 |
| Ingen aning faktiskt...fick upp den när jag bildgooglade nostalgi. |
Det var inte så länge sedan jag själv tänkte i liknande banor. Jag har haft svårt att få in i mitt huvud hur mina aktier ska kunna ge avkastning trots att tillväxten (mätt i BNP) stagnerar för varje år som går.* Jag har också haft lite dåligt samvete för att jag å ena sidan gärna vill ha göttigt med avkastning på mitt investerade kapital, men samtidigt inte ha tillväxt av Kinaplast. Det var under en smokingmiddag hemma med min man för något halvår sedan som vi kom att tala om detta och min man la huvudet på sned och sa "Men...du tror att tillväxt enbart kan ske med bibehållen och ökad produktion av fysiska saker?". Jag kände mig som en byfåne. Vilket är ett av skälen till att jag gillar han så mycket, att han kan peta ner mig från min självutnämnda besserwisser-piedestal ibland. Klipp till en Pinkertext**:
"De innovationer som är på väg är inte bara en lista på coola idéer. De härrör från en övergripande historisk utveckling som har kallats "den andra maskinåldern". Medan den första maskinåldern, som växte fram under den industriella revolutionen, drevs av energi, drivs den andra av information. [...]. Dess revolutionära löfte vilar på högintensiv användning av information för att styra alla andra tekniker och på exponentiella förbättringar av informationstekniken själv, till exempel i fråga om datorkraft och genomik".***
De flesta ekonomer är överens om att BNP inte är ett optimalt mått på välstånd och för att förklara det i få ord kan man säga att människan och BNP har gått skilda vägar på flera sätt:
1/ BNP formulerades i en ekonomi baserad på stål och vete, inte en där data och information är den mest dynamiska sektorn. Många av de nya varorna och tjänsterna är dyra att utveckla men kostar i regel rätt lite att producera, varför de bidrar lite till den uppmätta produktionen även om deras effekt på konsumenternas välfärd är stor.
2/ Mycket av det vi tidigare betalade för är gratis, ex. nyheter, encyklopedier, kartor, fjärrsamtal, korrespondens och den fysiska detaljhandelns fasta kostnader vilket pressar ner prisbilden överlag.
3/ Runt 137 000 människor lyfts ur extrem fattigdom varje dag och man estimerar att vi under vår eller åtminstone under våra barns livstid kommer att ha utrotat den extrema fattigdomen helt. När människor klättrar uppför den Maslowska behovspyramiden sker en konsumtionsförskjutning från produkter till tjänster.
Den sista meningen ovan är viktig. Vi kommer även fortsatt att konsumera tjänster. Och i en framtida produktionsmiljö där allt mer arbete automatiseras kommer den nedåtgående trenden av arbetade timmar per år även fortsatt att gå nedåt, även i länder som idag har en stor andel människor i produktion ex.Indien och Kina. Det betyder i korta drag att vi kommer att ha en aktiv ekonomi även framledes, men vi kan nog inte räkna med de dopade tillväxttal som vi hade efter andra världskrigets slut. I en framtid när fler nått ovan fattigdomsgränsen kommer vi heller inte att producera procentuellt lika mycket fysiskt gods som vi gör idag. Jag har personligen valt att inte hoppa på olika teknologiska aktietåg av typen FoodTech eftersom jag är feg och lat. Jag tänker att när något av dessa nya företag når kritisk massa hamnar de ändå i min indexfond. Så min lekmannamässiga bedömning är att vi inte behöver montera ner kapitalismen och införa planekonomi för att världen ska fortsätta framåt. Tvärt om tror jag att kapitalism är en absolut förutsättning för mänskliga framsteg och entreprenörskap, oavsett om vi talar Musk eller den ensamstående sub-Saharian kvinnan som får mikrolån till en get.****
Som jag skrev tidigare i ett inlägg om robotiseringen har vi som art rätt dåligt track record i att gissa oss till framtiden. Vi förstår att vissa yrken kommer att försvinna på grund av automatiseringen. Men vi har svårt att göra korrekta gissningar kring vad som komma skall. Vem hade på 80-talet kunnat förutspå att ett rätt bra karriärval 2018 hade varit att lära sig om SEO? Eller att det skulle finnas företag som vaktade hundar? Eller att vissa skulle livnära sig på att få andra att skratta?
