Ett inlägg om parfym

Å så roligt det här är. Smink, krämer, kläder och parfym. Lite som lifvets salt. Och det bästa är att NI BER OM DET! Eller snarare: Ett fåtal läsare ber om det och eftersom det här är lite av hjärtefrågor rycker jag dem direkt. 

Vissa saker i livet kan man fuska med. Som basplagg av typen jeans och tröjor, där finns fullgoda alternativ i de billigare segmenten. Det är få som kan se att den neutrala toppen du har på dig är från Lindex.

Andra saker är mindre lyckade att fuska med. Exempelvis väskor av typen tote bag där syntetlädret både syns och känns med hand och näsa (i det fall du brukar lukta på folks väskor). Bättre då att köpa en tygväska eller en skinnväska utan märkestillhörighet, gärna vintage. Absolut nono är att köpa fuskkopior av flera skäl varav stil är ett. 

En sak man heller inte kan fuska med är parfym. Det kanske har hänt mycket på budgetfronten sen jag var ung, men jag skulle tro att billiga parfymer fortfarande luktar artificiellt. I den mån de avger doft. Det luktar väl som mest första kvarten, sen har det dunstat av. 

Efter mitt senaste besök i parfymstaden Grasse fick jag timfacit av guiden. Nu är jag usel på att minnas siffror men ungefär så här: En Eau de Cologne avger doft i en knapp timme. En Eau de Toilette i kanske tre timmar. En Eau de Parfum i sex-sju timmar och för ren parfym ännu mer. Nu köper man ju sällan ren parfym, men mitt tips är att köpa Eau de Parfum. Lite dyrare, men den går att förnimma hela [arbets]dagen.

Jag kör som bekant på två trotjänare: Chanels Gabrielle måndag-torsdag och Chanel Mademoiselle fredag-söndag. Detta för att accentuera för mig själv att det är helg och fest. Doftminnet är det starkaste vi har och jag vinnlägger mig om denna rutin. Det blir förutsägbart också för barnen som, när jag tar på mig Mademoiselle, klappar sina händer och ropar "Ska du på operan mor?!". 

Nej, det gör de inte, det har hänt ett par gånger bara och det är för att de så tydligt minns från sin barndom att jag bar denna parfym vid operabesök. Jag tycker att det är trevligt att vara doftkonsekvent. Och jag bär parfym varje dag, 365 dagar om året med undantag för situationer där jag vet att parfym kan vara ett problem.  

Om jag har tur hittar jag dem på Sellpy. Så var det i alla fall med Gabrielle ovan. Den var inte jättemycket billigare än i butik, men några hundra sparade jag allt och den var knappt använd. Annars är mitt tips att handla Chanelprodukter direkt från Chanels webbshop eftersom man då får välja olika prov samt att man får det hela paketerat på ett bedårande sätt. Man kan också beställa ett anpassat kort i det fall man ska ge bort parfymen som en gåva. 

Bakom mina basparfymer skymtar två presentparfymer. Dessa ställer till lite problem då jag inte riktigt vet när jag ska använda dem. Det är inget fel på dofterna, men jag har min princip att inte avvika doftmässigt från mina basparfymer. Jag kanske borde sälja dem? Det gjorde jag en gång med en uppsättning ej använda parfymer (på den tiden jag var doftvilsen och Consumer Sucker) och jag vill minnas att jag fick rätt bra betalt för en påse blandade dofter. 

Förutsatt att du använder parfym (se! Nu kapade jag eventuella behov att kommentera "Jag-använder-inte-parfym"), hur förhåller du dig till dem? Ofta, sällan, sort, styrka?

Mvh
FruEfficientBadass

Flytt till Förort

I november har jag bott i mitt Vasastankrypin i ett år. Jag älskar den här lägenheten. Läget, arkitekturen, detaljerna, kvarteret, grannarna och den låga hyran. Men verkligheten är den att det är för litet. Småttingarna (som nu är 15 och 17) är inte överdrivet förtjusta i att dela rum. 

Det gäller framför allt 17-åringen som gärna naggar i kanterna vad gäller tid hos mig. Oftast sover hon bara här en-två dagar i veckan vilket är trist för:

a) Mig, som inte får träffa ett barn som snart flyttar hemifrån och

b) Henne, som inte får träffa sitt dygdemönster till mor samt

c) Lillasyster, som inte får träffa sin storasyster särskilt mycket

Nu hade nog båda fnyst åt punkt c eftersom de för tillfället ligger i fejd. Det gör de allt som oftast nurförtiden och enrumslösningen lägger sig inte som balsam på konflikterna. Så efter mången kval har jag nu landat i slutsatsen att jag behöver jacka upp boytan och ni förstår kanske vad det innebär. Flytt utanför tull.

"Förorten"

Det finns som bekant grader i helvetet och jag hittade ett förhållandevis charmigt funkisområde som min bostadspusher hade lägenheter i. Det rör sig om 2,5:or av den sort där ett matrum kan användas som sovrum.

Jag fick hyfsad köplacering men vid tre tillfällen blev jag slagen på mållinjen av någon som ställt sig i kön ett par månader innan mig för snart 40 år sen.

Månaderna passerade och jag började bli bekymrad. Hur länge skulle jag ha is i magen och vänta ut just denna typ av lägenhet? Jag vill ju träffa båda mina barn på regelbunden basis.

