Tre knep till att bli rik

Gå gärna in och kolla Enkel Bonings recension av "Sparboken - en konkret guide till ekonomiskt oberoende"!

Morgan Housel skrev i Pengars Psykologi: "Det finns böcker om konjunkturcykler, tradingstrategier och sektorvinnare. Men den mest kärnfulla och viktiga boken borde heta 'Håll käft och vänta'". Mitt förslag är att du, medan du väntar, vässar din pengamaskin ytterligare i syfte att frigöra ännu mer sparutrymme som du kan köpa aktier för. 

Min bristfälliga erfarenhet (diverse uppsnappade anekdoter i ekonomifora) gör nämligen gällande att de som är väldigt om sig och kring sig på börsen (det vill säga folk som ägnar sig åt sådant Housel pratar om ovan), i regel segar sig fram som sniglar på vägen mot finansiell splendour. Deras frugala olycksbröder- och systrar däremot, verkar komma framåt snabbare. Varför? För att de/vi lägger tid på att jacka loss sparutrymme, istället för att lägga tid på att sitta och tvinna sin lugg framför diverse experter som pratar om hur man kan fixa och trixa med innehaven. Muskler framför hjärna, kanske vissa hade sagt. Personligen tycker jag att det kvittar, framåt är framåt oavsett orsak. Idag följer således tre fundamentalt viktiga knep för att bli rik. Förbered er på ett inlägg som ger russinfingrar.

1. Tvätta dina kläder

Det är klart att du redan idag tvättar dina kläder. Vad jag menar är ett metaforiskt tvätta dina kläder, ungefär som Candides slutord "låt oss odla vår trädgård" inte enbart handlar om att ruska liv i rabatterna. Det handlar om att vårda sina plagg på ett nästintill religiöst sätt, att vörda dem. 

Jag har ju som ni vet gått från att vara storkonsument av kläder till att i princip inte köpa några kläder. Detta sparar mig runt 36 000 kronor per år (jag sa ju storkonsument). Pengar som utan att passera gå landade i ISK:en under uppskattningsvis sju år vilket byggt ett kapital på drygt 300 000 kronor (still counting). Bara ränta-på-räntan blir under denna period 80 000 kronor, så jag har fått dricks för att inte vara consumer sucker.

Min klädrutin är enkel. Jag har en uppsättning vår/sommar-plagg och en uppsättning höst/vinter-plagg. Vid säsongsskifte går jag igenom allt: Tvättar, vädrar, viker prydligt ihop föregående säsong och lägger plaggen i min säsongslåda. På toppen lägger jag ett silkespapper, för att det ska kännas extra lyxigt att ta fram plaggen ett halvår senare. Funkar perfekt. Jag känner mig alltid upprymd och nöjd när jag plockar upp säsongsplaggen och jag känner mig alltid välklädd. Shoppingbehov noll. Tvärt om får jag klåda inne på HM för att inte tala om Sportbutiker när barnen - hua - ska köpa baddräkt eller gympakläder (vilket är en mental påfrestning utan dess like, om du har tweenies vet du vad jag menar).

Inför årets säsongsskifte - som påbörjades i mitten av april - bestämde jag mig för att tvätta alla mina tjocka tröjor av typen kashmir- och merinoullsttröjor. Jag brukar vanligtvis bara vädra dem och tvättar först när de har synliga fläckar. Men det slog mig att jag inte tvättat vissa av tröjorna på åratal, varför jag la upp en plan. Planen var att jag Varje Dag under en vecka handtvättade En (1) tröja. Då blev det lite mer av mindfulnessövning än en stress. Och tröjorna var verkligen smutsiga. Nedan ser du tvättvattnet från min Dagmarkofta som säkert inte tvättats på tio år (WUA!).

Eftersom den var av merinoull pudrade jag bara vanligt tvättmedel i ljummet/varmt vatten och lät den ligga och götta till sig en halvtimme. Till kashmir använder jag efter läsartips ett billigt Lidlschampo, vilket som helst. När plagget legat en stund tjoffar jag runt det lite, försöker göra som jag sett i Astrid Lindgren-filmer, höjer händerna (med koftan i dem), sänker ner i baljan, skrubbar eventuella fläckar försiktigt mot annan del av plagget. Sen häller jag ut vattnet och häller upp en omgång svalt sköljvatten. Efter någon kvart (eller ett par timmar, beror på hur min agenda för dagen ser ut) gör jag samma rörelser, utan gnugg. Sen en sista omgång sköljvatten. 

Sen rullar jag, återigen efter läsartips, in plagget i en handduk och låter det ligga där och gona sig ett par timmar. Därefter är det redo för torkställningen där jag försöker att lägga det över flera linor för att undvika vikstreck. Koftan blev som ny och efter genomgång av samtliga fem vintertröjor vek jag dem prydligt ner i säsongslådan och ser fram emot att börja använda dem igen till hösten. 

2. Nöj dig med mindre

Jag talade för ett tag sedan med en kompis som har samma familjestorlek som vi. Hon bor i en Stockholmsförort och har tre minuters gångväg till en spårvagnsförbindelse till city, så rent krasst skulle de klara sig med 0-1 bilar. Nu hade de precis skaffat bil nummer fyra. Hon ondgjorde sig lite över det (det var en Man Splurge) och sa "Och ni som bor på landet och har en bil! Varför ska vi ha fyra?". Bra fråga faktiskt. En genomsnittlig personbil har enligt Insplanet en driftkostnad på 2 143 kronor per månad. Räknar man in värdeminskningen kostar den 4 643 kronor. Låt oss för ordningens skull anta att deras bilar kostat 150 000 kronor i genomsnittligt inköpspris (vilket är snällt räknat, de har en SUV och en cabriolet). På fem år skulle då deras bilpark kosta dem 1 114 000 kr, om man avstår från att räkna med värdeminskning. Vi köpte vår bil för 45 000 kronor och min uppskattning är att den kostar lite drygt 600 kronor per månad givet att skatten är så låg och att vi bara har trafikförsäkring. Motsvarande bilkostnad på fem år i vår familj ligger således på 81 000 kronor. En differens på 1033 000 kronor alltså, ett kapital man enligt 4%-regeln kan plocka 3 400 kronor av varje månad utan att beloppet för den skull minskar i värde. 

