Gör eget till jul

Jag vill passa på att uppmärksamma att IGMR har skrudat om till WordPress, med gott resultat om du frågar undertecknad. Kolla in det här.

Ett av Ferratums sämsta sparknep hittar jag i en av deras bloggposter titulerat "Sju tips som spar pengar i höst" som jag av etiska skäl inte ids länka till:

Alla julklappar behöver ju inte ha jultema (sådana är förmodligen inte tillgängliga än). De flesta vill hellre ha en present de verkligen behöver än något med en bild av en ren eller jultomte på. Presenter som inte har jultema används längre och kan avnjutas under hela året. Låt dig inte lockas av alla erbjudanden utan håll dig till din budget. Din plånbok kommer tacka dig.

Om vi bortser från att översättningen är sämre än den som gjordes för Nicke Nyfiken-filmerna ("Förbered dig på en överraskning!") undrar jag: Hur många köper julklappar med tomtar och renar på? Och om det de facto finns en del av befolkningen som gör på detta vis, vad ska vi göra med dem? För det går ju inte att samexistera med sådana det hoppas jag att vi är överens om.

Anyhow, jag tycker om att vara ute i god tid vad gäller julen och tänkte därför bjussa på ett julklappstips du kan börja såga till redan nu. Detta tips funkar till såväl stor som liten och är fantastiskt om du har barn i den vansinnigt produktiva åldern där det formligen sprutar ut teckningar och pyssel. Kanske har du väggar som inte vill bli besudlade med diverse upphängningar av mer (spik/skruv) eller mindre (kludd, tejp) professionellt slag och då manar jag dig att göra:

EN EGEN ANSLAGSTAVLA

Fördelen med att göra sin egen är uppenbar: Du kan skräddarsy måtten. I vårt fall ville vi göra en som gick längs med hela skrivbordets långsida och precis femtio centimeter upp eftersom där börjar en hylla. Vi hade redan en masonitskiva hemma men jag har svårt att tänka mig att en sådan går på mer än en hundring. Vidare köpte jag någon form av vadd avsett för tunna täcken samt ett grovt svart bomullstyg i en tygaffär. Fördel två: Du kan välja tyg och på så vis accentuera en redan existerande inredningslinje. För de där färdiga i kork accentuerar ingenting, de bara deprimerar. Nu valde vi svart, mest för att det kändes mest artsy och som en bra fond till just det här barnets alster. Men hade jag haft ett mer Therese Lindgren-inspirerat barn hade jag kanske skaffat ett lyxigare tyg i exempelvis puderrosa och hade jag haft en sjuårig kille hade jag kanske letat efter tyg med Äventyrsdags-tema vad vet jag. Your mind is the limit. OCH låt mig påpeka en fantastisk fördel med denna tingest: Den verkar även ljuddämpande. Det finns företag som jobbar med ljudabsorberande väggföremål. Jag vill inte påstå att en spånskiva klädd i vadd är lika effektivt, men det dämpar mer än att ha en kal vägg alternativt en vägg med enbart några posters på. Så här gjorde jag:

1. Ritade sneda streck som min man sen fick korrigera och såga efter.

2. La på textillim.

3. Lade på vadd och lät torka några timmar med tyngder på.

4. Satte på tyg (spänt läge) och spikade fast häftstift.

5. Satte på upphängningsbeslag framtill (min man tyckte det var bättre än baksidan)

En rätt rejäl tingest (170'50 cm) för knappt 200 kronor fördelat på: 

- Vadd: Runt 30 kr.

- Tyg: Kanske 120 kr.

- Lim: 50 kr.

Masonit och beslag hade vi som sagt redan. Kanske har du redan några komponenter till ovan liggande hemma såsom tyg ex. lite ledsen plywood i förrådet alternativt hittar du en bit plywood på byggvaruhusets slattavdelning? Istället för att köpa vadd kan du slakta något gammalt tunt täcke. Jag köpte textillim men skulle tro att det går lika bra med ett universallim. Tänk på att när det blir så fluffigt som det blir med vadd, passar det bäst att ha knappnålar att fästa alstren med än vanliga anslagstavle-pins. Men i mitt tycke är ju dessa också stilfullare.

Har du några bra tips på DIY julklappar man kan börja göra redan nu? Det behöver inte vara från grunden, kanske ett tips på vad man kan loppisfynda för att sedan komplettera med någon fin touch? Tänk: Loppiskruka med egenodlad [X]?

Mvh/

FruEfficientBadass

Zen Bathroom

Inlägget innehåller reklam genom annonslänk för Apohem.

