Jag vårstädar bilen

Som ni vet tillhör jag den promille av befolkniingen som gillar att städa. Nej, jag gillar inte att städa, jag älskar't. Det är min motion, min terapi, min hobby. Med ett undantag: Bilen. Det kan faktiskt vara så att det element jag saknar allra mest från tjänstemannaåren är den till tjänstebilen hörande rekonditioneringen hos proffs. Att hämta ut en bil som inte luktar nybil (den doften har jag aldrig förstått, det luktar ju bara plast?) utan vagt av citrus och fräschör. Där mattluggen ligger åt ett håll, fluffig och svart och där panelen glänser. 

Det var efter att någon i kommentatorsfältet uttryckt att hen efter sluttittning Aurikatariina varit tvungen att hitta nytt uppåttjack ramlat in på Youtubevideos som visade rengöring av extremt smutsiga bilar, som jag själv hittade Chris Fix. Kanalen täcker i princip allt med bil, men jag fokuserar på de filmer som berör städning och då interiört. Denna och denna film ligger som bas till detta inlägg och jag skriver inlägget mest för mig själv eftersom det är väldigt många steg och mycket info i filmerna. Istället för att varje år behöva kolla igenom en timmes Youtube för att komma igång har jag nedan checklista. OBS! kraftigt reducerad jämfört med originalkällan för Chris Fix är en galning som inte väjer ens från att använda tandtråd för att komma åt de minsta skrymslena i en bil. 

Nedan produkter användes i filmerna och som den sucker jag är beställde jag hem dem från Mekster (finns en massa andra sajter å):

• Vattenfri snabbtvätt Wash & Wax: För tröskeln in i bilen, utrymmet vid bagageluckan etc. Som en tvätt, fast som ger vaxliknande glans. Älskar den!
• Interiörspray: Rengöring för all plast på ex. instrumentbräda. 
• Vinyl- och gummiskyddsspray: Skyddar och får upp glans på ovan ytor.
• Textilrengöring: För mattor, säten etc.

Produkterna, ungefär en tiondel av vad Chris Fix använder, gick på runt 600 kronor och skulle jag rekommendera två så är det punkt ett och tre. Särskilt tre. Jag hade ingen ANING om att det var sådär rekondfirmorna fick till det där "nästan-nya"-utseendet på bilens plast! 

Punkt två och fyra kan nog bytas mot såpavattenspray. Det du däremot behöver är dammsugare och en styv borste att rugga upp mattorna med så att du kan dammsuga upp det som döljer sig däri. Jag fick också stor användning av en avlagd tandborste för envisa fläckar och för att komma in i skrymslen och vrår. Och en bunt mikrofibertrasor gick också åt. 

Steg 1: Ta ut mattorna och tvätta

Jag har gummimattor. Dessa "kupade" jag och tog ut på gräset, skakade av, spolade med slang och lät soltorka.

Sen anförde jag punkt 2 Interiörspray och torkade av med mikrofiberduk. Därefter efterbehandlade jag med punkt 3 Vinylspray.

Före/efter

Före/efter

2. Rengör mattorna under

Du behöver dammsugare, hård borste (jag använde kattborsten som numera är mattborste), diskborste, tandborste och textiltvätt.

Kattborsten kretar loss sand ur mattan

Tandborsten kretar loss skiten i småutrymmen

Dammsuget och klart

Fram med textiltvätt, diskborste och trasa

Du ruggar liksom mattan med katt- respektive tandborsten för att få upp allt fnul. Glöm inte att dammsuga längst ner i stolsfickorna. Sen sprayar du ett tunt lager textiltvätt som du låter verka någon minut. Därefter skrubbar du runt med diskborsten och torkar av med trasa. Det är i det här läget det börjar dofta vagt av dyr rekond-citrus.

Låt dörrarna stå öppna och vädra medan gummimattorna torkar klart ute på gräset. Jag dammsög i detta stadium även sätena och rengjorde dem på samma sätt med textiltvätten. Här funkar tandborsten bra för särskilda fläckar: Spraya lite textilrengöring på borsten och gnugga lätt. Du ska inte dränka säten eller matta med textilrengöring eftersom de innehåller isolering som inte bör bli genomblöta. Gör också rent stolsryggarna som vetter mot baksätet. 

3. Plastrengöring

Första lagret rengöring gör du med mikrofibertrasa lätt fuktad med vatten. Jag tog tandborsten till hjälp att komma åt exempelvis mellan fläktlamellerna och i skrymslen runt knappar och reglage. Tandborsten funkar också bra i syvecken i ratten. Glöm inte att vrida ratten under dammtorkningen eftersom det döljer sig damm överallt bakom ratten hör du det överallt. 

Omgång 1

Därefter sprayade jag trasan med vinylskyddet och arbetade in det. Viktigt att du sprayar på trasan (gärna utanför bilen) och inte inne eftersom den riskerar att skvätta på fönster och annat (den är rätt fet).

Omgång 2

Före & efter

Som du ser är det inte bara att panelen är befriad från damm. Den är liksom glansig och mörkare i färgen. Jag trodde att detta bara var temporärt men i skrivande stund, tre dagar efter genomförd rekond, är det likadant. Jag inbillar mig också att panelen samlar mindre damm än förut, även om det kanske sorterar in under önsketänkande. 

Onödigt att påpeka men denna punkt inbegriper allt av plast i bilen. Utrymmet mellan förar- och passagerarsäte och alla dess små fack och lådor. Dörrarnas insidor, karmar, lister, inuti handskfacket etc.

Det finns två sorters vinylskydd: Högglansig och vanlig. Välj den senare. Med för mycket glans kan du enligt Chris Fix bli bländad när du kör. Han har naturligtvis båda sorter och använder en för panelen vid ratten (normal) och en för övriga ytor (glansig). Men för den som inte har bilvård som yrke rekommenderar jag att ha bara en. 

3. Tak

Kanske den enklaste och mest belönande av alla aktiviteter. Du går bara över det med en torr mikrofibertrasa och gnuggar lite lätt på fläckarna. Voilà.

Tak före/efter

4. Utrymmen mitt emellan

Sen är det dags för en annan favoritprodukt: Den vattenfria snabbtvätten. Den används som sagt vid "instegen" i bilen, tröskeln eller vad man ska säga. Även i rännan som löper runt bagageutrymmet, där det samlas löv etc. Börja med att torka av det värsta med en fuktad trasa. Därefter sprayar du på snabbtvätten och torkar av med mikrofibertrasa. Skinande rent på första försöket.

