Barnen har nu äntligen fått sina hett efterlängtade rum. De har förvisso rum hos sin far, men de är små och på halvtid. Nu har de, jag citerar dem, "normala" rum. Minstingen drog nitlotten i sin pappas lägenhet så hon fick välja först och tog givetvis det största rummet.
Rummet kommer med två starka USP:ar nämligen en inglasad balkong och en walk in closet. Denna garderob används ganska sparsamt och kan därför användas som övningsrum. Eftersom hon är väldigt mån om att ingen ska höra henne spela är det ett perfekt utrymme: Hon kan stänga två dörrar mellan sig och oss och en radda med mina sällankläder (in till höger) ger perfekt mjuk akustik.
Om ni tycker att sovrummet är lite trist och själlöst beror det på att hon tagit över vuxenmöbler (vår gamla dubbelsäng, vårt gamla sängbord och en boomermatta från landet) i kombination med att hon inte kommit på vad hon själv vill ha. Missförstå mig inte: Sängen blir kvar. Men skulle hon hitta en matta eller ett sängbord på andrahandsmarknaden är inte jag den som är den. Hon får gärna också ha något på väggarna, men hon har svårt att ta beslut.
Det andra barnet var mycket nöjt med sitt rum vars fördel är fönster i två väderstreck och en trevlig utsikt.
Sängen var ett lyckokast. Jag köpte denna 140-cm säng med svart sammetsgavel på Blocket för 2 400 kronor. Den var i perfekt skick och hade stått i ett gästrum. Jag skulle tro att den ny kostade minst det dubbla. Jag hade inte mätt väggen innan så det var en lycklig slump att den var exakt lika bred som gavelväggen.
Eftersom gaveln var svart bestämde vi att svart fick bli en del av färgtemat (tillsammans med grått, vitt och rosa). Därav ramarna, affischerna, överkastet, den svarta spotlighten ovanför sängen och lite andra detaljer. Här ser ni förresten String pockethylla ovanför sängen.
Från att ha undvikit att bo hos mig vill hon nu bara vara i sitt rum. Jag försökte köra ut henne en fredag för ett tag sen på grund av besök och behov av gästsäng, men då tjatade hon sig tillbaka igen för "jag längtar så efter min säng!". Bara en frånskild förälder kan förstå värdet av sådana ord. Jag är så glad över att jag lyckats skapa ett hem åt di små.
Jag har tvenne balkonger. Helt onödigt om du frågar mig. Jag är inte ens så förtjust i balkong och min erfarenhet är att det inte sitts där så mycket utan att de mest blir lagerplats för tomma krukor, blomjord och diverse skräp. Men än så länge har jag lyckats hålla det rent och jag har till och med gjort några små blomsterarrangemang.
Bild vänster: Den stora balkongen i sydläge. De fina utefåtöljerna har jag fått av en kompis som skaffade nya och de kan ställas separat eller dras ihop till en soffa. I mitten ett utebord från Ikea jag fått av en annan vän. Jag har en grupp med uteväxter på vardera balkong, precis lagom ambitionsnivå för mig. Jag har utebeslysning (batteridriven på timer) i båda krukorna.
Till höger: Den lilla inglasade balkongen med utgång från minstingens rum. Den är erbarmeligt möblerad med fällstolar och ett av de gamla sängborden samt en sisalmatta som sett bättre dagar. Men eftersom jag har på känn att jag inte kommer att vara där så mycket spelar det mindre roll.
Nu har jag gått igenom hela lägenheten utom badrummet men det måste få ett separat inlägg eftersom jag har många doktriner kring våtrum.
MvhFruEfficientBadass
Åh, skönt att de har fått egna rum och trivs i dem. Förstår att det känns bra för dig!
SvaraRaderaFina rum! Förstår att det känns bra. Tack att du delar.
SvaraRaderaSe balkongerna som en extra kyl/frys under vinterhalvåret. Perfekt att hänga ut och vädra kläder också, om man inte trivs med vanligt balkonghäng.
SvaraRaderaKul att de vill vara oss dig. Det om något borde väl kännas bra även om den nya hyran svider så kanske det svider lite mindre nu!/Eme
SvaraRaderaJa det svider definitivt mindre. Jag tänker att allt går i faser. Just nu är jag i betala dyr hyra-fasen, men om ett par år kan jag nog skifta ner. Poängen är då att verkligen njuta av det här boendet medan jag har det.
SvaraRaderaAllt har sin tid. Bra att kunna anpassa livet efter behoven. Happy kids, happy life. Sedan kommer en tid efteråt när du får slå till på vad du vill. När den tiden kommer, gör det enkelt och roligt för dem att hälsa på. Jag undrar ofta ifall svärföräldrarna helst inte vill att vi kommer och hälsa på. Så det blir väldigt sällan. Plats (menar inte värsta lyxen, men nog mer än en luftmadrass när det finns både plats och pengar) och mat och du ska se att de kommer.
RaderaSer trevligt ut, bra jobbat (som vanligt)! :)
SvaraRadera/Divi
https://dividendi-ekonomi.blogspot.com/