Att grooma sitt habitat

I veckan råkade jag notera att min fina ullpläd (visserligen från Ikea men den dyraste de för tillfället hade i sitt sortiment) efter snart tre års användning utvecklat böldliknande noppor, störande för såväl händer som öga. Så kom det sig att jag spenderade måndagskvällen att för hand (på grund av deras storlek) beta mig igenom hela pläden, allt medan jag såg en hel säsong av "Sommaren med släkten". Det blev så mycket noppor att jag bestämde mig för att skapa textilkonst av dem. Se så fin den blev min uggla.

Vän av ordning kanske tycker att det är att gå över till drift att lägga en helkväll inpå småtimmarna med avnoppning filt. Jag har två saker att säga här:

1) Som IGMR påpekade i kommentatorsfältet till ett tidigare noppinlägg (woho KAN jag vara den första som använder det ordet?): "Det är som att en tröja har en viss mängd noppor i sig. Har man väl fått bort dessa noppar den sig inte igen". Jag håller helt med. När jag har köpt en ny fin stickad tröja brukar den i regel noppa till sig rejält under första levnadsåret. Då blir man lite ledsen och tänker kanske att man ska köpa en till tröja för att få till den där härligt lena nytröjekänslan. Fel! En ordentlig avnoppning med maskin och den håller sig ett-två år till och andra omgången noppor är inte alls lika aggressiva. Lite som covid, efter ett tag mattas det av. 

 2) Det är ju helt underbart att ta hand om sina saker. Det är nästan meditativt, som de buddistiska munkar som börjar varje dag med att sopa sina golv oavsett nivå på nedsmutsning. Man känner sig duktig och driftig. OCH, man sparar stålars. För gissningsvis är det samma sorts dopamin som flödar ut i hjärnan vid självgott egenarbete som när du hämtar nätshopping på Postnord, minus att du slipper konsumtionsbaksmälla.

Och se så fin pläden blev! Visserligen svårt för er att avgöra då ni inte såg hur den såg ut innan, men lita på mig, den är såå mycket finare. Plus att jag friserade fransarna med min textilsax, tidigare fransade den i olika längder.

Nöjd med min bedrift stod jag morgonen efter och gluttade ut genom köksfönstret (min nya hobby) och noterade då att Stockholms Stad skickat ut medarbetare i varselväst för att plocka skräp. Denna geist i kombination med gårdagens bedrift blev startskottet för den dagens aktivitet nämligen "window reset" om man talar instagramska, eller för oss andra: Fönsterputs. 

Jag är inte så knusslig med verktygen här. Ni som följt mig ett tag vet att jag bara använder en balja ljummet vatten och en så kallad fönsterduk vilket funkar alldeles utmärkt. MV krävde vid sin insats för ett år sedan fönsterspray och därtill en särskild sorts torkpapper som inte luddar. För att bli av med nämnda spray använde jag den en smula även i min puts, mest för att ta bort den där sista dammranden som blir när man dragit trasan klart och lyfter den från fönstret. 

Två timmar tog det. Men då var jag på grund af tidsöverflöd ovanligt noggrann. Jag passade också på att putsa det fönster i trapphuset som jag passerar dagligen och som jag länge retat mig på varit skitigt. 

Jag tar för övrigt stort ansvar i vårt trapphus. När jag flyttade in för ett år sen och min slarver till tidigare hyresgäst skapat spår av någon form av gammal gummistövel-avlagring i såväl källare, entréhall, hiss som trappa, gick jag runt och skrapade bort resterna med rakblad för att sen städa bort alla spår som ledde till min lägenhet. Jag har också ställt ut Rituals doftpinnar, då cellgifterna under några dagar per månad ger mig dofthallucinationer varför jag tycker att mitt neutralt doftsatta trapphus luktar smält plast. 

