Arvsskifte

Det florerar för tillfället en del reklam där olika finansiella och juridiska aktörer erbjuder sig att rådge inför kommande arvsskiften. Eloge till Söderberg och Partners till vänster nedan som lyckas illustrera kommande död som om handlade det om solsemester på Österlen.

Jag blev nyfiken och klickade på länken men hamnade då i ett kontaktformulär som jag passade mig väldigt noga för. Att jag överhuvudtaget klickade på reklamen har väl att göra med att min prekära situation tidigare i år väckt mitt intresse för arvsskiften i allmänhet och mitt eget i synnerhet.

Anledningen till denna ökande marknadsföring är kanske ett resultat av att 40-talisterna nu börjar skifta arv. Det verkar som att den gängse inställningen är att hellre ”ge med varm hand än kall” så som boomer-influencern Amelia Adamo uttryckte det i samband med att hon förde över merparten av sina tillgångar till barn och barnbarn. 

Jag ser det också bland vänners föräldrar som börjat sälja övertaliga fastigheter och föra över kapital storlek större till sina barn. MV:s pappa går direkt på barnbarnen och överför 10 000 kr vid födelsedag öronmärkta till insats första lägenhet. Det är som att en sorts ekonomisk dödsstädning äger rum varför jag för tillfället får en del frågor från sagda vänner: "Om jag ska investera ett större belopp, hur och när ska jag göra?". (Executive summary: Indexfonder, så snart du kan, försök inte tajma börsen).

Bidragande till arvsskiftestrenden är kanske också en ökad oro för återinförande av arvs- och gåvoskatt. Det var ju bara drygt tjugo år sedan vi hade sådana och 40-talisterna har det i färskt minne. Det blir ju inte bättre av att V gjort sitt bästa val någonsin. I skrivande stund slutet av september är det fortfarande oklart vem som kommer att regera med vem och var ministerposterna landar. Men om V:s dröm skulle bli verklighet hamnar vi ett steg närmare Finland där arv över 30 000 och gåva över 7 500 Euro beskattas med upp emot sjutton procent.

Nu verkar ju S mer försiktiga i frågan och även om det också där finns krafter som gärna hade sett återinförande av båda skatterna så är det långt ifrån ett S-vallöfte. Men OM frågan börjar dyka upp på agendan kommande mandatperiod är det kanske dags även för min generation att börja skifta nedåt, förutsatt att barnen är tillräckligt stora. Vet inte hur sådant funkar vid ändringar. Om ett återinförande av gåvoskatt införs säg 1 april ett år, kan jag då ge gåva under mars som inte beskattas eller blir det retroaktiv beskattning?

Själv funderar jag mycket på det här med gården i Hudiksvall. Jag hoppas ju att jag driftar stället i några decennier till men en dag kommer jag att behöva lämna vidare till nästa generation. Men som läget var i februari visste jag ju inte detta och jag ägnade en del nattetimmar åt att vrida och vända på frågan. 

Att skapa någon form av stiftelse verkar alldeles för krångligt. Samägande är jag principiellt emot då det enligt vad jag uppfattar alltid verkar bli strul. Jag ser helst att den med störst intresse och fallenhet (händighet) tar över med ekonomisk kompensation till övriga. En symbolisk kompensation då eftersom den nye ägaren även den kommer att behöva en slant för såväl drift som underhåll, även om jag hoppas ha gjort de mest kostnadskrävande sakerna av typen takbyte gammelhus och ny infiltrationsbädd innan nästa generation tar över. 

För det är ju långt ifrån "högsta vinsten" att ärva ett ställe av detta slag. Det är en betalningsförpliktelse in eternum och kräver dessutom rätt mycket manuellt kroppsarbete. Något mina barn hittills visat rätt svagt intresse för.

Jag står inte i begrepp att formulera testamente här och nu, men det skulle vara intressant att höra hur ni hade resonerat. Och vad tror ni om arvs- och gåvoskatten?

Mvh
EB

Höstgarderob

Så löd rubriken på mitt första inlägg från september 2017. Jag kan konstatera att jag har kvar samma "säsongslåda" och även samma stövlar som då. För att jag är så badass på att ta hand om skor. Andra saker som hänger kvar är min axelremsväska från Mulberry, med vilken jag kommer att begravas. 