Ni har väl inte missat att Kvartal nu även har en sektion Kultur? "Sveriges minsta och vassaste mediahus" har numera sponsorship från såväl mig som man på månadsbasis. Kvalitativa poddar och krönikor modererade av Jörgen Huitfeldt, Staffan Dopping, Viktor Barth-Kron och numera också den underbaraTherese Bohman (du som inte läst henne bara gör't) m fl. Kvartal och Filter från och med nu. Tidigare marknadsförda Sans och TIME ut. Ring klocka ring!

Som ni vet är jag finkemsminimalist och det är jag inte bara av frugala skäl utan för att jag tycker att badrummet ska vara en skyddad zon där man ska kunna hämta kraft ("I vattnet styrkan" etc). På samma sätt som att sovrummet till varje pris måste hållas rent och fritt från plotter ska badrummet vara fritt från bjärt kolorerad plast och logotyper från multinationella företag. För hur mycket jag än älskar effekten av mitt Redken-schampo, vill jag slippa se själva formgivningen i mitt annars vitgråa badrum med stål- och trädetaljer. I Stockholm hade vi bara en sak på badkarskanten och det var en refillpump från Muji i vilken jag hällde min hemgjorda tvål. Senare upptäckte jag den fantastiska skumpumpen och den står här på landet på vårt handfat. I duschen har det emellertid ballat ur, se bild:

Hyllan är full med fula ej matchade flaskor, det står en tvål på blandaren och på golvet mina schampoflaskor. Instuckna bakom rören ett par duschhandskar, ni vet den där sorten som river till så gött. Antalet flaskor är resultatet av att vi inte använder samma produkter i hela familjen, så även om jag enbart har tre items, blir det tillsammans med barnens och min mans grejer ett betydligt större antal saker som ska samsas på liten yta. Det blir dessutom lite äckligt under flaskorna efter avrunna produkter och bildas gärna en liten geggig pöl på hyllor och andra underlag. I do not like. Jag kanske är särskilt traumatiserad av nedan episod i mitt liv (ni får själva skapa det där plingande fe-ljudet som brukar höras när man går tillbaka i någons minne):

"Jag var 23 år och hade precis flyttat in i ett kollektiv bestående av ingenjörer. Två manliga ingenjörer, en kvinnlig ingenjör, och så jag. Vi delade på en lägenhet i Västerås och det hela var ett kortsiktigt arrangemang, för jag skulle bara skriva klart min D-uppsats och sen dra till storstaden för att söka anställning. Jag bodde i en garderob. Du tror kanske att jag skämtar nu, men det var de facto en stor garderob med fönster i. Du vet, den där sortens fönster med buckligt glas som man inte kan se ut genom. En walk-in closet kan man säga. Tappar tråden här....Nåväl, de var ett gäng snuskpellar de här ingenjörerna (eller blivande ingenjörerna om jag ska vara petig). De åt makaroner direkt ur kastrullen, det var centimeterhögt damm på deras Star Wars-figuriner, man dammsög högst sporadiskt (om alls?). Jag, i skydd av min garderobsdörr, kunde visserligen hålla preussisk ordning hos mig. Men åtminstone en gång om dagen var jag tvungen att röra mig till det gemensamma duschutrymmet. Det var ett praktiskt litet rum, byggt på 80-talet, med ett ljusgrönt lineoleumgolv och ljusa kaklade väggar. På golvet i duschutrymmet stod ett tjugotal flaskor. En del fulla, en del halvfulla, men rätt många tomma. Ingenjörsjävlarna orkade inte bära de tomma flaskorna till lägenhetens enda papperskorg, som fanns i köket. En dag fick jag nog och började rensa bland flaskorna. Döm om min förvåning när jag upptäckte att golvet under flaskorna var ljust rosa. ROSA! Den ljusgröna nyansen jag tog för artsy lindblomsgrön, var i själva verket ett tunt lager av mögel eller möjligen mossa!"

Så ni förstår kanske min lycka när jag vid genomläsning av Mari Kondos "Spark Joy"-bok hittade ett helt avsnitt om hur man ska förhålla sig till badrum och finkemsprodukter. I korthet handlar det om att hålla dusch och badkar rena, sånär som på något enstaka objekt av typen tvål eller tvålpump. Det vill säga, en produkt som hela familjen använder på daglig basis. Resten - schampon, balsam, personspreferenser kring duschkräm, inpackningar, peelingar och annat - ska stå i ett badrumsskåp, ligga i en kommodlåda eller i brist på detta i en korg/låda som inte står i duschen. När man anländer badrummet med dusch eller bad på agendan, plockar man åt sig de produkter man för dagen vill använda. När man sedan är klar, torkar man av dem och lägger tillbaka dem i korgen. Inte värre än att du sköljer av tandborsten och ställer den i tandborstglaset när du är klar eller ställer in kaffekoppen i diskmaskinen efter dig. Så här gjorde jag:

1. Hittade en korg på loppis i vilken jag lade en droppskyddande tvättlapp i botten.

2. Ställde samtliga produkter i korgen.

3. De grälla färgerna och fula loggorna mildrades av den skira gardinen.

4. Voilà, my Zen Shower, redo att ta emot vem som helst.

5. En liten touch av yasuragi: En enkel ICA Hjärtat-tvål (4,25kr) på en hemslöjdad träställning.

Om man vill lyxa till det kan man ersätta budgettvålen ovan med en dyrtvål Natural Care från Apohem. Den kostar 29 kronor, förutom just nu då den verkar kosta 21,75 kr.

