Sidor

Avkastning vs. miljö

Ja herreminje. Det var i sanning bättre förr. När vi inte producerade en massa prylar som förstörde vår jord, när vi inte strävade efter evig tillväxt, när alla hade lika lite och när somrarna var längre och gräset grönare. 


Ingen aning faktiskt...fick upp den när jag bildgooglade nostalgi.

Det var inte så länge sedan jag själv tänkte i liknande banor. Jag har haft svårt att få in i mitt huvud hur mina aktier ska kunna ge avkastning trots att tillväxten (mätt i BNP) stagnerar för varje år som går.* Jag har också haft lite dåligt samvete för att jag å ena sidan gärna vill ha göttigt med avkastning på mitt investerade kapital, men samtidigt inte ha tillväxt av Kinaplast. Det var under en smokingmiddag hemma med min man för något halvår sedan som vi kom att tala om detta och min man la huvudet på sned och sa "Men...du tror att tillväxt enbart kan ske med bibehållen och ökad produktion av fysiska saker?". Jag kände mig som en byfåne. Vilket är ett av skälen till att jag gillar han så mycket, att han kan peta ner mig från min självutnämnda besserwisser-piedestal ibland. Klipp till en Pinkertext**:

"De innovationer som är på väg är inte bara en lista på coola idéer. De härrör från en övergripande historisk utveckling som har kallats "den andra maskinåldern". Medan den första maskinåldern, som växte fram under den industriella revolutionen, drevs av energi, drivs den andra av information. [...]. Dess revolutionära löfte vilar på högintensiv användning av information för att styra alla andra tekniker och på exponentiella förbättringar av informationstekniken själv, till exempel i fråga om datorkraft och genomik".***

De flesta ekonomer är överens om att BNP inte är ett optimalt mått på välstånd och för att förklara det i få ord kan man säga att människan och BNP har gått skilda vägar på flera sätt:

1/ BNP formulerades i en ekonomi baserad på stål och vete, inte en där data och information är den mest dynamiska sektorn. Många av de nya varorna och tjänsterna är dyra att utveckla men kostar i regel rätt lite att producera, varför de bidrar lite till den uppmätta produktionen även om deras effekt på konsumenternas välfärd är stor.

2/ Mycket av det vi tidigare betalade för är gratis, ex. nyheter, encyklopedier, kartor, fjärrsamtal, korrespondens och den fysiska detaljhandelns fasta kostnader vilket pressar ner prisbilden överlag.

3/ Runt 137 000 människor lyfts ur extrem fattigdom varje dag och man estimerar att vi under vår eller åtminstone under våra barns livstid kommer att ha utrotat den extrema fattigdomen helt. När människor klättrar uppför den Maslowska behovspyramiden sker en konsumtionsförskjutning från produkter till tjänster.

Den sista meningen ovan är viktig. Vi kommer även fortsatt att konsumera tjänster. Och i en framtida produktionsmiljö där allt mer arbete automatiseras kommer den nedåtgående trenden av arbetade timmar per år även fortsatt att gå nedåt, även i länder som idag har en stor andel människor i produktion ex.Indien och Kina. Det betyder i korta drag att vi kommer att ha en aktiv ekonomi även framledes, men vi kan nog inte räkna med de dopade tillväxttal som vi hade efter andra världskrigets slut. I en framtid när fler nått ovan fattigdomsgränsen kommer vi heller inte att producera procentuellt lika mycket fysiskt gods som vi gör idag. Jag har personligen valt att inte hoppa på olika teknologiska aktietåg av typen FoodTech eftersom jag är feg och lat. Jag tänker att när något av dessa nya företag når kritisk massa hamnar de ändå i min indexfond. Så min lekmannamässiga bedömning är att vi inte behöver montera ner kapitalismen och införa planekonomi för att världen ska fortsätta framåt. Tvärt om tror jag att kapitalism är en absolut förutsättning för mänskliga framsteg och entreprenörskap, oavsett om vi talar Musk eller den ensamstående sub-Saharian kvinnan som får mikrolån till en get.****

Som jag skrev tidigare i ett inlägg om robotiseringen har vi som art rätt dåligt track record i att gissa oss till framtiden. Vi förstår att vissa yrken kommer att försvinna på grund av automatiseringen. Men vi har svårt att göra korrekta gissningar kring vad som komma skall. Vem hade på 80-talet kunnat förutspå att ett rätt bra karriärval 2018 hade varit att lära sig om SEO? Eller att det skulle finnas företag som vaktade hundar? Eller att vissa skulle livnära sig på att få andra att skratta?