Vi nöjer oss med mindre och det hjälper oss att (för)bli rika. Men jag går steget längre än så. Vi inte bara nöjer oss med mindre, vi gläds åt det mindre. Ja, du gissade rätt, ska jag visa före- och efterbilder på vårtvätt av bilen (som för övrigt var gratis hemmavid):

Jag och minstingen avsatte en halvdag till att dra ut och skrubba mattorna, dammsuga, dammtorka och svabba av den. Det var lite av ett familjenöje (?). Tillfredsställelsen efteråt var stor och min man, som fick äran att åka vår renskrubbade bil först av alla, sa att det var, och jag citerar "en vacker upplevelse". 

Vi är samtliga i familjen väldigt förtjusta i vår bil. Den möjliggör så många fantastiska saker. Vi tar oss till skola, jobb och fritidsaktiviteter. Vi kan lasta saker i den, åka till tippen med den och sedan ett par månader övningskör vi med 16-åringen i den (för det blir ett minimum av körlektioner hos bilskola för att skona barnens konstnärsfond). Vi vet helt enkelt att uppskatta den, vilket leder till att vi gullar runt med den. På kuppen spar vi, jämfört med min referensfamilj i Stockholm, en mille på fem år. Så att nöja sig med mindre är viktigt, men lika viktigt är att verkligen uppskatta och glädjas åt det man har. Det gör underverk för din inre minimalist och det är primärt hen som fostrar ditt sparbeteende. Så håll det enkelt och vårda det du har. 

3. Städa dina lådor

Även detta kan tolkas såväl bokstavligt som metaforiskt. Det handlar helt enkelt om att ha koll på sina prylar och göra regelbundna inventeringar. Varför? Då slipper du köpa dubbletter av saker plus att du nöter jämnare på dem. 

Vid nedan aprilövning, då jag tröttnat på att se min mans tumult av under- och träningskläder, insåg jag att han hade helt oanvända kallingar längst ner i kalsonghögen, kompletta med Christer Pettersonveck och i vissa fall, prislapp. Jag minns att han fick dem för ett och ett halvt år sedan, i anslutning till någon av dessa katalogköp som skulle finansiera en klassresa för ett av barnen. Men han har helt avstått från att använda flera exemplar eftersom han, likt de flesta män, bara gräver så djupt han behöver för att gå runt.

Jag rev ut allt, vände på kalsonghögen, la prylarna i sortrena skokartonger (Kondotips) och skrev förklarande post-its på vad som ska ligga var. Ovan: En hög för träningströjor och en hög för träningsbyxor. Inte bara slipper jag höra det återkommande "Har du sett mina tennisshorts?" eller "Vi måste tvätta, jag har inga T-shirts!". Han sliter jämnare på plaggen och kommer heller inte att avvika in på Intersport på väg hem från jobbet eftersom han upplever en brist i någon av ovan kategorier. Detta i sig leder väl inte till några finansiella underverk. Men applicera samma tänk på samtliga skåp och lådor och du har en pengamaskin som kommer att ticka på för resten av ditt liv.

Ovan åtgärder tar tid, det är riktigt och sant. Det hade exempelvis gått snabbare att knöla in de otvättade vintertröjorna i en Ikeakasse längst in i garderoben (vilket hade resulterat i nyinköpt höstgarderob i september). Det hade varit enklare att skaffa en till bil, så hade en av oss sluppit ta elcykeln till stan om den andra haft bilen (usch rörelse). Min man hade lika gärna kunnat klicka hem ett två-tre par träningsshorts av något fint märke (han har ju bara fem par träningsbyxor).

Men dessa tids- och bekvämlighetsförluster (frågetecken på den senare) måste ställas mot den tid investeraresset lägger på att läsa Di och följa expertos på Twitter för att sedan logga in på internetbanken och steppa in och ut ur innehaven.

Ovan tre beteenden renderar mig runt en och en halv miljon i besparingar mot min referensfamilj i förorten, på fem år (har visserligen inte stenkoll på deras klädutgifter men skulle tro att de ligger där våra en gång låg). Sett över en livstid handlar det om hisnande belopp. 

Jag kommer återigen att tänka på ett citat från MMM. "I samma stund som dina levnadsomkostnader går ner till noll är du ekonomiskt fri". Nu är ju inte detta görbart, jag är alldeles för dålig på att bo i tält och jaga/samla. Men man kan ympa det tänket in i alla processer i vardagen, det vill säga att optimera användning av det man har och minska inflödet av nytt så mycket man bara kan. Det är så du yxar loss sparutrymme och i förlängningen blir rik.

Till skillnad från våghalsiga börstips är också utfallet rätt förutsägbart. Somliga kanske skulle säga trist och därför hellre "spelar på börsen". Du är troligtvis inte en av dem för då hade du slutat att följa den här bloggen för länge sedan. 

"The stock market is a device for transferring money from the impatient to the patient."           

Och medan du lunkar omkring och är tålmodig, inventera dina saker och ta hand om dem. Tar du hand om dina prylar?

Mvh/
FruEfficientBadass