Vad jag försöker säga är något i stil med att vi nog kan ta det lite lugnt på just den här domedagsfronten, d.v.s. våra aktier kommer inte att störtdyka bara för att vi minskar produktionen av prylar (viktigare då att fokusera på att skifta till kostnadseffektiv och ren energi där denna produktion äger rum asap vilket ligger runt hörnet givet kw-priset på sol). Inte heller ska vi ge oss in i irrationella vindlingar av typen planekonomi bara för att vi upplever att det är så kapitalistiskt och hemskt idag och att det var bättre förr etc. Den rikaste 1%-:arn drar iväg och det beror företrädesvis på att vi inte haft världskrig på ett tag och att globaliseringen underlättar för folk med huvudet på skaft att nå ut med sina produkter och tjänster till en bredare publik. Vi jobbar inte med en statisk kaka som ska fördelas mellan allt fler hungriga människor och där den feta brukspatron skuffar undan hamnarbetarna för att förse sig själv med största biten. Vi har en dynamisk, växande, smart kaka som blir allt mer kostnadseffektiv att baka för varje år som går, som på grund av den mänskliga uppfinningsrikedomen i kombination med ekonomiska incitament (=marknadsekonomi) kommer att fortsätta in i den andra maskinåldern både starkare och smartare än någonsin tidigare. Tvärt om bidrar du till den nya renässansen genom att inte låta dina pengar ligga och ruttna bort på ett lönekonto utan sätta dem i arbete genom att investera i marknaden.
Betänk att vi bland världens nedersta miljard har runt en miljon människor med en IQ på geninivå. I dagsläget varken hörs de eller syns de, men i takt med att vi utrotar den extrema fattigdomen kommer även dessa att vara med och bidra. Och tack vare en minskad krigstrend och ökad utbildningsnivå även i fattiga länder minskar risken för förtryckande regimer som potentiellt hade kunnat lägga band på dessa människor. Så du behöver inte oroa dig för absolut stagnation utan kan fortsätta att placera dina pengar i växande och produktiva företag för hyfsad avkastning även framöver. Vill du därtill undvika bolagsrisk skulle jag rekommendera indexfonder, men det vet du ju sen gammalt.
Mvh/
FruEfficientBadass
P.s. Om du är intresserad av ett bra sparande kan jag rekommendera 4spar, ett flexibelt sparande med hög ränta. Klicka här för affiliatelänk. D.s.
* Sedan början av 70-talet har den årliga tillväxten minskat med mer än hälften, till cirka 1,4%, genomsnitt för åren 1974 till 2015, World Bank 2016. Nivåerna för USA under dessa två perioder är 3,3% respektive 1,7%.
** Upplysning Nu, Steven Pinker, s. 419, 423-424. Och jag bara skojade, vi hade inte smoking på oss.
***Genomik är studiet av arvsmassa, det vill säga en organisms fulla uppsättning DNA, som inkluderar såväl gener som så kallade icke-kodande DNA.
**** Ett nästan fabelliknande exempel kommer från Norbergs "Framsteg" (s. 35-36) som beskriver hur bönderna i byn Xiaogang i Anhui-provinsen i slutet av 70-talet införde smygmarknadsekonomi, drygt 15 år efter att Mao efter lite tvångsindustrialisering ink. konfiskering privat egendom lyckades svälta ihjäl drygt 40 miljoner kineser. Bönderna i byn Xiaogang slöt ett informellt avtal där varje familj själva fick välja hur man skulle bruka jorden och de skulle också tillåtas att sälja vad den producerade, efter att staten hade tagit sin beskärda del. Följden blev att bönderna gav sig ut tidigare och jobbade hårdare. Andra byar lade märke till förändringen i utfall och till slut spred sig ryktet om den framgångsrika byn ända till partiet varpå dödsstraff var att vänta. Men gräsrotsrörelser var på modet i 80-talets Kina och i en aldrig tidigare skådad helomvändning stöttade partiet en rad jordbruksreformer med start 1982 och tillät andra byar att göra likadant. Ett land som tack vare Maoistisk planekonomi bara två årtionden tidigare hade upplevt en av de värsta svältkatastroferna i historien producerade nu ett överskott av livsmedel till världsmarknaderna. Och därför, mina barn, kommer jag aldrig att bli en anhängare av planekonomi.
