverige i, så totalen hos snittspararen ligger snarare på 35% (mot en 1%-ig del av världsekonomin). Detta gäller fonder. Därutöver tillkommer aktieägande där den överväldigande majoriteten ligger i svenska bolag.
3. Sverige har varit en bra marknad historiskt.
4. USA står för 60% av världsmarknaden. På andra plats Japan 8%, UK 5%. I en globalfond ligger mycket amerikanskt.
5. Fördel investera i svenska aktier på grund av informationsövertag. Studier visar att det ger överavkastning (främst amerikanska studier och då avseende mindre bolag). Det slår emellertid inte strategin att ha en bred diversifiering.
6. Sverige är en liten marknad i världen och diversifiering/riskspridning är nyckel. Portföljen ska inte ha en enkelsidig exponering mot en marknad eller en aktie och hur gärna vi än vill tro att vi är bäst som gäller det även att ha en sverigebaserad portfölj.
7. Går du utanför ditt land får du ofta större exponering mot andra branscher = bra.
8. Sverige liten marknad, men förhållandevis bred jämfört med våra nordiska grannländer. Men man får mycket industri och mycket bank, d.v.s. något smalt.
9. Home Bias = fördel att ha i SEK om man ska ta ut och konsumera i SEK. Hög valutarisk om du har dina besparingar i annan valuta.
10. Tung exponering industri i Sverige gör att vi har internationell exponering (kanske särskilt tydligt efter coronavåren).

Podden avslutas med mitt favoritämne: Evolutionspsykologi. Home Bias kan nämligen kopplas till vårt liv på savannen = vi tror att vi minskar risk om vi håller oss till närområdet. Själv utgör jag ju inget undantag, med min majoritetspost i svenska investmentbolag. När det stormar på börsen ser jag framför mig bild av random styrelse i dessa bolag, fotade med svensk skolofot-bakgrund och känner absolut lugn. Inte kommer dessa gubbar och tanter att missköta sitt uppdrag att ta hand om mina bolag? Aldrig!

Om du är hemkär med aktier, känns det tryggt och bra att satsa på den 1% stora svenska ekonomin?

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. Graf tillägnad Bagarns kommentar nedan:

Gul: Avanza Global efter avgift. Grön: Länsförsäkringar Global Indexnära efter avgift.

12 kommentarer:

  1. "Borta bra, men hemma bäst."
    Jag fick intryck att du var en jordnära FIRE-typ, men du sitter visst med "majoritetspost i svenska investmentbolag", så då lär du vara riktigt rik (sorry, kunde inte låta bli)!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ursäkta. "Med mina tillgångar företrädesvis placerade i svenska investmentbolag".

      Radera
  2. För mig handlar det hela tiden om att väga mot avgiften och andra kostnader. Svenska fonder finns nu utan eller nästan utan direkt avgift alls. Så alla andra marknader ska jämföras mot o% avgift.
    Är det sannolikt att aktiebörser i Emerging markets går 0,5% (SPPs fond) bättre än stockholmsbörsen år efter år i 30 år? Det är en ganska så radikal bet. Om det fanns Europafonder som kostade 0% men det kostade 1% med svenska fonder skulle jag nog ha allt i Europa och nästan inget i svensk fond. Det finns äntligen en ordenlig prispress så det här kan snart vara obsolet. Skillnaden har blivit mycket mindre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag bytte Avanza Global mot Länsför Global Indexnära just för den presterat bättre än Avanza. Avgiften högre men man ska inte försumma hur fonden presterar över tid jmf med varann.

      Radera
    2. @Bagarn: Är det så stor skillnad? La in en graf i ett P.s. till inlägget. Vill minnas att avkastning redovisas efter avgifter. Osäker på om jag valde inklusive eller exklusive utdelningar, men oavsett vilket är det äpplen och äpplen eftersom jag gjorde samma val för båda fonderna.

      Radera
  3. Som Kaktus var inne på så är det dessutom priset på förvaltning, utländska fonder (exkl. globalfond) är oftast mycket dyrare. Aktier blir också dyrt då man skall betala växlingsavgifter för varje transaktion (och utdelning?), minimicourtage är dessutom relativt högt. Sen såklart valutarisken, som visserligen borde vara ett nollsummespel på lång tid, men kan ställa till det på kortare perspektiv – att ha stor del av investeringarna i samma valuta som man troligen kommer spendera i är ju en säkerhet i sig.

    Med det sagt så ska man ju alltid diversifiera. Själv har jag en globalindex fondportfölj som bas vid sidan av mina aktieplaceringar som majoriteten är i Sverige där jag har "home bias" – vilket känns tryggt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hörde en podd för några år sedan som handlade om svenska investerare som till varje PRIS skulle undkomma att betala skatt och därför trixade runt med skatteparadis och deras vidhängande tunga admin. Någon hade fördjupat sig i ett antal case och kommit fram till att det allra mest kostnadseffektiva hade varit att investera i aktier och fonder på hemmaplan och betala vinstskatt (tror detta var innan ISK var etablerat). Ofta är det enkla det lönsamma (apropå det du skriver om olika transaktionskostnader med utländsk handel).

