”The fear has been expressed by some that technological change in the near future would not only cause increasing unemployment but eventually it will eliminate all but a few jobs with a major portion of what we now call work being performed automatically by machines.”
En liten EB-parentes här. För fem år sedan fanns det rätt få GDPR-experter. Idag finns det många GDPR-experter. Jag får drygt 8 miljoner träffar på "GDPR" och det har pimpats rejält med Google-annonser vilket indikerar affärsmöjligheter får en anta.
Grattis Tieto, grattis SAP, grattis random jurist - klirr klirr i kassan |
Upp med en hand du som tror att red tape och admin-hittepå av politisk, ekonomisk och teknologisk karaktär kommer att minska framöver? Eller upp med en hand du som tror att man som företag år 2042 kan ta ett nytt EU-direktiv av typen GDPR och beema in det på sin hologramserver för robotiserad omedelbar implementering? Okej EU hänger löst, men det kommer säkert att finnas andra institutioner som kommer att pådyvla oss sina hittepås. Tur att man kommer att jobba med höns.
I USA produceras idag tre gånger så mycket varor trots att antalet fabriksarbetare minskat med drygt 30% sedan 1974. Eller var det 60%? Jag fattade inte riktigt, lyssna själv. Automatiseringen slår hårdast mot de som saknar utbildning och har jobb av generell karaktär, jobb som går att både automatisera och prispressa. Lastbilschaffis är ett av de vanligaste jobben i USA. Till en början var chaufförerna heltidsanställda med relativt sett bra lönevillkor. Sedan kom prispressen och med det frilans och hård konkurrens. Nu kommer de självkörande lastbilarna. Men marknaden för fysiska lastblilschaufförer har redan börjat trappat ner sig själv på grund av den bristande lönsamheten, det slitsamma jobbet och de allt strängare regelverken som ingen orkar med.
En aspekt det sällan talas om när det domedagas kring robotiseringen är att en mer effektiv produktion frigör mer tid. År 1909 jobbade en amerikansk arbetare i snitt 2 662 timmar om året. Motsvarande siffra 1964 var 1 999 timmar och den ligger år 2016 på 1 783 timmar (med 4% arbetslöshet så på någe sätt har det löst sig). När folk är lediga gör de av med pengar, vilket är en bra sak för ekonomin. Det handlar inte bara om att ta in på ett weekendhotell och få massage (vilket genererar tjänster för såväl receptionist som massör, jag hade ogärna masserats av en robot även om den varit en spitting image av Alexander Skarsgård). Människan tenderar dessutom att efterfråga helt nya tjänster allt eftersom tiden går framåt. Hur många kände du på 80-talet som anlitade personlig tränare? Eller som gick i parterapi? Eller anlitade en personal shopper/homestylist/dagmatte/adwords-expert? Vi har ingen aning om vad framtiden bär med sig. Jag ska inte vara för självsäker här, men jag tror att det kan komma att dröja innan människor lägger sig på schäslongen hos en robot. För är det något de flesta verkar eniga om är det att det kommer dröja innan robotarna utvecklar empati.
En aspekt det sällan talas om när det domedagas kring robotiseringen är att en mer effektiv produktion frigör mer tid. År 1909 jobbade en amerikansk arbetare i snitt 2 662 timmar om året. Motsvarande siffra 1964 var 1 999 timmar och den ligger år 2016 på 1 783 timmar (med 4% arbetslöshet så på någe sätt har det löst sig). När folk är lediga gör de av med pengar, vilket är en bra sak för ekonomin. Det handlar inte bara om att ta in på ett weekendhotell och få massage (vilket genererar tjänster för såväl receptionist som massör, jag hade ogärna masserats av en robot även om den varit en spitting image av Alexander Skarsgård). Människan tenderar dessutom att efterfråga helt nya tjänster allt eftersom tiden går framåt. Hur många kände du på 80-talet som anlitade personlig tränare? Eller som gick i parterapi? Eller anlitade en personal shopper/homestylist/dagmatte/adwords-expert? Vi har ingen aning om vad framtiden bär med sig. Jag ska inte vara för självsäker här, men jag tror att det kan komma att dröja innan människor lägger sig på schäslongen hos en robot. För är det något de flesta verkar eniga om är det att det kommer dröja innan robotarna utvecklar empati.
