Jag har ju under ett antal år förhävt mig gällande mitt årligen återkommande sopplockarprojekt. D.v.s. att jag går längs med min landsväg och plockar upp sopor i vägrenen som jag sedan åker till återvinningen med (kallas tydligen för plogging). Första året på landet - för tre år sedan - vill jag minnas att jag behövde packa hela bilen full med påsar samt brokiga sopor av typen trasig vägskylt, ett däck och en mindre skog av trasiga plogpinnar. Förra året - betydligt färre påsar. Och i år - fyra stycken.
Detta är oerhört satisfying, som barnen skulle sagt. Det tyder på en av två saker (troligtvis den senare): Folk har sett mig, a.k.a dygdemönstret, gå och samla sopor och därför fått dåligt samvete och slutat slänga ut take-awaylådor och folkölsburkar ut ur bilfönstren ELLER så var första årets insamling en ackumulerad insamling från de senaste 250 000 åren och det jag nu plockar är bara årets skörd.
MMM sa någon gång något i stil med att det man behöver för att bli en lycklig människa är följande tre komponeneter på en dag: Vara ute. Göra gott för sitt närsamhälle. Röra på sig. Sopplocket är check på alla tre. Har iofs för mig att han även sa något om intellektuell stimulans och där går jag bet, minus att jag försöker lyssna på ljudbok av tveksamt deckarslag.
Personligen tror jag att min egen dragning till den årliga dikesrensningen handlar om en annan sak nämligen min oförmåga att hitta svamp. Jag är gift med en svampplockare som får kickar av eonlånga kantarellräder. Han kan alltså komma hem efter tre timmar i skog med fjorton svampar och hävda framgång. Jag har en gång i livet hittat kantareller och då råkade jag trampa på dem. Visa mig en svampbok och jag somnar, det går för långsamt. Det är inte en slump att min favoritstation på Gröna Lund var "Vinst-varje-gång", även om vinsterna var av dubiös karaktär och troligtvis värda mindre än insatsen. Spelar ingen roll, det handlar om action, synliga framsteg. Och när man samlar skräp i vägrenen en dag i maj är det i sanning vinst varje gång. Men så se då bara en sådan goding, en av många, synliga ungefär var femte meter:
Och även om rensning av sammanlagt åtta km diken kan tyckas vara en petitess sett i det stora hela så är det MIN petitess. Mitt bidrag till den lokala miljön. Och vad annat kan man göra - förutom att dra ner på international high travel och sopsortering - än att sopa framför sin egen dörr?
Plockar du skräp och om nej - är du ond?
Mvh/FruEfficientBadass
Är ganska ond 😀 men slänger iaf inget själv ute. Plockar dock glasbitar om det ligger på marken där vi går med hunden.
SvaraRaderaMMM är en viss man hade tänkt och bocka av utomhus och aktivitet idag men kanske skulle lägga till en insats för omgivning.
Bra jobbat med vägen och pluspoäng att du håller i och gör det år efter år...
Som ensamstående kvinna utan bil, hus, barn, pengar och inte ens en katt, skulle skräpplock och dikeshopp resultera i gatlopp. Mentalt inrullad i tjära och fjädrar och ett nytt namn typ SopElsa. Ökänd på byn och svårt att besöka Ica-affären, där jag gärna skulle vilja dumpsterdyka men av rädsla, inte ondska låter jag bli.
SvaraRaderaHade gärna läst din blogg!
Radera/Arbetsplanen
+1
RaderaJag plockar sällan skräp. Ogillar överlag att ta reda på efter andra.
SvaraRaderaKör du med nävarna eller har du en såndär plockare?
/Arbetsplanen
Min eleganta farbror ploggade långt innan ordet uppfanns. Kunde tvärnita på en raksträcka, backa 50 meter, hoopa ur bilen och kasta in något lite större skräp i bakluckan. Han hade alltid tunna skinnhandskar med sig som han tog på sig när han plockade skräp i la ner i medhavd plastpåse. Hans fru och barn tyckte ibland att det blev lite pinsamt (det här var för 30-50 år sedan). Men det var alltid snyggt i hans närområde. Perfektionism som spillt över utanför huset och tomtgränsen.
SvaraRaderaÄlskar't! Har inga tunna skinnhandskar. @Arbetsplanen: Har inga hjälpmedel eller ens trädgårdshandskar. Till gemet hör att jag blir lite skitig om händerna så att jag får det där tillfredsställande bruna vattnet i handfatet efter avslutad tur. Det finns säkert en psykiatrisk beteckning för det jag ägnar mig åt.