För mig sker säsongsskifte garderob i månadsbrytet september/oktober samt i början av maj. Det innebär fem månader med tunnare plagg och sju månader med tjockare. En helt okej fördelning om du frågar mig, även om det ideala hade varit att vara bosatt någonstans med en året-runt-temperatur på runt 16 grader. Tillräckligt varmt för att inte frysa men tillräckligt kallt för att kunna klä sig snyggt. Tips på var?

I år tog jag inspiration av en bok jag hittade hos min granne i Hudik och som jag genast lånade till mitt lokala bibliotek nämligen Hitta din stil av Margareta Hallin. 


Även om jag inte kommer att gå all in på just hennes stil ("kombinera paljettbyxan med vardagströjan") gillar jag mycket av det hon skriver. Jag fastnar särskilt för inledningsorden och hennes betoning på att efter en särskild ålder - host 50 - bejaka den bekväma aspekten. 

Maggan (jag kallar henne så) talar om tre garderober. A-garderoben innehåller säkra kort i form av basplagg som är lätta att kombinera. B-garderoben innehåller lite mer kufiska grejer som du gillar (nämna paljettbyxa exempelvis) samt C-garderoben.

C-garderoben var det som jag gick igång på för det är garderoben som ska till textilarkivet på närmsta Myrorna. Den innehåller:

- Plagg med dålig passform

- Allt med fel storlek

- Saker som sticks eller på annat sätt är obekväma

- Utslitna plagg som inte går att rädda

- Dubbletter där en inte används

- Accessoarer som aldrig används

Jag skulle vilja lägga till en kategori, nämligen kläder som det inte är något fel på, men som inte använts under det gångna året. Det mänskliga psyket är komplext och ibland har man ett fullständigt bra exemplar av ett plagg, men man använder det inte och kan för sitt liv inte förstå varför. Mitt tips är att sluta analysera det hela och bara göra sig av med det. Låt reptilhjärnan ta beslutet.

Vilket är precis vad jag gjorde nu när sommaren var slut. Ni minns kanske mitt inlägg med sommarens garderob där jag, inspirerad av influencers, skapat ett antal klädkombinationer. Facit blev att jag i princip levde i en handfull kombinationer, medan vissa lämnades orörda. Jag har insett ett par saker om mig själv, exempelvis att jag ogillar kjol. Bort med dem. Jag ogillar också kavaj och eftersom jag aldrig mer kommer att ha ett kavajkrävande jobb rök i denna rensning sammanlagt fem utrymmeskrävande kavajer ink. mina Tigerkavajer från tiden i smöret. Så skönt.

Efter utrensning sommarplagg

Aktiva sommarplagg som klarat utrensningen

Det som hänger kvar i garderoben efter det att sommarplaggen avlägsnats är ett par baströjor, festplagg, ett par långkoftor och längst bort skymtar MV-grejer. Nu var det dags att hämta säsongslådan i källaren och det som slog mig var att allt gick i grått, svart och blått. 

Eftersom jag under sommaren gjort en färganalys med ChatGPT vet jag att jag har att vinna på mer färg och då dessa ("soft summer"):


Eftersom jag är så proaktiv hade jag på förhand lagt en Sellpybeställning baserat på dessa färger och nu slaktade jag med stadig hand merparten av mina svarta och marinblå plagg. De plagg jag köpt gick i färgskalan brunt, vinrött och olivgrönt med pastelliga inslag av salviagrönt, ljusblått och gammelrosa. 

Med utrensad garderob blev det enkelt att bygga nytt. Det jag behöll var ett par Lindexjeans av modell Mira (hög midja, utställda ben) av vilka jag skaffade ytterligare ett par i svart. En dito uppsättning Ninepine-jeans och ett par smala svarta respektive blå jeans att ha till stövlar. Jag skaffade också ett par breda byxor i brunt från Lindex (Lykke?) som fick bli en sorts stomplagg. Inga kjolar. 


På översta raden ser ni de bruna "palazzobyxorna" med nyinköpta (begagnade givetvis) polos i vinrött och olivgrönt (den olivgröna med fina guldknappar i ärmsluten). Ni ser en rosa tröja i alpackamix och en puderrosa sidenblus Filippa K från tidigare att ha om man ska klä upp sig något. 

Nedre rad de nygamla svarta jeansen Lindex Mira med en existerande olivgrön blus, med en salivagrön fluffig tröja i angorablandning respektive en ljusblå i ullblandning. I vanlig ordning beställde jag minst två av varje plaggtyp eftersom det på Sellpy kan vara svårt att bedöma ett plaggs passform vilket gav av handen att jag returnerade en-två tröjor per behållen tröja. 

