Värsta dagen i modern tid

Jag är trots allt lite glad för Di:s skull. Jag menar, alla gånger de ropat vargen kommer under de senaste tio åren, vem är jag att inte glädjas med dem åt nedan framsida? Smolket att kraschen de facto inte hände fredag den 13:e utan dagen innan, det hade smakat fågel på rubrikfronten. "FREDAGEN DEN 13:E EN LEVANDE BÖRSMARDRÖM" eller "JASON VOORHEES SLÄNG DIG I VÄGGEN - DET HÄR ÄR FREDAGEN DEN TRETTONDE DU ALDRIG KOMMER ATT GLÖMMA". Alltså check out that graph, kan man inte infoga en zombie längst ner till höger?*

Di 13/3. "Ok så värre än de värsta bombningarna under WW1+2? Värre än 9/11? Värre än Hiroshima? Eller betyder "modern tid" de senaste 12 åren? 

Nu finns det spaltmeter på spaltmeter att götta sig åt och jag är inte ens ironisk. Jag tycker att de ska göra det för det händer ju mycket nu och deras affärsidé är ju att sälja annonsplatser och ju fler som läser, desto fler annonssälj. "Den enes död den andres bröd" och gudarna ska veta att svenska tidningar behöver sälja annonser. Och de är inte de enda som gynnas av corona. Telemedicin håller på att på riktigt slå igenom och det utvecklas i detta nu en mängd teknologier för att kartlägga och därigenom begränsa virusets utbredning, vilket på sikt får ses som en förstärkning av hela den globala samhällskroppen (för det är ju varken första eller sista gången vi ser en pandemi). Så många företag - främst de små - far illa, men det är lätt att glömma att det här också öppnar upp för andra affärer. Zoom lär ju i alla fall ha hyfsat många fler nedladdningar nu än för en månad sedan eftersom detta verkar vara det nya Skype, åtminstone i universitetsvärlden.

Som vanlig svenne banan-sparare med ISK krävs det emellertid en inte helt obetydlig kraftansträngning för att motstå skiten och bibehålla sin finansiella strategi och jag fnissade gott åt Gofis kommentar i förrgår om att han gärna ville blocka sin Avanzainlogg det kommande året (inte en dum idé!). Givet de balanserade tongångarna från samma bolag, ex. genom Johanna Kulls krönika i veckan tror jag faktiskt att det är långt ifrån en omöjlighet att den funktionen faktiskt inrättas. @avanza: Jag är på riktigt beredd att betala för det!

Tänker också på Mad Fientist-podden denna vecka där J L Collins, utifrån kommentarerna på sin blogg, bedömer att ungefär 2/3 av läsarna håller sig till sin finansiella plan men 1/3 rycker ur pluggen när fallet blir för brant, trots att det rör sig av Collins-fans som i åratal marinerats i hans budskap och att man på ett intellektuellt plan fattar att det inte är optimalt. Men, som ordstävet lyder: "Man pallar inte mer"**.

Jag ska inte tråka ut er med gamla repetitiva klyschor om att buy & hold genom såväl uppgång som nedgång [i enlighet med på förhand stipulerad plan***] är vägen till långsiktig framgång på börsen eller att de mest framgångsrika investerarna är de som antingen glömt bort sina konton eller som dött ifrån dem. Ni vet allt detta. Och tillhör du den tredjedel som nu valt att sälja delar eller - gråt - hela ditt innehav, har du lärt dig något om dig själv till nästa gång, något i stil med att inte ha så mycket placerat på börsen. Men det är inte pekpinnar jag vill leverera idag utan detta:

MÄNNISKAN ÄR ETT UPPFINNINGSRIKT DJUR
Human ingenuity. En så vacker sak. Det är den som förser den självrengörande indexfonden med nya affärsmodeller i samma takt som föråldrade verksamheter dör ut. Jag har tidigare prisat systemet och staten Sverige för att man i dessa [sociala medie?]-kristider bara kör. Man ba: Krispaket in tjoff tretton biljarder. Man ba: Aha behövs det bygglov till sjukhustält, screw that upp med tälten. Major mind fuck coming up: Skolplikt? Talk to my hand bitch, ungarna ska hem (i skrivande stund inte hänt men skulle inte förvåna mig). Jag trodde ALDRIG att jag skulle få bevittna något liknande under min livstid. Och knappt ANTYDAN till PR-orkestrerat käbbel mellan partiprofilerna heller (men nu följer jag nu inte Twitter) utan föredömligt lugn samling i välskräddat på TV ("Kungens" tal hade jag emellertid klarat mig utan).