Jag avviker från ämnet. Det jag också gjorde var att som vanligt vid fönsterputs ställa blommorna i duschen för lite välbehövlig omsorg. Ni vet receptet: Duscha av dem allt damm med svalljummet vatten, sätt duschmunstycket i klykan så att vattnet slår mot duschgolvet, inte mot själva blommorna. Låt stå i fem minuter, stäng av vattnet och låt dem gona i sig regnsskogskänslan i ytterligare 10-15 minuter (med badrumsdörren stängd). 

Jag tror att jag i och med denna övning ägnar mig åt det som i corporate bullshit-världen går under beteckningen "contingency planning". 

A risk management strategy used to prepare for unexpected events that could disrupt operations, projects, or daily life.

Jag har nämligen i dagarna fått preliminär operationstid till vecka 27 och av det jag lyckats snappa upp under mina korta läkarmöten är man inte helt sugen på att lyfta berörd arm på ett tag efter operation. Ja alltså, det är ju bröstet som ska bort, men i och med att man även tar bort lymfkörtlar så blir armen indragen i skiten. Med rena fönster och välmående växter kan jag åtminstone kryssa det problemet av listan fram till och med hösten.

Apropå just Instagram så såg jag under min lunchrast (jag låtsas att jag jobbar, för mig själv) ett reel med titeln: "Påminnelse: Detta är normal konsumtion" med en lista som gick ungefär så här:

- Du kör din bil tills den är redo för skroten

- Du använder din mobil tills den lägger av

- Du lagar merparten av din mat hemma

- Du lagar dina kläder

Jag skulle våga påstå att endast dessa fyra punkter skulle kunna göra genomsnittsinkomsttagaren miljonär under en tioårsperiod. 

MV är ett föredöme där. Han körde sin bil ända in i kaklet. Jag minns inte märket eller årtalet, men den började kosta så mycket i löpande reparationer att det till slut blev ohållbart. Jag vill också passa på att inflika att jag tycker att det är för en man en väldigt attraktiv egenskap att vara ointresserad av bilar, eller rättare sagt: Ointresserad av den status en vräkig bil enligt manlig sägen projicerar på hens omgivning. Jag har inte en (1) vän som någonsin ever låtit bil bli utslagsgivande för val av partner. Tvärt om har en vän rödflaggat en Tinderdejt på grund av hans vräkiga bil. Hoppas jag med detta kan spara lite kosing åt någon av er manliga läsare (varför nu en motorintresserad man skulle hänga just här).

På tal om MV måste jag säga att han nu, ett par år in i förhållandet, verkar ha smittats av FIRE-bacillen på riktigt. Ni minns kanske att han i börja trilskades. Det var YOLO, "tänk om alla..." etc. så efter mina initiala framstötar bestämde jag mig för att lägga ner. Detta visade sig vara helt rätt taktik. Något halvår senare stängde han ner aktie/fonddepåerna och flyttade innehaven till ISK. Han redovisade olika projektioner för exit som han ägnat högavlönad arbetstid åt att knåpa ihop. Restaurangpropåerna duggade inte lika tätt och jag kunde ibland höra honom klaga över att han inte lyckats spara så mycket som han velat en månad. 

För ett par veckor sedan förstod jag att jag fått honom i mål. Vi åt en atypisk frukost på ett café (tung logistikdag, vi var av schemat pressade plus att detta ställe har överjordiskt goda ägg- och avokadomackor). Inte bara delade vi på en macka, MV föreslog att vi skulle ta kaffet hemma. Jag säger bara: W-o-w. Det är nästan jag som lär mig av honom nu. 

Vidare är jag otroligt nöjd över att jag talat honom ifrån att låta lämna in köksluckorna på professionell slipning och spraymålning för att istället låta mig/oss ge dem en omgång med Black & Deckers slipmaskin (endast på bubbliga ställen) för att sedan stryka över dem med underbar linoljefärg. Projektbudget gick från 15 000 kronor till knappt två tusen. FIRE - Consumer Suckers, 1-0. 

Har du tvättat dina fönster än?

