Sidor

Ner i gruvan - jag börjar jobba

Jag har ju sedan jag lämnade gängse yrkesliv 2018 jobbat till och från. Deltid som reporter, en kort karriär inom fast fashion (där man trots sin på ytan miljömedvetna profil var besatt av dagens försäljning och obekymrat slängde emballageplast i brännbart eftersom ”vaktmästar’n tyckte det var enklast”, läs mer om greenwashing inom modebranschen här) för att avrunda med en ledsagartjänst på timbasis. Det har försett mig med en skön krockkudde och det man hos svenne banan refererar till som Guldkant på Tillvaron. 

Under sommaren började det emellertid stå klart för mig att guldkant inte skulle täcka smör för 60 kronor paketet eller el för fem spänn kilowatten. Jag kunde visserligen valt att öka upp timmarna som ledsagare men det hade gjort marginell skillnad givet den låga timlönen. 

Rent teoretiskt hade min ISK även i detta läge kunnat brygga över till tjänstepensionsålder. Det känns bara så trist att sälja i låg börs och se sitt nest egg krympa för varje månad. I september började jag söka. Och mötte ett par utmaningar. 

1. Det kryllar inte av jobb i Hudik. Såvida du inte är montör eller sjuksyrra. 

2. Det är, upplever jag, fler som söker per tjänst idag än när jag var inne i cirkusen sist. Jag har sökt jobb både i Hudik och Stockholm och en del Stockholmsföretag avslog redan dagen efter skickad ansökan med motiveringen att de "redan fått 200 ansökningar och tvingats stänga intag". Och det handlar då inte om prestigefulla uppdrag utan typ Key Account på limbolag i Jordbro.

Jag kom ganska långt i en process i Stockholm. Ett så kallat hybridupplägg där jag kunnat veckopendla några dagar i veckan, men där föll jag på mållinjen. Väl tillbaka var jag på intervju hos ett Hudikföretag och i mitten av oktober blev jag erbjuden jobb. 

Hudik är stort som en ärta så jag säger pass på typ av företag och tjänst. Lönen är helt ok för att vara ej Stockholm och arbetet erbjuder personligt svängrum.

Så. När ni läser detta är jag igång igen. Mitt första heltidsarbete på drygt fyra år. När jag 2018 berättade att jag skulle dra ur pluggen höjdes varnande fingrar: "Tänk om du måste börja jobba igen, då är det inte helt lätt att ta sig tillbaka med ett håååål i cv:t!" Facit: Det gick ändå.

Tricket är att motivera sitt hål. Jag har ju de facto pluggat under drygt två år (motiverat av gröna vågen-drömmen som ju är sanning) för att därefter extraknäcka. Jag har också egen firma för att kunna redovisa bokintäkten och den går lätt att haussa. 

Så betänk detta om du står i begrepp att sluta jobba: Det går att återvända. Se gärna till att ha en livlina som kan användas till att kitta igen cv:t om situationen så kräver. En fempoängare på högskolan (du behöver ju inte göra tentan), ett extraknäck? 

Eller kanske firma: Verklig eller fiktiv, ingen kommer att kontakta bolagsverket för att kontrollera att du verkligen har en. Om det mot förmodan blir besvärliga följdfrågor på egen verksamhet kan du säga att du för enkelhetens skull gått via Cool Company eller annan frilansfaktureringstjänst. Ska de då begära ut din senaste inkomstdeklaration för omsättning, don't think so. De orkar ju knappt läsa ditt cv.

Så nu går bloggen in i en ny fas: Den där jag är åter i yrkeslivet. För hur länge vet jag inte. Tills saker har lugnat ner sig på världshaven. Ett par-tre-fyra år? Jag kommer inte jobba heltid till ordinarie pensionsålder, det är en sak som är säker. IGMR sa att han såg fram emot bloggen i work mode, hoppas ni gör detsamma. Vi ses i gruvan!


Mvh/
FruEfficientBadass

62 kommentarer:

  1. Välkommen tillbaka!
    Vad är största lärdomen från detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att flexibel is Queen! Och when it gets tough the tough gets going!

