FruEB recenserar - krisskrifter

Syster och bror, den ukrainska tonårshackern är närmare än du tror. För ganska snart ett år sedan utsattes min dåvarande arbetsgivare för ett virus som slog ut hela vår verksamhet i Europa under några skälvande dagar. Det var faktiskt en strid på liv och död - vissa kunder fick inte ut sina följesedlar och i vissa hamnar kunde vår överflödskonsumtion inte mottas i våra logistiksystem med stoppad införsel som följd. Jag skrev ett inlägg om detta. Jag vet inte varför jag försöker mig på ironi i meningarna innan, det skrämmer skiten ur mig. Inte för att jag tror att ryssen kommer, även om vi då som Johan Glans sa, åtminstone får ett starkt försvar. Det är tanken på curlade människors panikagerande vid el/Internet-haveri som skrämmer mig.

En vän till mig avslöjade med slug blick att hon hade en bunt sedlar hemma som hon skulle använda vid kris. Okaj. Förutsatt då att butikerna anammar ett super-service-minded krisbeteende och på något sätt lyckats kommunicera till sin ej internet/telefoniuppkopplade personal på golvet att de har mandat att manuellt skriva upp EAN-koder i...kollegieblock i väntan på att strömförsörjningen kommer tillbaka och då ska de regga varorna i efterhand*. Jag kan bara tala för mina butikserfarenheter och där infinner sig paralys om en pantmaskin tutar fullt samtidigt som kassapersonalen måste göra en säkerhetsräkning i självscanningen. Pumpen hos Cirkel Kå lär inte heller funka utan el och såvida du inte har lust att suga upp bensinen manuellt som i Chicagoskt 20-tal föreslår jag att du utesluter bensinköp från ditt kontanta dealande.

När/om krisen kommer (och jag gör den lekmannamässiga bedömningen att den mest troliga krisen för Sveriges del är just avsaknad el och eventuellt även av vatten) kommer du under en oviss tid behöva klara dig på det du har hemma. Då gäller det att ha något hemma och som jag förstått det har de flesta inte det. Våra inhemska matlager, förutsatt att våra matjättar gemensamt går med på att villkorslöst öppna upp sina stash för allmänheten, räcker i runt två veckor. Sen är det barkbröd som gäller och utan uppkoppling kan vi inte googla på hur man bakar skiten.**

Detta har även staten fattat och staten är inte så förtjust i folkliga jippon av typen upplopp varför man nu, pö om pö, försöker att varsamt väcka svenne banan ur hens rosévinszonkade nätshoppingkatatoni med en mild påminnelse om att vi endast är ett virus ifrån att slå in skyltfönstret på vår lokala ICA om nöden så kräver***. Efter en snabb googling ser jag dessutom att man faktiskt ser ryssen som ett plausibelt scenario varför man fram till 2020 kommer att satsa på att bygga ut civilförsvaret. Som ett led i detta börjar man nu diskret nässla ut små skrifter till publikus. Lidingö Kommun var tidigt ute, deras skrift kom redan för några månader sedan. På landet har vi en dito skrift från 1961 och i veckan kom en till i brevlådan. Nedan följer en recension av dessa samt dragningen av en vinnare.

Manual 1: Om kriget kommer (1961). Av: Staten

"Om kriget kommer" anno 1961

- Kändisfaktor: Hög (Inledningen signeras Tage Erlander "på Stockholms slott"). Man riktigt känner cigarr- och punschdoften som föregick skriftens tillblivelse.
- Tonläge: Högt. "Vi ger aldrig upp! Varje meddelande att motståndet skall uppges är falskt!" och "Vi måste räkna med att kriget kan komma utan föregående varning - ett blixtanfall."
- Balls: Big. Inget fjösande här inte. Du som svensk har ett ansvar att kicka attacker ass. "Fienden får aldrig lämnas i fred utan ska ständigt oroas genom överfall mot staber, fordonskolonner, förläggningar, förråd mm." You go girl!
- Grad av praktikalitet: Medel. Vissa sektioner är mycket tydliga; "Inställelseorder gäller som färdbiljett"**** och "Innan du utrymmer bostaden - ta bort gardiner och dra ner persienner" medan andra områden känns lite luddigare. Exempelvis skulle man "inte tro på rykten" samtidigt som man "inte ska lita på dagstidningar då de går att förfalska samt radioprogram då även kända svenska radioröster kan imiteras". Inte helt lätt att skapa sig en uppfattning om vad som händer om kriget skulle kommit 1961. Bara ord komna direkt ur Tage Erlanders mun verkar ha gillts och gissningsvis inte heller dessa då fiendemakt säkert har tillgång till fullgoda stand-ins att luras med.
- Formspråk: Vackert & fantasifullt. Se nedan bilden på det gröna propagandamonstret med en papiljott i handen. Eller den coola snubben i hängselbyxor som nonchalant, yet källkritiskt, lyssnar in sin radioapparat. Man inser att det där med krig inte är någe bra, men man kan inte låta bli att vilja få vara med litegrand i alla fall.

- Grad av paranoia: Hög. En ansenlig del av skriften handlar om att inte glappa. "Håll tyst", "Skärp din vaksamhet", "Resonera inte med obehöriga" och naturligtvis "En svensk tiger".
- Dramatik: Hollywood göre sig icke besvär, det här är rena actionmanuset. "Om kläderna börjar brinna, rulla Dig tills elden släckts". Yessir!

Men mest dramatiskt är naturligtvis avsnittet om "Radiakskydd" - hur hantera en kärnvapenattack. Du kanske undrar vad du ska göra efter en kärnvapenattack? Då kan jag berätta det för dig: "Ta av dig ytterkläder och skor. Tvätta snarast utsatta delar av kroppen omsorgsfullt. Avlägsna radioaktivt stoff från kastruller och mat genom att omslaget tas bort eller genom tvättning." Easy peacy - som byggdamm då ungefär? Värre är det då med biologisk krigföring och epidemier. Då måste man, förutom den obligatoriska handtvätten, koka matvaror som man misstänker bär smitta samt koka dricksvattnet. Låter skitjobbigt, men om det hjälper mot biologisk krigsföring så okej då.
- Snack om mat: Mycket litet. Endast en av 50 sidor handlar om "folkförsörjningen". Den kan sammanfattas som så här: Staten tar hand om det. "Ransoneringar förbereds för en rättvis fördelning av tillgångarna och för att öka vår uthållighet." I en bisats nämns också att varje familj har en skyldighet att inreda sina skyddsrum själva och att det där kan vara lämpligt att ha mat och förnödenheter för ett par dagar - tills statens ransoneringar kommit igång.

Sammanfattningsvis: "Om kriget kommer" är en dramatisk liten skrift daterad från kalla kriget när det stora hotet kom i form av kärnvapenanfall eller flygattacker. Primärt fokus var att ta akut skydd och att hålla truten. Kungliga inrikesdepartementet med landsfader Tage i spetsen  ansvarade för den övergripande logistiken och skriften genomsyras av ett ettrigt vi ger inte upp. Jag ger "Om kriget kommer" fyra av fem skyddsmasker, mest för det vackra formspråket och de dramatiska formuleringarna. Jag hade emellertid önskat mig mer handfasta råd kring vilken mat jag ska ha hemma och hur jag ska kunna avgöra att en känd svensk radioröst i själva verket är en imitatör. Alltså - har ni ens hört Göran Gabrielsson imitera Jan Guillou (1:30 in i klippet)?

Manual 2: Om krisen kommer (2018). Av: Lidingö Stad

- Kändisfaktor: Låg. De medarbetare från räddningstjänsten som poserar med FB-smajl på sista sidan verkar helt random och ointressanta. Jag menar, "preventionssamordnare" - gäsp.