Så jag beslöt att vidga mina vyer och söka även andra typer av lägenheter, inklusive nybyggen som har betydligt högre insats och hyra.

Då gick det undan. Jag fick en stor trea med drygt 15 000 kronor i hyra och beslöt mig för att ta den. Lägenheten ligger ett stenkast från det område i vilket jag egentligen vill ha lägenhet (till en tredjedel av hyran) och min tanke är att flytta dit så snart jag får chansen.

Nog om detta, nu om lägenheten. Inflytt i november. Det är som sagt tre rum och kök. Två sovrum, så barnen får egna rum. Det ena barnet får till och med balkong och walk-in-closet. Jag fortsätter att sova i köket och det stora vardagsrummet får delas in i öar för olika aktiviteter: Matplats, TV-hörna, arbetshörna. Kanske blir matplats i köket, jag får pussla när jag väl är där.

Badrummet är stort och standard men med tvättmaskin och torktumlare vilket man som tonårsmorsa blir lite tårögd över. Diskmaskin i köket. Överlag fräscht och hög standard. Men som sagt, noll karisma. Alla väggar är ljusgrå, alla vinklar är räta. Inte en spröjs så långt ögat kan nå. 

Jag tänker att det här blir en rolig utmaning. Att skapa joie de vivre i en institutionellt utformad bostad. Min plan är att föra in så mycket begagnat det bara går och återanknyta till Lucia van den Posts formula för ett inbjudande hem: Konst, blommor, ljus, böcker och vin. Med betoning på det senare. 

I skrivande stund är jag just hemkommen från Hudik och där har jag hämtat med mig lite gamla mattor och textilier jag tror kan komma till sin rätt i den nya lägenheten. Jag har också fått en del möbler av barnens pappa som nu lämnat vår gemensamma bostad och flyttat till mindre. Hela vindsförrådet är knökat med sängar, byråer osv. Så jag kommer inte att ha några problem att fylla kvadraten. 

När det sen är dags att trappa ner igen får jag hyra en skåpbil och köra upp överskjutande saker till Hudik igen. 

Barnen är stormförtjusta. Äntligen får de bo i en "normal" bostad som sina kompisar. Det vill säga nytt och opersonligt, inte gammalt, snett och vint. De egna rummen är ju också en stor del av den positiva upplevelsen. Jag hoppas verkligen att det här blir bra. 

Mvh
FruEfficientBadass

Uppdatering finkem

Uppdatering och uppdatering, det är status quo även här. Jag har hittat produkter som passar för mig och det finns således ingen anledning att byta. 

Från vänster till höger: De gula L'Oréalprodukterna för schampo och balsam ("Anti Breakage"). Nivea Oil duschkräm. Tips! Olja in dig med kranen avstängd och låt verka i tio sekunder innan du sköljer av. Huden blir mjuk och återfuktad, således inget behov av kroppslotion och du spar plats och tid. Dessutom doftar den underbart. Runt 40 kronor i mataffären.

Nivea Wash för sminkborttagning. De dagar (mycket få) jag inte använder smink vaskar jag bara av med vatten. Det finns ingen anledning att störa huden mer än nödvändigt. Den är som indexfonder: Självrengörande. Nivea Wash är emellertid den ansiktstvätt som stört min hud minst. Jag gjorde ett atypiskt försök att skämma bort mig med en dyrare dermatologisk produkt i somras och direkt fick jag röda utslag. 

På samma tema: Niva Soft fuktkräm för ansikte och kropp. Och händer och fötter, som ju borde hamna i kategori kropp? När jag smort in händerna brukar jag krama in resterna i hårtopparna som lystet suger åt sig. Kort sagt: Den Enda Fuktkräm Du Behöfver. 

Jag läste en gång en bok om ekologisk hudvård (passus: Min hud reagerar dåligt på "ekologisk hudvård") där författaren menade att billiga hudvårdsprodukter görs på slaggprodukter från oljeindustrin. Jag har för mig (jag brasklappar så att jag slipper förtalsrättegång) att varumärken som Vaseline och Nivea nämndes. Jag kan bara dra slutsatsen att min hud är perfekt kalibrerad till slaggprodukter från oljeindustrin. 

Billiga är de i alla fall. Mina ansiktsvårdsprodukter kostar alltså 100 kronor inalles, att jämföra med hudvårdsrutinen pre frugalt liv då jag köpte Clarins dag/nattkräm och säkert någon dyr ansiktstvätt, minns inte så noga. Och om jag jämför min snart 50-åriga hy med mina jämnårigas hyar är det ingen märkbar skillnad. Förklaringen hittar ni på baksidan av burkarna: Det är samma sak i dem, förutom att de dyrare krämerna ofta lassar på konstigheter för att underlätta positioneringen i marknadsföringen. Ju fler ingredienser desto större risk att din hy reagerar på produkten. Ju fler produkter, samma effekt. 

Nivea deo, för att den är så stilren och doftar gott. Sen tandvård: Efter många års sökande har jag hittat den perfekta tandborsten: Philips Sonicare för runt 500 kronor. Jag köpte ett tvåpack och gav den ena till barnet som flyttade hemifrån. Borsthuvuden köper jag på Temu, extra mjuka. 