      Radera
    2. Argh har inte haft tid att svara, har för tusan JOBB hela dagarna :(

      Radera
  2. Lycka till! Blir roligt att följa dig i gruvan, hoppas du också får roligt där. Själv jobbar jag flexibel deltid sedan ett par år, passar mig perfekt (plugg och kreativa extraknäck vid sidan om). Planen är att långsamt fasa ut jobbandet när pensionen kommer, vilket är inom sisådär fem år.
    /Anna

    SvaraRadera
  3. Blir kul att följa dig i gruvan!

    SvaraRadera
  4. Arbetsplatser kan vara väldigt underhållande, man blir ju serverad ett gäng människor som man inte skulle valt, på ont men ofta nog på gott! Efter pengar är ju kollegorna det jag skulle sakna mest utan jobb.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "på ont men ofta nog på gott!" Så är det. Några av mina bästa vänner är ju gamla kollegor. Men jag ser dem som guldkorn. En och annan har hamnat på min Life Shit List för terrorbeteende och den stora merparten har fallit i glömska i samma ögonblick jag checkat ut.

      Radera
  5. Så kan det gå. Låter bra tycker jag. Jag har länge ansett att en grundförutsättning för ett bra liv är att kunna laga efter läge. Och att fokusera på det positiva i läget snarare än motsatsen. Saker som du ju ständigt bevisar att du är bra på.

    Jag hoppas att din nya arbetsplats är befolkad av intressanta och konstruktiva människor och uppvisar ett minimum av det jag brukar kalla för pestfaktorer. Hur det nu än blir med det så tror jag att både du och det nya jobbet kommer att få ut bra saker av det hela. Ser fram emot att följa dig på denna nya etapp på resan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "och uppvisar ett minimum av det jag brukar kalla för pestfaktorer" hahaha.

      Radera
  6. Kanske ska förtydliga att jag önskar dig allt gott Fru EB. Samtidigt ska jag inte sticka under stolen med att jag älskade dina inlägg när du var i jobbmode sist.

    Gillar också att du faktiskt lever FI. Flexibilitet och klurighet. Man gör det som krävs för att båten ska flyta.

    SvaraRadera
  7. Måste man så måste man, du kanske rent utav kommer tycka det är kul. Om det inte vore för pengarna, har det funnits någon längtan att få börja jobba igen? Är själv hemma och trivs för det mesta men ibland känns det lite utanför. Lycka till/M

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Om det inte vore för pengarna, har det funnits någon längtan att få börja jobba igen? " Svar nej. Men jag har efter min mans tillfrisknande (d.v.s. under sensommar/tidig höst) känt mig lite rastlös och övertalig hemmavid vilket är en ny känsla. Det är som att jag i viss mån blivit "klar" med saker av typen hobbyrelaterade projekt. Men rest assured, de kommer att ackumuleras på nytt så jag väljer att se detta jobbintermezzo som ett tillfälle att börja bygga upp ett kartotek av wants igen. Allt från saker jag vill göra, människor jag vill trakassera på deras arbetsplatser när jag själv inte har en tid att passa, att få dra duntäcket över huvudet en morgon som denna etc.

      Radera
  8. Oj lite otippat! Hoppas du får det kul! Va bra att det var relativt lätt att få ett jobb igen efter att du haft ett uppehåll ett par år.

    SvaraRadera
  9. Spännande ! Ska bli kul att följa dig i gruvan :)

    SvaraRadera
  10. Välkommen! Är övertygad om att det kommer bli superintressant att läsa din blogg framöver. Brottas själv med att ställa om hjärnan till att det kommer ta rätt många fler år innan vi är FI (från att vara nära).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland kan det vara värt att överväga ett par sabbatsår för att klara ett FI-maraton.

      Radera
  11. Lycka till, får man ju säga. Jag kanske har missat något, men vad hände med FIRE? Har för mig att du skulle köra med 4%-regeln, som ska klara både ur och skur? Vi har inte nått sparmålet för FIRE än och har ökat på budgeten nån tusenlapp/månad för att klara inflationen, samt ska vi amortera ner bo-lånen ytterligare 5% mot vad tidigare plan avsåg innan vi lämnar in passerkorten.

    Oavsett vilket tycker jag det är kul att läsa bloggar om olika skeden. De som väl gör FIRE bara försvinner, eller lägger nåt twitter-meddelande i månaden som sällan handlar om hur deras ekonomi håller och om det gick som de hade tänkt sig. Sen finns det vi som är i uppbyggnadsfasen, och som bloggar om en massa grejor som alla andra också skriver om, och där saker och ting inte ändrar sig speciellt mycket varje månad, jobba, äta, sova, spara, jippii, där tickade vi 1% närmre vårat utdelningsmål á 30000 kr/månad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har aldrig påstått att jag är 100% FIRE enligt 4%-regeln. Flamingo FI ligger nog närmast till hands och just nu står flamingon stadigt på ett månadslönsben.