Den är härlig på flera sätt: Dels är den mild även mot känslig hy som min. Dels innehåller den malda mandelskal så att man får en liten känsla av peeling när man använder den. Vän av ordning undrar om det verkligen är alla våra finkemsprodukter där i korgen. Det är det inte. Hudkräm, tandkräm, sällanprodukter av typen alsolsprit och Rohypnol står i ett separat badrumsskåp. Nu talar jag enbart duschrelaterade artiklar.

Du kanske också undrar vad detta har med hushållsekonomi att göra. Mycket lite. Eller? Kan det vara så att du, i din jakt på att förenkla och harmonisera ditt badrum känner mindre dragning till Axstores företagsben som sysslar med finkemsprångel? För en genomsnittlig svensk lägger runt 400 kronor om året på hårvård och kvinnor lägger i snitt 1 120 kronor på smink. Då får du dessutom tänka på att väldigt många lägger snudd på ingenting alls, som Sparo till exempel. Åtminstone jag har folk i min omgivning som nog snittar 500-600 kronor i månaden på hud- och kroppsvård ink. kosmetika och duschkrämer från Rituals. På tal om Rituals, är det inte just en fin ritual att inför varje dusch eller bad aktivt välja ut de saker man vill använda? Och att man efteråt, på västerländsk feltolkning av Kondo-flumteori tackar sina finkemsprodukter för att de tvättat ens hår etc. innan man lägger tillbaka dem i korgen eller lådan. Måste testa detta.

Vad du garanterat vinner är tid (städning av badrum går betydligt snabbare) och mental energi. Jag uppmanar dig att testa för att själv få känna på effekten av att komma in i ett badrum, i perfekt balans och utan störande brus från externa producenter. Gör, i samband med ditt zen-projekt, en rejäl storstädning av badrummet, häng fram nya handdukar, ställ in en värmeljuslykta, sätt en kvist i en vas och du har vardagslycka som kommer att göra dig tillfreds varje morgon under hela hösten.

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. Ett bonustips är att hänga en fibertrasa under handfatet, du vet där röret är horisontellt, så att du varje kväll kan svepa av handfatet med den och få bort hårstrån, tvål- och tandkrämsrester. Du kan dra ett tag över badrumsspegeln när du ändå är igång - kanske inte perfekt resultat men du slipper se tandkrämsprickar när du ser dig själv i spegeln nästa morgon. D.s.

Matspar - ett knep för maxad motivation

När jag veckohandlade för ett tag sedan kom jag att tänka på ett knep jag använde mig av när jag slutade handla mat på nätet för att istället släpa mig och min Dramaten till Lidl. Under en viss tid, tror det var en månad, jämförde jag mitt Lidl-kvitto mot vad jag hade betalat för liknande varor på Mathem.* Den här diffen brukade jag sedan tänka på när jag gick och släpade kärra och kände mig som en tant och då sken solen på mig igen.

Idag är det löning och förhoppningsvis blir det lönecava för dig. Kanske har du någon form av Excelmall där du dokumenterar dina utgiftsposter, däribland mat. Är du supernörd gör du linjediagram över tid för att se hur kostnaderna pekar nedåt och den enda linjen som går uppåt är den som heter "Till ISK".  För att få en sortren uppföljning mat kan du, som jag redan skrivit om, även skaffa ett dedikerat kort för ändamålet, gärna ett med kickbacks som är relevanta för just dig. 

AnyHeuw, i brist på hobbies blev jag lite sugen på att göra om det där kvittoknepet igen så följ mig på min benchmark-utflykt: Lidl vs. Mathem. Jag inser att det är att slå in öppna dörrar att jämföra de två men du kan väl spela med för att göra mig glad. Det kallas för övrigt gamifying och är trend.

Jag har ändå försökt att hitta så jämförbara varor som möjligt. Exempelvis jämför jag ekologiskt mot ekologiskt. Jag kanske bör vara ärlig också och säga att allt i min handling fanns inte på Lidl. Jag var tvungen att köpa asiatiska prylar samt konserverad mjölk och surimi sticks på Coop.