Vad jag försöker säga är något i stil med att vi nog kan ta det lite lugnt på just den här domedagsfronten, d.v.s. våra aktier kommer inte att störtdyka bara för att vi minskar produktionen av prylar (viktigare då att fokusera på att skifta till kostnadseffektiv och ren energi där denna produktion äger rum asap vilket ligger runt hörnet givet kw-priset på sol). Inte heller ska vi ge oss in i irrationella vindlingar av typen planekonomi bara för att vi upplever att det är så kapitalistiskt och hemskt idag och att det var bättre förr etc. Den rikaste 1%-:arn drar iväg och det beror företrädesvis på att vi inte haft världskrig på ett tag och att globaliseringen underlättar för folk med huvudet på skaft att nå ut med sina produkter och tjänster till en bredare publik. Vi jobbar inte med en statisk kaka som ska fördelas mellan allt fler hungriga människor och där den feta brukspatron skuffar undan hamnarbetarna för att förse sig själv med största biten. Vi har en dynamisk, växande, smart kaka som blir allt mer kostnadseffektiv att baka för varje år som går, som på grund av den mänskliga uppfinningsrikedomen i kombination med ekonomiska incitament (=marknadsekonomi) kommer att fortsätta in i den andra maskinåldern både starkare och smartare än någonsin tidigare. Tvärt om bidrar du till den nya renässansen genom att inte låta dina pengar ligga och ruttna bort på ett lönekonto utan sätta dem i arbete genom att investera i marknaden.




Betänk att vi bland världens nedersta miljard har runt en miljon människor med en IQ på geninivå. I dagsläget varken hörs de eller syns de, men i takt med att vi utrotar den extrema fattigdomen kommer även dessa att vara med och bidra. Och tack vare en minskad krigstrend och ökad utbildningsnivå även i fattiga länder minskar risken för förtryckande regimer som potentiellt hade kunnat lägga band på dessa människor. Så du behöver inte oroa dig för absolut stagnation utan kan fortsätta att placera dina pengar i växande och produktiva företag för hyfsad avkastning även framöver. Vill du därtill undvika bolagsrisk skulle jag rekommendera indexfonder, men det vet du ju sen gammalt.

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. Om du är intresserad av ett bra sparande kan jag rekommendera 4spar, ett flexibelt sparande med hög ränta. Klicka här för affiliatelänk. D.s.


* Sedan början av 70-talet har den årliga tillväxten minskat med mer än hälften, till cirka 1,4%, genomsnitt för åren 1974 till 2015, World Bank 2016. Nivåerna för USA under dessa två perioder är 3,3% respektive 1,7%.
** Upplysning Nu, Steven Pinker, s. 419, 423-424. Och jag bara skojade, vi hade inte smoking på oss.
***
Genomik är studiet av arvsmassa, det vill säga en organisms fulla uppsättning DNA, som inkluderar såväl gener som så kallade icke-kodande DNA.
**** Ett nästan fabelliknande exempel kommer från Norbergs "Framsteg" (s. 35-36) som beskriver hur bönderna i byn Xiaogang i Anhui-provinsen i slutet av 70-talet införde smygmarknadsekonomi, drygt 15 år efter att Mao efter lite tvångsindustrialisering ink. konfiskering privat egendom lyckades svälta ihjäl drygt 40 miljoner kineser. Bönderna i byn Xiaogang slöt ett informellt avtal där varje familj själva fick välja hur man skulle bruka jorden och de skulle också tillåtas att sälja vad den producerade, efter att staten hade tagit sin beskärda del. Följden blev att bönderna gav sig ut tidigare och jobbade hårdare. Andra byar lade märke till förändringen i utfall och till slut spred sig ryktet om den framgångsrika byn ända till partiet varpå dödsstraff var att vänta. Men gräsrotsrörelser var på modet i 80-talets Kina och i en aldrig tidigare skådad helomvändning stöttade partiet en rad jordbruksreformer med start 1982 och tillät andra byar att göra likadant. Ett land som tack vare Maoistisk planekonomi bara två årtionden tidigare hade upplevt en av de värsta svältkatastroferna i historien producerade nu ett överskott av livsmedel till världsmarknaderna. Och därför, mina barn, kommer jag aldrig att bli en anhängare av planekonomi.