Glöm inte metallen på dörrarnas kortsidor och metallen som gränsar mellan fram- och bakdörr. Det finns en MASSA metall på konstiga ställen när dörrarna är öppna och gemensamt för dem alla är att de blir smutsiga.

5. Utsida

Jag ärvde en del produkter som låg i bilen när vi köpte den. Bland annat ett bilschampo och någon form av lackskydd. Dessa verkar vara runt 30 år gamla men funkar ändå. 

Till den förra använder jag en svamp (i hink med varmvatten) och till den andra en gammal kökshandduk. Jag börjar med att spola av bilen, en sida i taget. Sen schamponerar jag och sköljer av och fortsätter på så vis runt hela. När bilen torkat för jag på "Original Grojet" med en fuktad mikrofibertrasa. När den torkat blir den som en vit hinna på bilen som jag gnuggar av med en bit linnehandduk. Spotless!

Jag utgick från att denna "Grojet" inte längre finns, men en snabb googling gav av handen att det gör den visst! Det är tydligen ett "högglansvax" och kostar runt 189 kronor. Resultatet är i alla fall enastående och du slipper alla former av rester som kan komma av en tvätt, eller det där flammiga som uppstår om du bara schamponerar och låter lufttorka. 

Exteriör före/efter

6. Glas

Sist tog jag invändigt och utvändigt glas och det gjorde jag med en fuktad glastrasa.

Så nu återstod bara att plocka tillbaka det som absolut behövs i bilen: Näsdukar, spypåse, solglasögon, P-skiva och övningskör-skylt. Tre dagar senare känner jag fortfarande vaga duster av rekond och det är en fröjd att åka bil. Minstingen blev så full av vördnad att hon knappt vågade kliva in i bilen.

Jag har också samlat alla bilvårdsgrejer i en kartong i min uppfräschade städskrubb. Tidigare hade jag lite i bilen och lite i skrubben och jag visste inte riktigt vad jag hade. Nu är allt redo för nästa rekond som tidigast kommer att ske till hösten för det var i sanning asjobbigt. Insidan tog säkert tre timmar och utsidan en dryg timme. 

Kostnadsmässigt: Ställ 600 kronor för rengöring som kommer att räcka till uppskattningsvis fem års rekond mot att göra en (1) rekond professionellt. Jag googlade lite och det jag gjort ovan motsvarar vad ett bilvårdsföretag i Stockholm inkluderar i en "Mini-rekond" för 1 450 kronor (kampanjpris). 60 kronor är 4 procent av 1 450 kronor men då tillkommer min arbetskostnad för fyra timmar vilken lyckligtvis är 0 kronor då jag jobbar för mä själv.

Sen finns en annan betydligt viktigare ekonomisk aspekt nämligen "nöjdhet med existerande bil". Vår bil kostade 45 000 kronor och har gått fler mil än de flesta. Den funkar bra för våra syften men kan knappast kategoriseras som en flärdfull bil. Inget man skryter med. Det är klart att jag ibland, särskilt efter att ha åkt taxi eller i vänners bilar som är nya, fräscha och som har mer än en fungerande radiokanal, kan känna en åtminstone tillfällig längtan till något finare. Men genom att ta hand om dina saker får de förnyat mandat. Efter denna tvådagars städmanöver (var tvungen att dela upp det, så jobbigt var det buhu) känner jag mig återigen fullt nöjd och riskerar inte att rusa åstad med dumdristiga beslut av typen slakta ISK för att skaffa en - kanske inte ny men mindre gammal - bil att glida runt i. 

Vilket osökt får mig att tänka på en bekant till en bekant som nyligen ärvde pengar och satte hela summan på en ny bil (vi pratar halvmiljonklassen vilket kanske inte är dyrt, har ingen koll på vad nya bilar kostar). Om vi bortser från att de lyckades totalkvadda bilen kort därefter har jag svårt att förstå beslutet. Femhundratusen i kapital att ha för god nattsömn eller en stålkonstruktion som förlorar tio procent av sitt värde inom loppet av en månad. Vaffö? När man kan pyssla med sin 16 år gamla Toyota Avensis för blott 600 kronor.

När städade du din bil senast?

Mvh/

FruEfficientBadass

Projekt städskrubb

Rätt nyligen fick jag lära mig att den del av huset som inrymmer kök, badrum och ett av barnens rum från början var ett litet torp från vilket sedan huvudbyggnaden lagts till. Det förklarar varför exempelvis vårt skafferi och vår städskrubb ser ut som slutscenen till Blair Witch Project (om du inte minns: Den jordkällare där ett traumatiserat barn står och vaggar inne i hörnet). "Städskrubben" var tidigare en sorts tvättrum och passage ut till ladugården (därav trappan upp i ingenting, eftersom ladugården är riven). Jag har försökt hålla ordning här genom åren, utan att lyckas. Här hamnar lite allt möjligt, från cykellyktor till udda snören och superlim. 

Steg 1: Kaos

Steg 2: Töm

Steg 3: Klart

Detta gjorde jag:

- Rensade ut en stor säck med saker till återvinningen

- Lyfte bort en stor pappkasse med saker som hör hemma på verkstaden

- Sopade väggarna från spindelväv och skräp

- Torkade av kaklet ovan handfatat med målartvätt

- Tapetserade med rester från kökstapet

- Satte upp ett par hyllor som mist sin funktion i Stockholm

- Tapetserade ett par vinkartonger i vilka jag sorterade in resterande prylar

Gällande vinkartongerna: Dessa finns gratis utanför kassan på systemet. 

Du behöver inte tapetsera hela lådan, bara en kortsida och en långsida. På så vis syns tapet utåt oavsett åt vilket håll du ämnar vrida den.

Jag använde tapetklister eftersom jag ändå hade det framme, men det funkar lika bra med skollim. Det blev lite buckligt när tapet mötte wellpapp, men i en städskrubb: Vem bryr sig?