Jag känner mig som prinsessan Victoria som, om jag minns ett reportage från förr, fick ett lass kläder hem via personal shopper att prova för att sen välja ut sina favoriter. Minus att jag själv får vara min personal shopper. Jag slipper i alla fall ränna i butik och till skillnad från realtidsshopparen har jag ett antal säsonger till mitt förfogande, inte bara inneliggande.

Mitt bästa fynd denna runda syns inte på bilden ovan men är en vinröd klänning från det underskattade märket Part Two för det obegripliga priset 35 kronor. För en klassisk, felfri klänning! Inte klokt.



Den här får bli mitt feminina alibi och för att befästa looken köpte jag (nytt) ett par oerhört lyxiga svarta strumpbyxor i - hör på detta - kashmirblandning. Jag visste inte ens att det fanns! De kostade åtta gånger mer än själva klänningen men det är gungor och karuseller. Jag hoppas att dessa strumpbyxor kommer att hålla i åratal och gör de inte det kan ni lita på återkoppling på bloggen. 

Ett gissel för mig är ytterplagg vintertid eftersom jag är temperaturkänslig. Så antalet vinterytterklädeskombinationer blev fem, från varmt väder till kallt väder i läsriktning. Nummer två vid regn.


Ytterligare en utmaning för min hjärna är accessoarer till ytterplagg. Det är inte så att det råder någon brist på området (se nedan), men jag har svårt att para ihop dem med ytterplaggen på ett systematiskt sätt. Förra vintern hade jag samma alltför toppiga mössa på mig hela säsongen. 


Ovan till vänster: Innanmätet i mina trådlådor i hallen (tygkassar, väskor) respektive innehållet i en vit box med halsdukar, mössor och handskar/vantar. Nu tog jag mig tid att para accessoarer med varje ytterplagg och därefter lade jag dem tillsammans, i grupp, i mina trådlådor. Överblivna accessoarer till Myrorna. Ett gränslöst geni.

Nu inser även jag att jag kommer att röra till detta system, men då kan jag gå tillbaka till bilderna i detta inlägg och kika. Under förra vintern skaffade jag två (2) uppsättningar uppvärmbara (med batteri) vinterhandskar i tron att jag äntligen hittat lösningen på mina kalla fingrar. Dessa funkade mycket dåligt. De värmde i bästa fall upp handflatan vilket var helt poänglöst. I år kör jag old school lager-på-lager med fingervantar underst och skinnfodrade vantar (som jag hittade i Hudik från tidigare vintrar, men glömt) över. 



Ovan kassar lämnade lägenheten. Två stora kassar till Myrorna - mestadels fyllda med svart. En säsongslåda med aktiva sommarplagg ner i källaren. Två kassar till MV där en ska vidare upp till Hudik och en ska in i min hos MV placerade garderob. Det kan tyckas fusk att ha en extern garderob när man rensar. Låt mig förklara! Basgarderoben, min A- och B-garderob för att använda Maggans uttryck, är till hundra procent på min folkbokföringsadress.

De plagg jag har hos MV är för dagar då jag stannar där lite längre. Som i skrivande stund idag. Jag anlände igår i mina A-garderobsplagg. Idag har jag drönat runt, gått promenad, tränat, skrivit blogg, har haft webinarium studier och kommer ikväll att fixa lite i köket och sen se på TV. Kort sagt: Jag behöver inte vara överdrivet presentabel, varför jag kan klä mig lite i vad som helst. Idag: beige chinos och en vit over size frackskjorta, plagg som sitter bra och som jag gillar men som inte platsar i höstens basgarderob. När jag åker hem imorgon tar jag ånyo på mig de hos mig hemmahörande A-garderobsplaggen.

Det var nämligen lite av ett gissel i somras när jag ibland glömde delar av A-garderoben hos MV och sen inte kunde återskapa kombinationerna hemmavid. Det blev splittrat helt enkelt. Så nu försöker jag att ha vattentäta skott och rent krasst är MV-kläderna lite mindre genomtänkta än de hos mig. Inget perfekt system, men min bästa lösning för nu.



Så här blev min höst/vintergarderob. Jag tror aldrig jag har haft så mycket färg. Jag är helt övertygad om att vissa av plaggen av någon anledning kommer att förbli oanvända. Exempelvis tyckte jag att den blå tröjan vid andra prövningen hade antydan till kli. Vi får se. I så fall ryker de redan till våren. 

