Sidor

Är jag en bluff?

Jag har ju i ett antal år hävdat att jag är, om inte full blown minimalist, så aspirerande sådan. Jag återkommer löpande till min "utopiska minimalistetta" där jag ska ha 350-någonting föremål och inget mer. Där ska min tanke flöda fritt, där ska jag uppnå nirvana. Men jag vet inte längre...

Bakgrund

När vi hyrde ut lägenheten rippade vi den från allt personligt. De enda bruksföremål som återstod (efter ett stort antal billass till Hudik) var husgeråd, lakan och några soffkuddar. När vi tog lägenheten i bruk i juni tyckte jag först att det var härligt. Så zen... Men under en längre vistelse i november (jag hade skaffat mansvakt och var fem dagar själv i lägenheten) kände jag att det var något som skavde. Jag kom på mig själv med att återkommande lura ner i källarförrådet för att hitta någon persedel jag kunde ta med mig upp för att "fylla ut". Dessvärre är jag ju asbra på förrådsrensningar så det enda jag hittade var någon enstaka kruka och ett Pictionary (som inte är så kul att spela själv såvida man inte kombinerar med illegalt). Det var då tanken slog mig: Jag trivs inte med det helt avskalade.

Konstnärskollektivet

Jag hade helgen innan ankomst upplåtit lägenheten till ett gäng amatörkonstnärer som gjorde det konstnärer gör: Flamsar, dricker vin och målar, i den ordningen. Dessvärre var deras glada figurer mycket synliga i köksfönstret (vi bor på bottenplan) så man kan anta att de föreningsmedlemmar som deltog i höststädningen den dagen slängde en och annan sur blick mot vår lägenhet undrandes varför vi inte kom ut och gjorde vår plikt. Å andra sidan har min granntant örnblick så hon såg nog att det var utomsocknes folk. Sidospår. Som tack för lokallånet fick jag välja en målning som producerats under helgen. Och det var när jag flyttade runt den här tavlan och grunnade på var den skulle kunna tänkas hamna, som jag började kunna identifiera det övergripande problemet: Lägenheten saknade själ. 




De kala väggarnas tyrrani

Innan vi hyrde ut drog jag ett nytt lager färg över alla väggar. Det blev fräscht och så, men också ganska kalt eftersom jag av hänsyn till hyresgästen undlät att besudla väggarna med personliga föremål. Vilket var ett bra val eftersom jag sen såg hur han kom dragande med ett antal tablåer. Men i samma sekund jag lutade min belöningstavla mot soffkanten hände något med rummet. Det liksom vibrerade till. Jag beslöt mig då för att göra något så artvidrigt som att gå på shoppingtur och den eftermiddagen köpte jag en gul ljushållare av märket "Skandia present" (?) på Myrorna och en ullpläd hos min gamla nemesis Hemtex.



 
Därtill la jag fram ett par böcker under ett av soffborden och tog in utefåtöljen över vilken jag draperade ett folkloristiskt tyg jag hittade i källaren. Rummet var nu inte cleant som en hotellobby, utan mer inbott och bric-à-brackigt.



Inredning à la Jackie

En av de böcker jag sparat under min bokhylleslakt är "What Would Jackie Do - An Inspired Guide to Distinctive Living" av Shelly Branch och Sue Callaway. En sorts stilstudie i hur Jackie Kennedy/Onassis verkar ha hanterat allt från karriär, äktenskap, kläder och inredning. Jag insåg att min reaktion till det avskalade var i samma linje som bokens råd. Vilket ju gör mig till en Jackie, för lyssna bara (fritt klippt och blandat från kapitlet om heminredning):

"A home should feel like a family apartment - cozy, warm and friendly. Jackie believed that overt formality (Versailles, Trump Towers) had little place in the modern abode. Rather, no individual thing should stand out; the tableau of paintings and furnitures and tchotchkes should make both the owner and the visitor feel at ease, never put upon." 

Det var precis detta som var den springande punkten. Jag kände mig inte "at ease". Och även om konstnärskollektivet uppskattade mina kala väggar, tror jag att det är en typisk konstnärsgrej: En vit kanvas som avstår från att grumla deras fokus. Lite som att modeskapare enligt legenden mest går klädda i svart. Men att leva i det? Vidare säger boken:

"Avoid the overly matched look. This may suit a hotel, but the effect can be awful in your living room - especially when applied to upholstered pieces. Curtains and wall treatments, however, can be simpatico, to create a sweeping, seamless effect".

Och där var jag ju hemma. Vita diskreta gardiner, ljusa väggar med relativt fräsch färg. Sofforna är i och för sig grå båda två, men i olika nyanser. Nyckel var att gå från det Svenskt Tennade (jag föll till föga och köpte Manhattankudden i mina drömmar i somras) till något mer eklektiskt. 


Ovan bokskåpet hängde jag upp en gammal trotjänarplansch på Robert Capa (olyckligtvis dold bakom Picasso och nån brud), skaffade en aloe vera (ökenväxt som klarar sig på vatten en gång per månad) och ett doftljus jag hittade för halva priset på Hemtex. I hallen, som tidigare gapade helt tom, skaffade jag en rund trasmatta av återvunnen textil i bjärta färger (Lagerhaus, 150 kr). 



Kanske inte en dörrmatta per se, men jag blir glad varje gång jag ser den. Dessutom tar den upp det röda i vårt massiva rödlackerade skohorn av metall.

Belysning

Sist men inte minst gick jag igenom lägenhetens belysning. Det är abslut grundläggandet att få till den rätt och med små medel kan man få ett rum att gå från livlöst till inbjudande. Exempelvis upptäckte jag att lamporna i vår Ikea-krona i vardagsrummet inte var dimbara, vilket gjorde att de gav ifrån sig ett störande pulserande ljus (vid sidan av att de inte gick att dimma). Ett besök på Clas O och saken var fixad. 



Jag satte också en sorts platt underbelysning (ursprungligen har den hört till en Ikea-lampa i form av ett glasföremål som lysts upp underifrån) bakom den tyngsta soffan. Genom att dra ut soffan några centimeter från väggen och ha lampan bakom, blir känslan inte så kompakt. Det är skönt för ögat med jämna ljusövergångar. 