Det kanske syns lite dåligt här men jag sparade 490 kronor = drygt tre snittimmar efter skatt (har inte ens räknat in ev. frakt kom jag på nu, minns inte ens hur det var med Mathem, om man fick fraktfritt över ett visst belopp?). Om man räknar på att jag förlorar en timme på den fysiska handlingen tjänar jag bara två timlöner, men det är pengar det med. Och motion fick jag också, så jag behöver inte lösa SATS-kort den här terminen heller.  Jag kände mig som en badass pirat!

Och 490 kronors besparing i veckan är kanske inte humengous för en familj om fem. Men ta det gånger fyra och sen gånger tolv, lägg i en freakin' indexfond och vänta i 20 år och du kan titulera dig miljonär. Kanske är det inte ens det som är poängen för just dig. Poängen är att du behöver dra in nästan 2 000 nettokronor mindre per månad för att dra runt ditt härke till familj. Om ni dessutom avstår den där lördagslunchen i MOS runt löning samt den där fredags take-awayen från kinesen på hörnet, kanske vi talar närmare det dubbla. Fyra tusen kronor mindre i kostnader per månad betyder runt 6 500 kronor brutto mindre lönebehov vilket betyder att du [i det fall du är medelinkomsttagare] potentiellt kan gå ner 20% i arbetstid. Detta för att du väljer att handla din mat på ett annat sätt. Din MAT kvinna!

Oavsett dina bevekelsegrunder anser jag att alla, någon gång i livet, förtjänar en Lidl-benchmark. Det borde liksom stå på din bucket list för känslan är oslagbar. Min kärlek till Lidl är olidlig men utan affiliatesamarbete. 

Mvh/

FruEfficientBadass

* Inte exakt samma vara givetvis och du som någon gång varit på Lidl fattar varför.

Minimalistprojekt vardagsrum

För ett tag sedan läste jag ett inlägg på Zen Habits om hur man skapar ett minimalistiskt hem eller ett minimalistiskt rum. Jag blev i vanlig ordning väldigt inspirerad och sista veckan i augusti tog jag tag i vårt TV-rum. Det är här vi umgås i familjen och det kan hända att så många som åtta-nio personer sitter bänkade framför TV:n vilket gör rummet aningen belamrat med sittmöbler. Därtill finns här fyra dörrar och två fönster, så det är en utmaning att få till det. Dessutom ska här rymmas alla våra filmer och böcker.* Enligt artikelförfattaren karaktäriseras ett minimalistiskt hem av bland annat:

- Rena ytor

- Få möbler

- Accent-dekorationer

"So instead of having a coffee table completely free of any objects, you could have a simple vase with a few flowers, for example."

Jag började med några uppenbara saker. Exempelvis behövdes, efter det att sommargästandet avslutats, inte korgstolen längre så den förpassades till vårt sovrum som i princip inte har några möbler förutom säng och sängbord. Gardinerna skymde sikten och under vinterhalvåret vill man ju få in så mycket ljus som möjligt så dem tog jag bort. Jag plockade även bort en del krukväxter i fönstren och sparade bara två identiska växter i enkla krukor. Nyckel i det här skedet är att inför varje objekt fråga sig: Är detta verkligen nödvändigt för rummets funktion? Sikta också på att ha så rena golv som möjligt. Och då menas inte dammfria golv utan att så mycket yta som möjligt ska synas. Förvaring sker i skåp eller hylla, inte på golvnivå. Andra knep är:

- Försök att hålla väggarna fria. Begränsa till ett eller ett fåtal konstverk. 

- Hitta en tydlig plats för allting. Sakerna behöver inte alltid ligga på just det stället, men det underlättar om det finns ett dedikerat ställe där prylen alltid kan läggas undan.

- Använd milda färger. Vitt är en minimalistklassiker. Men alla jordnära, milda färger har en lugnande verkan såsom mjuka nyanser av grönt, beige, grått etc.

Enligt Zen Habits skapar man ett minimalistiskt rum genom att i omgångar skala ner ("edit"). Låt det gå ett par dagar och ta sedan en ny titt på rummet. Finns det fortfarande saker du kan göra för att fila ner kanterna och göra rummet enklare? Ovan är mitt halvvägs-läge. Jag tyckte att det blev väsentligt bättre med rensad bokhylla, borttag korgstol och gardiner, men jag var ändå inte helt nöjd.

Sen kom jag på vad som störde mig: DVD-skivorna som står staplade på hörnhyllan till vänster (på golvet under står även två brokiga kartonger med DVD-skivor). Jag gjorde därför en rejäl utrensning av filmer vi sett en gång och som jag inte bedömde att vi skulle se igen. Vidare lade jag min mans maffiafilmer uppe i hans låda på plan två samt även en stor del av barnens gamla filmer, som ändå kan vara kul att ha om vi får barnbesök. Vidare lämnade jag en stor kasse med filmer till vår lokala loppis (där vi också köpte många av filmerna). Commercial recycling!