31 kommentarer:

  1. Planekonomi är ingen höjdare men det finns inte så mycket teorier eller forskning kring alternativa system istället för marknadsekonomi heller. Tror att man skulle behöva vara lite mer öppen kring andra idéer men läser man ekonomi eller på handels så finns det absolut ingen information om alternativa system. För att använda ekonomiska begrepp så har marknadsekonomi fullt monopol och ifrågasätts ej.
    Har du sett dokumentären om "the Ture cost" som finns på Netflix? Den handlar om textilindustrin och i slutet den kom några kritisk röster och ifrågasätts hela det ekonomiska systemet. Väldigt intressant.

    SvaraRadera
  2. "The true cost" förstås. Även om autocorrects förslag med "Tures höst" också låter intressant. ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har varken sett Tures höst eller True Cost, det ska jag göra, tack för tips!

      Radera
  3. Mycket att fundera på här. Om jag inledningsvis biter tag i frågan kring information och informationsekonomin. Jag har i många år arbetat mer eller mindre hands on med data och information i helt olika domäner. Det som är intressant är hur det har svängt från att data är något man kan stänga in och sedan sälja dyrt till något som finns överallt och som man förväntar sig att få gratis.

    Den utvecklingen har lett till stora strukturförändringar i informationsindustrin och i affärsmodellerna.

    En grundläggande egenskap i mänsklig interaktion (imho) är att ingenting någonsin är helt gratis. I den moderna informationsekonomin betalar vi inte med pengar vi betalar med vår egen information. Om det är smart eller om vi bit för bit säljer vår själ kan vi ha olika uppfattningar om. Det kan också diskuteras huruvida informationsindustrin sedan använder vår information till att ta fram ständigt mer sofistikerade metoder att sälja på mig mer skit som jag inte behöver eller för att förbättra världen (sannolikt lite både och).

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Frihetsgrader: "I den moderna informationsekonomin betalar vi inte med pengar vi betalar med vår egen information." Ja, det är väl så man motiverar GDPR om man vill vara välvilligt inställd för en stund. Jag vet med säkerhet att vår information används för att hitta nya sätt att sälja på oss mer skit på mer sofistikerade sätt och det kommer att ske stora kommunikativa innovationer åren som kommer. Det ställer högre krav på individens integritet och förmåga att själv begränsa sin exponering mot medier och andra interfaces där du riskerar att bli måltavla för "kommunikation". Det är delvis därför jag är så glad att mitt primära intag av info idag är EJ reklam-finansierade böcker snarare än dagligmedia. Särskilt nu när vi efter årsskiftet släpper lös casinomonstret. Helvete...

      Sambandet informationsteknik och framtida välstånd övergår mitt förstånd. Men jag tror att demokratiseringen av plattformar för uppfinningar, ex gränssnitt för appar och 3D-skrivare, är positivt för såväl "tillväxt" (om vi med det kan mena ett bredare begrepp än bara produktion av resursdränerande varor) och gemene mans förmåga att införskaffa livets nödtorft. 3D-skrivare är ju ett exempel som Pinker tar upp. Vi vet idag att en getingmidja för världens fattiga är bostad och många bor i provisoriska skjul med dålig sanitet vilket leder till mänskligt lidande och smittspridning. Det kostar mycket att bygga ett traditionellt hus och det är i regel inte särskilt miljövänliga material (runt 18% av koldioxidutsläppen kom väl från byggindustrin om jag minns rätt, att ställa mot flygets 1,5% eller nötköttets 5,5%). Med 3D-skrivarteknik kan man producera kompositmaterial som är både starkare, billigare och mer miljövänligt än stål och betong. Dessa hus kommer vara billigare att producera och billigare att köpa och fler kommer att få tak över huvudet vilket leder till bättre uppväxtförhållanden för nästa generation vilket leder till ökad innovation och frigörelse av deras "ingenuity" d.v.s. en positiv värdeskapande spiral som får följdeffekter på en mängd områden.

      Jag har svårt att se dessa processer ske i en planekonomi. Det största innovativa greppet jag hört talas om inom ramen för planekonomi är "Det stora språnget" då Mao i slutet av 50-talet ville påvisa sin förträfflighet genom tvångsindustrialisering vilket resulterade i att lantarbetarna fick övergå till industriproduktion och bygget av statliga byggarbeten vilket resulterade i en av de värsta hungerkatastroferna i mänsklighetens historia. Jag tror att innovation bör vara en gräsrotsrörelse. Det är vad jag förstår rätt sällsynt att stora upptäckter skett på befallning av en stat. Åtminstone har det inte varit så historiskt - se på paret Curie och Albert Einstein. De drevs av sin egen nyfikenhet och kunskapstörst, inte av beställningar från högre ort. Jag säger inte att det är det DU säger Frihetsgrader, jag bara tänker högt.