Just nu känner jag att det är bra balans. Det ska inte nödvändigtvis in fler prylar. Men det ska heller inte vara färre. Mitt huvudsakliga tips till random person som vill jacka upp en bostadsyta är, som föreslagits i förra inlägget, att möblera om. Faktum är att jag under en blixtvisit i somras fick hjälp av några muskulösa väninnor att byta plats på sofforna och placera om mattan och tv:n. Det var något som inte stämde med att ha den längsta soffan längs den kortaste väggen. Även Jackie är inne på detta spår:

"A home should always evolve, yet not necessarily with new sofas, sconces and tables. The best way to keep your look lively? Do a massive (or mini) reorganization from time to time. At least every few years, recruit a few friends to redistribute everything from pictures and rugs to chaises. You'll be surprised by the magical transformation".

För övrigt menar boken att "furnitures should never smack of newness" vilket talar för min inställning att med en dåres envishet hålla kvar vid den största grå soffan som vi köpte av några grannar i dussinförurten för säkert tolv år sen. Den är lite fläckig och nedsutten. Men så hemtrevlig och skön. Och i mitt tycke - fortfarande vacker. En kemtvätt av överdragen vartannat år och vi tuffar på. 

Några andra take-aways från boken:
- Intressanta föremål massproduceras inte. Leta på andrahandsmarknaden istället. Den gula metallljusstake jag köpte för hisnande 79 kronor på Myrorna av det suspekta märket "Scandia present" visade exempelvis snudda vid någon sorts proveniens.  



- Ta in naturen i form av en kvist eller gren i en vas, ett stilleben av vackra stenar etc. Nedan en stilstudie från en väns hem - några körsbärsgrenar i ett second hand-köpt Höganäskrus.


- Låt eventuella instrument ta plats.
- Älska saker med en bra story, det ger en extra dimension till din inredning. Det behöver inte, som i fallet Jackie, vara en miniatyr av Air Force One med besättningens signaturer, det kan räcka med en sak du fått av en speciell person eller ett fynd från fjärran plats (till exempel Dalsland).
- Fundera på en gammeldags klocka i någon form, som ger ett tickande läte ifrån sig. Personligen är jag överkänslig mot tickande, men kan även förstå att det för vissa kan skänka ro och att det kan ge ett rum en känsla av liv.

Vad tror du, finns det element av Jackie K/O du kan ta med dig i ditt hem in i nästa år? Speaking of which, gott nytt år!

Mvh/
FruEfficientBadass 

Den perfekta basgarderoben - enligt mig

I början av månaden fick jag följande läsarbrev:

"Börjar med att tacka för en fantastisk blogg och bok. Jag får så mycket inspiration kring en massa saker, minimalism, städning, matlagning och inte minst ekonomi. Jag har nu grundligt läst igenom allt du skrivit om kläder, både bok och blogg, men har ändå fastnat på något sätt. Jag får inte till det i min egen garderob. Kashmirtröjor pratar du om, men vilka? Får inte heller till det med vinterskor och kappa/jacka, vad ska man ha som är klassiskt och hållbart?"

Jag skippar hela braskbiten med att stil är subjektiv och det finns hundra sätt att bygga den perfekta garderoben och går direkt på den lösning jag valt. Jag utgår nu från att du lever ett snittliv med en snittjänst som inte kräver specifikt vass outfit utan mer "kläder att trivas och se hyfsat välvårdad ut i varje dag" med stor betoning på bas. Jag utgår också från att du klär dig som en kvinna. Mansgarderoben har jag berört i tidigare inlägg exempelvis här och här. Någonting säger mig att det är enklare att vara man i de här sammanhangen varför jag inte har dåligt samvete över att nu rikta mig till mina medsystrar.

Lager ett

Mitt grundtips är att tänka i lager. Felet många gör när de är ute och vimsar i butik är att de fokuserar på topplagret. Silkiga blusar, festklänningar, kavajer, you name it. Det man istället bör vinnlägga sig om är att skaffa riktigt bra underlager. Underkläder exempelvis måste vara sköna och se till att du har en rejäl uppsättning (minst tio) av bra vardagstrosor (exempelvis de här) och sköna enfärgade strumpor (exempelvis de här). Färg är en smaksak men jag skulle säga svart. Och underkläder slits mer än allt annat i din garderob så när det börjar hänga och flänga och hålas i tån är det textilåtervinningen som gäller. Sockstoppandets tid är förbi, särskilt när det gäller tunna bambustrumpor. BH ger jag mig inte in på för det är en sådan vetenskap. På senare år har jag helt slutat med bygel eftersom jag får ont i kanterna. Istället köper jag vadderade mjuka saker i samma utförande som sport-bh (minus tightheten) som jag myser runt i (jag behöver inte ragga längre och skulle den situationen uppstå får jag väl investera i något).

Lager två

Här behöver du ett par linnen och ett par t-shirts. Personligen gillar jag HM:s mammalinnen, eftersom de är långa nog att stoppa ner i brallan. När jag säger T-shirts menar jag inte sladder-T-shirts utan tighta sköna elastiska historier. De ska inte synas, bara ligga som ett lager mot din kropp innan du lägger på lager tre. Min favorit-T-shirt har i femton år varit Sik från Samsoe & Samsoe. Så, ett par linnen, ett par T-shirts, mest svart och lite vitt. Dessa plagg köper jag nya.

I lager två börjar du också bygga outfit. Om det är kjoldag, ett par sköna strumpbyxor beroende på väderlek. Jag har inga problem att under vintertid bära tjocka icke-transparenta saker som elaka tungor (14-åringen) kallar långkalsonger. Man ser ändå inte mer än någon decimeter tyg mellan stövel och kjolkant. Är det byxdag skulle jag rekommendera två par mjuka jeans. Ett par svarta och ett par mörkblå. Märke är inte så viktigt, men däremot passform. Jag köper mina av märken som HM, Gina Tricot etc. Och när jag säger HM och Gina Tricot menar jag via Sellpy. Eftersom jag är stor stövelfan väljer jag en slim fit som lätt går att smyga ner i skaftet utan onödigt bull. Ett par jeans snittar fyra år hos mig och det beror på att jag har så få att de nöts sönder. 

