Läsarfråga: Hur förhålla sig till buffert?

Halloj! Nu är jag tillbaka från semestern på riktigt. Det var ett tag sedan jag var inne i mailen och det gladde mig att jag fått en läsarfråga. Så här lyder den:

Hej Fru EB!

Jag kan inte ens komma ihåg hur jag snubblade in på din blogg i våras, men jag gissar att jag sökte efter något vettigt i FIRE-svängen att läsa och i detta dök du upp. Till att börja med så vill jag tacka dig för ditt ihärdiga bloggande (bör väl tilläggas att jag började mitt läsande från där du började ditt bloggande) och för kloka, roliga, välformulerade och insiktsfulla texter. 

Tänk att jag skulle hitta en person som vurmar så för det jag alltid haft nära hjärtat (städning/minimalism) till något som jag funnit stort intresse för på senare tid (FIRE med allt vad det innebär). 

Just nu är jag i min läsordning på oktober 2019 och vågar inte hoppa i tågordningen, men i min egen resa så har en fråga dykt upp som jag trots sökfunktionen i bloggen inte hittat svar på. Precis som rubriken till detta mail lyder "om det är någon jag skulle rådfråga så är det du", kommer här min fråga (och jag kan tänka mig att läsa det inlägget/svaret även om det bryter ordningen):

Jag har väl 20% consumer sucka kvar i mig och min ISK-resa nådde en milstolpe under slutet av förra året då jag hade sparat ihop till en kontantinsats för ett gemensamt boende med sambon. Jag "tömde spargrisen" och sakta men säkert har de korvören som fanns kvar växt sig till dryga 72000:-. Nu har jag beslutat mig (inspirerad av dig) att påbörja min resa till större valfrihet och att (om jag så känner) inte behöva jobba fram tills pensionsåldern. Det är här jag stöter på lite patrull i hjärnan så att säga. För jag har ingen "buffert", allt det jag har är det som ligger på ISK (lex indexfonder) och det jag undrar inför den här fortsatta resan är: 

- Ska jag fortsätta lägga alla ägg i ISK och i sådant fall "if shit hits osv" ta från dessa pengar? 
Eller
- Ska jag bygga upp en buffert och hur stor sådan? Snackar vi tre månadslöner efter skatt eller är det något annat jag bör ha i åtanke? 

Övrig "caseinformation": Är 37 år gammal utan barn/barnfri (och utan att planera för att skaffa barn) och sambo. 

Bring it away kommentatorsfält!

Mvh
FruEB

34 kommentarer:

  1. buffert är alltid bra att ha. Tre månadslöner efter skatt räcker gott och väl.

    SvaraRadera
  2. Jag röstar för budget! Tråkigt att behöva sälja i en nedgång tex + kan väl ta lite tid innan fondförsäljning går igenom och gött med lättillgängliga cash då. Jag har en mindre buffert på min vanliga bank som jag kommer åt direkt och en större summa på sparkonto på Avanza med bättre ränta som jag får ut på en bankdag typ.

    SvaraRadera
  3. Buffert är ju en fantastisk grej! Ett eget försäkringssystem. I mitt liv har jag vid några tillfällen fått behov av mycket pengar och det har kommit ganska plötsligt. Jag har därför en ganska stor buffert som ska täcka t.ex. arbetslöshet, sjukdom, bilköp, insats, hemrenovering, restskatt (större ju större isk) och roliga saker som spontantresor och presenter mm. Jag lägger ungefär 25% av mitt sparande på mitt buffertkonto.

    SvaraRadera
  4. Skaffa ett kreditkort med en kredit på 1-3 månadslöner. Viktigt att du inte använder krediten. Poff så har du din buffert fixad och kan länga in varje korvöre i ISK-sparandet. Vi tömmer våra lönekonton varje månad efter räkningarna är betalda, allt utom 10000 åker in på sparandet. Det är vår minibuffert. Skulle det behövas mer plötsligt och med kort betalningstid så får man väl plocka ut lite från sparandet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är ju svart bälte i ekonomi :) Man måste har kommit ganska långt i sitt sparande och tankar kring ekonomi för att göra så. Men håller absolut med :) I en uppbyggnadsfas så ska så mycket som möjligt investeras. Jag har kreditkort som är gratis med och med liten liten kickback (0,5procent) Preem som jag använder. Tycker det också gör att man har mer kontroll på sina kostnader och inte att man köper mer än man har råd med, som vissa brukar hävda.

      Radera
  5. Röstar för buffert, 3 månaders kostnader + en rejäl skvätt om skit händer med tänder, bil, kylskåp, husdjur etc. På sparkonto så du kan få ut det samma dag och inte heller drabbas av att isk:en sjunkit med 30% pga tok-Trump just när du behöver buffert. Kreditkort är ingen buffert. Det är ett svindyrt lån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kredikort behöver absolut inte vara svindyrt lån. Många kort har räntefritt i nästan två månader så kostar inget extra. Använder det..hellre det än att ha pengar på sparkonto till noll ränta i proncip

      Radera
  6. Jag är tillräckligt gammal för att minnas en finansminister som hette Anne Wibble. Hon tyckte att alla svenskar borde ha en årslön på banken.