      @Anonym 08:50: Jag är för dåligt påläst på området och det är väl därför jag skriver om detta också. Vilka alternativ finns förutom plan- och marknadsekonomi? Och har de testats? Subventionerad planekonomi har ju funkat "toppen" på Kuba? Tills murens fall och de sovjetiska potatisleveranserna upphörde vilket resulterade i en stor andel undernärda och av det skälet förlamade Kubaner (se Roslings memoarer, han var en av de som löste problemet). Det gick som det alltid gör, USA fick ingripa med stödleveranser i lönndom och Castro framstod ånyo som den store ledaren, värdig sin plats i de curlade tonårsrummen.

      Radera
    2. I min värld kan aldrig planekonomi vara ett svar på någonting. Tyvärr så är ju inte heller den globaliserade ekonomin svaret eftersom den starkt driver processer som allt mer och billigare produktion under slavliknande förhållanden. I kombination med en centraliserad och byråkratiserad styrning av våra samhällen och företag där GDPR och en mängd andra alfabetsförordningar dödar initiativkraften.

      Vad ÄR då svaret? Jag tror att vi måste bli lokala igen. Närproducera mer än mat. Vi måste bli mera småskaliga och medborgarna måste återta ansvaret och därmed även kontrollen över sina liv.

      Vi behöver inte nödvändigtvis var och en ha vår egen get men vi kan behöva applicera mer av det tänket.

      Radera
    3. Hur ser du på problemet om människor blir verkligt resilienta vad gäller att bli påsålda denna skit? Vad ska då infon vi ger ut användas till? Annan kontroll? Är inte alls rädd att folk ska bli ännu mer lurade att köpa saker & tjänster, är det ändå inte bagateller i sammanhanget? Men man kan snarare köpa idéer och sanningar, en ny världsbild, ny människobild, ny religion kanske och börja tro på evigt liv i fysisk bemärkelse som vore det något gott. Är inte detta farligare? Att se alltför svag konsumentmakt som ett hot verkar futtigt, finns inte betydligt värre saker här?

      När man i någon extremliberal anda blivit "fri", omskapat sig själv, kanske även blivit "duktig människa", redan är fri från ett beroende, dålig vana, brist och problem och lever enligt "fritt val", finns där även något att befrias till, men sådant kan gå en helt förbi där man sitter i sin självtillräcklighet och på ytan fria, civiliserade och nysofistikerade tankevärld, rik, mätt & nöjd och långsiktigt blir lurad på allt ändå. /Eva

      Radera
    4. @Frihetsgrader: Jag tenderar, utifrån min knapphändiga förståelse för orsakssamband i världen, att hålla med dig om att en viss nivå av självförsörjning kan vara bra, även om vi genom internationell handel, reducerade handelsmotsättningar och globalisering verkar ha nått de stordriftsfördelar som har kunnat mätta en dramatiskt ökad världsbefolkning de senaste decennierna (som en bieffekt menar många att det är den internationella handeln som i mångt och mycket har bidragit till den minskade förekomsten av krig i världen) (Ja, det är färre krig i världen se ej dagligmedia utan döda per 100 000 i krig här https://ourworldindata.org/war-and-peace). Det som är oroande är hur vi ska ordna försörjningen vid en katastrofsituation utan att skapa rättslöshet. Så lite in favor av geten är jag. Däremot finns ingen påvisad miljöeffekt av att alla ska ha sin egna odlingslott. Tvärt om är storskaligheten mer hållbart om jag förstått det rätt. Men det var kanske inte det vi pratade om.

      @Eva: "Är inte alls rädd att folk ska bli ännu mer lurade att köpa saker & tjänster, är det ändå inte bagateller i sammanhanget?" Jo jag håller med, det drabbar ju ingen fattig. Ändå är det här diskussionsnivån ligger på nivå 4. Vi pratar hellre om att våra barn kanske inte får äta torskfilé än om att miljontals människor dör varje år på grund av inomhuseldning på nivå 1 och 2, för det berör oss mer (torsken alltså). Apropå att köpa en ny världsbild så stötte jag på en intressant sida kallad PolitiFact som ska vara en sorts faktakontrollerande webbplats (som bland annat kunde konstatera att 69% av Trumps uttalanden är "mestadels falska", "falska" eller "uppenbara lögner"). Känner du till? https://www.politifact.com/

      Radera
    5. Informationsekonomin är mumma för diktaturer som t.ex Kina. Kontrollen blir total när allt sker via digitala transaktioner.