RaderaPlockade upp två krossade vinglas utanför ett dagis idag på morgonen, passerar där på hundpromenaden. Inväntar nu känsla av lycka. //Peter S
SvaraRaderaGuldstjärna!
RaderaLigger ofta skräp i strandkanterna längs min promenad, sånt som sköljts iland med vågorna, så då och då är en påse med och jag plockar.
SvaraRaderaSkräp i vattenbryn är ploggingens motsvarighet till murklor - bästa plocket. Har själv mycket svårt att hålla mig längs Djurgårdens vatten men vet ju att de har en stor personalstyrka som är betald att ta hand om det. Som någon sa nedan, man vill ju inte göra folk arbetslösa.
RaderaJag plockar skräp. Så enkelt och konkret sätt att göra det fint. Vill också gärna att andra ska se mig så de fattar att skärpet inte bara försvinner av sig själv. Heja oss!!
SvaraRaderaSkulle kanske inte kalla mig ond, men mån om mina barns psykosociala miljö - här i förorten skulle tonårsdottern med "passa in"-ambitioner bli helt förstörd om hon fick höra "Jag såg din mamma gå och plocka SKRÄP"! Min syster ägnar sig åt digital skräpplockning, hon rättar sakfel i Wikipedia-artiklar. Jag borde hitta något liknande.
SvaraRadera"bli helt förstörd om hon fick höra "Jag såg din mamma gå och plocka SKRÄP"! " Haha! Stor igenkänning i problematiken. Nyckel är att inte berätta det för dem. Själv skjutsade jag på grund av punktering 14-åringen till skolan i grannens vita Volvo 240 häromdagen. Hon bad att få bli lämnad en bit från skolan men trots att jag gick henne till mötes kom två blonda, fake-lashade brudar och på amerikanskt high-school-manér stannade och liksom gap-pekade när de såg dottern i bilen. Gäsp på tonår.
RaderaPåminner mig om förra året när min dotter hade en period där hon plockade skräp hela tiden. Tror inte områdets lekplatser varit renare någonsin, hon lekte inte utan skulle bara slänga skräp
SvaraRaderaSaknar info: Är dottern gullig toddler eller medveten tonåring?
Raderahahah, fortfarande en gullig toddler, var 1,5 år förra året..
RaderaPlockade skräp i helgen. Fast inte på det där miljöfrämjande och volontärmässiga sättet. Det som får en att under stundom ändå tro på människans förmåga att lyfta sig till något högre. Alls icke. Nog för att man ogillar nedskräpning och förfulning av naturen. Fattas bara.
SvaraRaderaNej, saken var den att jag befann mig i återvinningsrummet i bostadsrättsföreningen. Hade precis kastat matavfallet i den för ändamålet avsedda bruna tunnan, när blicken fastnade på något avvikande. Strax intill fanns en stor grön plastcontainer. En sådan som inte sällan visar sig härbärgera ett fasansfullt lik i olika deckare lite nu och då. Där fanns nu inget mordoffer i soptunnan men väl deckare. Massor av deckare. De flesta skrivna av Agatha Christie men också av andra.
Som litteraturberoende och sparorienterad existens var man nu plötsligt teleporterad från ett vämjeligt soprum till ett nobelt antikvariat. Förvisso ett gratisantikvariat, men ändå. Efter en stunds rotande bland avfallet hittades en intressant bok. Den var internationellt prisbelönt och verkade vid ett första påseende både hel och ren. Högg tag i den och drog iväg innan någon från grannskapet skulle komma på ens belägenhet.
I förstone nöjd över smash and grabb jobbet började emellertid eftertankens kranka blekhet snart att göra sig påmind. Herregud! Hur lågt kan man sjunka. Bara tanken på vad som funnits i sopkärlet. Nu var det förvisso ett sopkärl hemmahörande i medelklassmiljö och inte vilket sketet soputrymme som helst. Vill ändå säga det till mitt försvar.
En scen från "Seinfeld" började rullas upp för mitt inre. Den där George Costanza får syn på en efterrätt i en soptunna i ett kök som han gästar. Han plockar upp den, tar en tugga och bli påkommen av värdinnan. I krishanteringen efteråt säger Jerry Seinfeld något i stil med " You my friend have crossed the line that divides man from bum. You are now a bum".
Även om situationen kanske inte var helt jämförbar så tornade det motbjudande i att faktiskt låta boken följa med in i bostaden till ett oöverstigligt hinder. Tack och lov! Trycksaken är nu förpassad till att åter ingå i det eviga kretsloppet.