    /Max

    SvaraRadera
  7. När Wibble sa de! Blev det Liv i Luckan i Hela Svea Rike!

    SvaraRadera
  8. I det läget skulle jag ändå vilja ha en buffert. Kanske inte måste vara 100 000, men vad sägs om att försöka jobba på två fronter samtidigt. Säg att du känner dig trygg med tre månaders utgifter i buffert och nu kan spara 8000 kr i månaden, då kan du ju spara fyra tusen i bufferthögen och fyra tusen på ISK? Så går du i riktningen du vill, men jobbar både på målet buffert och på ISK/FIRE samtidigt.

    Kreditkort är ju användbara, men är inte enkla och billiga att använda till att betala boendets räntekostnader eller CSN, utan snarare kortköp. Och det måste inte vara så att allt går åt helvete för att bufferten ska behövas, utan det kan mycket väl vara så att du får vänta på ersättning från A-kassa eller försäkringskassan en period eller liknande.

    /Frihetsmamman

    SvaraRadera
  9. Tipsar om nya bladvändaren ”The Wealth Ladder” av Nick Maggiulli som nyss landat i min minimalistiska bokhylla, värd varenda centimeter. Har bland annat ett klokt resonemang om att behovet av att en buffert beror på ditt net worth. Lågt net worth = buffert är helt kritiskt, högre net worth = inget behov, mer en fråga om likviditet. Komplett med en tabell, så det är bara att slå upp ditt net worth och läsa strategierna som passar din situation.
    /boknörden

    SvaraRadera
  10. "The wealth ladder" har de precis jobbat ganska mycket på Rikatillsammans med också på sistone. Både i podden och i forumet. Räkna ut vilken nivå du är på så kan du få svaret på dina frågor där.

    SvaraRadera
  11. Det enkla svaret är väl att du bör ha de pengar du räknar med att behöva de kommande fem åren i räntor (högräntekonto).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enkelt men helt fel.

      Radera
    2. @Lillbävern: om du utvecklar ditt svar kan vi säkert diskutera saken.

      Radera
    3. Gissar att vissa tycker att det är väl defensivt att ha fem års utgifter helt och hållet på räntekonto.

      Radera
    4. Då menar jag att man dels blandar ihop "behöver" med "bra att ha", dels inte riktigt förstår olika tillgångsslags egenskaper och hur de ska allokeras i portföljen. Många tycker om att vara "smarta" och snöa in på detaljer när de inte ens satt sig in i grunderna för portföljbygge. Det får de så småningom betala för, ofta dessvärre rätt dyrt.

      Radera
    5. Pengarna jag räknar med att behöva de kommande fem åren är fem års utgifter. Det är ju en extrem buffert. Det innebär att nästan ingen skulle komma till nivån att man får börja med börsen. En extrem outlier-åsikt.

      Radera
    6. @Lillbävern: Frågeställaren har ju en lön som kommer in varje månad. Det är förstås de pengar hon behöver de kommande fem åren utöver lönen som bör vara placerade utanför börsen. Och då menar jag verkligen "behöver", inte "kan vara bra att ha". Det senare behovet löser man bäst med att vara flexibel i förhållande till börsens utveckling. Samma tänk gäller om man lever på sin portfölj. Är portföljen dock stor i förhållande till utgifterna kan man kosta på sig att tänka lite annorlunda.

      Radera
  12. Jag har mitt på det torra men jag har en vädjan, för när jag såg typ alla Mrs williams på förra inlägget så fick jag Snålcoachenvibbar och hon är ju försvunnen!? Snälla ta bort så jag slipper ångest ifall jag går in och läser igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar att Mrs Williams är Snålcoachen? So jag undrat vad som hände med Snålcoachen.

      Radera
    2. Nej nej men tittar i hos Snålis ibland och i kommentarsfälten härjar Mrs William och hennes gelikar. Det måste ju ha hänt Snålis något eftersom hon lovade, ett hej då på bloggen om hon skulle sluta blogga, hon bara försvann! Det börjar ju bli länge sedan men skänker henne en tanke då och då!

      Radera
    3. Jag tänker också ofta på snålcoachen. Är där ingen i fire rörelsen som kände henne utanför bloggen och vet vad som hände? Väldigt ledsamt att inte veta

      Radera
  13. När det blir "riktig" FI från vanligt arbete (utan RE, med fortsatt arbete åt sig själv) så är det tänkt (The Plan) att bli rullande buffert för ett års utgifter. Bufferten fylls sedan på från utdelningarna, investeringarna och ev. tillfälligt jobb (ej uteslutet) mm.