- Andel skryt om kommun: Hög. Jag skojar inte om jag säger att 60% av skriften handlar om hur bra Lidingö Kommun är på att ta hand om sina invånare. Formuleringar som "Det ska vara tryggt att bo och vistas på Lidingö" haglar tätt.*****
- Antal menlösa förkortningar: Hög. POSOM (=Psykiskt Och Socialt OMhändertagande), TiB (Tjänsteperson i Beredskap).
- Skepsis gentemot det digitalas funktion vid elkris: Låg. Lidingö Stads tips på informationskällor vid kris är övervägande länkar till olika webbsidor varav några är Lidingö Stads sociala medier. De uppmanar också folk att ha kontanter, vilket undertecknad personligen tror kan bli svårt att omsätta i mat och andra förnödenheter om elen ligger nere. Men vem är jag att ifrågasätta en TiB?
- Snack om mat: Relativt mycket. Eftersom civilförsvaret gjort glidningen från "pappa staten fixar biffen" till "pappa staten fixar ingen biff" sedan kalla kriget, ställs högre krav på den enskilde medborgaren. Staten kommer inte att knacka på din dörr med mat, vatten och power bank så att du ska kunna göra statusuppdateringar om din kris. De kommer att fokusera sina insatser på gamla och sjuka vilket jag tycker är helt rätt. Som Lidingö Stad skriver: "Om de flesta av oss kan klara de första akuta dygnen på egen hand kan samhällets resurser användas för att hjälpa svaga eller utsatta människor". Ja, framför allt kan de se till att mota ut ryssen eller få igång elen.

Så 20% av skriften (två sidor) var rätt bra. Vän av ordning hade kunnat spara Lidingö Stad lite tryckkostnad genom att göra en flyer med enbart innehållet ovan. Då hade gissningsvis fler läst igenom utskicket också, istället för att somna på sidan fyra och snacket om hur duktiga Lidingö Kommun är på allt. Jag vet inte hur tydligt ni ser ovan, men jag fick flera bra idéer till mat-stash. För om jag lärde mig något förra året****** så var det att man behöver mat som tillagas snabbt (spar T-röd) och inte behöver överdrivet mycket vatten (spar vatten). Inga långkok eller "koka ärtor i vatten som sedan slängs ut". Då är ju föreslagna pulvermos och nyponsoppa helt perfekt. Jag kanske till och med ska skaffa nyponsoppa på tetra, lite beroende på hur lång hållbarhet de har. En annan avgörande insikt i denna folder är att en människa behöver "ungefär 3-5 liter vatten per person och dygn, därefter ökar behovet successivt". Oh My God. Jag har åtta (8) liter vatten stående i källaren. Om vi ska hålla ut i de stipulerade 3 dygnen blir det 3 dygn*4 liter (snitt av 3-5 liter)*5 pers=60 liter! 60-8=52. Vi är 52 liter korta om vatten. Inte ens en av oss skulle ha tillräckligt dessa dagar på det vi har. Next stop FruEB: Partykungen. Jag klickade hem två 25-litersdunkar direkt och enligt det allvetande Internet behöver jag bara byta vatten en gång i halvåret. Man kan också laborera med olika reningstabletter, men det orkar inte jag med i en kris. Plus hur vet man att det ens finns vatten i kranen då? Eftersom jag, trots allt kommunmumbo fick ut en del konkreta, ja kanske livsavgörande, tips ur denna lilla skrift, ger jag den tre av fem Lidingö Stad-loggor.

Manual 3: Om krisen eller kriget kommer (2018). Av: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Så kom den då i veckan, den uppdaterade versionen av 1961 års utgåva. Dock ej med Stefan Lövbiff som avsändare, utan i tidsenlig stabsklädnad - MSB. Hälften så lång med dubbelt så stor och med en mer färggrann illustration på framsidan.

• Nivå av klarspråk: Medel. Inte lika pang-på-rödbetan ("Försvaren eder!") som i den första utgåvan, men betydligt mindre lullull än Lidingö. "Om du är förberedd bidrar du till att hela landet bättre kommer att klara en svår påfrestning". Amen to that sis!
• Nivå av vettigt innehåll: Hög. Man ger exempel på situationer som kan leda till att svenne banan-vardagen kan "vändas upp och ner" ink. "Betalkort och automater fungerar inte". Det i min värld är kanske det mest kritiska. Och att hålla värmen om elförsörjningen kapas mitt i februari.****** Vidare upprepar de Lidingös kredo: "Vid en samhällskris kommer hjälpen att först gå till dem som bäst behöver den. De flesta måste vara beredda på att kunna klara sig själva en tid."
• Illustrationer: Lite småtrista och myndighetskorrekta. 
• Verklighetsförankring avseende kontaktytor: Hög. I denna broschyr gödslas inte med webbplatser men väl med telefonnummer. Ett nummer åtminstone jag kommer att lägga på minnet är 113 13 - "För att lämna eller få information vid allvarliga olyckor eller krissituationer." Fast å andra sidan ringer vi via nätet nuförti'n och i den mån man når signal lär nätet bli överbelastat, men i vilket fall.

Vad själva listan (alltså: "vad ha hemma") anbelangar tycker jag att den var bra. Jag tar med mig ungefär samma saker som från Lidingöbroschyren: 3 liter vatten per person och dygn, skorpor, sylt i klämflaska (då slipper jag diska om vattnet inte funkar), mjukost på tub, som sagt pulvermos och nyponsoppa i tetra, "krossade tomater att koka pasta i" - jättesmart men jag köper en kryddad pastasås istället. Oerhört listigt att koka i själva såsen. Ris har vi alltid två extra säckar hemma - en jasmin och en matris. Buljong, socker och honung också. Samt pulverkaffe för att bevara förståndet. Jag ger den uppdaterade broschyren 5 av 5 svenska fanor och därmed vinstplats. Perfekt saklig ton och bra tips. Läs den, finns på en hallmatta nära dig.  Jag rekommenderar särskilt uppslaget sid 10-11. Riv ut och spara.

Hur förberedd är du för kris?

Mvh/
FruEfficientBadass

* För din info - det kommer inte att hända. Jag talade med en kvinna i veckan som erfor ett strömavbrott i sin norrort i måndags. Det såldes inte en pinal i de drabbade butikerna under de timmar strömavbrottet pågick. 
** Det här är din chans. Memorera:3,5 dl rågmjöl, 1 tsk salt, 2 dl vatten, 1,5 dl smulad bark. Blanda ihop ingredienserna till en deg. Gör små runda och platta kakor av degen. Vänd dem under gräddningens gång i o m att fukten samlas under kakorna. Grädda i 200 grader i 30 minuter. Men vänta...fanken också...okej, sätt fyr på lite kläder i ett oljefat, lägg degplättarna i en gryta och ställ i. Hoppas på det bästa och be till Putin att han sätter på strömmen igen.
*** Alltså jag kan inte tala för dig men mina barn blir galna om de inte får chips till fredagsmyyyyys.
****Jo, för det är nog mitt första bryderi i krig - vem betalar min tågbiljett på väg mot slagfältet?
***** Tur att de sätter ord på det - jag har alltid förknippat just Lidingö med kriminella gäng och bilbränder.
****** Vi körde ju en liten prepping light under några dagar på landet förra året varför jag vet hur meckigt och segt det är att laga mat på stormkök. Koka ägg - en evighetshistoria.
******* Jag var i Jukkasjärvi denna februari och det slog mig hur otroligt läskigt det är med kyla - vi hade ju alla varit rådöda inom en vecka om strömmen slagits ut (och bensinen i bilarna tagit slut av all tomgångskörning). Eller kanske inte...de har väl ved för ett år framåt däruppe.

ps. Här är dunkarna. Fyllde på med vatten från gårdsslangen som gick att dra ner hela vägen till källaren och där står de nu, mörkt och svalt, märkta med dagens datum. Träffade en granne, född på 30-talet, när jag höll på. "Är det ifall kriget kommer?" (hon har varit med förr m a o)  Ds

Dagens råd: Lyd råd

Innan jag börjar dagens inlägg med temat "lyd råd" vill jag gärna ge er ett par råd:
1/ Om ni inte redan gjort det, gå in på Sparapengarna.com - Korrans lilla baby som växer så det knakar dag för dag. Korran är ju förbaskat kul och det är även hennes hemsida. Helt otroligt att domännamnet inte var taget?
2/ Sara F tipsade om en blogg som heter The Escape Artist. Jag har nu lagt till den i min blogglista och ämnar läsa den vad det lider, har bara hunnit scanna och det ser lovande ut.