Lager tre

Nu är duken preppad och du kan addera dagens smak. Även om du faktiskt skulle kunna komma undan med att bära bara basen, exempelvis ett par svarta jeans och en svart T-shirt. Det här är enligt mig nyckel, att du byggt en stomme som är såväl snygg som bekväm. Allt som läggs till är en bonus, ett sorts körsbär på kakan och du kan vara säker på att det inte glipar eller skaver någonstans eftersom basen är så noggrant utvald och utprovad. Lager tre skulle exempelvis kunna vara en skjorta eller en blus. Och/eller en kjol eller klänning. Här kan du ta ut svängarna. Färger, mönster, begagnat, flippat. Tänk bara på att försöka begränsa antalet färger och mönster (såvida du inte spelar i fashionistaligan där många mönster och färger är del av sporten). Jag brukar tänka max ett mönster. Vid färger: Max två (vid sidan av basfärgen, i min garderob: svart).

Snygg i bara bas

Lager fyra

Lager fyra förekommer företrädesvis under vår/höst/vinter. Jag avser här ett värmande lager av typen kashmirtröja, som läsaren ovan specifikt frågade om. Min personliga favorit är den rundhalsade modellen från Uniqlo för strax under tusingen. Min första prio hade varit att skaffa en svart, följt av en ljusgrå. Andra bra färger är beige, marinblått, vinrött och skogsgrönt. Tusen kronor för en tröja kan tyckas blodigt, men betänk att du kommer att älska den snudd på dagligen under de kommande tio åren. Förutsatt att du tar hand om den och lämnar in den på lagning när det börjar gå hål (för det gör det efter några år). Uniqlo har också en serie långärmade tunna men värmande tröjor (tror de är i modal) i serien Heattech, som passar perfekt under kashmirtröjan. Faktum är att Heattech-tröjorna har en sådan överlägsen passform och lyster att jag gärna bär dem som de är, till och med i mer uppklädda sammanhang. En svart långärmad tröja med perfekt rundad halslinning och ett anslående halsband gifter sig ypperligt med en svart pennkjol eller ett par svarta jeans och stövlar. De tappar dessutom aldrig formen, like evva. 

Hardware (skor och väska)

Jag fortsätter att utgå från en formula mest anpassad efter vår/höst/vinter och rekommenderar åtminstone en uppsättning skor/väska i perfekt stil och passform. Färg är en smaksak men jag skulle rekommendera svart, brunt, beige eller cognac. I ett uppstartsskede är svart enklast och mest allsidigt. Passa på redan nu och en månad framåt då skobutikerna börjar rea ut vinterartiklar till förmån för vårvaror och köp ett par riktigt kvalitativa stövlar som når en bit upp mot knät (men inte över såvida du inte siktar på den ekivoka looken). Min favorit är Geox - klassiska och sköna, som promenadskor i stövelkostym. 

Om du inte redan har en väska du gillar skulle jag ta en tur i butik och känna/klämma för att sedan köpa motsvarande produkt på Sellpy eller Tradera, till runt hälften av priset. Jag har tidigare talat mig varm för hur en smakfull märkesväska förmår att lyfta en i övrigt enkel outfit till classy så du behöver inte skämmas om du lägger ett par tusen. Alternativet, att hoppa runt mellan halvtaskiga väskor från fast fashionkedjorna, är varken bra för pengamaskin eller miljö.

Skal

Jacka, kappa, smaken är olika och jag tänker inte ge några absoluta tips, även om jag själv är förtjust i lite längre historier som värmer bra oavsett säsong. Jag har exempelvis ett par vår/sommarkappor i tunt tyg som är sköna i vårt klimat. När de är öppna känns de mer som tunna koftor och funkar i värme. Snålblåser det lägger jag till en kashmirtröja och stänger till. 

På hösten har jag på landet oljerock och i stan en mer skräddad höstkappa från Sand (10 år gammal still going strong). När vargavintern slår till har jag numera den tidigare besjungna dunkappan som verkar skydda mot allt. 

Min tes är att vi i regel har alldeles för många kappor/jackor och då är mitt tips att hitta Den Perfekta Vinterkappan och åren som kommer hellre uppdatera halsduk/mössa/handskar än att springa ut i butik och handla nytt varje höst. Är för övrigt mycket förtjust i läderhandskar och matchar alltid dessa med stövlar/väska. Kan tyckas som en detalj, men ger en sammanhållen stil. 

Hitta ditt skal


Summerat: Underkläder, linnen, T-shirts, sköna jeans och någon kjol/klänning, ett par kashmirtröjor, ett par blusar/skjortor, de rätta skalen och synkad hardware. Säkerställ en skön och kvalitativ bas som du känner dig bekväm i, då blir allt du lägger till snyggt eftersom du rör dig med självförtroende. Less is more i stilsammanhang och har du rätt bas blir det dessutom enklare att klä sig. På så vis kan du lägga tid på skönhetssömn, vilket gör skillnad för ditt yttre på ett sätt som en ny Lindextopp i syntetmaterial inte förmår att göra.

Mvh/
FruEfficientBadass


Tio bra saker att äta

Jag fick för rätt länge sedan en fråga av en läsare som läst Sparboken - En konkret guide till ekonomiskt oberoende. I något sammanhang beskriver jag hur man, istället för att lida över saker man tvingas ta bort i ett frugalt liv (tänk: slentrianshopping i MOS) ska fokusera på att lägga till sparkompatibla goodies av typen måla kroki eller samla kottar. Den parallell jag drog var en bok jag för många år sedan läste som heter "Detox - 14 kurer för energi och harmoni". Den säger ungefär så här: Ät vad du vill, men se till att lägga till en fyra-fem hälsofrämjande livsmedel varje dag. 

Det jag upptäckte när jag började applicera detta tänk var att jag då inte fick plats med lika många kanelbullar eller banana splitz. Detoxparallellen var bara en passus, men läsaren var intesserad av att veta vilka dessa "avgiftande" livsmedel var. Eftersom boken låg i källaren i Stockholm och vi då fortfarande hyrde ut kunde jag inte gå hen till mötes. Men vid min senaste visit fick jag fatt i boken, så här kommer leverans. 