Hälsningar
//B
Haha bästa jag läst! Ett favorit-Seinfeld. Jag skulle emellertid inte säga att du korsade gränsen till bum. Utan tvekan hade jag rafsat åt mig av finlitten där i soptunnan, på samma sätt som jag regelbundet vittjar Stockholmföreningens tidningscontainer på glossy magazines. Men du menar kanske att böckerna låg inbäddade i sillskelett och bananskal?
RaderaNej, absolut inget biologiskt material i grön container. Under inga omständigheter. Det skulle betraktas som lika ohygieniskt häromkring som att bjuda på orenat vatten från Ganges mest kontaminerade område vid en bättre diné.
RaderaDet var mera att det kändes som en motbjudande tanke att krypa till sängs med en bok med ett dekadent förflutet. Kanske somna under läsningen för att sedan vakna till insikten att verket intill en kommer direkt från avfallshanteringen.
Men skönt att höra att det finns fler med liknande böjelser. Tack för ditt vittnesmål! Fint också att inte klassificeras som fullblodsbum. Kanske mera bum chic då?
//B
Plockar inte skräp, men pantburkar! Nu drar säsongen igång igen, det är lite knapert på vintern, men ju soligare det är desto fler burkar att plocka. Jag letar inte i soptunnor, men ligger de och skräpar på maken tar jag dem. En bra söndagsmorgonsrunda kan det enkelt bli uppåt en 25-30 kr. Hoppas att grannarna skall se mig, så kan de grunna på varför en person med fin-fint jobb, utan bil dessutom (!), plockar pantburkar…hahaha! Skall tilläggas att jag gör det inte bara för pengarna, utan för att statuera exempel, ligger det en krona på marken plockar man väl upp den? Har funderat på skräpplockning, men bor i en stad och vill inte ta kommunarbetarnas jobb.
SvaraRaderaMvh S-F
Jag skulle addera till det statuerade exemplet att det är hål i huvudet att låga metall ligga i naturen.
RaderaHej vänner, detta är mitt vittnesbörd. Jag har varit gift i 5 år och vi bor tillsammans i 9 år. Vi var skilda i 4 månader. Han vill lämna och vill inte rädda vårt äktenskap. Vi var ett fantastiskt par (åtminstone jag trodde på det) och bråkade sällan. Några månader innan han åkte hemifrån var han så inaktiv och sov mycket. Jag insåg att han hade en känslomässig koppling till någon, och jag bekräftade att han var attraherad av henne. Sedan sa han att han inte längre var kär i mig och att han inte kunde leva med mig. Jag bad, grät och så vidare i månader. Jag behöver verkligen hjälp och jag vill ha tillbaka min man. Jag surfade på internet när jag såg en kvinnas vittnesmål om att Dr. Alaba var en underbar trollkarl som hjälpte till att bota myom, och hon kunde tvinga sitt eget barn att återfå sitt lugn hemma. hon skrev hans kontakt och jag kopierade honom, först misstänkte jag den här kontakten, men jag behöver verkligen en permanent lösning på mitt problem, så jag skickar honom ett meddelande som förklarar min situation, han sa till mig att se till att min man kommer tillbaka om jag har att bete sig så som han påpekade för mig, jag gjorde allt han sa till mig, och den fjärde dagen fick jag en ursäkt från honom om att han inte visste vad som var fel på honom, samma kväll återvände han hem och bad för alla hans synder och eftersom vår kärlek och äktenskap har blivit starkare, vill jag tacka den store magikern av trollformler Dr Alaba för hans goda arbete och lycka i livet igen. Om du har samma familjeproblem eller andra problem, kontakta Dr Alaba idag på: dralaba3000@gmail.com eller kontakta honom på WhatsApp och Viber på detta nummer: +1 (425) 477- 2744 Kan utföra alla trollformler du tror att jag jag ett levande vittnesbörd ................
SvaraRaderaLäste rubrikensom sopp-lock. Blev först väldans nyfiken på vad inlägget skulle handla om…!
SvaraRaderaOch ja,plockar pågår lokala badstrand. Såklart!
/Maja Gräddnos
Vi plockar skräp nästan varje dag. Bor dock i stan så det tar aldrig slut, men ibland oroar jag mig också för att bli en Sop-Elsa, men de flesta vet redan att jag är en miljömupp så de bör ana att orsaken inte är drömmen om en guldklimp eller att bli rik på pant (även fast det säkert inbringar en krona om dagen i pant). /Frihetsmamman
SvaraRadera