Starkt influerad av Agnes Wold försöker jag vara mönsterbarn med tandvård varför jag alltid (nästan) kör tandtråd på kvällarna. Den jag gillar bäst är den tjocka vaxade från Johnson & Johnson för en 50-lapp (räcker en evighet). Jag köper Sensodyne original eftersom jag lätt får ilningar. Nu låter jag som en TV-reklam men så är det. 

Här hade jag kunnat sluta då jag är helt nöjd med ovan produkter. Men jag är bara människa och ibland stöter man på ett och annat som ger det där lilla extra i tillvaron och för transparensens skull tänkte jag nu redogöra för dessa val. 

Redken All Soft Schampo. Jag har talat om det innan. OMG. Håret blir silkeslent och glänsande. Dyrt är det också varför jag inte använder det mer än någon gång ibland. Eftersom det är drygt köper jag ungefär en flaska om året. Kostar runt 280 kronor. 

Ett tips från frisörbarnet: Håret ska schamponeras två gånger. Hon har förklarat varför men jag minns inte, det var något med kutikulan (OBS riktigt ord). Första gången öppnas strået och andra gången tvättas det, typ. Jag kan bara konstatera att håret håller sig rent längre om jag tvättar det två gånger.

Använd bara en liten liten klick (stor som en modern enkrona), särskilt andra gånger då det löddrar betydligt mer. Visste du förresten att billiga schampon löddrar mer än dyra? Det är för att de tillsätter medel för att det ska löddra eftersom konsumenten då upplever en fräschare känsla. 

Jag brukar låta andra omgången Redken sitta i någon minut eftersom den innehåller arganolja vilket jag inbillar mig göder håret. L'Oréals lila inpackning är också en favorit. Ljuvlig doft, håret blir lent och glansigt. Säkert restprodukter från oljeindustrin. 

Mixa Intensif Body Lotion köper jag i Frankrike men den finns på Amazon. En babyprodukt, men så ljuvlig. Fräsch doft, huden blir helt genomfuktad och håller sig mjuk länge. Jag tror att det är för att den innehåller glycerin? 

Jag använder den vintertid på kvällarna på torrhetsrynkorna runt ögonen och när jag vaknar på morgonen är rynkorna borta. Alltså, borta är de inte, men de är temporärt utslätade. Jag tror att liknande effekt nås med Vaseline Body Lotion som också innehåller glycerin. Denna är Fru IGMR:s stående ansiktskräm och hon har fantastisk hy.

Sen har vi min favorittandkräm. Den brukar jag belöna mig med efter ett tandläkarbesök och det är här jag köper den för 150 kronor. Opalescence Whitening Sensitivity Relief. Såg nu att den kostar under hundralappen på nätet. Jag kan inte beskriva vad det är som gör denna tandkräm så underbar. Dels är den bra för känsliga tänder, den känns så mild och omslutande. Men smaken! Den smakar exakt som Jenka! Oefterhärmeligt. Ni gamlingar fattar, ungdomen får bara försöka föreställa sig. 

Brasklapp här att min 15-åring fick kräkreflexer när hon använde den, hon tyckte att den smakade som "något äckligt man får i munnen hos tandläkaren" vilket är helt korrekt. Så innan du går åstad och betalar hundra spänn för en tandkräm, vinnlägg dig om att du gillar Jenka.

Men jag är inte klar där. Jag har ytterligare några saker jag måste delge er. Naglar. Jag har, som gamla läsare minns, en historik av spröda naglar som skivar sig och går av i parti och minut. Jag försökte i min ungdom med diverse kosttillskott och medel, men utan resultat. Tills jag trillade på den högra produkten nedan: Isadora Probiotic Protection Nail Treatment. Kostar runt 90 kronor och är värd varenda krona om du dras med samma problem som jag.

Den är en sorts olja du smörjer in nageln med och efter 4-6 veckor börjar du se resultat. Mina naglar är kanske inte hårdast i stan, men de är hela och åtminstone halvhårda och de skivar sig aldrig. I början av behandligen använde jag inte nagellack. Dels för att det var svårt givet att medlet ska appliceras på naken nagel och jag smorde naglarna varje dag. 

Men också för att jag var rädd att nagellack och remover skulle skada nageln. Nu har jag insett att jag utan problem kan använda nagellack regelbundet. Men jag är noga med att smörja in nageln med ovan efter att jag tagit bort nagellacket. Sen väntar jag några dagar innan jag drar på nytt.

Apropå nagellack har Isadora en finfin hybridprodukt som är såväl nagellack som vårdande lack (till vänster ovan). Isadora Second Nail Harderner & Shield (pink) både skyddar nageln men har också samma blekrosa nyans som exempelvis Chanels nyans Ballerina. Fast till en bråkdel av priset naturligtvis. 

När vi ändå pratar händer kan vi ju prata fötter. Jag har redan tidigare berättat om världens bästa fotkräm: Footmender. Som jag blev rekommenderad här på bloggen. Den ska användas ett visst antal dagar i sträck, men efter de dagarna har du babyfötter. Den är förhållandevis dyr men får ställas i relation till vad medicinsk fotvård kostar. För det här är en proffsprodukt. 

Jag hittade emellertid en värdig konkurrent i Tyskland i somras: Mixa 10-in-1 Cica Repair, en kräm för extremt torr och sleten hud. Finns på Amazon för under hundringen. Jag behandlade en närståendes asfaltsliknande fötter med denna och det blev omedelbart bättring. Återigen: Glycerin som verksam substans. 