På vår egen loppis hittade jag en gammal margarinlåda som jag gjorde ren och la återstående filmer i. Lådan ställde jag - tada - i anslutning till DVD:n, listigt va? 

Ett par ord om vår lilla bokhylla. Där slängde vi in allt möjligt i början på sommaren i samband med inflytten. Våra faktaböcker, barnens ritböcker, tidningar, magasin, datorer, kurslitteratur och på toppen - en radda ljus vi sällan använde mer än ett åt gången. Och en vattenkanna. Bläk.

Jag gjorde vad varje manisk städnörd gör i en sådan här situation och det var att a) rensa ut oönskat till återvinningen och b) sortera i färgordning. Ja jag vet, det är ett fånigt tips men se så glad man blir av att se det! 

Ovansidan lämnade jag sopren och det tyckte jag var trevligt eftersom vi ibland behöver tekannor och vinglas därpå. Det finns något ytterst befriande med en fri sideboard-yta. Vidare var fjärrkontrollerna ett gissel. Tre stycken har vi och fula som stryk är de. I fönstret stod en liten fin emaljhink full med randomiserat mög. Jag gjorde vad varje god mor hade gjort - slängde skiten (det var mest barnens grejer). Denna hink (utan lock) blev en perfekt fjärrkontrollsförvaring. Alltså, jag förstår att de inte kommer att vara där 100% av tiden. Men efter varje fredagsmyz kan man ju hösta ner dem där så är jag glad. Happy wife happy life. 

Det preliminära slutresultatet blev enligt nedan. Egentligen hade jag velat få bort lite saker på väggarna också. Men det är sådana fula märken under efter diverse uppsättningar och jag ids inte ens tänka på ommålning. Tills vidare låter jag dem vara.

Den vita hyllan där det tidigare staplades filmer har blivit den där "one or two simple decorations can serve as accents for a minimalist room" (Zen Habits) med en liten vas som kan säsongsvarieras med kvistar hela året runt samt ett värmeljus och en flaska med vatten för krukväxterna i fönstret. 

Ni som gillar feng shui vet ju redan hur välgörande det är med vatten i ett rum. Nu har jag alla element närvarande: Vatten, jord (terracottakrukorna), eld (värmeljus) och luft (de vita tygerna). Jag är ganska nöjd själv faktiskt. Nu finns inte en pryl som inte fyller en funktion i rummet och jag kan sitta och bara götta mig, vilket för övrigt var en av de avslutande punkterna i Zen Habits lista:

"Once you’ve simplified a room, take a moment to look around and enjoy it. It’s so peaceful and satisfying."

Jag behöver väl knappast påpeka att manövern inte kostade en spänn mer än min tid. Men den är nuförtiden inte så dyrbar så ingen skada skedd. Släng inte pengar på inredning, ge den tid och kreativ ansträngning. 

Mvh/
FruEfficientBadass

* Just böcker är ju ingen stor fråga eftersom de flesta rensats bort. 

Begagnat till barnen

Jag är, som ni kanske inte missat, en stor fan av att köpa begagnat i allt. Utom möjligen mat och underkläder. Särskilt kläder gillar jag ju att köpa begagnat eftersom man vet vad man får - sakerna har redan krympt det de ska, tappat den färg de ska och är så att säga fit for fight. Jag har ju också lyckats få med mina barn på detta och de gillar att gå och botanisera med mig. Men en sak som slår mig är att det finns väldigt få plagg i åldersgruppen tweenie. Babykläder och toddler - huuur mycket som helst. Vuxenplagg - ännu mer. Men åldern 8-13 år, typ ingenting? Med undantag för nedan helt nya Acnejeans för 40 kronor (sant!) har jag inte gjort ett enda fynd åt småttingarna på loppis under sommaren. De köper ju vuxenplagg eftersom de gillar oversize på tröjor, skjortor etc. Men med byxorna blir det svårare, även om de har försökt att med skärp tämja ett par 28-tumsjeans. Vad har du för tips till den som vill köpa begagnat till barn i denna ålder?

Mvh/
FruEfficientBadass

Läsarmail: "Ni är mina partners in crime"

Detta är mitt första, men förhoppningsvis inte sista, inlägg i serien Läsarmail. Ni ser mina etiketter om ni går in på bloggen i DATA-läge, scrollar ner och håller utkik till höger. Där kan ni exempelvis klicka på "Investera" för att få upp alla de inlägg som är kopplade till detta ämne och så vidare. Där ligger nu också etiketten/rubriken/punkten "Läsarmail" som jag hoppas kunna fylla på med era historier, tips och best practices framöver. Så sluta för guds skull inte att maila, det är sjukt inspirerande.