Topp-10 detoxlivsmedel (enligt Helen Foster, bokens författare)

1. Äpplen. Enligt boken har "forskare i Ukraina använt äpplen för att rena området runt Tjernobyl efter kärnkraftsolyckan". En googling gav emellertid inte belägg för det påståendet. Däremot hittade jag en artikel från i år med den kittlande rubriken: "Ukraine seized vodka made from Chernobyl apples. The scientists who made it want it back". De kanske är en annan sorts detox på spåren?

2. Avokado. Innehåller "glutation" vilket bekämpar fria radikaler. Reservation för att jag för inte alltför länge sedan hörde att det där tugget om fria radikaler är överdrivet. Jag vill till och med minnas att fria radikaler kan vara bra. Och det visade sig finnas källa på det.

3. Kronärtskocka. Tydligen ökar den produktionen av galla, som i sin tur "transporterar gifter till tarmen där de kan föras ut ur kroppen". Orkade inte riktigt hitta källa på just det, men en hälsosajt jag besökte säger att grönsaken i fråga renar levern.


4. Rödbetor. Här menar Foster att rödbetan absorberar giftiga metaller. På sedvanligt Fostersätt förs anekdotisk bevisföring, denna gång kring "det förorenade gruvsamhället Leadville i Colorado som använder rödbetor, morötter och bananer för att filtrera bort 70 procent av föroreningarna ur vattnet". Här hittar jag faktiskt en länk, långt ner i sökresultat som företrädesvis handlar om "banan- och rödbetssmoothie" (bläk) med den kryptiska länktexten: "LEADVILLE - An entrepreneur's novel idea to use plants to absorb ... for their absorption abilities - carrots and spinach, beets, radish, canola, ...". Men när jag sen klickar på länken står det att "Our service is currently not available in your region". Någon i USA med tillgång till Denver post får gärna grotta vidare i frågan.

5. Korsblommiga grönsaker. Det vill säga brysselkål, grönkål, spenat, vitkål som enligt utsago innehåller glukosinolater som stimulerar levern att producera viktiga enzymer.

6. Vitlök. När man pressar eller krossar den bildas allicin som omvandlas till ett svavelbaserat ämne i kroppen. Vilket, underligt nog, är bra.

7. Kiwi. Återigen tugg om antioxidanter. Antar att kiwin kan bytas ut mot random frukt med mycket C-vitamin. Även potatis innehåller C-vitamin, särskilt i skalet varför jag aldrig skalar dem.

8. Katrinplommon. "Det ultimata antioxidantiska livsmedlet" med "dubbelt så mycket antioxidanter som blåbär".

9. Alger. Binder tydligen radioaktiva ämnen vilket kan vara ett tips till de ukrainaforskare som vill ha sin radioaktiva sprit tillbaka. Dessutom, säger Foster, innehåller alger mineraler så som järn, jod, kalcium och magnesium. Ordningsfråga: Var skaffar man alger och hur äter man dem?

10. Vattenkrasse. Enligt Foster har brittisk forskning gjorts som visat att rökare som givits vattenkrasse "utsöndrat högre halter av cancerogena ämnen i urinen" än de som inte givits vattenkrasse. Jag ställer mig en liknande fråga där: Vad är det och var sourcar jag det? Klorofyll finns tydligen också, vilket ska bidra till att bilda friskaröda blodkroppar. Men då tänker jag så här: Innehåller inte alla gröna blad klorofyll?

Förutom denna lista ges en sorts "bubblarlista" och det var väl främst här jag hämtade mina valda livsmedel:

  • Ägg
  • Bananer
  • Morötter
  • Vatten
  • Paranötter
  • Sparris
  • Tofu
  • Alfalfa
  • Kli

That's it folks. Jag passar på att önska er alla en riktigt god jul. Kör försiktigt och ät lite extra bryssel- och grönkål från julbordet. Och undvik rysk äppelvodka om den bjuds.


Mvh/
FruEfficientBadass

Vår dysfunktionella jul

Nu står den så kallade "glädjens högtid" inför dörren. Jag är rätt säker på att den som myntade uttrycket inte haft en ångestriden person i hushållet eftersom det är en utmaning att släppa fram sprudlande känslor när ens livskamrat i tanken jagas av dementorer dygnets vakna timmar. Nu har vi (jag säger ”vi” eftersom jag efter att skickligt ha gjort mig själv till medberoende deltar i allt min man går igenom) emellertid börjat i KBT och jag tror ta mig tusan att det börjar få effekt. Det är små, små förändringar. Hans kroppshållning, hans sätt att interagera med barnen. Det faktum att han numera försöker planera sin dag snarare än låta ångesten styra. Jag kommer troligtvis att skriva spaltmeter om KBT framöver. Men inte nu, för vi ska tala jul. Årets gran illustrerar för övrigt perfekt vår lite skeva familjestatus.

Dysfunktionell gran

De områden jag identifierat som ekonomiska slukhål är följande (fyll gärna på):

1. Resor

Den absolut mest frugala åtgärden du kan göra under jul är att inte resa över halva jordklotet. Det sägs att det även är bättre för miljön. Och ska man åka utomlands på vintern är det en bra idé att göra det när inte alla andra i världen vill resa, förslagsvis en random vecka i mars när man är som allra mest less. I år spelar ju corona med i det frugala spelet så du kan utan dåligt samvete stanna hemma as in hos DIG, du behöver inte ens bila eller åka tåg över landet för att kontaminera släktingar.

2. Julklappar

Begagnat is king. Många av de paket som skymtar under vår dysfunktionella gran är från Sellpy. Vi har också skaffat saker de små liven kan stoppa i sina munnar, av typen godis. En och annan nyttopryl ligger där också, som underkläder eller ny skolväska. Men genom att krydda respektive barns anrättning med något nytt och fancy (som ett gift pack från Rituals eller ett par airpods) hoppas jag att de inte upplever julen som alltför sparsam. Åtminstone inte till den gräns att de behöver gå i terapi för det. Och skulle så bli fallet kommer jag att rekommendera KBT.

