Jag kickar igång äldsta barnets pengamaskin

Under ett antal yrkesverksamma år (7? 8?) sparade vi barnbidragen i fonder. Eftersom vi i begynnelsen blott var ekonomiska analfabeter (vi hade ju bara sammanlagt 470 poäng ekonomi) lät vi oss rådges av en Quinna på Kuckelimuck Bank som sålde på oss av den egna banken aktivt förvaltade fonder*. Men i takt med att min man passerade testet för auktoriserad revisor, men kanske främst för att jag upptäckte MMM i maj 2015, insåg vi det befängda i upplägget och bytte till indexfonder. En del Asien, en del USA, en del Sverige. För runt tre år sedan lade jag om allt i Spiltan Aktiefond Investmentbolag och nu ligger där en nätt summa och puttrar på. Det rör sig om kanske 300 000 insatta kronor som idag är värda lite mer än det dubbla.

Vi har inte delat upp det per barn utan har en klump jag i mitt huvud kallar "barnens konstnärsfond". Vi har inte riktigt bestämt hur den ska portioneras ut, men den utgör ett behagligt lager av trygghet kring de frågor som kan komma upp inom de närmsta åren i form av språkresor, körkort, eventuella utlandsår och annat som man av naturliga skäl måste pynta när de befinner sig i en viss ålder. Att tro att den här summan skulle räcka till tre gånger kontantinsatsen till varsin stockholmsetta är bara fåfängt och i samma ögonblick jag la ner de drömmarna lättade min ångest avsevärt. Men med den summa vi nu har att tillgå har vi alla möjligheter i världen att bjuda dem på tonårs/ung-vuxen-treats. Saker som kommer att ske i Det Verkliga Livet, det som inträffar efter, säg 24, får de fixa på egen hand. Precis som en ann'. Kanske får de arv någon gång i 35-årsåldern och då kommer det att med exakthet korrelera med en läsarkommentar för ett tag sedan som läst ett tips från någon rik amerrrikan som hävdade att "inga stora pengagåvor skola ges ett barn före 35."

Anyheuw. Äldsta barnet, det Kloka Barnet, fyller 16 till hösten och jag fick för ett par månader sedan hem ett brev från...CSN? som påpekade att barnet nu övergick till "studiebidrag" på samma summa som barnbidraget. Det föranledde en vistelse i hängmattan i gott och väl en timme för att tänka. Vad vill moder CSN med detta brev? Varför ska jag bry mig om att cashen ändrar namn? Är det ett tecken från ovan (staten) att jag bör hantera dessa pengar på ett annat sätt än idag? (Idag = in i mammas kassa för att sedan stötvis lappa hål i budgetpost "barn").

Jag beslöt mig för att agera Förälder och pratade med mitt barn. "Vill du ha studiebidraget och disponera det fritt? Förutsatt att du själv ombesörjer saker som kläder?". Barnet, som är ett klokt och eftertänksamt barn, svarade efter viss tvekan ja. Och det var då jag bestämde mig för att det var dags att öppna ISK. 

Det var en tolvåring i min bekantskapskrets som i somras gjorde mig uppmärksam på att man redan i omyndig ålder kan öppna ett investeringssparkonto i eget namn. Barnet i fråga hade ett sådant i vilket han investerade som en bourse savant. Under coronavåren hade han en tillväxtökning på drygt 40%, helt otroligt. Värdepappersdepån (som kommer på köpet när man öppnar ISK, åtminstone på Avanza) och ISK:en kommer att ligga under vårdnadshavaren och om jag förstått det rätt kan hen inte ta ut pengar, men det går utmärkt att föra över pengar och köpa. Bästa tänkbara skolan med andra ord. OMG om detta alternativ funnits när jag var ung! Nu fick jag som 15-åring istället följa med pappa när han hämtade ut mina Premieobligations-papper (såg ut som stora sedlar) för att sätta in dem på bank med fast ränta typ 2% i väntan på Dagen D då det var dags att lägga handpenning på första lägenheten. Ingen action, minus chansen att vinna 500 kronor en gång om året. Tänk att själv, från ålder 15-16, kunna följa sin utveckling (åtminstone delvis baserad på egna val) från dag till dag ---> Hurra! (?)

Sagt och gjort, kontaktade Avanza. Allt sömlöst digitalt, en kod hem i posten och sen var kontot igång (typ, hade lite strul som jag återkommer till). Jag förde över femtio tusen och i samråd med barnet gjorde vi en fördelning som var misstänkt likt den som låg i barnens samlade barnbidrags-ISK så i realiteten är det bara en fråga om pedagogisk charad. Min förhoppning, jag säger förhoppning, är att barnet i fråga nu kommer att pytsa in kanske en hundring per månad. Helt enligt eget huvud, det är ju så små summor att en felsatsning inte spelar så stor roll. Poängen är att vänja sig vid att se ISK:en som en normalitet, något man kommer i kontakt med på månadsbasis. Man vet hur man ska ta sig in, hur man ska köpa värdepapper och hur man följer dess utveckling. Man har inte KONTAKTSKRÄCK med skiten som verkar vara fallet för en del. Resten - det frugala vansinnet - får komma om det vill och när cashen börjar flöda in det vill säga i gängse yrkesliv. 

Du som har barn i tonåren, kanske ett barn som liksom mitt börjar gymnasiet i höst - har du funderat på att starta ett ISK i barnets namn? Man gör det alltså på exempelvis Avanzas hemsida, "bli kund"?

Mvh/

FruEfficientBadass

* Fonder som sedan visade sig vara passivt förvaltade men med en aktiv avgift.