"Hej !

Jag gör som jag blivit tillsagd och mejlar....Hade köpstoppsår 2014 och det var väl då jag började min resa mot FIRE. Skulle kunna gå i pension meeen vill hjälpa sonen när man pluggar på universitet så han slipper ta studielån. Jag gillar att resa det ger mig livskvalitet. Jobbar som konsult (sedan 2016) mindre än halvtid vilket jag kan sluta med när jag känner för det.

Till saken, din blogg har hjälp mig att skala löken klart. Men det viktigaste, den har NORMALISERAT mitt beteende (inför mig själv), när jag går hemma och "drar", när jag står böjd över halva priset-lådan på Willys och letar fynd (jag bor i en liten stad och har ett högstatusyrke).

När man kommit långt på FIRE-vägen behöver man ingen budget och jag har relativt nyligt börjat tycka synd om "vanligt folk" som stressar/jobbar och inte har fattat detta. Det känns som om du och de som kommenterar på din blogg blivit mina "partners in crime". Har >70 mil  bara till Stockholm så därför har jag inte kommit på någon träff, men vill gärna. Fortsätt ordna träffar jag vill gärna komma någon gång.

Tack från djupet av mitt hjärta för din roliga blogg som gör att jag inte känner mig ensam i detta!"

Är det inte ett rart mail då så säg? Om någon för några år sedan sagt att jag skulle bli den förebild folk saknat för att rakryggat kunna rota i halva-priset-lådan på Willys, hade jag nog begått harakiri med mitt Hermèsarmband. Idag höjer jag på hatten till avsändaren och skanderar ett högt och jublande BRAVO!

Texten sätter desstom fingret på något jag började fundera på häromdagen när jag påbörjade arbetet med min Kraftpekar-presentation till CampFI Süd: Vikten av förebilder. Innan jag "träffade" MMM et al (jag har ju de facto inte träffat honom knasboll, men det känns ju så när man hänger i den delen av bloggosfären) var sparsamhet enbart förknippat med skam och pinsamma personligheter. MMM illustrerade hur resurseffektivitet (ett finare ord för sparsamhet) kunde vara snudd på coolt. Om vi för en sekund förflyttar consumer suckern till ett fiktivt företag: "Asså vi på CorpInc. bryr oss inte så mycket om pengar och kostnader och sånt. Vi tar stora lån och bränner iväg på lite olika grejer, lite vad vi känner för. Ibland går vi plus, ibland går vi minus, det är inte så noga, bara vi har kul YOLO." 

Hade du tyckt att det var ett proffsigt och ballt företag? Skulle du vilja jobba där? Eller skulle du hellre vilja jobba på det visionära företag där man medelst lean inte slösar på varesig mänskliga eller materiella resurser för att nå de operativa såväl som de taktiska målen. Ett bolag där man inte med kniven mot strupen piskas fram dag efter dag med panikåtgärder utan tvärt om har tid till kvalitativt umgänge mellan medarbetarna (i den mån det finns, se det som symbolik eftersom det jag egentligen avser är familj och vänner i ett FIRE-liv), lite slack och extra ledighet då och då eftersom folk presterar exakt där deras insatser gör nytta. Vill man kanske hellre jobba här? Jag tror att de flesta hade valt att jobba på det senare företaget, men fortfarande bete sig som det förra i den privata sfären för det är ju så pinsamt att ens tänka på pengar, än mer att tala om dem.

Jag ska kanske inte kasta sten i glashus givet att jag bloggar anonymt, men låt det vara ett led i bevisföringen då. Hade jag bloggat om mountain-biking eller hudkrämer hade jag med allra största sannolikhet inte varit anonym. Så jag håller med dig, läsarmailaren, det är mycket trevligt att inte känna sig ensam.

Mvh/
FruEfficidentBadass

Hemläxa indexfonder

Hej,

idag får ni hemläxa på indexfonder. Klicka här för att komma vidare. Mycket läsvärt. Därefter kan ni också ta del av J L Collins guidade meditation på temat. Om vi har turen att få lite börsrea framöver (gudarna ska veta att det är på tiden!) kommer jag löpande, säg en gång i månaden, att skicka upp nedan film på bloggen.

Mvh/
FruEfficientBadass

Mina barn, kungabarnen

En sak jag inte såg skulle hända i och med landetflytten var att mina barn skulle bli kungabarnen. Jo men det är sant, de har gått från att vara svenne bananas till att bli royaltiez:

1) De bor stort och kulturvärdigt fast i dragiga hem som kräver kontinuerlig tillsyn.
2) De har folk som lagar mat till dem och städar deras rum (ok det var inget nytt).
3) De åker taxi till och från skolan.