      Radera
  12. Jag blev också förvånad, men förstår varifrån du kommer. Tror också inläggen kan bli mer spännande framöver eftersom en vanlig dag på kontoret är allt som krävs för en massa inspiration. Lycka till! /frihetsmamman

    SvaraRadera
  13. Härligt! Lycka till. Skönt du haft möjlighet att täcka hålet i CVt. Tre års sjukdom (där man alltså är sjuk på riktigt och inte kan jobba och är för sjuk för att accepteras som arbetslös av AF) är ett helvete att söka jobb med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan tänka mig det. Jag var ändå mentalt utvilad nog att "ge allt" på intervjuerna. Kan föreställa mig att det är tufft om man inte känner sig helt hundra.

      Radera
  14. Möjligt se den vardande arbetsgemskapen som en värdefull lärdom på färden mot fullkomnande av det inre och sanna jaget?

    Anar trots allt att förtjusningen över att dammluckorna till cash flowet öppnats, övertrumfar extasen över den djupa livsmening värdegrunden i en organisation förväntas skänka. Men detta vet vi ju redan. Onödigt sparka in öppna dörrar.

    Bättre att möta den verklighet som nu finns och ta det därifrån. Skulle gjort likadant om jag stod inför valet att agera fältskär på mjölkkon eller lysa frid över, den i östern ansett heliga varelsen.

    Lärdomar betraktade jag länge som synonymt med elände. Men det är de inte. Inte alls. Tvärt om har jag upptäckt.

    Skulle de aspirerande lärdomarna övergå till akut plågsamma skeenden på kontoret, går det alltid att vässa upp närstidsfärdigheter så att lugnet återställs.

    /B


    SvaraRadera
    Svar
    1. I ny poetisk tappning, hade inte kunnat uttrycka det bättre själv. "Anar trots allt att förtjusningen över att dammluckorna till cash flowet öppnats, övertrumfar extasen över den djupa livsmening värdegrunden i en organisation förväntas skänka." Haha.

      Radera
    2. Förtydligande om närstridsfärdigheter. Avser street smartness i mental närstrid. Absolut inget som mynnar ut i fysiskt tumult.

      /B

      Radera
    3. Jag tar hellre fysiskt tumult än ful cc.

      Radera
    4. Ja, kanske. Men bägge alternativen ohållbara någon längre tid. Skulle säga upp mig, min vana trogen. En av de instinkter jag aldrig tummat på. Uthållig på att sluta. Och smör är inte det enda här i livet faktiskt :)

      /B

      /

      Radera
  15. Med arbete i sex månader och medlemskap i akassan så landar man ekonomiskt mjukare när det blir arbetsbrist i företaget. Med eventuell tilläggsförsäkring så är det ekonomiska inga problem ens efter dryga ett och halvt året.

    Om något av era barn är tillräckligt gamla kan de väl bo i lägenheten när de studerar, och då kan ni ju ha någon inneboende (eller flera) och hysta in schysst med kosing på det sättet - dvs lika mycket som du får i lön efter skatt på ditt jobb. För inneboende behövs nämligen inga godkännande av BRF-styrelsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har inte träffat min styrelse. Vi ville upplåta ett rum till en ukrainsk flykting men fick avslag eftersom vi, trots att vi berättade att vi regelbundet skulle vara i lägenheten (och inte skulle ta ut hyra) på grund av folkbokföring på annan ort ändå ansågs ägna oss åt "uthyrning".

      Radera
    2. Ja, självklart måste man vara folkbokförd i lägenheten om man ska ha inneboende. Därav formuleringen att ert barn ska bo där när de studerar. Men jag antar att det inte är aktuellt iallafall?

      Radera
  16. Lycka till! Kan man då säga/sammanfatta att rent mentalt så är uttagsfasen ganska svårt dvs att se innehavet går ner? Det är en interessant fas av FIRE som inte många pratar om (väldigt synd att tex Mi30 kom aldrig dit och kunde kommentera det i om att hans fru försörjer dem)

    SvaraRadera
  17. Man kan sammanfatta det som att uttagsfasen blir svår när börsen gått ner >20 procent tangerande 30. Jag hade inga problem med uttagsfasen fram till och med januari.