En gång på 1800-talet var jag på en ledarskapsutbildning (en i raden av floskelmaraton), men faktum är att jag under denna utbildning lärde mig något vettigt. Kursledaren sa: "Människor gillar inte att få goda råd". Först tänkte jag att han/hon/hen (minns ej kön) var sjuk i huvudet. Inte gillar råd? Självklart gillar man goda råd, särskilt om de kommer från en klok person = mig själv. Sen började jag fundera. Exempelvis ryser jag när en kollega/chef böjer sig fram lite förtroligt och halvviskar: "Vill du ha ett gott råd?". Får lust att puckla på'n. Jag fortsatte att fundera och kom faktiskt inte fram till en enda situation då jag följt någons råd. Så nu har jag bestämt mig för att bli en råd-lydare. Inte blint och urskillningslöst, men jag tänker i större utsträckning än någonsin i min 41-åriga historia lyda råd från folk jag litar på. I alla år har jag lytt råd från kommersiella krafter vilket oftast slutat med dyr prislapp och klent resultat (och "onödor" som FruFFF så innovativt uttryckte det på sin fina blogg). Mitt snart 42-åriga jag kommer att jobba mer off-grid. Se vad jag redan åstadkommit under våren:

1/ Min vän H intygar att kiropraktor X "förändrat hennes liv." Jag och H har liknande kroppslig konstitution - långa och svajiga med ländryggsont som följd, trots att vi tränar.* Jag nickade uppskattande, men det slutade inte där - jag RINGDE kiropraktorn och bokade en tid. Har nu gått tre behandlingar och för första gången fått något som liknar en "diagnos" som kan hjälpa mig i rätt riktning på sikt, inte bara för stunden utan för resten av mitt liv.**

2/ Min kollega S - som har liknande hy med tendens till atopiska eksem som jag - rekommenderade en huskur mot torr och fnasig hy. Hans fru är dessutom spa-terapeut så han hade både teori & empiri i bagaget. "Bada med några droppar av nedan oljor två gånger i veckan och du kommer att få världens mjukaste hud." S är cirka 0% sponsrad av företaget jag köpte oljorna hos. Oljorna, ink. pipetter och frakt, gick på dryga 200kr. Ungefär vad jag får en HM-topp för. Och vet du vad - han hade rätt - min hy har aldrig varit mjukare och eksemen har i princip försvunnit (kan iofs ha med sommaren att göra - vintern får ge facit).

3/ Läsare av denna blogg - företrädesvis Jeanette S - talar sig varma om kokosolja som allmän mirakelkur och världsförbättrare och se - nu står där en burk Markatta i badrumsskåpet och även om jag ännu testar sparsamt i ansiktet (har dålig historik med olja i ansiktet) funkar det fantastiskt på kroppen.

4/ Vi har en överrepresentation av smörjproffs bland läsarna. Jag fick exempelvis på fingrarna - var det av Snålgrisen? - när jag inte lät skokrämen dra över natt. Jag har rättat mig där och lytt råd och jisses vilken skillnad, tack för det tipset! Det hade också varit lätt att avfärda Lanas hyllning till produkten med det grammatiskt och språkligt sinnessjuka namnet Viking Fiskar Smorning (så går det när man lämnar varumärkesvården till norrmän). Men det gör jag inte - jag har köpt den.

När dessutom Mia kommer dragande med en potentiell utmanare i inlägget om höstgarderob - Effekt - ett läderbalsam på tub - blir det nästan för mycket att processera. Men bara nästan - jag har köpt den med.

Ett hundra trettionio kronor (För båda gott folk! Timarco har fraktfritt och lagerför båda artiklarna) är rätt lite om man betänker att jag kanske förlänger mina genomsnittliga stövlar och väskor med 25-40%. Dessutom blir det kul att jämföra de två produkterna och kora en vinnare om ett år. Kanske ska vi köra lite betting här på sajten? Det hela hade varit en bra idé om jag varit det minsta begiven på sådant och fattat hur det går till. Men det gör jag inte. Jag har aldrig fattat uttryck som innehåller ordet "odds". Betyder "lågoddsare" att det är stor eller liten sannolikhet att något ska hända? Det är som vatten på en gås för mig, har fått det förklarat massor av gånger men fattar ändå inte. Men till saken - hur är det med dig och råd? Är du som folk är mest -  bra på att ge men inte på att ta?

Mvh/

FruEfficientBadass

* En av oss mer än den andra.
** Hör gärna av dig om du vill ha kontaktuppgifterna. NOT! Hon jobbar bara deltid i Stockholm och innan jag är klar med min behandlingsmatta kan du fetglömma att jag delar med mig av detta mirakel till kvinna.

Saker jag inte fattar 10 - Hund i bil

När jag bodde i Frankrike på 90-talet såg jag för första gången den här dekalen på bakrutan av en bil:

Min första reaktion var förvåning. Vad menas? Varför kommunicerar man att man har en bebis i bilen? För att underlätta för kidnappare? Men sen landade jag i att det måste ha att göra med fransmännens dödsföraktande inställning till bilkörning. Man vädjar helt enkelt till bakomvarande bil att "Snälla döda oss inte, det ligger ett oskyldigt spädbarn i bilen." Vilket verkade hyfsat logiskt. Och uppenbarligen var det ett framgångsrikt koncept, eftersom det producerades ett stort antal dekaler i olika utformningar...

...och inte bara på den fransktalande marknaden, även den engelsktalande...

...och svensktalande....

...men vänta hallå, i Sverige har vi inte ett dödsföraktande sätt att köra bil? Vi kör ju med femton bilars säkerhetsavstånd, city safety och arton air bags. Varför ska vi ha Bebis Ombord-dekaler? Finns det forskning på att vissa förare hellre kör in och krockar med en bil där det enbart vistas vuxna jämfört med en bil där det finns barn? Vilken vuxen förare vill köra in i en framförvarande bil överhuvud taget? Det är varken skönt eller ekonomiskt? Fatta nada. Ännu mindre fattade jag när jag i början av året såg den här dekalen på en bil i Skåne:

WTF? Ok, så det finns skäl att tro att det finns idioter till bilförare som gärna ligger och nosar dödsföranktande i baken på andra bilar, men som vid insikten om att det finns en hund i bilen framför, saktar ner och håller avstånd? Är det verkligen syftet med ovan dekal? Snälla hjälp mig förstå.


Mvh/
FruEfficientBadass

Minimalist-utmaning juni

Jo, en rolig sak med Prylbanta var förslagen på olika tävlingar & utmaningar man kan ha på temat. Jag tar detta med er eftersom jag anar att det finns en och annan som gillar att rensa. Vad tror ni om att vi från och med första juni kör en "banta-en-pryl-om-dagen”-månad? Jag tvingar er inte på något vis, men jag kommer själv att göra't och i slutet av juni göra ett inlägg där jag visar de saker jag plockat bort för återvinning eller bortskänkes. Det hade varit roligt om ni också var med så kunde vi jämföra. Ett tips är att preppa med någon av alla de declutter-videos som finns på YouTube. En av mina favoriter är SugarMamma som har ett antal videos på temat bland annat det nedan. Bara sättet hon uttalar clutter eller minimalism på den där charmiga australienska dialekten gör det värt en titt.

Mvh/
FruEfficientBadass

The magic of the duck

Under en längre tid har jag haft en ful, brun rand runt kranen i handfatet i badrummet. Jag använder företrädesvis gulsåpa när jag städar och har försökt dränka ner beläggningen med gulsåpan för att någon kvart senare skrubba med tandborste. Men det har inte funkat. Så för ett tag sedan fick jag en ingivelse att istället dränka in beläggningen med WC-anka av typen nedan.

Det var puts väck inom ett par minuter. Ville bara tipsa om det. För någon månad sedan tipsade även Linn om det i kommentatorsfältet så jag är inte själv om denna upptäckt. Framför allt kommer ni aldrig veta om jag upptäckte detta oberoende av Linn eller om jag helt enkelt stulit Linns tips och gjort det till mitt. Om ni möter mig i Skärselden tillsammans med Mussolini och formgivaren av WC Duck får ni svaret, men tills dess, håll tillgodo med knepet.