Och när vi ändå pratar fötter kan vi prata ben. En tonåring tipsade om "världens bästa rakhyvel". Jag brukar köpa billiga hyvlar av typen Bic, men det händer också att blodvite uppstår i duschen. Rakhyvel Estrid (dryga hundringen på Apoteket) är idiotsäker. Det går helt enkelt inte att skära sig med den. Det enda som stör mig är att den har en sorts gegga (troligtvis med mjukgörande agenda) nedanför bladen, men det kan jag leva med.

Jag har tidigare nämnt att jag badar i shorts eftersom jag vid bikinirakning får stora böldliknande utslag. Jag tror mig ha hittat en lösning i produkten RFSU Intim Cooling Balm för runt 50 kronor på Apoteket. Jag är ännu i en testfas men resultaten är hittills lovande.

Det var allt på finkemsfronten för tillfället. Kom gärna med tips i kommentatorsfältet. 

Mvh
FruEfficientBadass

Uppdatering kosmetik

Vik hädan CIS-man, nu blir det inlägg om smink. Jag fick en förfrågan om detta efter garderobsinlägget och jag brinner för området av flera skäl:

a) Jag är fåfäng och skulle svårligen kunna tänka mig en tillvaro utan retusch.

b) Jag vill inte lägga en spänn för mycket utan att för den skull kompromissa på kvaliteten. 

Nedan den brutala verkligheten när jag välte ut min sminknecessär på bordet. 

Ovan ligger ett felköp samt anomalier såsom två sorters läpp-kosmetika. Vem behöver mer än en sort? Pudret är av märket Maybelline och är ett köp från förra sommaren då jag testade att byta ut den förhållandevis dyra trotjänaren La Roche Posay mot en billigare variant. Det gör jag inte om. Inför detta inlägg passade jag på att lägga en beställning på ett anständigt puder. Men vi tar det inifrån och ut:

1. Foundation

La Roche Posay Toleriane Fluide Correcteur Haute Couvrance. Underlagskräm med hög täckningsgrad vilket gör att du varken behöver concealer eller särskilt stora mängder. En tub av detta slag räcker i mer än ett år för min del. 

Ja jag vet det håller bara i ”12 månader” enligt förpackningen men det är lur, det funkar även i 18 månader. Finns att köpa exempelvis här för (i skrivande stund) 199 kronor. Jag köper nyans 11 Beige Clair vilket borde passa den genomsnittliga nordiska hyn.

2. Puder

La Roche Posay Toleriane Teint Mineral Powder. Ett lätt men ändå täckande puder. Jag har bara foundation och puder på valda delar av ansiktet. Likt fransyskorna försöker jag blotta all fungerande hud för en naturlig look så det är enbart runt ögon, näsvingar och över diverse skavanker jag täcker. 

ÄLSKAR detta puder. Finns att köpa exempelvis här för 269 kronor. Om du (man) opponerar dig över det höga priset kan jag meddela dig att kilopriset inte ens är 29 000 kronor.

Fördelen med den här serien, förutom att den är föredömligt lågmäld utan insmickrande säljare i kosmetikdiskar (finns vad jag vet bara på apotek) är att den är mycket bra för känslig hud. Jag klarar exempelvis inte av oljebaserat smink, som det jag använde under mina Consumer Sucker-år (jag skriver Consumer Sucker, alltid eldar det upp någon) d.v.s. Dior. Jag fick akneliknande utslag runt munnen vilket såg minst sagt ofräscht ut. 

Det var min fantastiska hudläkare Beatrice Sommerfeld som förklarade läget för mig och rekommenderade ovan märke. Om du har hudproblem av något slag, kontakta henne. Hon har även Facetime-konsultationer och hon har hjälpt mig flera gånger där andra gått bet. Dyr, men värd varenda krona. 

3. Ögonbrynspenna

Ovan är mina basvaror där jag är märkeskänslig, allt annat kan variera. Jag skulle kunna leva ett liv med bara dessa sminkprodukter. Möjligen med tillägg av denna, då jag på 90-talet noppade bort stora delar av mina ögonbryn med resultatet att jag måste återskapa dem varje dag. 

Jag är inte så intresserad av vilket märke det är, men det måste vara en ögonbrynspenna som man vrider ut som ett stift, inte en penna man måste vässa eller någon konstig tuschborste jag inte kan hantera. 

Den jag har just nu heter IsaDora Precision Eyebrow Pen och kostar runt 90 kronor. Räcker i runt ett halvår. Jag har nyans Medium Brown eftersom jag har rätt mörka ögonbryn. Jag tycker att det är svårt att hitta rätt till en början. 

Man vill inte ha en för ljus nyans, då får man trycka för kung och fosterland. Och man vill definitivt inte ha för mörk färg, då man tenderar att se sminkad ut och man vill ju se natuuuurlig ut. (Det är korrekt, jag är tant).

4. Eyeliner

Jag har börjat med en lite finurlig grej nämligen att dopa mina ögonfransar med en svart eyeliner. Jag har aldrig kunnat hantera eyeliner. Det blir för tunt, för hackigt, för tjockt eller för smetigt. 

Sen fick jag ett tips: Försök inte åstadkomma en rak linje längs med övre fransraden. Dutta bara med den längs med franskanten runt en tredjedel från ögats ytterkant räknat. Som små prickar. Det simulerar ögonfransar och bygger en optisk villa. Förstår ni hur jag menar? Eller måste jag använda mina teckningsskills för att vara tydlig? 