3. Julmat

I år har vi valt en slimmad lösning. Vi har lagt öronen mot rälsen och lyssnat efter vad barnen verkligen vill ha. Ska man summera det landar det i sju-åtta rätter varav hälften ni säkert kan gissa (slakteriavfall). Vis av tidigare år är vi heller inte så långvarigt förtjusta i julmaten utan det är just jullunchen innan Kalle som är viktig. Den absoluta favoriten för alla i familjen är ägghalvor med gräddfil, rödlök och två sorters rom och det är en hyfsat billig splurge. Och franska ostar då. Och stekt grönkål. När jag tänker efter är det ganska mycket som är gott, men man behöver inte ta i från tårna för det.

4. Julblomster

Granen är huggen av en ångestriden man, vilket kanske framgår. Sällan har vi haft en så gles och sned historia. Den mötte troligtvis sitt öde precis i början av tomtgränsen, eftersom min man inte är så sugen på att ströva i skogen i timmar på utkik efter den perfekta granen (och man kan dessutom inte ströva på vår tomt i timmar, men väl en kvart). Kostnad gran: Noll kronor. Dörrkransar har vi lyckats få upp i såväl Stockholm (hashtag lura tjuven) som här och de är samtliga konstgjorda så ingen kostnad där heller. Hyacinter etc. kan vi inte ha på grund av katt (de är tydligen giftiga) och min man fick en fin blomsteruppsättning med amaryllis av sina tennispolare. 

Jag uppskattar att vi köpt julklappar till barnen för runt tre tusen kronor totalt. Inget till oss vuxna eftersom det vi önskar oss mest är något man inte kan köpa för pengarna nämligen själslig frid. Julmaten lär väl ändå generera en merkostnad på en tusing. Men övrigt är nollat. Så, fyra tusen för fem pers. Hur frugal är din jul?


Mvh/
FruEfficientBadass

SparTIPS

Jag har ju skrivit mer än tusen inlägg på bloggen nu vilket gör att mina sparknep får anses vara uttömda. Guldkornen har jag ju dessutom paketerat i Sparboken - En konkret guide till ekonomiskt oberoende. Så vad fan gör ni här? Jag känner dessutom att jag blivit sämre på att spara de senaste åren. Det händer att jag köper dyrkaffe på stan och bokar "lugn avdelning" på SJ trots att det kostar en hundring extra. När barnen går in i hard core tonår drar det också iväg pengar på en annan nivå än tidigare. Om någon för två år sedan frågat mig hur jag ställt mig till konceptet North Face-jacka 2 500 kronor hade jag fått mig ett gott skratt. Men nu, i stormande högstadieturbulens och ett barn med en över snittet utvecklad manipulationsförmåga (jag är så stolt), sitter man där, 2 500 kronor fattigare med skrattet i halsen.

Dessa saker satt jag och funderade på i min lugna avdelning på tåget mellan Hudik och Stockholm för en dryg månad sedan. Jag måste ju kasta till er något, några saftiga hundben av lutheranskt självspäk i syfte att göda ISK:en. Så jag mixade en av min mans bensodiazepiner med koffeintablett och ägnade mig under sträckan Uppsala-Stockholm åt det som på corporate bullshitiska kallas brainstorming. Ta det för vad det är:

1. Gör en frugal food-challenge en vecka per månad. 

Tro det eller ej, men det finns massor av inspiration på YouTube. "Ät för $1.5 per dag" eller "$10 per vecka". Det är i stunder som dessa jag blir så avundsjuk på er som bor i singelhushåll. Jag hade LÄTT kunnat göra detta. 



Med kräsna barn och man blir det inget av den varan. Men för dig som inte lever under dessa villkor: Gör't! Det är ju bara en vecka per månad.

2. Ta ett kvartals köpstopp

Inget nytt varesig i denna bloggosfär eller på den här bloggen. Men icke desto mindre ett genialt sparknep. Dessutom kul eftersom du tvingas bli kreativ. Passa på att arrangera din garderob på bästa möjliga sätt så att du känner dig rik och välklädd snarare än fattig och ful. Jobba med "negative space", d.v.s. att skapa gott om utrymme mellan plaggen och skorna. Ha i hallen enbart det ytterplagg du för tillfället använder. Putsa dina skodon, torka ur din väska, håll ordning. Sååå tillfredsställande. Köptstoppet inkluderar naturligtvis allt, inte bara kläder. Inredning kan följa samma princip. Istället för att köpa på dig nytt stuvar du om det du redan har. Att möblera om är ett mycket underskattat nöje. Töm ett helt rum och börja om från scratch. Gör planskisser som du färglägger, plocka in små smultron av skönhet i ditt nya utrymme från andra utrymmen. 


3. Avveckla allt

Ägna sista veckorna i december åt att säga upp allt. Streaming, abonnemang, prenumerationer, onödiga försäkringar. Januari blir ditt purgatorium. Låter det trist? You're darn right it is. Du får helt enkelt trösta dig med undermåliga ersättningsprodukter såsom långpromenader (förslagsvis med den kostnadsfria ljudboksappen Biblio) samt umgänge med andra människor. När månaden går mot sitt slut kan du utvärdera och plocka tillbaka den tjänst du saknar mest. Förhoppningsvis har du nu strypt några hundringar per månad. Vilket visserligen är lort jämfört med kostnaden för att äta utelunch varje dag, men känns bra i en frugal själ.

4. Straffa dig själv

Apropå utelunch. Varje gång du irrar in i detta vansinnesköp, tvinga dig till ett obehagligt straff. Om du liksom jag är känslig för tanken på naglar in i gnisslande bomull kan det vara en framkomlig väg. Likaså att sova på golvet en natt eller ta en två minuter lång iskall dusch. De dagar du har med lunchlåda däremot, får du sova i din mjuka säng, duscha varmt och du behöver inte peta med nageln i bomull. Det kan tyckas som ett fånigt knep, men jag tycker att det låter kul. Lite squid game i vardagen. Dessvärre äter jag bara hemmaluncher så jag vet inte hur jag ska kunna applicera upplägget för egen del.