Lite andra före- och efterbilder:

Läskigt skåp före

Läskigt skåp efter

Det läskiga skåpet förtjänar sin egen biografi. För cirka tolv år sedan upptäckte mina föräldrar det läskiga skåpet och när de öppnade det upptäckte de att det växte svamp i. Jag menar inte att trät var angripet av svampsporer e d, jag menar att där fanns en skog av typ champinjoner. Det gick en vattenledning genom skåpet och eftersom ledningen var runt 100 år gammal hade det drippelidroppat och skapat ett perfekt habitat för svamparna som göttat till sig i detta mörka, fuktiga ställe i säkert ett par decennier.

Svamparna är nu hitoria och jag upptäckte att det hängde en rejäl kroklist upptill, så troligtvis var det här en 1800-talsversion av garderob. Jag omorganiserade därför saker så att stora otympliga grejer av typen hushållsstegen fick hänga här inne, liksom "tjoffaren" (vet inte vad det kallas, när man får stopp i avloppet tar man den och tjoffar). 

Ett annat hörn:

Läskigt hörn

Vackurt hörn

Det jag älskar med färg är att man bara kan måla över skit, bokstavligt talat. Det hade runnit saker genom åren som lämnat bruna märken på väggar och kakel. På med färgen bara och det såg rent ut. Det jag älskar med tapet är att det ger lite liv till ett tidigare livlöst utrymme. Som ni kanske noterar struntade jag fullständigt i att mönsterpassa utan bara drämde på den. Jag menar, det är en städskrubb. Det gjorde projektet extra kul, att det inte behövde vara så perfekt. Dessutom hade jag ju bara tapetslattar så det hade inte funkat om jag hade velat få till den perfekta tapeten. Vet ni, jag hade till och med kunnat tänka mig att använda flera olika tapeter härinne, så tokig är jag. 

I ovan hörn skymtar ni också den nya dammvippa på långt skaft jag fick av mor min, som en kronjuvel i detta nya städutrymme. Den dammsugare som skymtar i hörnet på förebilden fick också sin egen plats, precis innanför dörren så att den är lätt att nå. Jag kom att tänka på att vi hade en slanghållare monterad ute vid trädgårdsvattnet, en slanghållare vi aldrig använde eftersom ingen orkar rulla upp trädgårdsslangen på den. Den tog jag in, monterade ovan dammsugarplatsen och målade i samma färg som väggen. Inget mer trilla över dammusgarslangar. 

Jag hängde som synes ovan också upp vår kökskalender här inne istället för att låta den plottra igen köket. Den används i huvudsak till att hålla reda på soptömning och fästingbehandling katt och när de frågorna infinner sig är det inte jättesvårt att öppna dörren till städskrubben för att få svar. Samma sak gjorde jag med den whiteboard med barnens skoltider och annan logistikinfo. Den stod tidigare på en hylla i köket och var ful. Nu hänger den inne i städskrubben och är ful (översta efterbilden, ovan handfatet). Varför har jag inte tänkt på detta tidigare? Mysterium.

En sista detalj. Jag rotade fram en fin krok i verkstaden och satte upp precis innanför dörren för att hänga köksförklädet på. Ytterligare en sak som inte behöver hänga framme hela tiden. Väggarna i skrubben var fulla av spikar i olika rader av rost. Samtliga var nu borttagna och endast ett fåtal finare krokar hänger nu härinne. 

Det kan tyckas löjligt att pimpa sin städskrubb. Men nu har ni sett förebilderna så ni förstår att det var tvunget att göras. Och jag kan vittna om att det var en rejäl humörhöjare att få det gjort. Allt på sin plats. Jag har efter det att bilderna togs också printat, laminerat och limmat fast etiketter på lådorna så att vi med 100 procents säkerhet vet var saker finns. En detalj där: På översta efterbilden ser ni två tidskriftsamlare. I den ena förvarar jag dammsugarpåsar till dammsugare X och i den andra dammsugarpåsar till dammsugare Y (gjorde ett felköp, jag brukar annars bara köpa dammsugare som har generiska S-bags). Det är nu superlätt att såväl hitta som inventera lager på dammsugarpåsar och vi riskerar inte att försätta oss i den obehagliga situationen att stå utan.

Projektkostnad var noll eftersom jag bara använde redan existerande material. Hur ser ditt städskåp ut?

Mvh/

FruEfficientBadass

Utrensning diverseskåp

Som ett led i mitt hoarderfilmmissbruk är jag på ständig jakt efter områden att rensa ut hemmavid och nu senast föll blicken på ett stort skåp i kallhallen, d.v.s. ett utrymme vi bara passerar igenom vintertid i brist på värme, men som ändock härbärgerar en del prylar. Exempelvis: Kläder som ett barn vuxit ur och som jag väntar på att ett annat barn ska växa i, mina tjockaste av tjocktröjor som inte funkar att hänga på klädstången, en videobandspelare min man köpt under en av sina elbehandlings-highs (och således inte minns att han köpt), av någon anledning en manikyrfläkt, gammal kurslitteratur som ska säljas, verktyg, hundpåsar till min lånehund et cetera. Nedan ser ni ett före och ett efter:

 

Jag började med att ta ut allt för att sedan sortera i högar. Saker som ska doneras, saker som ska säljas, saker som ska till andra ställen i husen och saker som ska slängas. Exempel på saker som skulle doneras var i princip samtliga kläder förutom mina två favorit-tjock-tröjor. De kläder ett barn växt ur var inte intressanta för nästa barn och eftersom plaggen var tvättade och strukna var det bara att hiva i donationspåse. Jag hade också en del sommarplagg här till mig och min man. Eller sommarplagg...mer plagg jag inte riktigt kunnat bestämma mig för skulle vara kvar eller inte. Tips: Om du "inte vet" om du vill ha ett plagg eller inte vill du troligtvis inte ha det. Så de gick antingen till donation eller textilåtervinning. 

DVD-skivorna åkte med ett undantag till donation liksom några gamla sällskapsspel och böcker. De verktyg som förvaras här ska vara absoluta basvaror av typen hammare, skruvdragare och måttband. Bulken av verktyg ligger på verkstaden i huset mitt emot och har man något riktigt projekt håller man till här. Verktygen i det här skåpet ska bara täcka vardagliga behov. Av okänd anledning hade här ackumulerats betydligt fler verktyg än så varför jag återbördade överskottet till verkstaden. Det blev en hel papperskasse full. 