Små, små duttar bara. Du kommer att bli förvånad över resultatet. För när maskaran kommer på syns det inte att det är fusk-grundat. Jag är inte alls noga med märke här utan köpte något billigt på Normal för runt 30 kronor, svart som den arabiska natten.

5. Maskara

När det kommer till maskara är jag däremot märkeskänslig. Jag kan inte hantera vattenfast sådan, det hamnar små flagor i ögonen och blir som en grå hinna under ögat hur mycket jag än försöker tvätta bort den. Och att skaffa en separat sminkborttagning för vattenfast strider mot allt jag tror på. Min favorit för tillfället är L'Oréal Telescopic Mascara. 

Namnet antyder ju att den ska ge långa ögonfransar. Kanske så långa att man behöver ett teleskop för att se slutet på dem? Men jag insåg nu också att dess paketering påminner om ett teleskop. Så finurligt!

Min maskarametod härrör från massiv läsning av Vecko-Revyn i tonåren. Först tre lätta drag på varje sida (bara överfransarna), sen ytterligare ett lager direkt. Gärna stanna lite längst in och rugga in maskaran, för att sen bara rulla ut sista biten. Man vill ha tjockt vid fransroten men tunt längst ut för att undvika fluglortslooken. 

Sen tar jag mina bara fingrar och böjer dem lätt i fem sekunder. Ögonfransböjare är en onödig pryl plus att du riskerar att klippa av dem vilket har hänt med mitt mellanbarn som numera är franslös på vänster öga. 

6. Rouge

Jag brukade ha rätt milda färger på rouge, men när jag för några år sen testade en chockrosa variant hos en kompis blev jag glatt överraskad. Tricket är att inte ha mycket alls, utan bara en lätt puff på glada kind-kullarna (du vet när du ler). 

För tillfället använder jag IsaDora Perfect Blush 08 Purple Rose som kostar knappa hundringen och håller i ett par år förutsatt att du använder den enligt min rekommendation det vill säga med måtta. Ansiktet får genast liv på ett sätt som en blek persikonyans inte förmår göra.

7. Läppar

Jag ogillar kletiga saker på läpparna. Helst hade jag tatuerat in en lätt kontur så att jag slapp bekymra mig om det hela men efter lite research på området insåg jag att det dels var rätt dyrt och heller inte hållbart i mer än ett par år. Så ett mellanting är att använda torra produkter med mycket pigment. 

Som exempelvis IsaDora Twist-Up Matt Lips. Jag har en nyans 60 Orange Pop som vid åsyn känns vansinnigt orange och det är den också. Poängen här är att bara väldigt lätt låta den vidröra läpparna. Inga skarpa konturer, utan mer som en flyktig nyansinjektion. Den kan förnimmas nästan hela dagen.

Jag hittar inte färgen längre, kanske var den för mycket för mänskligheten att bära, men en liknande ser ni nedan, pris runt 150 kronor och den håller i en evighet.

8. Ljus ögonskugga

Som ett festkomplement har jag också en ljust beige ögonskugga som jag applicerar i ögonvrån och under yttre delen av ögonbrynet för...jag vet inte vad branschen kallar det...glow? Det accentuerar ögonen. Jag glömmer allt som oftast att använda den varför nedan ögonskugga legat i necessären i säkert tre år. Runt 150 kronor.

Som ni ser har det inte hänt så mycket på sminkfronten. Jag köper inte svindyrt, men heller inte billigast. Jag har hittat de produkter som passar mig och jag ser inga skäl att hänge sig åt trender vad gäller mitt ansiktes utseende. Såvida man inte är en trendig person och det vet ni ju att jag inte är.

Någon frågade i förra inlägget om jag köpt något Chanel-nagellack på sistone. Och det har jag faktiskt, bara för ett par veckor sedan. Det var i samband med att jag köpte Chanel rip-off-skorna jag redogjorde för i skogarderobsinlägget. Jag fick feeling och gick till Åhléns City och inhandlade ett Rouge Noir då mitt gamla klibbat ihop.

Det kan tyckas vansinnigt att lägga 380 kronor på ett nagellack som med största sannolikhet är sammansatt på exakt samma sätt som ett billigt. Grejen är att den här nyansen hittar jag ingen annanstans. Den är vinröd på gränsen till svart. 

Tänk dig att du dricker ett riktigt fylligt Zinfandel. Den färgen är det. Jag har försökt med andra märkens vinröda nyanser. Inte samma sak. Jag har stannat en kvinna i kollektivfabriken och frågat vad hon har för lack (i förhoppningen om att hon hittat ett billigare alternativ) och svaret var: Rouge noir! 

Du får också en gullig påse med prasselpapper i när du handlar. Och du kommer alltid känna att du bär Chanel vilket spär ut den frugala känslan din hjärna kanske odlar i smyg på grund av din stora andel förägda kläder.

Att satsa på kvalitet i smink ger flera fördelar:

1) Du slipper göra dig av med felköp av undermåliga produkter. Den övre gränsen för vad du kan lägga på smink (om du lyssnar på branschen/sociala medier/reklam etc) finns ännu inte. Jag vet, jag har tonårstjejer.