Det är framför allt den sista punkten som slagit ner som ett bombnedslag i våra liv. Våra barn lever precis på gränsen till skolskjuts. Hade vårt hus legat några hundra meter närmare stan hade de inte fått skjuts. Jag tackar mina förfäder för att de så strategiskt valde att köpa just denna tomt. Detta innebär i praktiken:

Varje morgon går våra barn cirka tre hundra meter till ett uppsamlingsställe där de träffar andra barn. Vid ett givet klockslag kommer en buss av storleken turistbuss (och med samma komfort - min dotter hävdar att den har trägolv) och hämtar upp dessa barn. Redan här nästan storknar jag. Men hör på detta: Efter skoldagens slut hämtas barnen av någon anledning i vanliga taxibilar. Ibland en stortaxi, men ibland en vanlig taxi. Så framåt tresnåret - förutsatt att jag inte är på universitetet då - kan jag höra det mjuka ljudet av inbromsande taxi, då inte vid uppsamlingsstället trehundra meter bort utan precis utanför grinden, och våra barn rullar ur bilen som Patsy och Edina i miniatyr. Den äldsta får ta sig själv till och från skolan så det här gäller bara två av barnen, men ändå..?

Småttingarna vande sig vid detta luxuösa upplägg redan efter två dagar och tycker nu att detta är fullt normalt. Va? Vavavava? Visste ni att det gick till så här på landet? Och inte konstigt att tjänstemännen i storstadsmiljö måste jobba halvt ihjäl sig för att marginalskatta upp pengarna för att bekosta detta? Är ingen upprörd?

Tre av mina barn

Mvh/
FruEfficientBadass, som skulle varit upprörd om det inte vore för att det är ett sjukt bekvämt upplägg.

En synegisk konsumtion

I fredagens inlägg berättade jag hur vi köpt en ny kylfrys. Jag berättade om hur hemsk denna konsumtionsupplevelse var och hur jag och min man kapplöpte till duschen efter besöket i köpladorna för att skrubba oss rena från syndens svärta. Jag tvingade även min man att tvätta tungan med tvål efter att ha uttalat ord som "vitvaruförsäkring" och "delbetalning". Men jag förteg en sak. Under helgen som gått har jag över detta drabbats av sådana samvetskval att jag haft svårt att sova och när jag sover dåligt får jag lust att gå in på Avanza-appen en gång var tionde minut så för att få slut på eländet biktar jag mig nu.

Jag har köpt en separat frysbox å.

Ni som läst mig länge vet att jag återkommande nämnt drömmen om en kistfrys, men av stockholmsbostadsskäl inte haft rum med en. En läsare med huvudet på skaft föreslog att jag skulle skaffa en och ställa den nere i källarförrådet i stan vilket skulle sparat såväl m2-utrymme som elkostnad (frugalt på old school snålvis). Men där fanns ingen kontakt. Nu har vi emellertid såväl utrymme som kontakter.

Under sommaren erbjöd min mamma mig en kistfrys som står hemma hos min framlidne mormor (mamma samlar på hus också, alltid bra med en dubblett eller två). Kistfrysen minns jag från sen förskoleålder, den är stor som en riktig kista, tar en vecka att driva ner till minus tio och låter som en skördetröska så jag sa nej tack. Jag vill hellre ha en liten nätt, energisnål historia, lagom att ha storkok och lite bär i.

Och där stod den då, på Elgiganten, en Whirlpool 100 liters frysbox för löjliga 1 595 kronooor. Vi slog till. Och det är på vägen hem från Elgiganten min man kläcker den genialiska idén. Eller rättare sagt, han krattar banan för mitt idékläckande genom kommentaren: "Den får ju stå någonstans där den kan få fri cirkulation eftersom den genererar en del värme." Och då slog det mig: HÖNSEN! Hedemorahönsen är förvisso kyltåliga (vissa menar ner till minus 20), men fetglöm att vi kommer att låta våra små sitta i mer än minus fem grader så frostvakt och värmelampa ska in. Om vi då dessutom kan ställa in frysboxen jämte deras hägn får de ju ytterligare värme. Sagt och gjort:

Här står den nu och surrar och sprider värme mot hönsen men kyla mot mina bär*. För redan första dagen hade jag fyllt frysen med femton bärlådor- och askar.