    SvaraRadera
    Svar
    1. innan januari gick väl förmodligen innehavet ändå upp trots uttag kan jag tänka mig. Jag tycker ändå det är lite interessant med psykologin - inte ofta det pratas om det

      Radera
    2. Innan januari var det munternt värre att plocka ut från Avanza. Det var som att skumma av en kokande gryta. Så fort jag gjort ett uttag växte skummet igen och jag kunde ta fram hålsleven för ett svep igen. Motsvarande liknelse för nuvarande situation är att sitta och gräva med en trasig spade i en lerfylld sandlåda och slafsa till sig en djupare grop varje gång en behöver lite cash. Ju djupare gropen blir desto mer smutsigt regnvatten forsar ner och gröper ur den snif. Men på fredag, hélas, lassar jag i ett lass torrt, härligt grus!

      Radera
  18. "Det känns bara så trist att sälja i låg börs och se sitt nest egg krympa för varje månad. "
    För de som lever på utdelningen (som ju är en del av avkastningen) har nedgången på börsen mindre inverkan, speciellt psykologisk inverkan, då utdelningen utbetalas som vanligt.
    Jo, på marginalen kan det ändras; några bolag höjer utdelningen och några sänker. Andra behåller den oförändrad. Ingen försäljning behöver ske, snarare kan det vara precis tvärtom: någon tusenlapp som inte konsumerades av utdelningen kan man istället köpa något bra, stabilt bolag som börsen har handlat ner till mellandagsrea.
    Kan rekommenderas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yeah yeah yeah I know the utdelningsdrill och det smärtar mig att (för tillfället) ger er rätt. Men när börsen går bra är det bättre värdeutveckling på aktier med låg utdelning och ser man det på sikt (värdeökning & utdelning inkluderat) är det nog samma lika. Med viss fördel till investmentbolagen.

      http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:425746/FULLTEXT01

      Radera
  19. Lycka till på nya jobbet! Jag har nyligen hittat din blogg, och håller på att läsa alla tidigare inlägg och kommentarer. Har aldrig tidigare följt nån blogg, och trodde nog inte jag skulle göra det heller, men man kan tydligen hitta nya sidor av sig själv även när man är 60+. Har stor behållning av ditt språk, humor och kloka tankar, och uppskattar även dina följares kommentarer. Jag hoppas du kommer fortsätta blogga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Har aldrig tidigare följt nån blogg" Vilket hedersbetyg! Och nu har du kommenterat också (för andra gången till på köpet?).

      Radera
    2. Japp! Nytt liv!

      Radera
  20. Lycka till! Ser fram emot att få ta del av dina skarpa och underhållande analyser från tjänstemannaperspektivet.
    /Frugala hedonisten

    SvaraRadera
  21. Har liknande planer som du (ca 3-4 års paus och därefter ca 3-4 år jobb igen) nu är en bit in på, så ser verkligen fram emot hur du upplever att vara anställd nu under lite andra forutsättningar och med erfarenheterna du har i tillägg till tidsperseptivet.

    Lycka till med denna fasen i livet och tack för en mycket givande blogg!

    /Kristoffer

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant. Ovanlig plan - du får gärna utveckla. Jag har precis börjat fundera i liknande banor själv. Skulle vilja vara hemma kommande ca 4 åren medan barnen bor hemma, och sen skulle jag inte ha något emot att börja jobba ca 75% igen i några år. Har aldrig hört någon annan som tänkt så. Hoppas du vill berätta mer!

      Radera
    2. Blir det inte väldigt jobbigt sen att börja jobba? Och veta att man måste göra det de kommande 3-4åren. Är ju rätt lång tid?

      Radera
    3. @Anonym 12:00: Tror det är helt rätt tänkt. De här fyra åren har vi verkligen kunnat dyka ner i barnalivet. Äldsta barnet har dessutom haft det rätt tufft och det har känts bra att kunna finnas till hands. Jag ser livet som etapper och att man får anpassa sig efter rådande omständigheter.

      @Anonym: "Blir det inte väldigt jobbigt sen att börja jobba?" Det hörs ju nästan på ordet.