Jag passade samtidigt på att rensa utrymmet under trappan där vi har diverse "sportprylar" av typen bollar, badminton- och tennisrack, luftmadrasser etc. Utrymmet rymmer också en pågående donationshög och en kasse för textilåtervinning. När dagen var slut hade jag en kasse med saker som skulle upp på verkstaden och tre kassar som skulle till antingen textilåtervinningen eller vanliga återvinningen.

Till återvinningen åkte även två av de miniatyrskepp som min svärfar samlat på. Nedan samling har vi släpat med oss i fyra flyttar. Skeppen var viktiga för min svärfar och han hade dem med sig till det hem han hamnade på efter en stroke för ett tiotal år sedan. Därför föll det sig naturligt att min man "tog hand" om skeppen när pappan gått bort. Därefter har de stått i olika förråd och samlat damm år ut och år in. Skolboksexemplet på sentimentala prylar man inte vågar göra sig av med. 

Först tänkte jag att samtliga skulle gå till loppis, men såg sedan att de två mindre båtarna hade trasiga master. Av den anledningen donerade vi bara de två med segel, som var hela. Jag valde en lämlig tidpunkt att ta upp frågan med min man eftersom jag misstänkte att jag skulle stöta på patrull, men det visade sig då att han inte ens mindes att vi hade dessa skepp. Så mycket för allt mitt dammande genom åren. Prylar!

Här är hela donationshögen. Längst bak under kassen lådan från köksutrensningen från tidigare. Kassarna innehåller sådant från skåpet och utrymmet under trappan. Jag hade också en basketboll, men dessvärre gick pumpen sönder av ålderdom när jag försökte pumpa till den, så såväl boll som pump gick till återvinningen. Två värmefläktar som vi inte använder längre sedan vi installerat ytterligare en varmluftspump samt en bilkudde. Den senare behöll jag "ifall vi skulle få besök av folk med barn", totalt negligerande det faktum att folk som reser med barn i regel har sina egna bilbarnsstolar. 

Så gött att få detta gjort. Utrymmet under trappan innehåller nu enbart saker som passar oss och våra barn i den ålder de nu befinner sig i. De finns också gott om plats för nya utrensingar i form av såväl hyllutrymme som krokar där jag hängt kassar för textilåtervinning och kläddonation. 

Skåpet har gott om plats att ta hand om saker som inte platsar någon annanstans i huset. Jag använder översta hyllan till min mans oanvända videobandspelare (jag måste nog vänta något år innan han går med på att donera den, han la uppskattningsvis en vecka och en tusing på att jaga sladdar till den) och saker som ska gå till försäljning. 

Hyllan näst högst upp rymmer mina tjocktröjor och dust bags till mina väskor (som jag alltid får leta efter vid säsongsskiften). Andra hyllan innehåller bara en burk med hundgodis och påsar och här kan man langa in otippade saker som inte finner sin plats någon annanstans. Jag läste någonstans att man ska sträva efter att ha åtminstone en tom hylla någonstans i huset, och nu har jag en sådan. 

Längst ner finns de verktyg vi kan få användning av till vardags. Jag såg också till att ladda batterierna till skruvdragaren så att man skipper den dödtiden nästa gång man ska borra eller skruva i något. 

På det stora hela en lyckad rensning. Och som vanligt förvåning över att vi fortfarande har saker att göra oss av med. Det skräpförråd vi har ute i ladugården fylls ständigt på, trots att jag anser att vi inte skaffar nya saker till huset. Kanske är det lagg från consumer sucker-åren? 

Har du utrymmen som rymmer ospecifikt innehåll och när rensade du där senast?

Mvh/
FruEfficientBadass

Jag rensar köksskåpen

Alltså djävelskapen. Jag följer ju Cornucopias blogg för snabb nyhetsförmedling och ser lämningar av hans rapportering i dagligmedia 1-2 dagar senare. Just nu känns det så överjävligt. Jag finner inte ord. Men vill tipsa om detta: Köp digitala sjukvårdspaket via Apotea så skickar de sjukvårdsutrustning. Ett annat tips är att fylla en låda (max 20 kg) med torrvaror, hygienartiklar eller varma kläder (fräscha, helst underkläder och underställ) och på kartongen skriva "Ukraina" samt innehåll på engelska och ukrainska. Lämna hos ett Postnord företagscenter så skickas lådan utan kostnad.

Åter till ytligheter, en lyx man kan ägna sig åt när man lever i en fredlig dekokrati. Efter mitt rikliga intag av hoardingfilmer blir jag väldigt sugen på att rensa hemma. Min man frågade mig om det kanske var så att jag önskade att vårt hem var lite stökigare, så att jag hade något att bita i. Det var menat som ett skämt, men det visade sig att vi faktiskt hade en del junk som gått under radar i ett antal år.

Våra köksskåp före:

I vanlig ordning kom jag först efter påbörjad rensning på att jag borde ta en bild till bloggen. Ni får helt enkelt föreställa er att alla de koppar, flaskor och diverse som står på diskbänken tidigare stod uppe i överskåpet. Det stora problemet är inte helt unikt: Koppar. Koppar och muggar formligen väller in från höger och vänster. Presentkoppar barnen fått av kompisar. Koppar vi köpt på loppis. Gamla arvekoppar (d.v.s. sådant folk i huvudstaden inte tyckt varit stadsvärdiga och därför tagit upp till landet). De rosa kopparna som skymtar till vänster i bild finns det sju av fast i tre olika pastellfärger. Jag har för mig att jag köpte dem på Dollar Store för kanske åtta-nio år sedan i ett försök att skapa enhet i köksporslinet (på den tiden hade vi bara enstaka och fula saker av allt).

I samband med att vi började hyra ut stället, kanske 2016 eller däromkring, skaffade jag en baskollektion tallrikar och skålar från Ikea i beige. Därefter har jag genom åren hittat matchande beiga öronlösa koppar på loppisar (se andra hyllan vänster). Eftersom de matchar övrigt vardagsporslin bättre har vi helt slutat använda de pastellfärgade kopparna och istället petat upp dem på översta hyllan i väntan på Godot. Men som ni vet kommer han aldrig så nu var det dags. 

Totalt donerades 19 koppar i olika utföranden, 2 gamla glasflaskor, 3 ljushållare, 8 småskålar, 1 kit för att göra isglass och 7 äggkoppar (allt rymdes i lådan till höger). Därutöver återvann jag en trasig isbitsform, ett bisarrt plastglas i form av en palm samt de där ägghållarna till kylskåp vi plockar ut direkt vid leverans.