      Det föreligger vad jag upplever i många fall en diskrepans mellan vettiga ekonomiska prioriteringar (hålla det enkelt och lågavgiftat, inte fiddla runt med innehaven) och mindre vettiga ekonomiska prioriteringar (läsa dyngmycket affärspress och Twitter, försöka få tag på exklusiva och svårbegripliga investeringsslag). Jag tror att jag har forskningen med mig när jag säger att det förstnämnda är det som leder till bäst avkastning över tid.

      Radera
  4. Jag är som nämnt i tidigare kommentarer en stark förespråkare av att man ser till alla sina investeringar samlat när man fattar beslut (aktier, fonder, obligationer, valutor, PPM, förmånspensioner, finansiella tjänstepensioner, PPM, hus etc).

    Och ur det perspektivet blir home bias i den egna portföljen ännu större för de flesta än vad en snabb inloggning på Avanza indikerar. I regel äger man hus/lgh i Sverige. Vidare beror, t ex, utveckling i PPM-system på hur inkomster i Sverige utvecklas.

    Med det sagt tycker jag att det är svårt att bilda sig en övergripande uppfattning om fördelning risk-bärande och mindre riskfyllt sparande och det blir än mer komplicerat när man ska bilda sig en uppfattning om investeringar i Sverige vs världen ... Skulle tankemässigt vilja att rent finansiellt sparande låg 50/50 Sverige/världen (utan att helt förstå varför) men har inte landat i struktur jag följer helt.

    Jag sätter lite hopp till punkt 10 - att man får mycket av världen genom att Sverige är en liten exportberoende nation. Punkt 9 kan också vara jobbig - växelkurs mot t ex USD kan svänga galet mycket över tid och ofta är förändringar snabba och stora ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja valuta är en bummer som jag inte riktigt begriper mig på. Och håller helt med dig om att man bör se helheten ink. pension och fastigheter.

      Det som blir konstigt i mitt huvud är när jag aktivt väljer bort indexfond Europa för att jag tycker att den är för snäv men samtidigt lägger merparten i svenska bolag. Jag hade inte lagt merparten i tyska bolag, trots att deras ekonomi är nästan tio gånger så stor som den svenska med gott om export. Well well, ibland går det inte att förstå hur man tänker.

      Radera
  5. Om man inte har en tydlig åsikt om ifall svenska kronan och svenska börsen kommer gå bättre eller sämre än globala marknader så kan det vara logiskt att precis som Fredrik skriver ha 50% i Sverige och 50% globalt. Men om man har både en fastighet i Sverige, lön från svenskt bolag och en stor del av sin pension i SEK så kan man fundera på om dessa delar ska räknas med i de 50% Sverige.

    Själv har jag just 50% Svenska Aktier och 50% Utländska på Avanza. Även ränteplaceringar försöker jag ha placerade 50-50 även om det är viss övervikt Sverige av praktiska skäl. Min pension är däremot investerad i billiga globala indexfonder för att kompensera att löneutvecklingen och villans värde är beroende av Sveriges ekonomiska utveckling.

    SvaraRadera
  6. Om man bortser från pension (stor del internationellt där för mig) och eget boende, så har jag en portfölj som består av drygt 50% svenskt (här beror det på hur man räknar avseende export, valutor osv..). Resten är globalt med överhängande USA. Denna fördelningen är ju givetvis fullständigt galen om man kollar på Sveriges 1 % av den totala marknaden. Men om jag sen ska räkna bort att jag faktiskt inte är särskilt intresserad av vissa marknader, tex pga hur vissa länder styrs, osäkerheten i bolagsdriften i vissa länder, konfliktområden osv samt kostnaderna för att investera i dessa områden i förhållande till historisk avkastning, valutarisk och kunskapsglappet som uppstår mellan "hemmamarknaden" och den övriga marknaden så känns det inte som något större problem att merparten är i Sverige. Att jag gärna försöker styra mina pengar till hemregionen ökar ytterligare min prio. Jag handlar gärna svenskt istället för att köpa tex kinaplast, då känns det även rimligt att jag har svenskt i portföljen. Sen är jag en sjukt lat investerare har jag förstått så att hålla på att läsa på om marknader/bolag prioriterar jag inte, utan det känns tillräckligt tryckt att få det informationsflöde som man behöver genom de få nyheter jag väljer att ta in. Min portfölj ska ge mig frihet (fritid) inte ta.
    /Lotta

    SvaraRadera