Mvh/
FruEfficientBadass

Veckans alla dagar

För ett tag sedan hittade jag följande emoji-teckning på pysselbordet, skapad av FrkEfficientBadass. Ibland tror jag att hon är ett sorts språkrör för min själ, hon liksom känner av mina känslor och innersta tankar för att sedan basunera ut dem för alla runtomkring.

Ovan bild ska symbolisera ens (hennes/mina) känslolägen under en vecka. Det är på PRICKEN en arbetsvecka för mig. Alltså...

- Måndag. Vad händer. Ångest ångest ta mig bort från det här mötesrummet och alla tps-reports*.
- Tisdag. Jag har assimilerat mig. Ångesten hugger mig inte längre så hårt i ryggen, jag uthärdar.
- Onsdag. Dimman lättar. Det finns hopp.
- Torsdag. Nu känns det faktiskt rätt okej. Jag nästan gillar att vara på jobbet. Tjohej!
- Fredag. Jag älskar hela världen!
- Lördag. Å så skoj. Fram tills kvällen, såvida vi inte är bortbjudna eller om jag på annat sätt är distraherad utöver det vanliga. För om vi är hemma händer det i vissa fall att söndagsångesten börjar redan då.
- Söndag. Lång dags färd mot måndag. Buhu.

Så summerat - 2½-3 dagar av 7 på topp. 2½-3 dagar på botten. 1-2 dagar i limbo. Är det så här för er också eller är det bara jag? Framför allt, finns det någon därute som kan vittna om att ovan cykel inte utspelar sig i samma utsträckning om man inte jobbar på ett vanligt kneg (vanligt kneg = ett 9-5-jobb, företrädesvis i kontorssektorn)? Exempelvis om man klipper gräs på fotbollsarenor eller pimpar fruktkonservhyllor på Willys?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Nu har jag ju bytt jobb och har inte längre måndagsmöten. Men det går tydligen utmärkt att ha jobbångest även utan dessa.

Morfarstestet

Nyligen en lördag var jag i en närbelägen galleria för att få ett barn klippt. Klockan var ett och jag satt och väntade på en bänk utanför frisörsalongen. Det var outhärdligt. Ungar som skrek sig vita i ansiktet, vuxna som försökte pleasa barnen med kinaplast från BR, andra vuxna som med tomhet i blick släpade sig fram med sina kassar - vars innehåll kommer att vara glömt vid nästa lön. Och det var då det slog mig; jag har blivit min morfar. Morfar förhöll sig till butiker och shopping ungefär som jag förhåller mig till sport: Jag vet att det finns men jag undviker det. När mormor stack in på TEMPO eller EPA eller var de nu handlade, satt morfar kvar i bilen och rökte pipa.

Jag mjukstartade min shopping detox för ungefär sex år sedan och sedan två år är jag fundamentalist. Jag rör mig i stort sett bara i butik när jag är nödd och tvungen, som när alla barnens strumpor har hål eller jag behöver en förlängningssladd, den typen av grejer. Eftersom jag så sällan sitter och vegeterar i köpcentra har jag aldrig blivit varse den här känslan som kom över mig i lördags - 50% uttråkning och 50% flyktreflex. Det är alltså så här det känns att vara man!? Eller rättare sagt: Man född 1940 eller tidigare!?

Så se morfarstestet som ett sätt att mäta hur långt du kommit på vägen mot shopping detox. Till hjälp har jag skapat en värdeskala. Var du vill vara är naturligtvis upp till dig, men det kan vara intressant att observera mental förändring i takt med att du mentalt avlägsnar dig från shopping som hobby.

Själv har jag gått från nivå 1 till 4 på sex år. Vänta ett år till och jag kommer scora max.


Mvh/
FruEfficientBadass


P.S. Och med det sagt...om du är i behov av ett nytt plagg, exempelvis för att du har ett stort hål som inte går att laga i dina jeans, är NU perioden du ska börja titta efter dem. Om en månad börjar sommarrean och då gäller det att ha kartan klar för sig så att man kan rycka godbitarna på dag ett. 

Handla längs med golvet och spar tusenlappar

Ciao suckas!

Idag ska ni få ett gediget spartips direkt från pudelns mun eller hur uttrycket lyder: Handla längs med golvet. 

Shop along the floor   Myydä pitkin lattiaa   Shoppe langs gulve   Fare acquisti lungi il pavimento   Geschäft am Léierplaz

Om ni undrar över det sista språkvalet så är det Luxemburgska vilket kanske var illa valt - de har i regel inte så mycket behov av sparknep i vardagen. Undertecknad har en bakgrund inom det som kallas FMCG (Fast Moving Consumer Goods - saker du köper i mataffären) och den sög. Framför allt är den inte sådär Mad Men-skojig på marknadsföringssidan som man kan tro, utan det handlar mest om att "snurra runt i Excel och hantera jobbiga kunder" som en kollega så träffsäkert beskrev det. En central del av set-upen i denna business är att få leverantörerna (säg - Arla, Scan, Spendrups) att optimera sin plats i hyllan vilket lätt fixas till med hjälp av efterfrågan från allmänheten och lite marknadsstöd/annonsbidrag whatever synonym man kan tänkas ha för att dra ner brallan.

Hyllplatsen mappas sedan ut i det heliga planogrammet; en hyllbild framtagen med hjälp av en programvara så överkomplicerad att man kan gå kurser i skiten.* Jag känner att jag börjar bli för granulär här så låt mig komma till poängen: De företag som är rika på marknadsstöd finner man ofta på bästa plats i ögonhöjd. De företag som saknar sådan kassa placeras vid gölve. Vid golvet = billigt. I mitten = storsäljare & kändisar (medeldyrt). Längst upp = dyyyyrt. Nedan bild på en kvinna som har på sig ett par högteknologiska glasögon i syfte att kartlägga hur konsumenternas ögon rör sig över hyllan.**

Hej hej här går jag med ett menlöst uppdrag

När jag skaffat min rullande shoppingvagn besökte jag för första gången på länge en Hemköp. Jag tog här bild på några exempel:

Det syns inte så bra på bilden, men den billigaste varan ligger längst ner till vänster - Breakfast Tea från Eldorado (35 öre/påse). Längst upp till höger har du Yogi Tea (2:35kr/påse). Du får alltså närmare sju gånger så mycket te för pengarna genom att hålla dig längs med golvet, förutsatt att du gillar Breakfast Tea.*** På premiumplats ligger en radda Garant-produkter med gissningsvis rätt bra marginal eftersom de lägger dem på denna plats och därtill kampanjaktiverar dem. Garant är, liksom Eldorado, Axfoods egna märke. Jag vet inte vem som levererar råvaran till dessa men gissningsvis är det någon av de stora televerantörerna för sist jag kollade hade Axfood inga egna plantager för te.

I kaffehyllan ser jag samma set-up. Längst ner till vänster Eldorado bryggkaffe (53:90kr/kilot) och längst upp till höger Fairtrade-kaffe (104:32kr/kilot). I mitten en klockren kategorikapten i Gevalia, ajaj den fakturan kändes nog hela vägen upp i ledningsgruppen. Zoega verkar ligga i onåd för tillfället. Eller så är det regionalt. Vad jag förstår är Zoega ett sydvästligt fenomen. Plina/Lana, hur ser er Hemköpshylla ut på Zoegafronten?