5. Börja planera för semestern

Det är bara ett halvår kvar till sommarledigheten nu så dags att börja planera för en dussincharter all inclusive resort experience. Eller inte. Sondera STF och skissa upp två inrikes resmål av vilka du under våren sedan väljer ett. Boende, resalternativ, aktiviteter, sevärdheter, försök att täcka in allt inklusive budget. Fundera också kring vänner, släktingar och bekanta: Finns det någon vars sommarhus du kan hyra eller ännu bättre - byta bostad med? 

Planeringen är halva nöjet och genom att suga på karamellen i flera månader ökar dina nivåer av lycka och tillfredsställelse (källa: jag). Dessutom kan det trilla in tips längs med vägen om du har korn på ett specifikt resmål. En kollega kanske har varit just där och kan komma med värdefulla tips. Du ser ett resereportage på TV eller fångar upp något i en tidning. Planering is king.

Det var det. Och naturligtvis håller du baslinjen genom att mest äta knäckebröd och göra ditt eget toalettpapper. Fler tipz inför upptakten till 2022, bästa sparåret evva?

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s: Tack läsare som hörde av sig med poddtips, ska lyssna. Och på din fråga vad som kom först - JBP eller depressionen - är svaret JBP. Även om jag inte tror att det finns något orsakssamband att tala om. D.s.

Tankar inför framtiden

År 2021 har varit ett prövningarnas år. Efter ett år av coronaprövningar. Efter 18 år av yrkesmässiga prövningar ink. småbarnsårsträsket. Buä buä. Jag fick i alla fall ett par års slack innan skiten slog i fläkten på riktigt och det är jag stort tacksam för. Och jag ska inte beklaga mig nämnvärt. Min man lever ju och otroligt nog är han i fysisk toppform, givet alla de ångestutdrivande power walks vi tagit under året. Och det är ju inte första gången någon blir anhörig till någon med psykisk ohälsa, även om min mans depression varit next level med inläggningar och elbehandlingar. Och ni har väl hört: Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Ingen idé att gräma sig, bara att hugga i och blicka framåt.

Jobbsökandet under hösten har gått dåligt. Jag har ändå vidgat mitt sökande till att inbegripa själavidriga tjänster inom försäljning. Kanske är det mitt besvärande cv-hål som spökar. Eller så är det vid 45 som man sållas bort. Jag minns ju från egenorkestrerade rekryteringar hur lätt det var att dra upp ett idealspann mellan 32-37. Möjligen stinker mina ansökningar av mitt förakt vilket också skulle kunna bidra till tidig bortsållning. I nuläget är det heller ingen ko på isen. Vi har deg nog att sitta still i båten ett antal år. Det hade emellertid varit retligt att slakta för mycket pengamaskin när den är så liten och skör. Det är dessutom nu, efter två mille, som ränta-på-räntaeffekten blir riktigt göttig förutsatt att det är bra börsår. Så någon form av inkomst bör komma in. 

En bra sak som hänt under året är att min rygg verkar ha blivit bättre. Jag ska på intet vis ropa hej, men efter ett halvår med OMT-sjukgymnast känner jag mig både smidig och stark. Jag utmanar inte ödet genom att lyfta tunga saker, men vardagen är mer eller mindre problemfri. Det måste den vara, för om jag kraschar kraschar hela familjelogistiken. Men med bra rygg öppnas dörren för gig inom vårdsvängen. Och här är min avancerade och sluga plan: Söka sommarjobb inom hemtjänsten. För att därefter bita mig kvar som timvikarie. 

Jag misstänker att min gamla redaktion kommer att höra av sig i början av året för att erbjuda sommarjobb. Ur ett kortsiktigt löneperspektiv är det naturligtvis att föredra eftersom jag uppskattningsvis tjänar 30 procent mer som reporter än som vårdbiträde. Men långsiktigt finns få eller inga utsikter till timvik eller liknande varför jag ändå lutar åt hemtjänsten. Varför hemtjänsten och inte jobb på vårdavdelning? Behöver jag belysa det uppenbara:

1. Slippa jobbiga kollegor

2. Minimalt med chefskontakt

3. Fritt arbete

Ni som redan jobbar inom hemtjänsten hånskrattar nog åt punkt tre eftersom även detta jobb är rätt uppstyrt med en gedigen dagslista på brukare. Men det är ändå något annat än att hasa runt i korridorerna på ett boende. Man flänger runt i sin lilla bil, besöker olika hem, ser lite dagsljus etc. Jag tror att det kan vara för mig, förutsatt att jag håller mig borta från osmarta lyft. Det skulle räcka med en sjutusen netto per månad för att skona ISK:en de kommande åren. Jag gillar också tanken på just inhopp. Att kunna ta ställning på daglig basis kring huruvida man vill jobba. Att ha dagar i sträck då man inte jobbar. Det blir en känsla av frivillighet som jag är starkt attraherad av. 

Vid sidan av det har jag/vi inte så många fler livsplaner för tillfället. Allt handlar ju om att min man ska börja må bättre. Jag tänker inte gå in på alla turer och experiement med nya läkemedel vi varit igenom under året för då skulle jag söva er till tristesskoma. Men låt oss säga att vi sänkt tröskeln för vad som är acceptabelt. Från "tillbaka i ursprungsform" till "slippa ha svår ångest på daglig basis".

I november satte jag honom efter tips från läsare på olika kosttillskott. Det finns de som menar att vissa brister kan bidra till depression. Särskilt brist på olika B-vitaminer. Int' vet jag, men det är inte första gången jag i ett tillstånd av desperation lockas av anternativa spår (bioresonans någon?). Min man är oerhört skeptisk till allt alternativt, så jag passade på att föra in kosttillskotten medan han gick på elbehandling och hade dåligt minne.