Utmaningen är att det krävs såväl drivkraft som pejl på läget för att tjäna pengar i framtiden. I USA är gigekonomin redan ett faktum och man tror att runt 40% av amerikanarna kommer att jobba frilans redan år 2020. Du kan inte längre knacka på hos Företag AB och be om "ett jobb" i största allmänhet (det har du iofs inte kunnat göra på ett bra tag). Du måste hitta din grej som gör att det är just dig någon vill köpa skills av. Social kompetens, nätverkande och andra amerikastarka egenskaper kommer att bli viktigare vilket innebär att vissa kommer att halka efter (ex. om du har en mental funktionsnedsättning eller om du som ett av mina barn är mycket introvert).
What do do what to do. Jag vet faktiskt inte. Hålla sig uppdaterad, jobba på att hitta sin grej. Bli väldigt bra på den grejen. När det kommer till barn och deras förberedelse för yrkeslivet kan jag i vanlig ordning inte låta bli att hänvisa till min husgud MMM och hans approach på barns utbildning. Ge dem uppkoppling och en schysst dator, men avstå gärna karriärtipsen eftersom hela du är obsolet så det räcker och blir över. "Civilingenjör lille vän? Det vore väl tryggt och bra..." "Men mamma, jag ska bli himpflurancer" (jag bara hittade på det ordet, men det kommer säkert att finnas i framtiden).
What do do what to do. Jag vet faktiskt inte. Hålla sig uppdaterad, jobba på att hitta sin grej. Bli väldigt bra på den grejen. När det kommer till barn och deras förberedelse för yrkeslivet kan jag i vanlig ordning inte låta bli att hänvisa till min husgud MMM och hans approach på barns utbildning. Ge dem uppkoppling och en schysst dator, men avstå gärna karriärtipsen eftersom hela du är obsolet så det räcker och blir över. "Civilingenjör lille vän? Det vore väl tryggt och bra..." "Men mamma, jag ska bli himpflurancer" (jag bara hittade på det ordet, men det kommer säkert att finnas i framtiden).
Med detta sagt måste jag ändå tillstå att jag är lite orolig för det däringa AI-monstret. I artikeln av Zeynep Yenisey där jag hittade YouTube-klippet längst upp twittrar Elon:
Artikelförfattaren fortsätter: "Considering robots have no remorse, morality, or empathy, it's only natural that we're in deep shit. Robots are basically mechanical psychopaths, but worse. We've all seen what robots are capable of in the Terminator movies and Ex Machina, and even though those are Hollywood films shot in studios, they're pretty good indicators of what could happen if we don't take heed of Musk's warning and start regulating AI ASAP." Jag blev nyfiken på journalisten i fråga och hittade lite andra artiklar om ni är intresserade. Nej, det kanske inte är Zeyneps oro som oroar mig, utan snarare Elons och Hawkings. Finns det någon som jobbar med AI därute som kan hjälpa mig förstå om jag bör vara orolig eller inte? De IT-folk jag har i min närhet kommer bara med sarkasmer nämligen.
Mvh/
FruEfficientBadass
Tillägg till ovan jan 2018 - efter att ha sett Black Mirror säsong 4 ep. 5 låt mig hålla med Elon - lagstifta bort dem NU
Tillägg till ovan jan 2018 - efter att ha sett Black Mirror säsong 4 ep. 5 låt mig hålla med Elon - lagstifta bort dem NU
Äsch, begåvningsreserven i Rosenbad har efter noggranna beräkningar kommit fram till att vi alla ska jobba ytterligare minst 3 år. Så naturligtvis är vi snabbare, bättre och smartare än alla robotar på ålderns höst. Trots starr, demens och ledvärk.
SvaraRaderaTja, jag vet inte hur noggranna beräkningar man behöver göra för att inse att kalkylen inte går ihop om folk går i pension vid 61. MI30 hade statistik på hur många som gör det - vill minnas att det var 7-9% som checkar ut då och ungefär samma tal vid 62 och 63. Bäst är nog att mota politiska beslut i grind genom att avsätta så hög andel av nettolön som möjligt i egen frihetsfond.
Radera