      Radera
    6. Kan jag tänka mig. Nu är ju Kina en "marknadsanpassad kommunistisk diktatur" där man som individ kan leva hyfsat fritt idag om jag förstått saken rätt (så länge du inte kritiserar partiet för då riskerar du att förlora en njure i finkan). I våra sekulära och kosmopolitiska demokratier verkar vi emellertid redan ta våra humanistiska framsteg för givna. Vi luras att tro att harmoni och välstånd är något naturligt som bara ska finnas där, när vi i själva verket kämpat sedan tidernas begynnelse för att nå dessa framsteg. Vi glömmer bort att det, bara för att det finns dåliga saker idag inte var bättre förr. Vi tänker att varje problem (läs: stagnerande tillväxt, för hög tillväxt, för många fattiga, för långsam fattigdomsutrotning, får många arbetslösa i rurala delarna av USA) är en skandal som kräver en återgång till regressiva idéer. Som exempelvis avskaffandet av marknadsekonomi eller behovet av "den slutgiltiga börskraschen" för ett återinrättande av en mer sann och rättvis värld. Jag skrev detta inlägg mest som ett stresstest av mina egna tankar efter en diskussion med en av mina smartaste vänner som anser att vi bör röra oss bort från marknadsekonomin. För att se om jag, upptagen av min grandiosa personlighet, har en stor vit fläck som behöver fyllas i. Så vänligen, se inte detta inlägg som ett utslag av mästrande. Jag är genuint nyfiken på vad ni, likaledes smarta människor, ser som en framkomlig väg i ett modernt samhälle.

      Radera
    7. Nja, så länge du beter dig i enlighet med partiets ideal och inte kritiserar eller försöker motarbeta partiets politik. Förändringar som inte är önskvärda slås ner liksom åsikter som inte är önskvärda, kina håller på att bygga upp ett socialt scorecard, där du får pluspoäng när du beter dig korrekt och minuspoäng om du missköter dig. Ditt resultat styr dina utbildningsmöjligheter, dina möjligheter att ta lån etc.

      Radera
    8. De enda man skulle önska ett scorecard till är eleverna i den svenska skolan.

      Fru EB, reagerar på dina ordval: grandios och mästrande. Tror väl få skulle uppfatta dig så, du verkar faktiskt lite väl försiktig när du skriver om mer allvarliga ämnen. Du menar att du är genuint nyfiken. Jag tror dig (förutom när något luktar flum). Det är ödmjukt. Tycker du verkar ha mer i huvudet än du ger uttryck för. Det är dags att bli lite mästrande och en smula grandiositet ger andra anledning att skratta ännu mer utan att du någonsin får veta. I namn av stresstest kan du skriva vilka tokigheter som helst. I Navid Modiris podd talar han om provprat. Man väljer ett ämne man är nyfiken på men inte vet så mycket om och så börjar man provprata, dvs bara så där skamlöst prata på och ingen går mindre vetande från det samtalet. Sänker tröskeln för att våga ta ut svängarna fastän man knappt vet vad man talar om. Låter befriande!

      Det där Politifact var helt nytt för mig, tack! /Eva

      Radera
  4. Man pratar ju om både cirkulärekonomi och delningsekonomi nuförtiden. Sen är det väl iofs varianter på marknadsekonomi, men med ett mycket bättre resursutnyttjande och därmed mindre effekt på t ex miljön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med, det glömde jag. Jag hoppas på den och tycker verkligen att man ska uppmuntra den. Jag har ju förskjutit min konsumtion från köpa nytt till laga som ett sätt inte bara att spara själva råvaran men för att odla mina lokala lagare. Som på förr i ti'n, fast utan tyfus.