Man kan fråga sig varför jag gör mig av med äggkopparna jag så ihärdigt samlat på mig på loppisar genom åren. Svar: Vi använder aldrig äggkopp. De få gånger vi äter kokt ägg till frukost lägger vi bara ägget på tallriken. Det är inte Grand det här, det är livet på landet. 

Tillbaka plockade jag saker jag anser att vi har användning för alternativt saker som barnen insisterar på att ha kvar. Vän av ordning kan tycka att vi har väldigt många stora plast- och glasbägare (se hylla näst längst upp till vänster). 

Det stämmer och det är 12-åringen som har en svaghet för det hon kallar "bunkar". En typisk bunke ser ut som nedan: 

Men den kan också se ut så här:

Eller så här:

Eller som sagt, som en palm. Vi har varit igenom dem alla och jag vill inte ens veta hur mycket pengar vi lagt på dem och deras tillbehör (vi har ett helt kartotek med smala diskborstar som ska användas till att rengöra bunkarnas sugrör).

Vad jag vill säga är att hade det här varit mitt kök allena hade här inte funnits en enda bunke. Men nu lever trots allt de andra här också och jag kan ju inte kallhamrat gå och kasta iväg något som är någon annan kärt (även om det bokstavligt talat kliade i mina fingrar). 

Vidare har vi ett stort antal PET-flaskor, främst i minsta formatet, liggande på hylla tre. Men det beror på att vi av ideologiska skäl använder dem nästan dagligen, fördelat på fem pers (vägra köpa vatten). 

Jag sparade också en del vaser i olika storlekar, eftersom vi sommartid har rätt mycket trädgårdsblommor inomhus. Jag sparade också ett par saker som har med födelsedagar att göra. Bland annat en vas med någon form av födelsedagsbudskap på samt en skylt som ett barn gjort i slöjden på vilken det står "Grattis". I vår familj är födelsedagsfrukost den viktigaste beståndsdelen i en födelsedag, och då hör det till traditionen att man på sin frukostbricka får skylten och vas med blommor (om årstiden tillåter). 

Nog om vaser. Jag sparade också ett par fula koppar/muggar som barnen kan ta om de ska måla med vattenfärg. Samt en florsockerströare som är bra att ha lite skyddat eftersom jag har en batch florsocker i den, redo att sprinklas på om man svänger ihop en peach melba eller fruktsallad. 

Hyllan ser rätt stökig ut även efter. Skillnaden är att det finns betydligt mer luft och rymd däri samt att jag vet att det som nu står där är sådant vi löpande använder vilket är en härlig, härlig känsla. Dessutom tror jag att de saker jag rensat ut faktiskt har potential att gå på loppis och eftersom de skänker överskottet till välgörande ändamål känns det lite bra. 

Stänger man dessutom luckorna ser det ännu bättre ut. Likt andra rensare i kommentatorsfältet kan jag nu inte låta bli att öppna överskåpen ibland för att glutta in och götta mig åt resultatet. 

En fånig detalj är att jag nu frigjort utrymme så att min ombytetslöpare (det vill säga den av två identiska bordslöpare vi har på köksbordet, där den ena används när det andra ligger i tvätten) fått egen hyllplats. Tidigare försökte jag lägga den över högarna med handdukar respektive linneservetter med resultatet att jag varje gång jag skulle ha en handduk eller en servett var tvungen att lyfta på löparen. Och som ni vet avskyr jag att lyfta på saker i syfte att komma åt andra saker. 

När rensade du dina köksskåp senast?

Mvh/
FruEfficientBadass

Rensning av linneskåp feat. franska kort

För ett tag sedan började jag störa mig på att vårt linneskåp, en bastant avlutad pjäs i matsalen, alltid stod öppet. Det visade sig att anledningen därtill var att det formligen vällde ut lakan och handdukar som folk, mig själv inkluderad, knölat in i stora bullar. Varför? För att det är förbannat tråkigt att sortera in linne i skåp och man vill bara få det överstökat. 

Problemet uppstår när man inte längre hittar något, alternativt hittar något och det är skrynkligt och fult. Det finns då en överhängande risk att man blir mindre nöjd med sakernas tillstånd och som ni vet är det en enkelbiljett till consumer suckerae. "Man kanske skulle ta en tur till Hemtex ändå, börja från scratch". Inte på min vakt baby!

Att rensa ett linneskåp

Steg ett i att rensa ett linneskåp är inte helt otippat att riva ut rubbet. Sen rensar man, för att därefter prydligt vika ihop återstoden och med lätt hand peta dem på plats igen. Före- och efterbilder:

Ni kanske ser att nedersta hyllan inte innehåller linne utan verktyg. Det är våra "go to" vardagsverktyg som vi vill ha nära till hands ifall något måste sandpappras eller borras, då orkar vi inte dra på oss skor och gå över till verkstaden. Här rensade jag ut en del grejer som åkte tillbaka just dit.

Vad gäller textilierna åkte de saker som av olika orsaker inte använts sen senaste gången jag organiserade linneskåpet ner i en gul Ikeakasse (som synes stulen, det är en butikskasse) och vidare till ortens välgörenhetsorganisation. Det rörde sig om ett antal småblommiga påslakanset som barnen gillat när de var små men som nu aldrig används. Samt en mängd kvadratiska dukar som används 0% av tiden eftersom vi bara har duk på vårt rektangulära matsalsbord, till vilket vi har två perfekta vita dukar.

Flera påslakan var fläckade på ett sätt som gjorde det mindre trevligt att sova i dem. Jag menar, en liten centimeterstor fläck hade jag inte brytt mig om, men om det ser ut som att katten varit magsjuk på täcket tar det emot att gå och lägga sig. Jag har testat med galltvål (världens bästa fläckborttagning, tillika miljövänlig, har fått bort dagsgamla blåbärsfläckar från vita jeans med den) så jag anser att det är game over, således: Textilåtervinningen. Det blev en halv sopsäck dit. 