Mvh
EB

Säsongsskifte garderob

I veckan kände jag att det var dags att gå över till vår/sommargarderob. Som alltid vid den här tiden på året infinner sig en känsla av att de plagg som hänger i garderoben känns gamla och ointressanta och att jag för varje dag blir mer och mer oinspirerad vid tanken på att klä mig. Det blir slentianmässiga kombinationer av blåjeans och en tråkig tröja som allt som oftast blir för varm under dagen.

Jag trillade på ett par inspirerande klipp på Instagram varav det ena med - gissningsvis - mor och dotter som visade hur man kan kombinera olika färger för att åstadkomma olika framtoning. Det geniala med den infallsvinkeln är att man inte behöver rusa åstad och köpa en helt ny garderob. Man behöver bara plocka ut gobitarna ur det man redan har. Inget nytt under solen, men jag har aldrig funderat så mycket på färg varför mina klädkombinationer mest bestått i samma vit-beige-marinblå. Det blev en del av den varan även här, men med några nya inslag jag inte kunnat komma på med eget huvud. 

Bidragande till min geist på området var att jag i veckan faktiskt köpte ett par nya saker. Jag skulle kalla dem stomkomponenter, för de går att integrera i nästan allt jag bär nedan. 

Först ut: Ett par cognacsfärgade ballerinas från det tveksamma märket Deichmann. Men de var av läder och satt som en smäck så varför inte. Väskan i samma ton är en Polo Ralph Lauren i syntetmaterial och den är snudd på genialisk, mer om det nedan. 

Steg ett i garderobsskifte är att röja plats. Därför plockade jag ut alla aktiva vinterskor och putsade dem och ställde undan dem i vintergarderoben. Vidare tömde jag fickorna på alla vinterjackor och noppade av mina kappor samt hängde in dem i samma garderob (ultimat lyx att ha en garderob i sin bostad enbart för vinterkläder och skor). Därefter drog jag ut alla plagg, vinter som sommar, och la dem i färgordning på sofforna.

Här syns också min skogarderob för sommaren. Tre par ballerinas, ett par vita sneakers, ett par sandaler och ett par beige pumps. Så här vacker blev min klädställning efter (jag sorterade galgarna i sort om ni inte ser det):

Nu var det dags att börja med det roliga. Det första klippet jag inspirerats av ger hommage till det monokroma. Bildtexten lyder något i stil med: "Det enklaste sättet att få en sammanhållen stil".

Under vintern har jag företrädesvis gått klädd som hon till höger på vänstra bilden: I blåjeans med en tröja i annan färg (olivgrön, vinröd, ljusblå). Att klä mig i mörkblått från topp till tå har aldrig slagit mig, eller i alla fall har det känts lat och lite dystert. Men det blev otippat bra! Särskilt med mina nyförvärv. Eftersom jag har så mycket mörkblått kunde jag dessutom klä mig i lager på lager vilket är optimalt i min livssituation. Min livssituation: Behöver regelbundet bära ärmlöst för diverse behandlingar i kombination med oförutsägbara temperaturskiftningar i kroppen. Min beiga trenchcoat som jag har ett hatälsk-förhållande till då jag ofta upplever att jag ser ut som en old school blottare i den, kom här till sin rätt. Nedan kommer en sammanställning av exemplen från mor/dotter-klippet:

1. Kamelfärgat med vitt känns rent och dyrt

Jag har mycket beige och vitt så det var inga problem att plocka ihop tre kombinationer på rak arm. Jag har emellertid inga vita byxor så fokus blev beige byxor (ett par jättesköna, stretchiga byxor från tantmärket Ellos köpta på Sellpy för ett par år sen som jag helt glömt bort att jag hade).