      Radera
  5. @Frihetsgrader från i morse 10:40. Jag har tänkt på din kommentar "Tyvärr så är ju inte heller den globaliserade ekonomin svaret eftersom den starkt driver processer som allt mer och billigare produktion under slavliknande förhållanden. I kombination med en centraliserad och byråkratiserad styrning av våra samhällen och företag där GDPR och en mängd andra alfabetsförordningar dödar initiativkraften."
    Den senare delen av kommentaren håller jag helt med om, och det berör främst nivå 4 d.v.s. EU och USA där red tape [host EU] är ett av de största hoten mot innovation och handlingskraft idag. Gällande den förra delen av kommentaren: Jag anser ju att globalisering inte är ond. Globaliseringen leder till färre krig (man är mindre benägen att dra kniv mot den man handlar med) och globaliseringen skapar tillväxtmöjligheter för jordens fattiga, även om Trump försöker motarbeta fri handel i sin förvirrade uppfattning om protektionism och tron att det bara finns en statisk kaka som världen ska dela på. Ett konkret exempel är just Kina och provinsen Guandong där den kommunistiska regimen från och med början av 80-talet tillät en viss marknadsanpassning där man började sälja mot väst. Resultatet blev dramatiskt minskad fattigdom (då levde 9 av 10 i extrem fattigdom, en helt ofattbar siffra). Fattigdom i 80-talets Kina = svältdöd, barnadöd. Rosling skriver, apropå ”Försämringsinstinkten” s. 69 Factfulness: ”1997 levde 42% av befolkningen i både Indien och Kina i extrem fattigdom. 2017 hade den andelen sjunkit till 12% i Indien och 0,7% i Kina.” Jag hade hellre slavat i slavfabriken med usel arbetsrätt än dött av hunger. Dagens slavarbetare får lön, har tak över huvudet och får erfara hur deras barn vaccineras och får gå i skolan. Förhoppningsvis får dessa barn ett bättre liv än sina föräldrar, på samma sätt som 30-talets svenska arbetare fick se sina barn gå en ljusare framtid till mötes under 50- och 60-talen. Naturligtvis vill vi i egenskap av goda humanister att alla ska ha det bra NU. Men bara för att vi inte kan åstadkomma detta ögonblickligen betyder det inte att vi måste skrota systemet och testa något annat (planekonomi någon? Ja?). Vi måste ge det åtminstone lite av det tålamod vi visade oss själva i Europa och USA. Det går dessutom mycket, mycket snabbare för dagens nivå 1-länder att röra sig framåt än det gjorde för oss.

    SvaraRadera
  6. Och om ni undrar hur Indien lyckades gå från 42% till 12% extrem fattigdom var det genom att montera ner planhushållningen (a.k.a. planekonomin) och därmed gav indierna frihet att starta egna företag. Att de bara låg på 12% år 2017 jmfrt. med Kinas 0,7% beror på att Indien avvaktade ända till 1991 med denna manöver. Hade de börjat tidigare hade de med stor sannolikhet sparat miljontals liv som nu föll offer för fattigdomsrelaterad sjukdom och svält.

    SvaraRadera
  7. Bara en sak till...apropå globaliseringen. Norberg/Framsteg s. 85: "Vi lever i en häpnadsväckande tid. Aldrig tidigare har världen upplevt en sådan dramatisk minskning av fattigdomen. På sätt och vis är globaliseringen större än den industriella revolutionen. När västvärlden började industrialiseras kring 1800 var vi 200 miljoner människor och det tog femtio år att fördubbla den genomsnittliga inkomsten. Kina och Indien har gjort samma sak fem gånger snabbare med tio gånger så många människor. Denna gigantiska omvälvning, med framväxten av en medelklass, kommer inte bara att förändra konsumtionsmönster; den kommer också att förändra vår livsstil och vår inställning till livet och andra människor. Människor som har något värdefullt att förlora - med ett långt, gott liv framför sig - är inte lika villiga att sätta allt på spel för en kortvarig vinning. Människor som tror på framtiden investerar också mer i den." så därför, mina barn, är jag för globalisering. Over and out med mina egna kommentarer på mina egna kommentarer.

    SvaraRadera
  8. För att parafrasera Churchill så skulle jag säga att liberal demokrati och marknadsekonomi är det sämsta systemet, förutom alla andra. Funnes det något fantastiskt alternativ tror jag att vi hade sett exempel på det redan. Jag ser positivt på sådant som delningsekonomi, som ju sker inom marknadsekonomins ramar. Viktigt också att påpeka att BNP inte bara innefattar fysisk produktion utan också tjänster, och det är väl där den framtida tillväxten sker, även om det finns basala produkter vi kommer att behöva i framtiden också (och med tillväxt, om jordens befolkning fortsätter att växa och lyftas ur fattigdom).

    Magnus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Älskar det citatet för det beskriver vårt mänskliga dilemma nämligen att det inte finns och det kommer aldrig att förekomma en perfekt värld. En "perfekt" världs skulle enbart kunna uppnås om vi vore homogena kloner som tycker lika i precis allt och i den världen har åtminstone jag ingen lust att leva i.

      Radera
  9. OK. Jag vet att det här är gårdagens inlägg men vill ändå förtydliga efter som det kan tolkas som att jag tror att protektionism och odlingslotter är svaret.

    Jag är ju inbiten frihandelsvän och är personligen värdelös på att odla. Det jag kanske försökte säga var att bekymmersamma effekter på vår lokala försörjning och på vad som produceras och hur har kommit i spåren av den form av globalisering som vi har sett de senaste decennierna.