Organisationen av ett linneskåp

När själva utrensningen var klar var det en lätt match att strukturera upp det hela. Jag valde att sätta en avdelare (i form av ett överblivet bokstöd) mellan underlakan "enkelsäng" respektive "dubbelsäng". Samtliga är dra-på-lakan, världens bästa uppfinning. Men de blir inte så prydligt vikta som påslakan, mer som rullar. Sen gjorde jag en hög för färgade påslakanset och en hög för vita påslakanset. I högen med färgade påslakanset la jag örngottet i anslutning till varje påslakan. Men de vita örngotten samt extraörngotten i andra färger, fick varsin hög.

Jag satte också hyllkantsetiketter med Dymolappar vid varje stapel, gärna med övertydlig beskrivning. Som ovan: "Påslakan färg o matchande örngott". Detta för att jag vet att det annars är dömt att misslyckas. Man har bråttom att bli av med tvättberget och vill bara knöla in det och komma vidare. Man orkar inte stanna upp och tänka: "Hm...undrar om jag ska lägga det mönstrade örngottet tillsammans med dess påslakan?" Man bara hivar in örngottet där övriga örngott, exempelvis de vita örngotten, ligger. Till slut blir det en röra av örngott och det tar längre tid att hitta ett set än om man bara kan ta en färdigmatchad hög från ovan bild.

Granulärt, jag vet. Det var därför jag skrev "franska kort" i rubriken, inte en chans att du hade läst hit annars. Det kommer inga franska kort. Däremot en frugal slutsats.

Ekonomiska fördelar med att rensa linneskåpet

• Med ett prydligt, rensat och uppdaterat linneskåp kommer du lättare åt dina textilier. Jag skulle säga att du även uppskattar dem mer, eftersom det känns lite som att plocka på sig nytt på Ikeas textilavdelning varje gång du ska byta lakan. Med andra ord motar du shopping-Olle i grind.
• Vidare går det snabbare att sortera in sakerna när du vet exakt var de ska ligga. Och tid är som bekant pengar. 
• Dessutom är det livskvalitet att inte ha ett på grund av blockerande röra ständigt öppet linneskåp. Nu klickar dörrarna igen bara man tittar på dem och jag myser när jag ser dem eftersom jag vet att det inuti råder harmoni. 
• Ytterligare en bra sak är att jag förser textilindustrin med råvara som det kan produceras ny textil av samt att vår lokala välgörenhetsorganisation förhoppningsvis kan kränga några av sakerna och få in ett par tior. 

Det kan vara bra att ha - eller inte

En sak som slog mig var att jag sparat rätt mycket med tanke på barn och - hua - barnbarn. Exempelvis tre par barnförkläden. Ponera att jag blir gammal nog att träffa eventuella barnbarn. Ett realistiskt scenario är att det kommer att dröja 15-20 år. Lägg på 5 år för bakningsintresserad ålder. Är det rimligt att på prime location i vardagslogistiken härbärgera barnförkläden i ett kvarts sekel för att eventuellt kunna använda dem på hypotetiska individer? Eller är det mer rimligt att skänka bort dem och, i det fall situationen skulle uppstå, uppsöka en loppis och köpa ett nytt barnförkläde? Man ger ju då vid två tillfällen ett litet bidrag till dess verksamhet. En winwin. Se andrahandsmarknaden som en prylbank: Lämna in det du inte använder just nu, hämta upp när du behöver. Till en mycket låg kostnad.

Samma sak med hand-handdukar som jag sparat eftersom jag tänkt att barnen kanske behöver dem när de flyttar hemifrån. Hm. I det debaclet kommer vi troligtvis att bege oss till andrahandsmarknaden för stora inköp i övrigt och då passar det bra att de själva får välja vad de vill ha. Jag kanske till och med köper nytt till dem. 

Den här "kan-vara-bra-att-ha"-tanken är livsfarlig. Kanske inte livsfarlig då, men dum. Saker är inte oersättliga, det är inte prylbrist i världen. Ytbrist, däremot, är ett faktum i de flesta hem. Ytbrist som i många fall ger upphov till ologiska köpbeslut av typen "mer förvaaaring". Inte mer förvaring, färre prylar. 

Varför så brokigt?

För några år sedan, i samband med att vi hyrde ut lantstället, skaffade jag enhetliga lakan och handdukar. Vita lakan och grå handdukar. Ovan bild från linneskåpet bestod av två färger: Vitt och grått. Väldigt minimalistiskt, enhetligt och - tycker jag - snyggt. HUR kan det ha blivit som ovan? Bara några vita lakan och grå handdukar är kvar. Istället syns en massa färger och mönster på såväl lakan som handdukar. Vi har till och med en handduk med Frostmotiv som jag VET inte är ett aktivt inköp. Dessvärre är det den bästa handduken så jag ids inte göra mig av med den. 

Men lakanen? Visst, en del tog vi med oss från Stockholm och annat är gamla gästlakan från ovanvåningen. Jag har ju också skaffat mina drömlakan upp till min Woman-cave (HM:s vita linnelakan) varför de lakan som tidigare användes där nu hamnat i linneskåpet. Det var bara en reflektion. 

Har du rensat linneskåpet på sistone?

Mvh/
FruEfficientBadass

Jag fortsätter att plocka skräp

Jag berättade ju förra året vid den här tidpunkten hur jag plockat skräp i dikesrenen längs min landsväg. Det började efter att min man berättat att aluminiumburkar kan hamna i höet och strimlas till mordvapen i kossornas magar och eftersom vi bor i EPA-bygd låg det rikligt med folkölsburkar i vägrenen, burkar som ibland blåste in på åkrarna. 

Så jag började ta med mig en soppåse varje dag jag gick ut och gick. Jag fyllde påse på påse och när man väl börjat kan man inte sluta. Jag nöjde mig således inte med metallburkar utan plockade allt som inte var av organiskt material. Till slut började jag även plocka saker av organiskt material, som näver i bjärta färger, men då insåg jag att det var dags att sluta. Så här såg sophög 2020 ut:

Sammanlagt runt sex kassar, ett däck, plogpinnar och de där urfula reklamskyltarna för fiber (samt en Swedbank-mäklarskylt som stått i säkert tre år, reality check - rucklet kommer inte att säljas!). Det tog säkert två veckor att komma i mål. I år - fantastisk skillnad. På fyra promenader var jag klar. Det var ett mycket lättare plock eftersom jag tog storskräp av typen däck redan förra året. Jag insåg också att det jag plockade år 2020 nog legat där i ett antal år och att jag framledes bara kommer att behöva underhålla Mein Ordnung. I vanlig ordning blev jag påhejad av ortsbefolkningen och en kvinna skulle ta vid där jag slutade (vid en vägkorsning) och under sina dagliga promenader plocka även hon. 