Till er som sitter och grämer er i kontorsbåsen och längtar till FIRE: Om du mestadels mår bra i kropp och själ, och dina närmaste gör detsamma, gläds åt varje dag. Och känner du att det barkar åt fel håll, exempelvis att du är på väg in i utbrändhet eller dylikt, vidta omedelbart åtgärder. Säg upp dig om så skulle behövas. Ingen pengamaskin kan ge dig hälsan åter om du trillat dit bigtime. Såvida du inte behöver en ny njure och med din pengamaskin kan köpa en på svarta marknaden (inlägg to come).


Mvh/
FruEfficientBadass

Bowl med lax & sojamajonnäs

Ett receptbidrag från ett av barnen, från Tiktok såklart. Jätteenkelt och gott.


Ingredienser

3 dl jasminris
2 bitar lax
2 avokados
½ paket noriark, varje ark delas i fyra delar
1 dl kimchi
1 dl majonnäs
Japansk soja

Tillagning

1. Koka riset och ugnsstek laxen på 200 grader i 15 minuter.

2. Blanda majonnäsen med 2 tsk soja och lägg i en skål.

3. Finhacka kimchin och lägg i en skål. 

4. Ställ fram skålar med kokt ris, lax, skivad avokado, kimchi och sojamajonnäs. 

5. Var och en lägger upp ett lager ris på sin tallrik. Därefter lägger man på en laxbit (en tredjedels lax räcker), mosar den med en gaffel och blandar in den i riset. 

6. Häll på en skvätt soja och blanda in i lax- och risblandningen.

7. Ringla över sojamajonnäs i valfri mängd.

8. Fyll 1/4-dels noriark med risblandningen. Toppa med avokado och kimchi efter smak.

Rättens ekonomi

Ingredienserna kostade runt 110 kronor och då räckte det till fem personer och en matlåda.

Mvh/
FruEfficientBadass


Vardagsvärden

Det finns Industrivärden och det finns Vardagsvärden. Den förra är ett investmentbolag man bland annat får om man köper Spiltan Aktiefond Investmentbolag, en fond som hjälper mig på vägen mot sant ekonomiskt oberoende (det ursprungliga måltalet hägrar än). Vardagsvärden handlar om sköna (och helst snygga) kläder. Men som den Coco Chanelska sägningen ”Lyx måste vara bekvämt, annars är det inte lyx” antyder så går ofta komfort och stil hand i hand. Möjligtvis med undantag för saggiga mjukisbrallor, foppas etc. Jag har aldrig tyckt att sådana plagg är särskilt bekväma eftersom jag känner mig bulkig och ful i dem. Men jag har noterat att alla barnen gått igenom (två ur det tack och lov) mjukisbrallefas med hänvisning till just bekvämlighet. 

Jag är frusen och därtill kinkig med hudnära material. Det får inte stickas, varför lammull och övriga ullar går bort. Syntetiska material (med undantag för fleece) likaså. Merinoull kan passera, men bara nästan. Jag tycker inte att det värmer sådär jättebra heller och när det väl värmer blir det för varmt. Återstår: Kashmir. Jag har i nuläget två tröjor för sommarbruk och tre för vinterbruk. Exakt samma modeller, bara olika färger. Jag skulle tro att de snittar sju bruksår i min ägo.

Varför bära kashmir på sommaren? För att vi bor i Sverige, där det lika gärna kan vara 12 grader och snålblåst i juni. Dessutom anpassar sig kashmiren på ett magiskt sätt efter rådande temperatur. Är det kallt värmer den och är det varmt svalkar den. Det ultimata materialet. Snyggt och hållbart. Enda nackdel är priset (och att de ska handtvättas i balja, vilket har kommit att bli en kär ritual). En kashmirtöja (100 procent, inte något uppblandat skit) kan gå loss på tusenlappar. På Uniqlo kostar de en knapp tusing. Men på Sellpy kan du få en förägd för knappt hälften. I november köpte jag en vinröd i perfekt skick för 399 kronor. Det var på intet vis ett spontanköp. Jag har letat efter en vinröd kashmirtröja i klassiskt snitt i runt tre år. Visst har jag hittat dessa tröjor. Men de har varit nya med tillhörande prislapp. Men nu är den min, burgundy cashmere, och jag njuter varje dag jag bär den. Inte bara varje dag utan även varje timme och minut. Det känns som att den omfamnar mig med sina små lena gethår.

T v: Sellpy 399 kr. T h: Zalando 1 545 kr.

En annan sak som omfamnar mig är den bruna dunkappa av obskyrt märke jag köpte på Sellpy i somras. Jag förstår inte varför jag inte tänkt på detta tidigare. Dunkappa är ju Plagget För Mig. Över snittet varmt, går ner på låret för maximal täckning och dunet är så värmeeffektivt att det inte behöver bulkas upp till tjocka lager. Tidigare envisades jag med att bära vanliga vinterkappor i ulligt tyg som i bästa fall skyddade mot vind för att under rysskyleangreppen byta till en jättestor täckjacka av något sportmärke. En jacka så otymplig att jag knappt kunde gå rakt. 

I dunkappan ("Aigle" från Sellpy 270 kr) är jag emellertid i mitt rätta element. Efter att ha rippat loss tingeltangel av typen pälsrandad luva och ett poänglöst skärp, var det bara att stiga i och erfara den underbart milda värme som enbart oetiskta fågeldun förmår leverera. Till den köpte jag en vit halsduk i kashmir för 130 kronor. Noll stick och ok färgkombination. Till detta bär jag en vit stickad mössa med fleecefoder (loppisfynd, tror ej på lusöverföring via mössor, har med tre barn lärt mig hur de väljer att göra transit) och ett par skinnvantar med pälsfoder. 

Varför denna omständliga utläggning om mina vinterkläder undrar vän av ordning, det vill säga du. Eftersom dessa second hand-fyndade klädval ger mig värde i vardagen, vardagsvärden. Jag gläds KONSTANT åt att slippa frysa. Detta eftersom bibehållen kroppstemperatur är ett så kallat riktig behov. Du kan hitta det längst ner på Maslows behovstrappa till på köpet. Jmfr: Reashopping två festblåsor som kommer att hånle åt dig från garderoben i åratal framöver med prislapparna fortfarande kvar. 