2) Du kan minimera tid du lägger på att reka och handla produkter. Och tid är som bekant pengar.

3) Du känner dig On Top Of Things vilket gör att du är mindre benägen att ägna dig åt okynnesshopping.

4) Givet punkt 3 kommer du att vara på bättre humör och som du säkert vet tjänar glada människor mer än sura.

Vad har du för sminktips?

Mvh

FruEfficientBadass

Jobbgarderob del 2: Kläder

Ett bra sätt att komma igång med att fixa en säsongsgarderob är att låta sig inspireras av Interwebz. Jag brukar leta filmer om capsule wardrobes på YouTube och om jag innan kände mig lite motsträvig får jag i regel fart efter. Jag ÄLSKAR filmer om capsule wardrobes. Därför blev jag först lite ond när jag såg titeln på nedan film. Vem kan ifrågasätta detta koncept?

Kvinnan i videon tydligen och hon har vissa poänger. Dels att den typiska capsule-videon ofta blir rätt världsfrånvänd i det att alla har vitt, grått och svart i svindyra material. Dels för att det verkar försigå en tävling kring att ha minst antal plagg. 

Kvinnan i videon menar istället att man ska utgå från det man redan har, att man ska integrera de färger man gillar och att man kan tillåta sig att ha betydligt fler plagg än de klassiska 30.

Jag håller helt med. För mig är kapselgarderob blott en inspiration till att skapa en fungerande vardagsgarderob där de flesta plagg (alla?) går att kombinera samt, och detta är nyckel, att resterande plagg vid behov tvättas, stryks och läggs undan i en säsongslåda e d för att undvika "knökfull-garderob-men-inget-att-ha-på-sig"-syndrom. 

Man får göra hur man vill, men två-tre timmars eftertanke inför varje ny årstid köper dig massor av tid månaderna som kommer. Och tillfredsställelsen...ja TILLFREDSSTÄLLELSEN i att en kulen morgon i oktober glänta på garderobsdörren med pirr och förväntan i absolut vetskap om att allt som hänger därinne matchar och gör dig till ditt bästa jag. Det är en målbild att sträva efter.

________________________________________

Som jag beskrev i förra inlägget grundade jag bokstavligt talat med basen, det vill säga skorna. Därefter formulerade jag en målbild gällande färgpallett (beige, vit, svart) och rafsade ut samtliga plagg. Även här började jag från basen och plockade ut ett antal underdelar:

Från vänster till höger: En knälång pennkjol i elastiskt material från Vila. Ett par svarta HM-jeans i stuprörsmodell, ett par slim fit HM-jeans med fransiga ben, ett par bootcut Lindexjeans i mycket elastiskt material (modell Mira) och ett par chinos. Totalt fem (5) underdelar. 

Sen valde jag ut överdelar. Från vänster till höger: En linneskjorta från Vila. En tunn vit Uniqlo HeatTech-tröja som ska bäras under en vit angoratröja från Primark som hänger bredvid. En vit V-ringad Uniqlotröja i bomull. Därefter en beige tjock T-shirt från Primark, en lösare beige topp från Uniqlo och en långärmad beige elastan-T-shirt från Vila. Sen en svart topp med öppen rygg från Rodebjer, en elastisk svart T-shirt från Samsoe & Samsoe och ett svart linne från Uniqlo. Totalt tio (10) toppar. 

Därefter plockade jag ut ytterligare ett lager. En beige bomullskofta från StTropez, en kashmirtröja från Uniqlo och en merinoullskofta från Uniqlos Inèz de la Fressange-kollektion. Totalt tre (3) varma överdelar.

Som kronan på verket plockade jag ut en svart vintagefyndad kavaj från "Stocklm" eller vad MQ nu kallar märket samt en gammal Tigerkavaj från 2010 som enligt mig fortfarande gör sitt jobb. Så två kavajer. 

För övrigt är i princip allt, med undantag av Vilaplaggen, Lindexjeansen och Tigerkavajen ovan köpta på andrahandsmarknaden till runt 20 procent av nypris. 

Tillkommer gör också den marinblå tunna kappan från Boomerang jag fyndade på Mimer loppis i våras (Mimer loppis går f ö av stapeln även denna helg, lördag mellan 10-16 fast på Hagagatan 2-40 ej Norrtullsgatan, fullt av medarbetare från modebranschen som vill göra sig av med sin ballast av överfulla garderober).

Jag valde också ut en svart handväska, en svart kuvertväska, en beige dito och några halsband för kvällsbruk samt ett par silverfärgade örhängen i återvunnen zink jag skaffat från en av de större fast fashionkedjorna. Märkligt - jag som har svårt för diverse örhängen ink. de allergisäkra från apoteken - kan utan problem bära billiga örhängen från tyska Rossman eller HM. 

Detta blev utkomsten. Jag brukar normalt göra sammanfattningar i miniatyr av dessa inlägg, men jag kände att jag behövde kunna gå tillbaka och minnas exakt vad jag satt ihop för att lyckas i vardagen, så nedan en granulär exposé:

NUMMER ETT

Beigesvarta ballerinas, svarta HM-jeans, beige Primark T-shirt, beige Tigerkavaj, Coachväska.

NUMMER TVÅ

Svarta ballerinas, svarta HM-jeans, beige topp Vila, svart kavaj Stocklm, Coachväska.