    Det är svårt att få fram alla nyanser i den här lilla kommentarsrutan där jag bara ser tre rader så jag stannar där. Spännande diskussion!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst! Du råkade mest stå i skottgluggen. Läser om [as in "igen"] Framsteg nu så jag är debattivrig.

      Radera
  10. Ja, vilken bra diskussion. Och det är en rafflande utveckling nu tycker jag. Det verkar vara två vägar som gäller nu. Kina och Ryssland går mot att staten och den starke ledaren ska se till att det är ordning och reda. USA och UK går istället mot att staten/EU ska minska sitt inflytande för det blir bara dåligt av för mycket statlig inblandning. I båda fallen kommer liberala värden i kläm. Det är den stora faran för mig. Inte globalisering eller planekonomi. De är inte i sig ett hot mot människor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "I båda fallen kommer liberala värden i kläm". Och för att addera till det jag tror att du menar så är det de rationella upplysningstankarna av vetenskap, förnuft och humanism som kommer i kläm (inte plattityder à la Björklund). Håller helt med dig. Fördelen med "deep state" (åtminstone i USA, i Kina är det väl synonymt med Partiet) är att det åtminstone än så länge finns spärrar och institutioner som hindrar även ett crack head som Trump att löpa linan ut på det sätt han själv skulle önska.

      Radera
  11. Kaktus: Håller inte med. För mig är minskar statlig inblandning central för liberalism så som jag tycker den ska vara. För individuell frihet och företagsamhet. Vetenskap, förnuft, humanism, meritokrati och en sekulär stat håller jag också med om. Sedan är jag nog för svensk för att inte kunna tillstå att vissa verksamheter mår bäst av att finansieras solidariskt genom stat/kommun (åtminstone som huvudmän, dock inte alltid som utförare).

    Magnus

    SvaraRadera
  12. Magnus, tror vi är helt överens. Jag funderade på det här med "jag tror att demokratiseringen av plattformar för uppfinningar" och försökte komma fram till nån slags poäng att när högerpersoner talar om marknadskrafterna så tar de för givet att staten rycker ut när det behövs, och vänstermänniskor talar om planekonomi så tar de för givet att just de ska få bestämma själva de viktiga valen i livet. If that makes any sense...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt detta är poängen när jag hörde Pinker föra när han intervjuades hos Joe Rogan i våras https://podtail.com/en/podcast/the-joe-rogan-experience/-1073-steven-pinker/. Runt 1h25min in kommer han (Pinker) in på just detta med polariseringens mindre positiva bieffekt nämligen att högern och vänstern pratar förbi varandra i sin idelologiska skygglappsiver. Om du anser att marknadsekonomi är att föredra framför planekonomi ska du enligt regelbocken tycka att allt ska drivas i privat regi. Och högern pekar mot vänstern och undrar "hur hade du tänkt att du skulle kunna välja ditt yrke fritt om staten är den som produktionsplanerar för vårt samhälle?" (vilket iofs är något jag går och funderar på ibland). För tt citera Pinker:

      "In a lot of academia, capitalism is a dirty word. Some called it neo-liberalism. A surprisingly large percentage of academics are actually Marxist. Say the obvious fact that capitalism is better than communism. That’s just a fact. Compare South Korea and North Korea. Compare the old East Germany and West Germany. Would you rather live now in Venezuela or in Chile? It’s just obvious that capitalism makes people richer and freer and better off in pretty much every way. Now, that’s a fact that is almost unmentionable in academia. But if you say it by itself, suddenly people discover it for the first time. Then you can get the extreme right-wing position that any amount of regulation is bad, any amount of social spending is bad, we need the most extreme form of almost anarco capitalism like radical libertarianism. And that’s because I argue that if you never have a discussion of the relative advantages and disadvantages of different economic systems, you never hear the arguments for why some mixture of a free market with regulational things that have to be regulated, like pollution. […] Likewise, social spending for the elderly, for children, for the sick, that is not incompatible to a free market and in fact some of the countries with the strongest social safety nets are also the ones with the most economic freedom. So that argument that I just given you just doesn’t take place because there is such a commitment to the idea that capitalism is bad. Opening up the possibility, someone discovers that capitalism is not so bad, then they leap to the strongest possible conclusion: Well, as soon as you have social security, then we’re gonna be like Venezuela. The rational way of organizing society with just the right balance between free markets, regulations, social spending, doesn’t get discussed out in the open. You get these polarized extremes."