Koppling till sparande

Koppling sparande? Inte så mycket, mer än att det är bra gratismotion att hoppa i och ur dikesfåror, jag är ofta helt slut när jag kommer hem. Nej, den stora förtjänsten med skräpplockningen är att jag får känna mig så förbaskat god. För vad är det Spar-Jesus säger: Sikta på att varje dag göra något som är jobbigt (plocka skräp), något som är bra för ditt närområde (plocka skräp) och något intellektuellt stimulerande (ok inte plocka skräp). Som synes tickar skräpplockandet i två av tre punkter för en bra dag. 

Och vad handlar resan om egentligen? Att ackumulera en hög siffra på ett konto? Nay! Den handlar om att känna att varje levd dag är meningsfull och stimulerande. Det är väl därför vi i denna community strävar efter rörelsefrihet? För att kunna öka antalet dagar som känns härliga och minska antalet dagar som känns internal audit-meningslösa? 

Med det sagt, man kan nog göra betydligt mer betydelsefulla saker för sitt närområde. Jag har bara inte kommit på vad än. Har ni några tips? 

Mvh/
FruEfficientBadass

Tre knep till att bli rik

Gå gärna in och kolla Enkel Bonings recension av "Sparboken - en konkret guide till ekonomiskt oberoende"!

Morgan Housel skrev i Pengars Psykologi: "Det finns böcker om konjunkturcykler, tradingstrategier och sektorvinnare. Men den mest kärnfulla och viktiga boken borde heta 'Håll käft och vänta'". Mitt förslag är att du, medan du väntar, vässar din pengamaskin ytterligare i syfte att frigöra ännu mer sparutrymme som du kan köpa aktier för. 

Min bristfälliga erfarenhet (diverse uppsnappade anekdoter i ekonomifora) gör nämligen gällande att de som är väldigt om sig och kring sig på börsen (det vill säga folk som ägnar sig åt sådant Housel pratar om ovan), i regel segar sig fram som sniglar på vägen mot finansiell splendour. Deras frugala olycksbröder- och systrar däremot, verkar komma framåt snabbare. Varför? För att de/vi lägger tid på att jacka loss sparutrymme, istället för att lägga tid på att sitta och tvinna sin lugg framför diverse experter som pratar om hur man kan fixa och trixa med innehaven. Muskler framför hjärna, kanske vissa hade sagt. Personligen tycker jag att det kvittar, framåt är framåt oavsett orsak. Idag följer således tre fundamentalt viktiga knep för att bli rik. Förbered er på ett inlägg som ger russinfingrar.

1. Tvätta dina kläder

Det är klart att du redan idag tvättar dina kläder. Vad jag menar är ett metaforiskt tvätta dina kläder, ungefär som Candides slutord "låt oss odla vår trädgård" inte enbart handlar om att ruska liv i rabatterna. Det handlar om att vårda sina plagg på ett nästintill religiöst sätt, att vörda dem. 

Jag har ju som ni vet gått från att vara storkonsument av kläder till att i princip inte köpa några kläder. Detta sparar mig runt 36 000 kronor per år (jag sa ju storkonsument). Pengar som utan att passera gå landade i ISK:en under uppskattningsvis sju år vilket byggt ett kapital på drygt 300 000 kronor (still counting). Bara ränta-på-räntan blir under denna period 80 000 kronor, så jag har fått dricks för att inte vara consumer sucker.

Min klädrutin är enkel. Jag har en uppsättning vår/sommar-plagg och en uppsättning höst/vinter-plagg. Vid säsongsskifte går jag igenom allt: Tvättar, vädrar, viker prydligt ihop föregående säsong och lägger plaggen i min säsongslåda. På toppen lägger jag ett silkespapper, för att det ska kännas extra lyxigt att ta fram plaggen ett halvår senare. Funkar perfekt. Jag känner mig alltid upprymd och nöjd när jag plockar upp säsongsplaggen och jag känner mig alltid välklädd. Shoppingbehov noll. Tvärt om får jag klåda inne på HM för att inte tala om Sportbutiker när barnen - hua - ska köpa baddräkt eller gympakläder (vilket är en mental påfrestning utan dess like, om du har tweenies vet du vad jag menar).

Inför årets säsongsskifte - som påbörjades i mitten av april - bestämde jag mig för att tvätta alla mina tjocka tröjor av typen kashmir- och merinoullsttröjor. Jag brukar vanligtvis bara vädra dem och tvättar först när de har synliga fläckar. Men det slog mig att jag inte tvättat vissa av tröjorna på åratal, varför jag la upp en plan. Planen var att jag Varje Dag under en vecka handtvättade En (1) tröja. Då blev det lite mer av mindfulnessövning än en stress. Och tröjorna var verkligen smutsiga. Nedan ser du tvättvattnet från min Dagmarkofta som säkert inte tvättats på tio år (WUA!).

Eftersom den var av merinoull pudrade jag bara vanligt tvättmedel i ljummet/varmt vatten och lät den ligga och götta till sig en halvtimme. Till kashmir använder jag efter läsartips ett billigt Lidlschampo, vilket som helst. När plagget legat en stund tjoffar jag runt det lite, försöker göra som jag sett i Astrid Lindgren-filmer, höjer händerna (med koftan i dem), sänker ner i baljan, skrubbar eventuella fläckar försiktigt mot annan del av plagget. Sen häller jag ut vattnet och häller upp en omgång svalt sköljvatten. Efter någon kvart (eller ett par timmar, beror på hur min agenda för dagen ser ut) gör jag samma rörelser, utan gnugg. Sen en sista omgång sköljvatten. 

Sen rullar jag, återigen efter läsartips, in plagget i en handduk och låter det ligga där och gona sig ett par timmar. Därefter är det redo för torkställningen där jag försöker att lägga det över flera linor för att undvika vikstreck. Koftan blev som ny och efter genomgång av samtliga fem vintertröjor vek jag dem prydligt ner i säsongslådan och ser fram emot att börja använda dem igen till hösten. 