Ett tips från boken är att skaffa ett plagg i din ögonfärg. Det är ett enkelt sätt att skapa lite wow. Jag skaffade några örhängen i plaggens färger - ett par rosa och ett par blå. Guld till övriga.


Som ni märker är det inte fashionista science här, snarare mitt sätt att försöka skapa en hyfsat sammansatt garderob som andas någon form av avsikt (och färg). Varje dag i höst och vinter jag inte går klädd i jeans och en marinblå tröja är en seger. Sellpygarderoben gick efter retur på 730 kr och nu har jag belagt mig med shoppingförbud kommande år.

Vilket är ditt bästa stiltips inför hösten?

Mvh
EB

Tid är lycka

Shoutout! Ni har väl inte missat att IGMR har återuppstått? Jättekul att få följa deras väg framåt igen, vi är nog många i bloggosfären som saknat dem.

Det var ett tag sen jag skrev och det beror att jag haft så fullt upp i mitt lediga liv. Efter ett läkarbesök förra måndagen drog jag upp till Hudik med tåg och blev hämtad och utfodrad av min fina granne. Sen fylldes veckan av ljuvliga aktiviteter som fyllde mig med sådan småputtrig glädje, tillfredsställelse och tacksamhet att jag vid upprepade tillfällen tänkte att jag måste göra ett inlägg om det. Sen glömdes det av men nu kommer det. 

Jag insåg redan på tågstationen att något ändrats. Allt sedan flytten tillbaka till Stockholm har Hudik varit ett ställe förknippat med oro, dåligt samvete och en aning stress. Dels hänger det i väggarna kvar en del dåliga vibbar efter all psykisk ohälsa som drabbat min familj under åren vi huserade där. Dels har jag ju under dryga året veckopendlat upp och jobbat vilket gjort att stället känts mer som en övernattningslya än det lantliga paradis jag förr om åren såg det som. Sedan jag blev sjuk har stället mest varit ett konstant dåligt samvete eftersom jag knappt besökt det. 

Men när jag nu kom upp och såg min granne stå och vifta glatt på perrongen fick jag en nästan pirrande känsla i magen. Kalla det nystart, men precis så känns det. Som att jag och stället trevande börjar hitta tillbaka till varandra i Lifvet efter Skiten. 

Första anhalt dag två var Lidl. Jag har skaffat nytt batteri till elcykeln så det är en fröjd att utföra ärenden. Lycka är: Att utan stress en tisdagsmorgon sitta och plita ner en inköpslista och sen åka till en nästan folktom butik och handla. 



MV skulle komma några dagar senare så en ytterligare dimension var att jag fick snålhandla utan finsmakarens krav på specifika varumärken eller deliköp. Jag skyndande mig dessutom att laga till storkok på grytor och bolognäs (också för att fylla frysen inför kommande hösthelger) så att han inte skulle se varornas ursprung. Nu läser han ju dessvärre bloggen så han lär bli varse men för sent, han har redan sagt att det var och jag citerar "den bästa köttfärssås han ätit". (eller som jag gjort, minns inte och spelar det någon ROLL). Jag var så nöjd med besöket på Lidl att jag tryckte på gröna knappen.


Så här har vi det: Lyckotillfälle 1. Vi går vidare till lyckotillfälle 2. Eftersom min son bott på stället under sommaren i väntan på sin nya utbildning i Sundsvall hade jag ställt in mig på en städvecka. Jag utgick, fördomsfullt nog, från att det skulle stå ett antal flyttlådor kvar på A-läge och att "flyttstädning" absolut inte förekommit. 

Men jag bedrog mig. Stället var, minus en missad golvbrunn, i mint condition! Jag blev nästan tårögd när jag gick in i verkstaden och såg att han efter sommarens snickeribonanza inte bara återställt utrymmet utan städat det (svårt att se för era otränade ögon kanske men ni får tro mig på mitt ord. Ingen har exempelvis någonsin ställt upp stolarna på det vis som syns på bilden).


Boostad av denna lycka och kanske även av tåren i ögat, kommer jag till lyckotillfälle 3. Det var samma dag jag kom upp och efter det att jag kommit hem från middag hos grannen. Jag tände en brasa och satt och glodde i den, lugn och lycklig och vad händer? Jag börjar gråta! OBS! Ni som inte känner mig kanske inte vet, men jag gråter aldrig. Förutom när jag kollar romcoms och det är inte riktig gråt, det är mer som att jag får en klump i halsen.