      Radera
  13. Men är det verkligen någon som förespråkar planekonomi nuförtiden (så där på riktigt, med femårsplaner och "till var och en efter behov" utan någon motprestation)? Tycker inte att den dikotomin riktigt lever längre (marknadsekonomi-liberalism vs. planekonomi-socialism), och det är väl därför den politiska debatten är så förvirrad nuförti'n.

    Magnus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var min övertygelse också Magnus men så är inte fallet, särskilt inte bland akademiker inom samhällsvetenskap i USA tydligen. För att fortsätta åka snålskjuts på Pinker (om du undrar varför jag ägnat tid åt att transkribera en pod är det för att jag har för mycket fritid):

      "One theory from Thomas Sowell – an economist at the Hoover Institute – intellectuals tend to like systems where you can articulate a theory in a bunch of verbal propositions and the government kind of implements them. There are certain phenomena within social life such as market economies, where the intelligence is distributed among millions of people. No-one actually knows how to make the system work. But people make things, look for buyers, they set the price where people will buy them. And then, over the entire society, things kind of work out. But no single individual has the theory as to how that ought to work."

      Jag kan faktiskt förstå attraktionskraften i en sådan fantasi, att få bygga upp något från scratch och skapa den perfekta samhällsmodellen. Ur askan Fågel Fenix liksom. Men för att anknyta till ditt Churchillcitat så lever vi redan idag i den minst dåliga samhällsmodellen (vilket Venezuela är ett nutida exempel på) (Kina och Indien dåtida exempel för den som minns hur det var före 1990-talet) vilket är just demokrati med marknadsekonomi. I takt med ökat välstånd ökar också en stats avsättningar till social välfärd (se grafen på https://efficientbadass.blogspot.com/2018/11/varlden-blir-allt-mer-orattvis.html) och policies kring miljö som vi ser i Kina idag som efter lyckad industrialisering och uppstart internationell handel nu bygger ut förnybar energi som inget annat land i världen. Men det har vi på nivå 4 glömt. Vi sitter här i vår skyddade fria verkstad och läser klickbeten på våra Kinaproducerade iPhones och lajkar anti-kapitalism och anti-globalisering.

      Det jag ser som ett visst hot mot vår samhällsutveckling är just denna historielöshet och omedvetenhet om hur bra vi har det. Det var genom slogans som anspelar på gemene mans utsatthet som en crackhjärna lyckades komma till makten i USA och vad händer nu: Gränser stängs, globalisering ska motarbetas. Ha! Som att man motarbeta globalisering! Ungefär lika realistiskt som att man kan förbjuda ord. Ja just det ja...

      Radera
  14. Det jag ser som ett visst hot mot vår samhällsutveckling är just denna historielöshet...

    Yes! Det kommer fram bortskämda jättebebisar som gapar om att det ena eller andra ska bort. Det viktiga som hur håller man bäst ser till att hålla nere korruption, hur får man citamenten att verka åt rätt håll för företag, mm, är väl för svårt. Den liberala samhällsordningen är extremt ovanlig. Boktips: Putnam, Making democracy work. Lättläst och rolig. Jag gav den klassikern till min son som läste den otroligt nog. Borde vara årets julklapp.
    Se https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Den_fungerande_demokratin
    Det här med planekonomi, är det inte märkligt att socialdemokraterna fortfarande vill avskaffa vårdvalet? Jag antar det skulle innebära att om man har en läkare som man tycker är knäpp och vill gå till en annan så får man inte det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska kolla in boken.

      Vårdvalet...socialdemokraterna....zzzz....Fast det räcker nog med några AB-löp med missnöjda jättebebisar som haft elaka doktorer för att Lövbiff ska ändra kurs. Är han statsminister nu eller? Orkar inte följa.

      Radera
  15. Du vill köpa en njure eller sälja din
    njure? Letar du efter en möjlighet att sälja din njure för pengar på grund av en finansiell kris och inte vet vad du ska göra, kontakta oss idag så erbjuder vi dig ett bra belopp på $ 1 000 000,00 USD för din njure. Jag heter doktor DAVID
    Jag är nefrolog på Mayo-kliniken. Vår klinik är
    Specialiserat på njure kirurgi och vi tar också hand om
    Köp och transplanterar njurar med livet.
    motsvarande givare. Vi finns i Indien, Turkiet, USA, Malaysia, Indien. Tveka inte att kontakta oss via e-post om du är intresserad av att sälja eller köpa njurar.
    E-post: mayoclinic55@gmail.com


    uppmärksamt
    DR DAVID

    SvaraRadera