När jag läste konsumetvarumarknadsföring i Frankrike så minns jag att man berättade att de stora franska kedjorna (Monoprix, Carrefour) egentligen inte gjorde någon marginal på själva varorna. Det de tjänade pengar på var tiden mellan det att de fick in pengarna från kunden och tidpunkten för betalning till leverantörerna. Det rörde sig om så stora belopp att bara ränta-på-räntan räckte till att skapa en affär - produktmarginalen behövde bara ligga på runt break-even. Men då talar vi ju helt andra volymer givet att det bor fler människor på kontinenten. Men även de följde samma schematiska hyllplan - längst ner längs golvet köpte jag gulasch för 5 Franc styck (pre Euro) och tabouleh för detsamma. Ljuva minnen.****

Mvh/

FruEfficientBadass

* Jag har själv haft det tvivelaktiga nöjet att gå på ett par sådana kurser och jag var nära att göra brokonst efteråt, så livsdränerande var det.
** Varför lägga tid och resurser på klimatproblem när man kan ägna sig åt sådan intressant teknologi?
***Själv får jag hjärtklappning av svart te, men det gröna Garant-tet på kampanj slog jag till på.
**** Ett inte helt ljuvt minne var när jag på en lågpriskedja köpte engångshyvlar för en spottstyver och osthyvlade av mig halva högra smalbenet innan jag läste på förpackningen och såg att det var får "barbes durs" - "svåra skägg". Jag vet inte riktigt hur ett sådant ser ut men gissningsvis något i stil med nedan vilket påminner mig, George, närhelst du behöver rakhjälp så står jag till ditt villkorslösa förfogande. Jag tar med hyvlarna, du tänder en liten brasa där vi Lake Como och så kör vi.

Vad jag önskar mig i födelsedagspresent

Nu stundar min 42-årsdag, vilket ur ett evolutionärt perspektiv är helt enormt. Jag menar - jag borde vara död sedan länge eller åtminstone tandlös, gråhårig och med bröst som når halvvägs ner till naveln.

Eftersom jag haft den helt osannolika turen att födas in i modern tid och således haft tillgång till föda, tryggt boende i skydd mot vilda djur och medicinsk teknik* ser resultatet emellertid helt annorlunda ut.

Så egentligen har jag inte så mycket mer att önska inför min 42-årsdag. Ni som läst bloggen ett tag vet ju också att jag ogillar materiella ting och en av de saker jag verkligen har ett infekterat förhållande till är böcker, särskilt efter min traumatiska stympning av bokhyllan i vintras. Därför kan det kanske förvåna en och annan att jag önskar mig en bok i 42-årspresent.

"Stefans lilla gröna" (2010) finns visserligen att låna på bibblan och det har jag gjort också, vid upprepade tillfällen. Problemet är att jag vill ha den hos mig jämt. Varför? För att "Stefans lilla gröna" är den enda trädgårdsbok som jag fattar. Ni vet ju, Fru EB är ett maskrosbarn, sprungen ur Sibiriens tundra**. Som barn lekte jag inte på gröna fält och blomstrande ängar, jag klättrade mellan innegårdar och hackade portkoder. Sen bodde jag visserligen i ett miljonprogram ett tag, och där fanns det ju mer natur men den var full av fula gubbar så där höll man artigt avstånd. Nog om min uppväxt, för några år sedan hittade jag denna titel och blev lite kär. Både i Stefan och i hans budskap. I omgångar har han försökt bli självförsörjande. Jag fattar det som att det hela utspelat sig på Ekerö. I vilket fall, hans angreppssätt är mycket enkelt och opretentiöst. Det är lite hepp och höfta och "Peta ner en bondböna i leran vettja, du ska se att det sticker upp en liten jäkel till slut. Nej nu är det dags för att baka en liten prilla av egenodlat snus...". Det var från denna bok som vi förstod konceptet djupbädd. Och inga ängsliga måttsatser eller vattenpass där inte, "Släng ihop några bräder, pila över till grannen och be om lite hästskit och sen är du igång". Love it.

Förra sommaren odlade vi potatis, bondbönor och morötter i djupbädden. Potatisen blev mycket bra. Morötterna blev inte bra. Bondbönorna blev bra men tyvärr visste jag inte hur jag skulle tillreda dem. Tomaterna blev inte bra - det var en riktigt usel sommar om ni minns. Så i år tänker jag testa lite annat, men framför allt tänker jag hålla mig till potatis eftersom den sköter sig själv. Problemet för oss är att vi fortfarande är livegna yrkesverksamma så odlingen måste vara hyfsat självgående fram till industrisemestern. Så om jag av min familj önskar mig Stefans lilla gröna kommer här en födelsedagsönskan till er läsare: Har ni några bra tips på idiotsäker odling som passar i samma bädd som potatis?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Medicinsk teknik: Pilates, ångbastu, hårfärg, tandblekning, bettskena, återfuktande krämer, kosmetika.
** Sibirien i Vasastan alltså

Sopa

Broder. Idag ska vi ta upp den gamla infekterade diskussionen sop vs. handdammsugare. Nej, jag skojar*, det finns normalt sett ingen diskussion kring detta. Men det borde det göra för det är helt vansinnigt att äga en hand/skaftdammusgare. Vansinne, vansinne, wahnsinn, tod, för att citera Wagner.

Vi dammsuger med en vanlig dammsugare en gång per vecka. Eftersom vi är fem i familjen varav fyra intar mat som om vore de djur** faller ofta bitar av föda ner på golvet. Därtill har vi lite djur på besök då och då som skvätter runt både det ena och andra. För att inte tala om hallgolvet i vintertider - som att kliva runt i ett grustag. Vi har alltså ett behov att tillfredsställa och som redan de gamla grekerna konstaterade: "Där det finns ett behov, finns också en rad affärsidkare som gärna vill översälja något helt jävla onödigt till dig."

Klipp till: Min sop av det charmigt lågmälda märket Frida (jämte en lånekatt modell större):

Sopset Frida kostar runt 140 spänn och jag har haft mitt i cirka 7 år. Det har åldrats med värdighet det vill säga inte alls, ser ut ungefär som när jag köpte det faktiskt. Lite äckel i borsten ibland, men inte värre än att man kan skaka av det ute på balkongen. Snittkostnaden för Frida ligger i skrivande stund på cirka 5 öre/dag, men eftersom jag kallt räknar med sju år till kan du ju dela det på två ditt snille. På den tiden då vi (jag) fortfarande var consumer suckas, trodde vi att det av staten stipulerade påbudet att hantera ad hoc-uppkommet golvskräp var genom att nyttja en eldriven enhet av typen nedan:

En så kallad skaftdammsugare ligger på mellan 499- 8 000kr. Om vi bortser från ett antal icke-uspar som att den är ful, miljövidrig, skrymmande, bullrig, energikrävande, tillbehörstjock och ful, okej jag hade redan sagt det men det tål att sägas igen den är FUL - är det ju ur privatekonomiskt hänseende knäppelibäng. Ponera att vi köper någon i det lägre prissegmentet, exempelvis den ovan för runt 1 500kr. Garantin gäller i ett år, och motsatt vad någon kommenterade på mitt inlägg om lurarna bör/måste man enligt tillverkaren uppvisa kvitto vid garantiärende. Mitt tips är att du sparar kvitto på centralt belägen plats i ditt hem, för du kommer att behöva utnyttja den. Garantin alltså. Jag vill inte på någe vis kasta skit på ovan modell eller märke för jag har inte haft just en sådan. Men jag har haft ett par andra. När nummer två gick sönder (och vi hade inte sparat kvittot samt vi var consumer suckas så vi tog med den till tippen i samband med "månadens släng") bestämde vi oss för att ge upp konceptet skaftdammsugare/handdammsugare. Dessutom var de ju inte bra, de förlorade snabbt sugförmågan och det var ett meck att tömma den där behållaren i tid och otid.