NUMMER TRE

Vita sneakers, chinos, vit V-ringad topp Uniqlo, Boomerang-kappa, kuvertväska.

NUMMER FYRA

Beige/svarta ballerinas, blå Lindexjeans, beige T-shirt Primark, beige topp Uniqlo.

NUMMER FEM

Beigesvarta ballerinas, Lindexjeans, svart topp Rodebjer, Boomerangkappa.

NUMMER SEX

Sneakers, Lindexjeans, vit Vilaskjorta.

NUMMER SJU

Beigesvarta ballerinas, Lindexjeans, svart Uniqlolinne, beige kofta StTropez.

NUMMER ÅTTA

Beigesvarta ballerinas, Lindexjeans, svart Uniqlolinne, beige Tigerkavaj, Coachväska. 

NUMMER NIO

Svarta ballerinas, fransiga jeans, svart T-shirt Samsoe, vit/beige kofta Uniqlo.

NUMMER TIO

Beige pumps, fransiga jeans, beiga topp Uniqlo, svart kavaj.

NUMMER ELVA

Beigesvarta ballerinas, fransiga jeans, svart linne Uniqlo, beige kofta StTropez, halsband.

NUMMER TOLV

Beigesvarta ballerinas, fransiga jeans, svart T-shirt Samsoe, Tigerkavaj.

NUMMER TRETTON

Beigesvarta ballerinas, svart pennkjol Vila, Heattech-tröja Uniqlo, beige kashmirtröja Uniqlo som jag vänt bak och fram samt kavlat upp ärmarna på på grund av fläckar som inte går bort.

NUMMER FJORTON

Sneakers, svart pennkjol, vit Heattech Uniqlo, vit angoratröja Primark.

NUMMER FEMTON (kväll)

Beige pumps, svart pennkjol, vit Vilaskjorta, beige clutch Tommy Hilfiger.

NUMMER SEXTON (kväll)

Pumps, svart pennkjol, svart linne Uniqlo, beige kofta StTropez.

NUMMER SJUTTON

Svarta ballerinas, chinos, svart Uniqlolinne, svart kavaj Stockhlm.

NUMMER ARTON

Bruna mockaboots, chinos, svart T-shirt, brun kasmirtröja Uniqlo.

NUMMER NITTON

Bruna mockaboots, chinos, svart Uniqlolinne, svart kavaj Stockhlm.

Den uppmärksamme ser att jag smugit in ytterligare en tröja på slutet, den bruna kashmirgröjan från Uniqlo. Jag drabbades av en stundens ingivelse när jag i de sista bilderna skapade ett par utstyrslar för de där sista dagarna av snällhöst inför den ruggigt kalla årstiden. 

Så det blir inalles 21 plagg, tre väskor, fem par skor och lite accessoarer. Ovservera att enbart två uppsättningar kläder (15+16) är för kvällsbruk. Varför? För att det är så försvinnande få gånger man behöver klä upp sig. 

Om du möts ute eller går på middag hemma hos kompisar klär du dig i regel på samma sätt som en dag på jobbet, eller hur? Eller hur eller hur eller hur? Det är enbart om du ska på större festlighet eller riktig finkrog du behöver en särskilt finjusterad klädsel och mitt råd till Quinnan är då: Lilla svarta. Det stora intrycket gör du med hår, smink och smil. 

Så här såg garderoben ut innan min rockad:

Och så här såg den ut efter:

Kanske ingen stor skillnad för ögat men väl i känsla. Jag vet att vartenda ett av plaggen ingår i En Plan. Allt är rent och struket. De enda åtgärderna jag behövde göra var att skaffa ett par låga vita strumpor till sneakerserna samt laga fodret på den svarta kavajen. Och såklart, göra rent dessa sneakers. 

För transparensens skull ska jag säga att jag också har ett par fuljeans att ha vid hemmafix och flytt (inlägg to come) samt ett par överdelar för sagda göromål. 

Ja, det var min kicka-igång-hösten-kavalkad. Får den godkänt? Tänker mig nummer åtta första dagen på jobbet. Framåt vintern kommer stövlarna fram, ytterligare ett par svarta jeans (min vinteruniform) samt marint och vinrött. Och de underbara vinterkapporna, halsdukarna, handskarna och mössorna. Längtar!

Berätta om din höstgarderob!

Mvh

FruEfficientBadass

Jobbgarderob del 1: Skor

Glad september! Jag hade stor behållning av att läsa era kommentarer kring mina barntips i somras och efter att ha sett några avsnitt av Luksusfellen (norska Lyxfällan) skulle jag vilja lägga till ett par tips:

- Spela aldrig. Huset vinner alltid. (Detta efter episoden med en kvinna som höll på att förlora sina barns hem efter att ha skrapat triss för en kvarts miljon om året).

- Ta körkort tidigt. Den dagen du verkligen behöver körkortet är det för sent (d.v.s. leder till onödig stress när du precis fått ett körkortskrävande jobb, har bulle i ugnen etc).

- KÖP ALDRIG NÅGOT PÅ KREDIT så vidare det inte är bostad.

Nåväl. Jag befinner mig just nu i det välsignade tillstånd som kallas mitt emellan jobb. Och inte som eufemism för arbetslöshet, utan som en beskrivning av mitt exakta tillstånd: Jag slutade mitt gamla jobb i början av augusti och börjar mitt nya i mitten av september. Ett välsignat tillstånd, skulle man kunna säga, där jag verkligen inte kan jobba även om andan skulle falla på (vilket den inte har gjort). Som ett smakprov på den ljuvliga FIRE.