Och här kommer det geniala med min nya väska. Förutom att den är stor nog att rymma allsköns sommargrejer (vattenflaska, solkräm, extraskor etc) är den vändbar. Nu har jag vänt den med orange sidan ut och genast antar den formen nästan av en strandväska. Min för håravfall införskaffade orange scarf och mitt Hermèsarmband passade perfekt till. Väskan har också en liten väska inuti, fäst i en rem vid handtaget, som man kan ha för plotter av typen plåster och Alvedon samt en till rem med en nyckelring i slutet. Älskar den här väskan som om vore den mitt barn!

2. Brunt och vitt andas diskret lyx

Jag har ett par bruna linnebyxor som jag bokstavligt talat levde i under vår bussresa förra sommaren och ja, de passar bra till vitt. Egentligen står det "cream" i Instainlägget, men man behöver ju inte följa allting bokstavligt. 

3. Brunt och svart signalerar närvaro och karaktär

Jag har oerhört mycket svart i min vintergarderob men nästan inget svart i sommarversionen. Jag lyckades emellertid skrapa ihop en T-shirt från Samsoe & Samsoe, ett par svarta ballerinas och en svart väska. Min rutiga kavaj till funkar som vår/sommarjacka.

4. Vinrött och beige är klassiskt och feminint

Jag kan verkligen hålla med om att det känns feminint. Nu tog jag förvisso en kritvit kjol snarare än en beige, men jag tycker att kombinationen håller. Känns lite franska öppna och som ni vet är jag öppen för allt som tangerar Frankrike. 

5. Vinrött och svart känns mäktigt (eller hur översätta "powerful"?)

Den här kombinationen skulle jag kunna tänka mig att bära kvällstid på exempelvis restaurang eller bio. Jag hade aldrig kommit på tanken att integrera min vinröda kofta i merinoull i en sommargarderob, men den blir perfekt för svala sommarkvällar. 

6. Marinblått och vitt är superpolerat ("super polished"?)

Drömkombo! Älskar blått och vitt. Nu har jag som sagt få vita nederdelar, men Ellosbrallorna med mitt Myrornafynd från Karen Millen utgör en perfekt vardagskombination sommartid, särskilt för mig som måste sky solen på grund av behandlingen. Typ enda outfiten där jag lyckades få in ett skärp. Jag har insett att skärp inte är för mig. Tycker nästan alltid att de ser fel ut, trots att jag införskaffat en hålslagare för att få till hålen exakt rätt. 

7. Beige och beige är ren sofistikation

Ett förslag i linje med första punkten - monokromt. Ser inte jättekul ut, men jag tänker att väskan adderar något till och bryter av en smula. Med ett par gigantiska solglasögon och en scarf på hövve kan det nog passera. 

När jag hängt in de plagg som ingår i bilderna ovan hade jag drösvis med plagg kvar på soffan. Vissa plockade jag in i sommargarderoben. Exempelvis en vanlig jeansoutfit med skjorta, en kombination innehållandes shorts osv. Till höger en kombination för varma dagar: En tunn blå kjol och en puderrosa sidenblus. Jag inser att den puderrosa blusen har mer färg än jag, men brun-utan-sol är på väg från Apoteket. 

Sen sorterade jag garderoben enligt två regler: Underdelar längst till vänster och överdelar i färgordning till höger. Det blev någon centimeter mellan varje plagg vilket är allt som behövs för att man ska känna livslusten komma åter.

Därefter vidtog det träliga efterarbetet: Tvätt av smutsiga vinterplagg. Avnoppning vintertröjor (skaffa för guds skull en noppmaskin, bästa investeringen jag gjort för min garderob vid sidan av de flossade galgarna!). Sen vika vika snyggt och lägga ett ark silkespapper i toppen. I brist på silkespapper tog jag pack-papper, men även det kändes lite lyxigt. Trots att jag just nu är så utled på mina vinterplagg vet jag att jag kommer att tycka om att plocka upp dem ur denna låda någon gång i september.

Jag rensade ut runt två kassar med kläder jag inte använt under vintern samt sommarplagg jag inte använt på ett par år samt den piratkopierade Michael Kors-väska jag fick av en släkting i vintras som väl är funktionell men inte riktigt min modell och ni vet vad jag tycker om fake brands.