Jag grät inte ens när barnen föddes. Men nu formligen trillade tårarna längs mina kinder och för er som likt jag inte gråter så ofta är det märkliga att jag inte alls var ledsen eller olycklig. Jag har svårt att förstå varför jag just nu blev så gråtig, men jag tror att det är en kombination av faktorer såsom lättnad (över att behandlingen verkar ha lyckats), glädje (över att slippa jobbet och kunden från helvetet) och tacksamhet (över allt - livet såklart, men att barnen börjar bli stora och mår bra, att exet mår bra, att jag har träffat MV). 

Och på tal om MV så kom han ju upp på torsdagen och drog genast igång den elektriska motorsågen, duracellkanin som han är. Jag fick nästan med våld bända loss hans tjänstemannafingrar från den vid dagens slut. Som det har sågats! Stubbar, häck och trän. Träden har han sen kapat i för kakelugnen kompatibla bitar som jag sedan - hurra - fått klyva i min älskade vedklyv. Ett flera år dåligt samvete stillades också genom att byta hydrauloljan i den.


Lyckotillfälle 4 var när jag såg en så fin nässelfjäril inne i soprummet när jag packade bilen inför ett besök på tippen. Att ha sinnesro nog att uppmärksamma den lille gynnaren, rädda den ut i gräset och sedan fylla en bil full med ackumulerat skräp för att sen bli av med det på återvinningscentralen - det är ren kattmynta för mig. Konstig lyckokombo men så kan det vara. 


Lyckotillfälle 5 inföll innan MV kom upp med bil. Ursäkta bristen på kronologi i detta inlägg men all frihet gör mig slapp i tanken. Jag hyrde en Volvo XC40 och hälsade på min son i nya studentlägenheten. Alltså...jag är verkligen inte motorintresserad, men om jag någon gång ska skaffa bil igen så blir det denna. 

Det var en sådan här bil jag hade när jag jobbade i Hudik så jag kan den som min egen bakficka. Ly-ckan, jag säger LYCKAN att sätta sig i en bil man förstår, som gör som man säger och där automatiseringen är så utvecklad att man bara behöver trycka in några knappar så tar den dig säkert dit du ska. Fartkontroll, lane assist, automatiskt avstånd till framförvarande bil...love it!

Vilket för mig in på lyckotillfället 6: En heldag med sonen uppe i Sundsvall. Jag minns att jag för många år sen, troligtvis när jag precis upptäckt FIRE, tänkte att ett delmål med friheten var att kunna finnas till för barnen när de flyttar hemifrån och sätter bo. Det stämmer rätt bra med tidsmarkeringen på mitt FIRE-Excel-dokument som ju hetat "Fri 2025". 

Och nu hände det alltså. Visserligen var det barnets far som dragit det tunga lasset genom att hyra flyttbil och ordna med själva flytten. Men jag fick nu vara med på ett hörn och åka till Birsta för att köpa smågrejer av typen air fryer (han saknar ugn), brandvarnare och hyllplan på Clas O som vi sen hjälptes åt att sätta upp i hans fina lilla lya om 21 välplanerade kvadrat. 


Se vilket ljus! Endast en förälder till ett tidigare bekymrat barn kan förstå vidden av själslig ro det är att se att hen klarar sig själv och trivs med livet. En parentes men den kvinna som i föregående inlägg agerade värd för min cancerfest (eller ickecancerfest) har moderplantan till fiolfikusen ovan i sitt pampiga hus. När jag fyllde år fick jag en stickling av ovan planta av min son, i en kruka han snidat sig på keramisk kurs, så det är som ett kretslopp av vänskapsblomman. Ni minns väl vänskapsblomman? Om du inte redan ägnar dig åt detta, börja omedelbart. 

Summerat: Jag lever mitt bästa liv just nu. Jag är tillbaka i Stockholm, men har planer på att snart ta mig uppåt igen. Och nyckeln är inte dyra bilar (men gärna en dags Volvohyra snart igen), märkeskök eller avelsston utan blott en enda faktor (eller två då eftersom hälsan är en förutsättning): TID. 

Tid, vår enda ändliga resurs. Tid, som kan köpas för pengar. Pengar, som du ska sätta i arbete så snart du bara kan så att de i sin tur kan börja tjäna pengar åt dig. 

Nästa inlägg kommer att handla om höstgarderob så om du har tillfälle, börja rensa i garderoben redan till helgen. Tvätta sommarkläderna, skaffa en säsongslåda för nästa gång kör vi!

Mvh
EB