Biljäveln

Under våren hade jag ett par inlägg om bilens vara eller icke-vara, kring vilka ni kommenterade som hade ni aldrig sett ett kommentatorsfält förut, gå hit eller hit för originalinläggen. Bil eller inte bil. Magkänslan sa nej men intellektet sa ja. Bidragande orsak var den tur jag tog upp till lantstället i vintras då jag såg de massiva snömassor som bildats längs med vägen, parat med nästan obefintlig vägbelysning. Även om vi bara bor några kilometer från stadskärnan känns det lite grymt att skicka iväg ungarna på piano och dans på spark i beckmörkret. Jag skulle liksom gräma mig om de blev bortskovlade av en snöplog för att inte bli återfunna förrän framåt vårkanten i något dike. Så det blev en bil. Och inte vilken bil som helst, utan en bil baserad på era tips.

Toyota Avensis, 2012, 14' mil, 45' cash. IGMR sa att det var ett bra köp ("som med rätt skötsel kan gå 14' mil till") och Toyota Avensis var den uttryckliga rekommendationen från Herr Simplicitas som av sig själv sägs vara något av en bilexpert. Något jag gillar med min man (och mig) är att vi är rätt enkla när det kommer till köpprocesser. Det var ju ni som gjorde grovjobbet i att sålla fram att en asiat i allmänhet och en Toyota Avenis i synnerhet vore lämplig. Det enda vi behövde göra var att Blocket-söka och åka ut och köpa bilen, en process som tog fem minuter plus två timmar en vardag i juni. Vi gjorde noll jämförelser och noll tester, kanske för att vi inte kan någonting om bilar plus att vi tror på karma.

Enda smolket i glädjebägaren var att batteriet var helt slut så jag hamnade i en del prekära situationer dagarna efter.* Men nu har vi en till synes fullt fungerande bil med massor av bagageutrymme och inch allah kommer den att hålla hela vistelsen på landet d.v.s. minst två år. Klarar den 1,5 år utan oväntade stora fel har den rent finansiellt slagit alternativ b: Hyrbil och en till elcykel. Tanken är att vi så långt det går kommer att cykla (affären ligger bara ett par kilometer bort och vi har ju lådcykeln) och begränsa användningen till strandturer, längre utflykter och aktivitetsskjutsningar vintertid.

Försäkring från Gjensidige (gjorde Compricerkoll): 2 448 kronor (bara vagnskadeförsäkring med någon form av trafikolycksfall-tillägg**) och skatt: 2 344 kronor, d.v.s. total driftskostnad 400 kr/månad plus uppskattningsvis max en tank bensin per månad, troligtvis bara en halv, säg 300-500 kronor = 700-900 kronor, ungefär som ett SL-kort i Stockholm.

Därutöver lite jox kring besiktning och service, säg totalt 1 300 kronor/månad vilket känns helt okej med tanke på att tjänstebilen drogs från min lön med runt 4 500 kronor per månad. Slut med det "bekväma bilägandet" alltså. Höstens däckskifte sker hemmavid med 2nd hand-fyndad domkraft och bilen tvättar jag med trädgårdsslang på tomten, iklädd vit T-shirt för lite action.

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. En sak som är läcker med att köpa andra hand (eller åttonde hand om man ska vara petig) är allt som följer med på köpet. Tillval av typen DVD-skärmar med tillhörande lurar på baksidan av förarsätena, bagage-rullgardin och bagagenät - tillbehör jag som tidigare leasingkund vet kostar skjortan och halva ärmen - , dubbdäck, takräcken, en massa rengöringsprodukter och grejor i utrymmet med reservdäcket, saker som säkert gått på tiotusentals kronor vid köp låg nu där som en "ta-dem-bara-jag-har-gått-vidare-med-ny-bil"-material. Exakt samma känsla som att köpa andra saker begagnat - inget värde för den forna ägaren, massivt med värde om man skulle köpa nytt. Världens konstigaste sak, denna enorma diskrepans mellan pröjsvillighten när man köper nytt och känslan av värdelöshet om man säljer begagnat. D.s.

* Låt oss säga att jag nu vet hur man startar ett dött batteri med kablar och jag vet att man inte ska föra ihop de två kablarna när de sitter kopplade till batteriet.
** En tanke som slog mig då var att detta var såå vääärt jämfört med de forna barnförsäkringarna RIP, för rent sannolikt är det ju vid en trafikolycka som en ekonomisk invaliditet sker, inte vid trill i badkar (såvida du inte bor i Knutby). Kostnad våra barnförsärkingar: Runt 4 000 kr/år totalt. Kostnad "Trafikolycksfall": 240 kronor för hela familjen. Som mest löses 600 000 kronor ut som visserligen är ungefär hälften av vad If kan tänka sig att pynta vid ekonomisk invaliditet. Men så är inte häflten av 4 000 kronor 240 kronor heller. Inte heller inbegreps ju jag eller min man av barnens IF-försäkringar. Försäkringsmänniskor (Fri2032), vad är haken?