2. Nöj dig med mindre

Jag talade för ett tag sedan med en kompis som har samma familjestorlek som vi. Hon bor i en Stockholmsförort och har tre minuters gångväg till en spårvagnsförbindelse till city, så rent krasst skulle de klara sig med 0-1 bilar. Nu hade de precis skaffat bil nummer fyra. Hon ondgjorde sig lite över det (det var en Man Splurge) och sa "Och ni som bor på landet och har en bil! Varför ska vi ha fyra?". Bra fråga faktiskt. En genomsnittlig personbil har enligt Insplanet en driftkostnad på 2 143 kronor per månad. Räknar man in värdeminskningen kostar den 4 643 kronor. Låt oss för ordningens skull anta att deras bilar kostat 150 000 kronor i genomsnittligt inköpspris (vilket är snällt räknat, de har en SUV och en cabriolet). På fem år skulle då deras bilpark kosta dem 1 114 000 kr, om man avstår från att räkna med värdeminskning. Vi köpte vår bil för 45 000 kronor och min uppskattning är att den kostar lite drygt 600 kronor per månad givet att skatten är så låg och att vi bara har trafikförsäkring. Motsvarande bilkostnad på fem år i vår familj ligger således på 81 000 kronor. En differens på 1033 000 kronor alltså, ett kapital man enligt 4%-regeln kan plocka 3 400 kronor av varje månad utan att beloppet för den skull minskar i värde. 

Vi nöjer oss med mindre och det hjälper oss att (för)bli rika. Men jag går steget längre än så. Vi inte bara nöjer oss med mindre, vi gläds åt det mindre. Ja, du gissade rätt, ska jag visa före- och efterbilder på vårtvätt av bilen (som för övrigt var gratis hemmavid):

Jag och minstingen avsatte en halvdag till att dra ut och skrubba mattorna, dammsuga, dammtorka och svabba av den. Det var lite av ett familjenöje (?). Tillfredsställelsen efteråt var stor och min man, som fick äran att åka vår renskrubbade bil först av alla, sa att det var, och jag citerar "en vacker upplevelse". 

Vi är samtliga i familjen väldigt förtjusta i vår bil. Den möjliggör så många fantastiska saker. Vi tar oss till skola, jobb och fritidsaktiviteter. Vi kan lasta saker i den, åka till tippen med den och sedan ett par månader övningskör vi med 16-åringen i den (för det blir ett minimum av körlektioner hos bilskola för att skona barnens konstnärsfond). Vi vet helt enkelt att uppskatta den, vilket leder till att vi gullar runt med den. På kuppen spar vi, jämfört med min referensfamilj i Stockholm, en mille på fem år. Så att nöja sig med mindre är viktigt, men lika viktigt är att verkligen uppskatta och glädjas åt det man har. Det gör underverk för din inre minimalist och det är primärt hen som fostrar ditt sparbeteende. Så håll det enkelt och vårda det du har. 

3. Städa dina lådor

Även detta kan tolkas såväl bokstavligt som metaforiskt. Det handlar helt enkelt om att ha koll på sina prylar och göra regelbundna inventeringar. Varför? Då slipper du köpa dubbletter av saker plus att du nöter jämnare på dem. 

Vid nedan aprilövning, då jag tröttnat på att se min mans tumult av under- och träningskläder, insåg jag att han hade helt oanvända kallingar längst ner i kalsonghögen, kompletta med Christer Pettersonveck och i vissa fall, prislapp. Jag minns att han fick dem för ett och ett halvt år sedan, i anslutning till någon av dessa katalogköp som skulle finansiera en klassresa för ett av barnen. Men han har helt avstått från att använda flera exemplar eftersom han, likt de flesta män, bara gräver så djupt han behöver för att gå runt.

Jag rev ut allt, vände på kalsonghögen, la prylarna i sortrena skokartonger (Kondotips) och skrev förklarande post-its på vad som ska ligga var. Ovan: En hög för träningströjor och en hög för träningsbyxor. Inte bara slipper jag höra det återkommande "Har du sett mina tennisshorts?" eller "Vi måste tvätta, jag har inga T-shirts!". Han sliter jämnare på plaggen och kommer heller inte att avvika in på Intersport på väg hem från jobbet eftersom han upplever en brist i någon av ovan kategorier. Detta i sig leder väl inte till några finansiella underverk. Men applicera samma tänk på samtliga skåp och lådor och du har en pengamaskin som kommer att ticka på för resten av ditt liv.

Ovan åtgärder tar tid, det är riktigt och sant. Det hade exempelvis gått snabbare att knöla in de otvättade vintertröjorna i en Ikeakasse längst in i garderoben (vilket hade resulterat i nyinköpt höstgarderob i september). Det hade varit enklare att skaffa en till bil, så hade en av oss sluppit ta elcykeln till stan om den andra haft bilen (usch rörelse). Min man hade lika gärna kunnat klicka hem ett två-tre par träningsshorts av något fint märke (han har ju bara fem par träningsbyxor).

Men dessa tids- och bekvämlighetsförluster (frågetecken på den senare) måste ställas mot den tid investeraresset lägger på att läsa Di och följa expertos på Twitter för att sedan logga in på internetbanken och steppa in och ut ur innehaven.

Ovan tre beteenden renderar mig runt en och en halv miljon i besparingar mot min referensfamilj i förorten, på fem år (har visserligen inte stenkoll på deras klädutgifter men skulle tro att de ligger där våra en gång låg). Sett över en livstid handlar det om hisnande belopp. 

Jag kommer återigen att tänka på ett citat från MMM. "I samma stund som dina levnadsomkostnader går ner till noll är du ekonomiskt fri". Nu är ju inte detta görbart, jag är alldeles för dålig på att bo i tält och jaga/samla. Men man kan ympa det tänket in i alla processer i vardagen, det vill säga att optimera användning av det man har och minska inflödet av nytt så mycket man bara kan. Det är så du yxar loss sparutrymme och i förlängningen blir rik.

Till skillnad från våghalsiga börstips är också utfallet rätt förutsägbart. Somliga kanske skulle säga trist och därför hellre "spelar på börsen". Du är troligtvis inte en av dem för då hade du slutat att följa den här bloggen för länge sedan. 

"The stock market is a device for transferring money from the impatient to the patient."           

Och medan du lunkar omkring och är tålmodig, inventera dina saker och ta hand om dem. Tar du hand om dina prylar?

Mvh/
FruEfficientBadass