De gånger jag dumpar saker i elektronikhörnan på återvinningen ser jag, vid sidan av gamla tjock-TV:s nästan alltid en eller flera skaft- eller handdammsugare. Det stämmer nog som tillverkarna säger, det är storsäljande produkter. Anledningen varandes att folk i gemen tycker att idén är genial - tänk så praktiskt att bara rycka fram den, upptäcka att batteriet behöver laddas, leta upp ett laddställe, vänta en halvtimme, därefter sätta igång den och ackompagnerat av ett o-najs ljud skrapa golvet med den för att sedan stånga in den på det ställe där du också förvarar alla dess tillbehör och fan också, den måste ju tömmas igen, älskling tar du hand om det? Medan snåljåpar som jag tragglar runt där med våra analoga sopborstar, som värsta stenåldersmänniskorna. Men okej, låt oss kolla på tabellen. Vi utgår från att svenne banan lägger 1 500 kronor vartannat år på en skaftdammsugare. Jag är generös här, för jag tror att dessa prylar är designade att gå sönder efter 366 dagar. I snitt blir det en kostnad på 2,05kr per dag. Vad kostade min sopborste per dag nu igen? Just det ja, 5 öre. Så diffen blir ganska exakt 2 kr/dag. Vad gulligt att göra en snurra på det:

Ränta-på-ränta kalkylator från www.rikatillsammans.se ink ISK-beskattning 2018

Efter tio år har alltså alternativkostnaden för att gosa runt med skaftdammsugaren vuxit sig till 10 000 spänn. Och då har jag inte ens räknat in kostnad för el eller alternativkostnaden i övervikt för dig för att du får för lite sopborst-motion.

Mvh/
FruEfficientBadass

* Så skoj!
** Det är bara 13-åringen som lyckas äta som en människa

Alltså det här var ju det sjukaste - jag försökte hitta en bild på temat "fat man vacuum cleaning" och hittade denna bild. Är det på riktigt? Och hur har denna bild någonting med vacuum cleaning att göra? Eller vänta nu...jag vill nog inte veta.

Helgens sparprojekt

Det finns inget enkelt sätt att säga det här på så jag säger det bara. Jag har köpt en shopping-väska på hjul, av 40-talister kallad en "Dramaten".* Ni som följer denna navelskådande blogg vet att vi gjort oss av med bilen och därför får mat hemlevererad åtminstone två gånger per månad, däremellan kompletteringshandlar vi i närheten. Men - ironiskt nog först sedan bilen försvann, har jag haft ett par mindre bra upplevelser med dessa leverantörer. Jag vill inte hänga ut enskild firma, men låt oss säga att en av dem (host Willys) haft vissa svårigheter på sistone. Oftast har detta manifesterats i försenade leveranser. Det gör mig inte så mycket, jag är ju hemma på kvällarna och svarar på bloggkommentarer. Men nu började det ersättas väl många varor och en del frukt och grönt var av sämre kvalitet än vanligt (Säsongsrelaterat? Men inte är det rötmånad än väl?). Droppen var emellertid en leverans för två veckor sedan. En rätt central kasse, den innehållande mejeriprodukter, försvann. Den angavs inte som "varor saknas" utan den fanns inte med vid upplocket. Hade min man plockat upp hade han inte noterat det hela, men eftersom jag har shoppinglistan etsad likt brännmärken i min hjärna, kände jag direkt att saker saknades. Vän av ordning, d.v.s. undertecknad, ser väl inget superproblem heller i detta. När jag anlitat andra leverantörer har de återkommit med mail samma kväll eller med mail senast nästa morgon med ett "Sorry, vi har tabbat oss!" (antagligen upptäcktes att en överskjutande kasse stått kvar i leveransbilen vid avslutat pass) samt en monetär kompensation. Så icke här. Inget mail ens morgonen därpå. Jag hörde av mig till kundtjänst med de varor som saknades (utöver de som de redan erkänt var "slut i lager" - en märklig känsla att kolla in i ett halvfullt kylskåp men ett kvitto på 1 200kr).

När jag sedan vände mig till kundtjänst var det lite tonen av "Okej tjatmoster, vi kompenserar väl för dina förlorade varor dårå sluta stör oss".** Ni förstår säkert att jag gick igång rejält och använde den kraftfullaste metod man kan i kontakt med random kundservice: Vänlighet. "Jag är inte på något sätt irriterad på dig kära KS-medarbetare. Jag har själv arbetat i kundservice (lögn) och vet att det är ett stort maskineri att få ihop, där du och dina kollegor får klä skott för allsköns klagomål ni personligen inte är ansvariga för. Men för att min familjevardag ska gå ihop är det viktigt att jag vet vilka leverantörer jag kan lita på. Era kollegor i branschen kan också strula till det, men då får jag som kund kompensation i pengar. Det vore värdefullt för mig att veta hur landet kommer att ligga framöver - kan jag räkna med motsvarande prestation från er sida? Bara för min info. Med vänliga hälsningar bla bla (ej mitt riktiga namn)". Efter ett par dagar (alltså - två dagar) fick jag ett hyfsat trevligt meddelande som menade att jag skulle få någon form av kompensation utöver pengarna för de produkter jag inte fått levererade. Sak samma, jag tappade sugen att handla via hemleverans. Dels för att det ryker en fyra-femhundra i leverans och plockkostnad varje månad. Och ska jag sourca från "Fri frakt"-företagen är det en annan prislapp på varorna så jag landar i samma tasseland i vilket fall. Plus att man måste ha någon dags framförhållning vilket jag ibland inte har, trots att jag är en Ubermensch.

Pust okej, så därför köpte jag nedan artikel. Efter en snabb googling visar det sig också att dessa vagnar blivit mer sociokulturellt accepterade, enligt artikeln främst bland yngre kvinnor som "alltid har mycket saker med sig." Jag vet inte, tycker det är rätt sällsynt att jag ser yngre kvinnor med dessa vagnar.

Nu är jag medelålders på riktigt

Den jag köpte kösta 399kr på Åhléns med tre års garanti, så oavsett hur många kilo gul lök jag kör i den kommer jag att ha en årlig "leveranskostnad" på 133kr dvs 11kr/mån eller knappt 3kr/vecka, vilket är cirka 2% av kostnaden av att få prylarna hemkörda på Willys. Bilden ovan är från premiärturen där jag lyckades få hem en arbetsveckehandling på två butiker i och på den. Observera att jag kände mig tvungen att pimpa ekipaget med min Tommy Hilfiger-clutch för att inte helt framstå som en tönt. Men det faktum att jag känner ett behov av att pimpa min shoppingvagn med en märkesclutch gör dessvärre att jag går direkt till tönt-sektionen i helvetet när det beger sig. Där blir jag sedan sittande, tillsammans med Clownen Manne och Jocke Boy. Alltså nej, tar tillbaka det där med Manne, han är ju rätt rolig.

Any How, jag upptäckte en del positiva effekter av denna shoppingvagn på hjul som jag nu tänkte tvinga i dig:

• Den är väldigt smidig att köra med sina breda "sporthjul" och känslan att dra den är rätt identiskt med känslan av att dra en kabinväska.***
• Jag fick lagom motion - kände hur det spände lite i såväl biceps & triceps under den kvartslånga promenaden hem från affären, men slapp den där förlamande känslan av ryggont och kramp i armvecken som kommer av att bära blytunga kassar. För att inte tala om den där svidande känslan i handflatorna när man ställer ner kassarna för att vila och ändra grepp- en av mina topp-5 hatkänslor vid sidan av skam och jobbångest.
• Den är smidig och praktisk i själva butiken. Istället för att skjuta runt på en överdimensionerad kundvagn som blockerar vägen för folk och potentiellt kan ge upphov till konflikt med en människa, slinker jag runt i gångarna med min lilla yteffektiva lösning som en tjuv om natten. 
• Den har dessutom en liten ficka på baksidan, perfekt dimensionerad för mitt handlings-VISA och eventuella pantkvitton så att jag inte glömmer att langa fram dessa i kassan och när vi ändå talar om pant...
• ...jag slipper gå och rassla med pinsam pantkasse till butiken, jag döljer den effektivt i min shoppingvagn. 
• Därtill finns säkert en massa sekundärområden för min shoppingvagn jag ännu inte klurat ut. Dra den till bibblan vid massiv ordertagning på fruglitt eller sundance-DVD:s? Dra prylar till loppis? Köpa massor av vin på systemet? Herregud, tanken svindlar.

Hur forslar du hem mat från butik?