Pengar är kung och då särskilt om de används på ett målmedvetet och riktat sätt i syfte att skänka just dig glädje och välbefinnande i just din livssituation. Jag har noll dåligt samvete för ovan inköp (även om dun inte är helt kosher tänker jag att kappan i fråga nog hamnat på tippen om inte jag köpt den, Sellpy pratade ner varan med ord som "fläckig krage" och "saknad bygel", saker jag knappt noterade). Nu råkar jag ha hittat mina drömplagg på Sellpy, men jag hade heller inte haft dåligt samvete om jag lagt 1 545 kronor på tröjan från Zalando eftersom jag vet att Pris Per Användning om tio år varit nere och snuddat på kronan. Ögona på bollen konsument, köp det du verkligen behöver och älskar. Bli varm och snygg till på köpet.

Har du lyckats med några Maslowkompatibla köp på sistone?

Mvh/
FruEfficientBadass

Näste man till rakning

Fjortisen har visat visst intresse (läs: stort intresse) för att tidigt få tillgång till sitt barnbidrag. Det handlar naturligtvis om villfarelsen att man för 1 200 kronor per månad kan leva som en kung och köpa allt skit på Plick och Shein och vad de nu heter, och ändå ha tusen kronor kvar. Jag var själv av den åsikten i den åldern, att jag skulle kunna förvalta studiemedlet mycket bättre än morsan. När jag sen stod där med egen budget var det inte lika kul. Liksom "Vinterkängor 800 spänn?????". Men living by trying, så jag uppmuntrar hennes initiativ. Med ett aber: Två hundra ska investeras i aktier varje månad.

Fjortisen får ISK

Därför påbörjade jag excercisen med att starta fjortis-ISK i november. Det var ganska enkelt fixat. Svårare att hitta hur man gör månadsöverföringen från Kuckelimuck och att skaffa mobilt bank-id (ej att förväxla med snarlika "säkerhets-id") vilket i vanlig ordning resulterade i en en timmes lång telefonkö med nämnda institut #hatakuckelimuck. Kan de inte på ett pedagogiskt vis förklara förfarandet? Jag menar, jag är inte mer boomer än någon annan, men att förstå att man a) först måste ge barnet "tillstånd" till ett säkerhets-id för att sedan få dem att b) själva logga in med nämnda säkerhets-id och begära eget bank-id, var en inte helt intuitiv kundupplevelse. "Ja, vi får en del samtal" som den stackars kundservicemedarbetaren uppgivet sa. 

Anyhow, ISK nu öppnad. Som vissa av er kanske minns fick äldsta barnet 50 000 kr på egen ISK på 16-årsdagen. I syfte att uppnå någon form av rättvisa förde jag till 14-åringen nu över värdepapper (Spiltan) till ett värde av 40 000 kronor. Väl medveten om att hon kanske landar över 50 000 på 16-årsdagen. Men hell, allt kan inte bli 100 procent rätt och riktigt hela tiden. Jag har också lagt in en månatlig överföring på 200 kronor från barnbidragskontot i Kuckelimuck till hennes ISK på Avanza. Eftersom hon nu har mobilt bank-id kan hon löpande gå in och götta sig i marknadens up and downs. 

Köpa själv eller auto?

En vän till mig har ett barn i samma ålder som min 14-åring, d.v.s 14 år smartass. Han är oerhört intresserad och vaken, trejdar i princip varje vecka. Hans börsavkastning har varit mycket god de senaste åren, även om morsan fortfarande leder med sina indexfonder. Poängen är emellertid att få honom varm i kläderna och intresserad. Min fjortonåring kommer enligt min initiala bedömning inte att uppvisa samma intresse för innehaven per se. Hon snackade lite löst om "Apple" men vi enades till slut om ett månadsuppdrag på Länsförsäkringar Global Indexnära (och i det fall hon får lite extrapengar i form av sommarjobb/presentpengar kan hon pinpointa specifika aktier). 

Däremot verkar hon uppspelt över att ha en så hisnande summa som 40 000 i eget namn. Min förhoppning är att hon då och då gluttar in på ISK:en och ser vad som händer. Går börsen ner får vi prata om det. Går den upp får hon känna på den. Hon frågade vid uppstart om hon fick använda pengarna och jag sa väl något i stil med att "pengarna är dina, men tanken är att de ska bygga framtida frihet så att du slipper bli någons bitch" MEN skulle situationen uppstå (ex. ett år med grym avkastning) så är det ju inte förbjudet att skumma ölen en smula och plocka ut en tusing eller två för conspicuous consumption. Varpå hon drog fram en bild på en svindyr dunjacka vilket helt förstörde stämningen i vårt finansiella samtal (särskilt eftersom hon för två månader sedan fick en i mitt tycke svindyr dunjacka) vilket hon försökte rädda med att det var "ett skämt" vilket jag tror så mycket jag vill på. 

I vilket fall. Barn nummer två sjösatt. Vad hon gör av det och vad som kommer att ske framgent är oklart. Men en sak är säker: Hon kommer vid flytt hemifrån ha mindre kontaktskräck med börsen än snitt-svenne-banan-utflyttaren. Bara att med några fingeravtryck kunna komma åt och se sina innehav, vilken grej. 

Tiden förbannat viktigt och andra truismer

En tanke som slog mig var också: Hur mycket mer värd är denna excercis jämfört med merparten av de ämnen hon för tillfället tillgodogör sig i skolan? Kämpa för betygen i all ära, men de största entreprenörerna jag varit i kontakt med under yrkeslivet har inte varit några skoless. Däremot har de tidigt förstått värdet av att bygga just värden, antingen i företag eller i investeringar. Det känns helt enkelt livsnödvändigt, såvida man inte planerar ett liv ur hand i mun. Med tanke på att fjortisen i nuläget överväger "nagelskulptris" som valid occupation känns övningen extra viktig. Inget ont om entreprenörer på nagelområdet, det finns säkert god intjäningspotential givet nutidskvinnans osunda fixering vid gelnaglar, men det är inte Boston Consulting Group-lön vi snackar om. Men som vi alla vet: Time in market is king och att börja vid 14 är inte kattskit. 

Har du en fjortis och hur nära är hen börsa?


Mvh/
FruEfficientBadass