Glöm inte att skriva upp dina nya kombinationer på ett papper som du tejpar upp i närheten av din garderob, annars är risken stor att du glömmer och går på gamla säkra kort istället. Själv kommer jag att scrolla tillbaka till detta inlägg och tvinga mig igenom samtliga tills de sitter.

Har du kommit igång med garderobsskifte?

Mvh

EB

Hemmafix igen

Äntligen riktig vår och med det mer hemmafix! Bonus att ha en MV vars hem också står till mitt förfogande. Kort uppdatering om allrum uppe som nu är iordningsställt med vassa palmen, tillbaka från exil, och ett par nya kuddar till soffan. 

MV hade 18 småtavlor som hängde utspridda på olika håll i hemmet. Vi skapade under vintern en tavelvägg på nedre plan och som vanligt vinner ofta konst på att ses i grupp. Där fick vi undan merparten, men resterande verk står nu antingen i hyllan här på plan två samt ligger i en trådback i en garderob. Ett tag talade vi om att sätta upp tavellister ovan soffan, men dessa planer är nu skrinlagda. MV tycker att tavellister är lite 2006 och jag håller med. Ibland är det fint med bara utrymme.

MV:s pride and joy är hans uterum (och grill) och för någon helg sen vårstädade vi utrymmet, skaffade ett par nya dukar och fick in lite färg i ljushållare, kudde och det stilleben om skymtar på bänken till höger.

Eftersom uterummet och dess möblemang är av modernt snitt tyckte vi att det kunde passa att bryta av med något patinerat. MV hittade ovan trio på Tradera, Gustavsbergs serie Argenta, skapad av Wilhelm Kåge med start 1930-tal. Beståndsdelarna har skönhetsfel, vilket är att vänta av så gamla prylar. Kannans handtag har vid något tillfälle gått av och limmats på och den minsta skålen har små fina sprickor inuti. Men det tyckte vi bara var charmigt, lite wabi-sabi ("Det enkla, det ofullkomliga, det åldrande, det naturliga och oregelbundna").

Det var kul att ropa in den. Vi hade lagt ett maxbud på 550 kronor och hade det inte varit för att jag av MV hetsades att blotta min närvaro i budgivningen fem minuter innan avslut hade jag kunnat ligga där och trycka i vassen till fyra sekunder innan vilket enligt mina beräkningar är det optimala tillfället att slå till. Då hinner mitt bud trigga ett annat som sedan triggar mitt och BAM så är auktionen slut. Nu fick vi den för 250 kronor. Jag är verkligen ingen nätauktionsexpert men ett tips torde vara att lägga sig på ett udda maxbud. Säg 270 istället för 250 eller 300. Jag vet inte, men det känns så.

En uppdatering gällande mina odlingar: Salladen har rykt. Den blev jätteäcklig och luden, kändes som att äta nässlor. Kvar finns tre gurkplantor (närmast) och sex chili.

Jag kämpar varje vecka med att mot mina instinkter nypa av de översta bladen på chilin i syfte att bygga lite body nertill. Och det funkar verkligen! Upp kommer små knubbiga blad, både i toppen och nedanför. När de vuxit till sig ska jag adoptera bort dem till betrodda. 

Med det sagt kommer jag att pausa inlägg på ett tag. Jag har för tillfället lite paus i cellgifterna men på måndag drar omgång två igång och jag vet inte hur jag kommer att reagera på den här sorten. Vidare har jag inte vansinnigt mycket att skriva om just nu så vi höres längre fram.

Och till den läsare som mailade om inversteringstips: Jag ger egentligen aldrig specifika sådana annat än att jag säger vad jag själv gör (Lysa, Spiltan Investmentbolag, LF Global index). Filtrera på etikett "Investera" för mina inlägg på temat. 

Mvh
EB