    SvaraRadera
  14. En buffert för oförutsedda utgifter är närmast nödvändig tycker jag. Exempelvis på ett sparkonto med ränta. Troligen behövs en mindre buffert om du hyr din bostad, lite mer om du bor i bostadsrätt och rätt mycket mer om du bor i eget hus. Även efter FIRE är det nog bäst att fylla på varje månad och ha det med i budgeten, i varje fall om du bor i hus.

    Magnus

    SvaraRadera
  15. Bilden på buffert tenderar att ändras med övriga förutsättningar. Har man bra lön och kassaflöde, värdepapper och möjlighet att låna pengar billigt (exempelvis på bostaden) så är det överskattat med för stor buffert. Bufferten är ju till för att täcka oförutsägbara händelser. Minns dock när jag själv hade sämre förutsättningar och levde månad för månad, då var jag också uppe i sådär tre månaders utgifter som låg cash (vilket kanske motsvarar en halv idag).

    SvaraRadera
  16. Fundera på den enskilt största, oförutsedda utgift ni kan tänkas få. Som boendes i lägenhet antar jag att det kan vara bilen för de flesta, samtidigt är man då sällan helt låst vid att ta bilen jämfört med om man bor på landet och kanske inte har några alternativ. Den summan skulle jag ha på ett räntekonto, sök vilka som erbjuder högst ränta och dubbelkolla någon gång om året för att se till att hänga med och ha en av de högsta räntorna.

    SvaraRadera
  17. Spännande bredd i kommentarsfältet som sträcker sig från en årslön till inget alls. Där finns riktmärken men känns som om många går på en teoretisk approach och sällan reflekterar över verkligt behov.

    Under tio års tid har jag aldrig haft behov av buffert, worst shit täcks löpande av likviditet från lön.

    Vad är egentligen kostnader som kan uppstå i ett värsta case? Tänk över det först.

    Hål i tand? Kostar ynka tusenlappar.
    Bilen havererar? Tänk över bilägande och ålder på din bil, billigast inköp är aldrig billigast kostnad över tid.
    Arbetslöshet? Inkomstförsäkring och eventuellt inarbetad semester räcker långt.

    Jag vet ärligt talat inte vad det är för situationer som många refererar till som ska kosta tre månadslöner eller mer. Eventuellt ränteläge men där bör man redan ha likviditet löpande för att klara 6 % ränta annars har du tagit för stor risk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så rätt. Tänker man efter så blir det inte så mycket man behöver ha i räntor för att ha de kommande fem årens behov utanför aktiemarknaden. Men jag tror att det är den kalkylen många har svårt att göra. Har man löpande inkomster av tjänst är behovet av ränteplaceringar begränsat. Likaså om man lever som ekonomiskt oberoende och har en förmögenhet som med råge täcker ens löpande behov. Sedan kan man ha olika riskaversion som motiverar högre eller lägre aktieexponering, men det är ju en annan diskussion än den som vi för här.

      Radera
    2. Ett exempel på stor oväntad utgift är att katten blir akut sjuk en helg och behöver röntgas. Eftersom jour och helg kostar extra kan det totalt gå på 80 tusen.

      Radera
    3. Ett exempel är att den där inkomstförsäkringen inte riktigt landar lika träffsäkert den 25:e precis som den föregående lönen, det finns handläggningstider hos de som erbjuder dessa, har hört bekanta som fått vänta mer än ett halvår på att någon ens ska titta på deras ärende gällande A-kassan, dvs de har stått utan någon som helst inkomst i 6 månader eller mer.

      Radera
  18. Buffert på tre månadslöner låter bra. Det hjälper mig sova gott om natten och gör att jag inte paniksäljer när börsen går ner. /C

    SvaraRadera
  19. Om jag mot förmodan skulle behöva dra åt svångremmen rejält och leva på mina besparingar/kontra mina utgifter under oförutbestämd tid så skulle jag klara mer i många år. Om jag säljer bilen ytterligare ett år. Det är en fantastisk frihet att ha det så, men jag har också jobbat stenhårt för att ha så låga utgifter som möjligt och då lever jag ändå lyxigt enligt mig själv. Behöver jag dra åt riktigt åt ordentligt så kan jag leva under 10k/mån inklusive allt, precis som studenter lever. Sedan skulle det vara väldigt otroligt att jag skulle gå utan inkomst i flera år, det torde inte hända. I sämsta fall får man ta ett mindre betalt jobb, men då också leva med marginaler. Så mitt motto är att man ska leva det liv man vill leva till lägsta möjliga pris men aldrig till den gräns att man blir snål.

    Det viktiga med buffert är helt enkelt att se till så att man har andrum då eventuella instanser inte jobbar så snabbt vid eventuell arbetslöshet, det kan ta månader att få pengar från A-kassan exempelvis.

    SvaraRadera