Men det är inte bara farbror Staten som tar sitt ansvar och agerar agilt som under världskrig utan även Kapitalet. Jag talade med en vän i veckan och även om det här kan tyckas vara anekdotiskt tror jag att det är signifikativt för var vi befinner oss i landet idag. Hen har det senaste året drabbats av diverse utbrändhetssymptom. Läget nu? Symptomen som bortblåsta. Hun STRÅLADE genom telefonen när vi tog ett glas vin tillsammans förrgår kväll och beskrev en arbetsplats som var som förbytt. Folk med samarbetssvårigheter är plötsligt följsamma som kissemissar och tillsammans spottar de i nävarna och uträttar storverk. Jag skulle faktiskt kunna dra slutsatsen att min väns utbrändhetssymptom varit kopplade till en känsla av leda och upplevelsen av att försöka driva på saker själv, utan gehör från kollegorna. Men nu - KASAM comin up och hon älskar varje sekund av det.

Hennes firma verkar inom en sektor som nu skriker efter personal och de har precis inlett förhandlingar med en annan stor privat arbetsgivare som har motsatt problem. En arbetsgivare som, trots sin höga svansföring i marknadsföringen, tydligen har så små marginaler att man inte klarar av en månad utan full rulle. Om vi bortser från det faktum att det kanske borde väcka en diskussion om företagsekonomi i allmänhet och survival of the fittest i synnerhet, vore det ju trist om statens stödpaket helt ska slussas in i att hålla privata, sjabbliga bolag och deras permitterade personal under armarna så lyss: Om dealen går igenom kommer min väns firma att temporärt ta över stora delar av det vacklande företagets anställda. Eventuell lönediff betalas av det sistnämnda bolaget. När corona lugnat sig och affärerna så sakteliga börjar återgå till normalläge gör de en retur och folk återgår - åtminstone i viss utsträckning - till sina ordinarie anställningar. Har ni hört så fiffigt? Om någon frågat mig för ett par månader sedan om jag trott att detta varit möjligt hade jag viftat bort det. ALDRIG! Det här luktar Boston Consulting Group och tre års välsaltat projekt lång väg. Men in kommer corona och BAM - lösning på bordet.

Har också intervjuat lokala näringsidkare som flyttar ut sin verksamhet på nätet, utmanar sig till max och går igenom obekväma men ack så kreativt utmanande processer att den skräckblandade förtjusningen osar från dem. "Jag trodde ALDRIG att jag skulle våga göra detta, men nu vill man vara med och bidra till att det här löser sig".

Och det är nu jag blir lite religiös. För man talar ju om den känsla av sammanhang och stundtals glädje svenska folket kände under andra världskriget (utan att ens vara en del av det men ok). Man bet ihop, samarbetade och körde. I den pseudotillvaro åtminstone JAG levde i under tjänstemannaåren kändes det ofta som ett spel för gallerierna. Man tröskade på i sin trögrörliga företagsstruktur och försökte undvika minfält av prestige och revirpinkeri. De här sakerna verkar i och med corona luckras upp och likt fågel Fenix stiger human ingenuity upp och visar sig i all sin prakt. Samarbetsvilja, kreativitet och solidaritet. Allt från dessa "lappar i trapphus" till äldre som behöver hjälp med handling till att folk tar avsked med ett "Ta hand om dig". Jag tycker det är vackert. Jag tycker till och med att det är värt två årslöner (än så länge, återkommer om jag tycker att det är värt tre-fyra).

Okej, bara en sista sak och det var en one-liner från J L Collins: Börsen tar trapporna upp med expresshissen ner. Lyssna på podden. Läs Avanza-bloggen. Ta hand om dina älsklingar. Resten löser sig.

Vad säger du, ser du tecken på det jag beskriver ovan eller är det bara jag?

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. För övrigt blir jag GALEN när jag ser kvällstidningslöp av typen "Så mycket har HM-Stefan förlorat på börsen i år". Troligtvis har han inte förlorat en SPÄNN givet att han varit med tillräckligt länge för att veta att man inte säljer när börsen är låg. Däremot triggar det svenne bananas att trycka på säljknappen.

* Ja nu låter jag mer ballaallan än vad jag faktiskt kände mig torsdag den 12:e. Låt oss säga att jag tog ett glas chardonnay på kvällen. Och likt Gofi sitter jag på händerna för att inte slinta på säljknappen, man är ju blott mänscha.
** D.v.s. man kan endast acceptera faktumet att regelbundna krascher är priset man får betala för överlägsen avkastning så länge krascherna inte händer. 
*** Men om planen är att köpa dyrt och sälja billigt ska man givetvis fortsätta med det.