      Radera
    4. Tack @FruEfficientBadass, vi har lite liknande situation. Blir ju ohållbart att jobba samtidigt... Men svårt beslut att ta i "dessa tider"...

      Radera
    5. @Anonym 12:00: Pausen är till för att renovera (invändigt och utvändigt) i princip allt själv på kommande nya boendet (en större släktgård).
      Sedan kombineras arbete hemma (på gården) med jobb borta i ca 3-4 år. Därefter är planen att fokusera på familjen och egna intressen kombinerat med arbete hemmavid.

      Men kommer mest sannolik, likt FruEB, skaffa mig ett mindre kvalificerat jobb i dessa 3-4 åren då jag, iallafall nu, inte har motivationen att ha ett så krävande jobb som idag. Kommer också, likt du, att sikta på 75% borta för att kunna hantera arbetet hemmavid.
      Räknar man på faktisk timlön netto (reell skatteavbränning, dörr-dörr inkluderat alla kringkostnader som kommer med jobbet så som pendling etc) så är det i min värld inte värt att jobba de sista 25%.

      Tror, likt FruEB, att det är viktigt att ha en plan och strategi för ”luckorna” som uppstår vid pauser i CVn.

      /Kristoffer

      Radera
    6. @Annonym 19:55: Som FruEB säger så ligger det i själva ordet, iallafall i mitt huvud, att det är mer eller mindre jobbigt. Tanken är att ha, också likt FruEB nu har gjort, ett mindre jobbigt jobb som ger mer energi än det tar.
      Efter pausen er jag dessutom mest sannolikt i en situation som inte kräver 3-4 år på ett jobb om det inte ger mig energi.

      /Kristoffer

      Radera
  22. Grattis till jobbet! Ska bli spännande att följa bloggen när du jobbar, började ju läsa Jan 2020 och då hade du väl redan dragit ur pluggen? Har läst alla inlägg tillbaka i tiden … men realtid är kanske en annan sak?!

    SvaraRadera
  23. Grattis - har du valt någonting lite annorlunda denna gång eller ungefär samma spår - med tanke på att ditt gamla jobb verkade verkligen inte passa dig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte samma spår. Inget personalansvar, ingen ledningsgrupp med eonlånga poänglösa möten, inga centrala kunder från helvetet. Inte heller lika välbetalt eller prestigefullt, vilket spelar noll roll.

      Radera
  24. Vilken rolig nyhet! Ska bli jättekul att läsa!

    Vänligen, Hanna

    SvaraRadera
  25. vad tänker ni nu om de här tankarna? för optimistisk? Det är förstås bara ett snapshot av hur det kändes då så det är inget fel med det https://efficientbadass.blogspot.com/2022/03/tankar-om-inflation-et-al.html

    SvaraRadera
  26. Efter att ha inlett årets vinterretreat vid medelhavet för några veckor sedan möttes jag i dag av krigsrubriken "Ner i gruvan - jag börjar jobba".

    När jag sansat mej lite insåg jag att det kanske inte var så farligt ändå. En rapport från gruvan då och då kan bli en tillgång för bloggen.

    Själv gjorde jag min sista ordinarie arbetsdag våren 2020 med ambitionen att kunna köra "egen låda" på deltid.
    Dock kom en pandemi i mellan och företagen gick in i covid-dvala. När jag för ett år sedan började ett interimschefsjobb tog det bara två veckor innan bullshit-bingobrickan var fulltecknad och jag sa upp mej.

    Själv tog jag bort mina pengar från marknaden långt innan börsen var på topp när jag tyckte jag hade vad som behövdes till den ordinarie pensionen infaller.
    Jag kan dock tänka mej vad -30% på börsen under 2022 kan göra för pengamaskinen. Särskilt i kombination med höjd ränta och höjd inflation.

    Själv har jag sett att den lägre skatten på pension (-8%-enheter) flyttas fram från 66år till åtminstone 68år samt att den framtida pensionen brutto minskat med 2000 sek/månad enligt "min pension".
    Dock är det ca 8 år kvar till 65-årsdagen så mycket kan fortfarande hända.

    Blir det kris på riktigt i min ekonomi får min 3-månaders vinterretreat vid medelhavet stryka på foten innan jag anmäler mej till arbetsförmedlingen.
    /frivilligpensionär

    SvaraRadera