Folk har frågat hur jag ska få dagarna att gå. Snark. Återigen: Behöver vuxna människor orkestrerad dagverksamhet (jobb) för att inte balla ur? För så låter det när jag säger att jag inte ska göra något särskilt. "Centralbadet" säger jag. "Okej, det är en dag, sen har du 40 dagar till, vad ska du göra dååååå?".

För information har jag haft helt underbara dagar med sovmorgnar (trodde inte jag var kapabel till det längre men en dag sov jag till halv elva så det finns hopp), promenader, pilates och yoga, lunch med vänner, diverse fix och don och idag måndag far jag norröver för att måla fönster och klippa häck. 

Men tiden går fort när man har roligt och nu står det inte på förrän jag kliver in i cirkusen igen. Därför klurade jag i helgen på om jag skulle fixa iordning någon form av yrkesgarderob för att ge rätt avtryck första två veckorna på jobbet. För som ni vet är det de första dagarna folk fackar in dig i sina fördomsfulla psyken och skulle jag komma dragandes i sommarens signaturklädsel (strandklänning, sandaler och långkofta) hade jag inte framstått som den fixstjärna jag vill att de för enkelhets skull ska uppfatta mig som. 

Det hela underlättades av ett köpbeslut: Skor för tidig höst. Jag gillar ju ballerinas och har ett par svarta och ett par beige. De beige köpte jag på Tradera för en hundring för ett par år sen och som ni ser har livet gått hårt åt dem. Mina försök att göra dem rena har bara resulterat i att smutsen spritt sig. Därför köpte jag i fredags ett par nya av märket Vagabond för en tusing. 

Som ni ser är det en fräck ripoff på de ikoniska Chanelskorna som kostar tio gånger så mycket nya. Tory Burch har något liknande för runt tre gånger så mycket men jag tycker att smärtgränsen för skor av den typ du använder max ett kvartal per år ligger på en tusing.

Jag har tidigare skrivit om skor här. Den skogarderob jag där redogör för är i princip intakt, det har inte hänt någonting förutom att de Eccosandaler jag visar bild på i somras föll sönder och ersattes med ett par identiska. Jag bokstavligt talat tog på mig de nya sandalerna i butik och slängde de gamla i en soptunna i Düsseldorf där jag råkade befinna mig vid köptillfället.

I vilket fall fick ovan nya par skor bli min ledstjärna in i den tidiga hösten. Jag vinnlade mig därför om att tömma alla klädförvaringar (min garderob samt två väskor med höst/vinterkläder som står på en hög hylla i hallen) för att tråla fram de plagg som gick i linje med följande rafflande färgkombination, håll i er:

SVART     VITT      BEIGE

Och innan du börjar åma dig över min brist på fantasi vill jag bara påpeka att a) jag är precis så tråkig och konservativ som jag framstår och b) är det high fashion du är ute efter finns andra mer lämpade bloggar och framför allt sociala mediekonton.

Men innan vi äntrar klädbiten en bild på den kompletta skogarderoben för september till slutet av november. Det är enligt min erfarenhet då det är dags att plocka fram stövlarna. Men än så länge hänger de prydligt på sina stövelgalgar nere på källarförrådets klädstång, fint putsade och insmorda med Effekt läderbalsam, världens bästa skoprodukt (och väsk/handsk-produkt).

- Ett par svarta ballerinas

- Ett par beigesvarta ballerinas

- Ett par bruna pumps (till gränslandet mellan tidig och sen höst, hade inga svarta)

- Ett par beige Tamaris-pumps, ergonomiska nog att dansa discodans i (prövade helt nyligen)

- Ett par vita Adidassneakers

Apropå nämnda sneakers hade sommaren solkat ner dem rätt rejält varför jag fräschade upp dem med Klorinmousse. Jag la upp detta på Instagram i våras vilket resulterade i ett antal Klorinkritiska kommentarer. Jag håller med. Klorin är djäfvulens avkomma. Men jag använder den i princip bara till detta ändamål (och om jag haft kattlåda på besök). Jag har testat även andra sätt men inget ger ett så bländvitt resultat som just Klorin. 

Jag lägger skosnörena i en påse, sprayar Klorin över och låter ligga någon timme innan tvätt. Sen sprayar jag Klorin på skorna och lägger dem i en påse ett par timmar för att sen torka av dem. Kritvitt. Dessa sneakers, som jag köpte för fyra-fem år sen, blir som nya och kommer säkert att tjäna mig ytterligare två-tre år. 

Skogarderoben fick bli utgångspunkt när jag sedan plockade ut de plagg som nu utgör min tidiga höstgarderob. För mig byggs en garderob nerifrån (eller möjligen inifrån men nederdelen har stor bäring). Du kan ha hur snygga outfits som helst, men om de inte lirar med skodonen faller de platt. Och eftersom skor i regel är dyrare än plagg kan det vara smart att ta sin utgångspunkt i just skorna. 

Har du börjat fasa ut sommarkläderna mot business casual (i det fall du dragit nitlotten tjänstemannajobb)? Eller drar du fortfarande runt i sommarens slafsplagg?

Mvh
FruEfficientBadass