Mvh/
FruEfficientBadass

*Av all pappahumor är det denna konstruktion jag avskyr mest. 
** Och inte för att på någe sätt vara petig här, men kassen med grönsaker var helt våt, täckt i något surt. Visserligen var grönsakerna paketerade i plast, men känslan av att behöva stå och spola av sina varor under kran var sådär. Dessutom använde de ohemult många papperskassar (som man som kund betalar för) - jag menar - ett paket frysta kycklinglår: En kasse. Två broccoli och en fil: En kasse. Där blir jag bara störd i största allmänhet. 
*** Det är rätt märkligt egentligen - att dra en kabinväska anses coolare än att bära en gammeldags resväska av 80-talsmodell. Men att dra en mathandlarväska anses vara töntigare än att bära kassar?

Life hack - Häftstifttricket

Jag älskar Internet. När jag nu står i begrepp att skriva ett inlägg om hur man organiserar lakansbyten i en familj om fem, behöver jag bara googla "hur ofta ska man byta lakan" för att få följande små godbitar att fundera på:

- Kvinnor tycker lakanen blir snuskiga efter fem veckor, männen sex veckor.
- Äldre byter oftare än yngre.
- En av tio har samma lakan i en månad.

Artikeln, en kvällspress-stöld från Huffington Post, menar att de flesta verkar byta varannan till var tredje vecka, vilket är ungefär som vi gör i vår familj. Såvida vi inte varit hundvakter under vinterhalvåret, då det samlas grus och päls i vår säng. Men i regel byter vi i vuxensängen varannan vecka och i barnens sängar var tredje vecka, ett sorts rullande schema där vi byter ett barns säng per vecka.


Any How, eftersom mitt sinne allt som oftast är upptaget av filosofiska spörsmål har jag inte tid att memorera vilket barns säng som står på tur. Därför blev det fordom en del osynk i att ett barn fick bytt två-tre veckor i rad (jag och min man kanske inte var helt synkade i kommunikationen heller), medan någon stackare fick ligga i smutslakan i upp mot två månader. Inte för att de bryr sig, men jag får tvångstankar om besök från socialen. Så för ett halvår sedan skapade jag ett system för lakansbyten - låt oss kalla det "häftstiftsystemet". Du behöver:


- Ett (1) häftstift

Vitt till vit vägg optimalt

Du behöver först och främst bestämma en ordningsföljd. Om du har tre barn och de heter Knatte, Fnatte och Tjatte, behöver du bestämma i vilken ordning du ska byta deras lakan. Ponera att du byter i ordningen Knatte, Fnatte och Tjatte.

Börja med Knatte. När Knattes lakan är bytta sätter du ett häftstift högt upp på väggen innanför dörrposten i Fnattes rum (OBS! Alltså det barn som står näst på tur kommande vecka). Högt upp för annars kommer Fnatte att pilla ner häftstiftet och göra något otyg med det. Nästa vecka - städdag - blankt i huvudet vems tur var det - gå en sväng i barnens rum och lokalisera häftstiftet: AHA det är Fnattes tur. Du byter Fnattes lakan och förflyttar omedelbart häftstiftet till motsvarande plats i Tjattes rum.

Våra småttingar sover i loftsängar i samma rum, så där har jag ett annat häftstiftställe än dörrposten (eftersom de har samma dörrpost), men du fattar. Ett dedikerat "Här-ska-bytas-härnäst"-ställe i anslutning till varje barns säng. Ja...så var det med det...Var det ett banalt Life Hack? Troligtvis. Men som med alla banala knep är det så få som gör dem, varför jag känner ett medborgeligt ansvar att dela med mig.

Mvh/
FruEfficientBadass

Skilj på skyltarna

Ni vet ju redan att jag ogillar att röra mig i kommersiella miljöer. Däremot gillar jag att hitta en produkt jag redan planerat köpa till reducerat pris. Sammanfaller de två (behov+nedsatt pris) är jag ju inte den som spelar svår. Något slog mig emellertid när jag rörde mig i en galleria häromsistens och det är vilken skillnad det är på olika prisnedsättningar:

1/ Den planerade kampanjen
Här är ju Hemtex inofficiell Sverige-etta med kampanjmattor året om. 25% är en hygienfaktor och det pumpas ut förprintade skyltar en masse över landet för att säkerställa butiksplanogrammen. Åhléns med bihang (Lagerhaus, Kicks etc) och klädbutikerna kör ju enligt samma modell. Den planerade kampanjen är en del av företagets taktiska marknadsföring och syftar till att stärka top line över hela året. Någon, kanske en kategorichef, har räknat på affären så att butikskedjan, även efter kostnad för tryck av skyltmaterial, gör en godkänd marginal. Inför kampanjperioden tar man proaktivt hem varor så att man inte riskerar mardrömsscenariot att kampanjen säljer slut i förtid. Den planerade kampanjen har ofta haft en professionellt skolad copy writer med i utformningen varför tilltalet känns välformulerat: "Bejaka soffliggaren i dig - 20% på soffor från FatAss”.

2/ Den äkta utförsäljningen
Den ÄKTA utförsäljningen däremot, inträffar när butiken blivit sittande med svarte petter på riktigt. Exempelvis genom att stå kvar med en massa säsongsprodukter när säsongen övergått i ny säsong. Därtill finns inte alternativet att lagerföra artiklarna till dito säsong nästa år (ex. på grund av utrymmesskäl/likviditetsskäl). Den äkta utförsäljningen känns igen på att den ofta sker lokalt - d.v.s. den är inte del av en nationell kommunikation i print eller TV-reklam. Ofta ser utförsäljningen lite amatörmässig ut, med ihoprafsade items och butiksprintade skyltar i A4-format lite hastigt intryckta i hylltalare. Den äkta utförsäljningen har sitt eget språk; det enkla språket: "50% på allt i korgen" är en klassiker.

Eftersom jag själv varit med om att utforma äkta utförsäljningar så vet jag att drivkraften bakom oftast är att "bara bli av med skiten" på ett sätt som gör att man slipper ta itu med makuleringsadministrationen. Det är enklare att sälja ut något till nollmarginal än att börja kassera eftersom det då blir lagerdiffar. Det finns alltså skäl att misstänka att man kan göra riktigt bra affär vid en äkta utförsäljning. Detta gäller särskilt kläder, eftersom återförsäljare av kläder sällan eller aldrig har returrätt. Det betyder att grejerna måste bort, punkt slut. Hellre en rutten marginal men några kronor in än en kassation och inga kronor in. Så om du nu måste ut i butik och agera consumer sucka, se då till att du:

a Bara köper sådant du verkligen behöver
b I den mån det går, synka med en äkta utförsäljning

Bild 1: Exempel på copy där professionellt skolad copy ej varit delaktig. Du kan handla här. Såvida det inte är en mattaffär, då är det bara business as usual.

Med vänlig hälsning/
FruEfficientBadass

Konsten att leva länge

Howdy losas! Jag ska berätta en märklig sak. Innan jag började spara pengar som en dåre var jag inte särskilt intresserad av min hälsa. När jag började spara och intressera mig för saker som ränta-på-räntaeffekten, började jag bli mer mån om att hantera min kropp på ett mer respektfullt sätt. Är det inte knäppt? Jag kan inte förklara det på annat sätt än att jag vill "få valuta för pengarna". Om jag nu är duktig och lägger under 50% av min nettoinkomst varje månad, vill jag damn it bli gammal nog för att skörda det jag sått. Jag tror att ni läsare av denna blogg faktiskt fattar. Däremot tror jag att jag hade fått stryk på allmän lokal om jag framfört liknande resonemang.*

Any How, jag refererade för ett antal inlägg sedan till en bok vid namn "Detox- 14 kurer för energi och harmoni" som inte längre finns. Jag blir alltid lite full i skratt när jag bläddrar i denna massmarknadsprodukt, för jämte detoxkurer av slaget: "Detox inför festen", "Kur mot celluliter" finns som sista - och notera även kortast beskrivna - kur: "Kur för ett längre liv". Jag ser det framför mig, en välmående hemmafru i en burgen Texasförort: "What shall I go for...living long...better skin...lose them cellulites or...get awesome for the garden party...I go for the garden party detox". Och jag skäms för att erkänna det, men när jag fick boken i min hand 2010 var det inte "Kur för ett längre liv" jag kastade mig över. Men det gör jag nu, för nu vill jag ha ett långt liv. Vill ni ha knepen? Jag kan ge knepen, för de är oerhört kortfattade i boken:

• Ät färre kalorier men med högre näringsvärde (mycket grönt & fullkorn).
• Ät mindre fett (jag tar inte den här LCHF-fighten, men boken menar att runt 30% bör komma från fett vilket väl låter vettigt oavsett vilken ståndpunkt man har vi dietfrågan i stort).
• Ät mindre socker.
• Bli vegetarian (lever enligt denna bok 7 år längre än carnivorer).
• Drick te (alla sorter ink. svart - förbättrar hjärthälsan).
• Ät vitlök (motverkar ex. att artärerna runt hjärtat stelnar).
• Öka de renande enzymerna (scrolla till botten i mitt tidigare inlägg i frågan för dessa).
• Ät frukost (med fokus på flingor som enligt boken innehåller folsyra som är good shit).
• Ät choklad (den dåliga nyheten är att de ska vara >70% kakao).
• Rör dig dagligen - räcker med lågintensiv träning som promenader, trädgårdsarbete, städning (yay!).
• Håll igång hjärnan (ex. genom att spela candy crush eller andra kognitivt utmanande spel)**
• Få socialt stöd (min kommentar: se detta TED-talk!)
• Använd medicinsk teknik (tacka ja till alla screeningar du erbjuds, beställ dina egna blodprov för att ha koll på dina värden så att du i god tid ser om saker ballar ur etc.) 

En annan sak jag gillar är det nya snacket om tarmbakterier. Jag läste nyligen nedan bok till vänster och hade långtgående planer på att läsa boken till höger tills jag insåg att Marknadsförar-L hade läst den så jag lät henne summera den för mig i en privat sittning.***

Kortfattat kan sägas att de flesta, såväl populärvetenskapliga faktaboksförfattare som etablerade läkare, är överens om en sak - vi måste gödsla våra tarmar med skit. Jag saxar ur Läkartidningen:

Den huvudsakliga etableringen av floran har under historisk tid skett genom att födan torkades eller fermenterades, dvs maten grävdes ner och den påföljande jäsningen med pH-sänkning medförde ökad hållbarhet. Man kan således på mycket goda grunder anta att maten då innehöll betydligt större mängd bakterier, både till totalt antal och till antalet arter, än den mat vi i dag äter. När bakterier i modern tid väl kunde identifieras och dessutom kopplas till sjukdom började en mer eller mindre urskillningslös jakt på mikroorganismerna. De främsta vapnen kom att bli antibiotika men också desinfektionsmedel och and­ra bakteriedödande medel, såsom E-nummer i mat och dryck, disktrasor, munsköljvätskor, tandkräm etc. Den grundläggande idén om att den »mikrobfria« människan skulle bli fri från sjukdom visade sig dock helt felaktig.

Tim Spector, läkaren som skrev boken Matmyten ovan, är inne på samma linje: Mycket fermenterat (inlagt av typen surkål), mögelostar och riktigt bra olivolja är exempel på mat som är bra för vår tarmflora. Han menar också att det inte är helt fel att servera grönsaker av typen morot lite otvättade. Därtill lovsjunger han den äkta grekiska yoghurten (minns inte exakt vad det var med det grekiska råmaterialet, men helst ska den vara gjord på Kreta - en av världens blå zoner). Om jag minns hans slutkläm var det ungefär så här: Se din mage som en trädgård som behöver många olika sorters gödsel för att funka som den ska.

Efter det har jag regelmässigt börjat äta mer levande mat: Franska ostar, gärna mögliga på gränsen till att de själva kryper fram, grekisk yoghurt från Kreta, högkvalitativ olivolja från Kreta, surkål, kimchi och otvättade morötter. Det kanske bara är placebo, men lika viktig är ju den effekten. Dessutom gillar jag ju alla dessa saker - möjligen med undantag av att äta oskalade och otvättade morötter. Jag har också rekommenderat en mig närstående person med IBS att under ett kvartal testa ett probiotikapreparat med många (>10) bakteriestammar för att se om det kan hjälpa, vilket "Matmyten" ger vissa belägg för. Vad har du för knep för att till fullo få möjlighet att se ränta-på-ränta-effekten in action?****

Med vänlig hälsning/
FruEfficientBadass

* Tur man undviker såna ställen
** Jag var fet-ironisk. Boken föreslår att man ska ägna sig åt "neurobics", ex. byta hand när man borstar tänderna och liknande.
*** Summerat: Gurkmeja, pekannötter, kål av alla slag, gröna bladgrönsaker, gröna (ej gula) bananer, honung istället för socker, havregryn, kall potatis istället för varm.
****Marknadsförar-L menade också att en nyckel enligt en annan bok i ämnet var att byta mer bakterier med varandra. Vi vet ju att det är bra för bebisar att få lite skit på sig under förlossningen, men att vi har blivit för kliniska i vårt dagliga umgänge med varandra. Vi bör helt enkelt hångla mer och med fler personer. Fransmännen, som är kända för att kindpussas dagarna i ända, har högre medellvislängd än både tyskar och engelsmän. Finns här ett samband eller är jag blott en fallen kvinna?

Saker jag inte fattar - Del 9: ICA Bad & Toalett

För nytillkomna läsare är detta en serie där FruEfficientBadass profiterar på det faktum att hon fått lite trafik till bloggen och således kan utnyttja denna trafik till att få svar på saker hon, i brist på intellektuell stimulans, går runt och grunnar på. Eftersom hen är anonym ids hon inte ens skämmas över frågornas art och natur.

En sak som kan hålla mig sömnlös om nätterna är nedan produkt:

Jag utlyser härmed en huvudjägartävling - den som kan ge mig namnet på ICAs produktchef toalettpapper vid tidpunkten för ovan produkts lansering, får obegränsat med röd linsgryta hemma hos mig för resten av hens liv. "Bad & Toalett". Okej. Jag försöker vara välvilligt inställd till namnet. Man tänker kanske att "ICA Toalett" låter lite...sunkigt, så man vill gärna få in ett förmildrande ord innan det tihi snuskiga ordet toalett. Jag kan tänka mig att man laborerade en del innan man landade i just "Bad" och toalett. För på vilket sätt är denna produkt alls kompatibel med Bad? Jag badar aldrig med toalettpapper - gör du? Jag torkar mig inte med toalettpapper efter badet, möjligen har det hänt att hushållspappret fått rycka in men aldrig toapapper (du blir ju helt cellulosig då över hela kroppen tänker jag?). Okej, de menar kanske att pappret, vars användning vi förtiger av prudentliga skäl, skall nyttjas i bad/toalettutrymmen. OKAJ då är jag med. Det lirar också med systerprodukten Mat & Kök...

...NOT! Mat, eller resterna därav i form av spill och sådant som ligger och geggar i diskhon, är ju sådant i ett kök som behöver torkas upp med hushållspapper. Med risk att låta som ett slutledningstest i en rekryteringsprocess: "Kök förhåller sig till Toalett på samma sätt som Mat förhåller sig till...."


Bad? Nej. Inte bad. Den slutsats jag kommit fram till är att:
a Någon jeppe på ICAs produktavdelning hade bestämt sig för att balla till sig lite med artikelbeskrivningarna på båda ovan produkter. Det må väl vara hänt, hen har väl inte världens roligaste jobb kan man anta.
b Personen i fråga har bestämt sig för att artikelbenämningen ska innehålla två ord, separerade av ett elegant "&". Kanske för att synka med den fräcka designen där man rutvis jobbar med färgade partier och transparenta områden?
c Mat & Kök satt som en smäck. Vidare till nästa: Nej. Neeeej. Absolut INTE namnger vi den här produkten det den konsekvent borde heta, över min döda KROPP! Vi måste hitta något mer...salongsfähigt...det får bli...hm låt mig se...tänka tänka....bad! Bad tar vi! Det är inte logiskt för fem öre, men vem bryr sig.


Vän av ordning (=jag) undrar varför man inte helt enkelt kallade produkterna "ICA toalettpapper" samt "ICA hushållspapper"? Varför? Varför? Varför?



Mvh/
FruEfficientBadass