Hallon hade jag sedan tidigare fått av mamma en masse så det slapp jag plocka. Däremot fyllde jag säkert åtta glasslådor med röda och svarta vinbär hos grannen samt fem behållare med krusbär på vår tomt. Alltså lyckan! Som jag har längtat ett helt liv efter att kunna plocka fram bär mitt i vargavintern, att få äta krusbär i januari, the bliss! Att dagen före nyårsafton kunna passera butikens små röda vinbärsklasar för 29kr/st. och istället dekorera pannacottan med egna vinbär. Att kunna maxa croc potten med ärtsoppa och göra fyra batcher åt gången, inte två som vi av frysutrymmesskäl gjort hittills. Att göra chili för ett helt kompani på ett och samma bräde (för så kul är det inte att hacka gul lök), tanken svindlar. Och en möjlighet som slog oss först senare - vi kan bulka kräftor! När prisvärt tillfälle uppstår kan vi köpa flera paket och smussla ner i frysen i väntan på att kräftsuget ska slå till. Istället för att behöva hovra i butik och köpa det som finns och till vilket pris som helst.

Med det sagt: Glöm inte att installera Matpriskollen för att ha koll på när även dyrbutiken slår till med något maffigt. Jag hade helt glömt bort den appen eftersom vi bara handlar på Lidl här uppe. Men eftersom Maxi ibland kör kräfterbjudande gick jag in igen och uppdaterade utvalda butiker (man markerar med hjärta de vars erbjudanden man vill följa).

Har du frysbox och vad lägger du i den?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Om du undrar varför det ligger en sopsäck på så är det för att skydda mot hönsbajs.

En artvidrig upplevelse

Häromdagen fick jag ett YouTube-tips av Bagarn på temat corporate bullshit. Klart sevärd, särskilt om du jobbar amerrikannskt. I slutet tipsas också om en framväxande rörelse: Plain Language Movement, som verkar intressant. 

Mitt under pågående rötmånad händer det som inte får ske i en frugal weirdos liv. Vår integrerade kyl/frys går sönder. Det började med att den under ett par dagar mullrade hotfullt och plötsligt lade den av. Efter ett tag gick den igång igen men frysen gick som max upp till minus 5 grader och kylen låg på 13-14 plus. Vi vred våra händer, bad till Gud och Löfvén, rådfrågade the Interwebz, men inget hjälpte. Apparatusen är närmare 13 år gammal och enligt byäldste kan man visst lägga någon tusing på att få hem en Electrolux-serviceman, men troligtvis har maskinen på grund av planned obsolescence et al kanske bara något år kvar att ge och då ansågs det som nästan lika bra att byta direkt både av ekonomiska och miljömässiga skäl (den var inte direkt miljöklass A+++).*

Sagt och gjort. På lördagen åker vi till först den lokale kylskåpsmontören som även har butik (man vill ju gynna lokalt entreprenörskap), för att konstatera att han under juni, juli och augusti har stängt lördagar. Därefter åker vi till den lokale kylskåpsdistributören (man vill ju handla närodlat), men där fanns den modell vi eftersökte enbart som beställningsvara ledtid en vecka vilket var slack man inte har med 13 plus i rötmånad. Så vi tvingas till det nya köpcentret utanför staden där de ligger, mina hatobjekt, i tripp-trapp-trullordning: Jysk, Rusta, Jula och värst av dem alla: Elgiganten. Jag kan inte riktigt beskriva varför jag fylls av sådan aversion när jag går in på Elgiganten. Troligtvis är det mixen av säljarångest**, det kopiösa utbudet av misstänkt billig elektronik som bara är här och vänder***  samt det motstridiga och högst oönskade shoppingsug jag får av att se helt värdelösa produkter i gång efter gång. Jag kommer liksom på mig själv med att tänka out of charachter-tankar som "Men gud så behändigt med en popcorn-maskin, vi äter ju så mycket popcorn i vår familj...". Så jag vill helst få det hela avklarat så snabbt det bara går och lyckligtvis är detta en ambition jag delar med min man. 

Vi hittar en Cylinda kyl/frys för  4 400 kronor vilket nog var mindre än den existerande kyl/frysen kostade vilket i sig är anmärkningsvärt med tanke på inflation och sådant som svenne banan tjatar om när man försöker förklara 4%-regeln ("men allt blir ju så dyyyrt, hur ska man kunna leva när allt är så dyyyyrt"). Mina kriterier för att välja just denna kylfrys (urvalsprocessen gick på tre minuter och arton sekunder):

- Den hade stor frysdel jämfört med övriga kyl/frysar.

- Den hade förhållandevis låg decibel i den prisklassen.

- Den hade ordentliga handtag.

Vår förra kyl/frys, som mina föräldrar införskaffade till stället, hade inga handtag utan man skulle fumla runt längs med gummilisten i hopp om att få grepp vilket inte alltid var självklart med flottiga matlagningsfingrar. Resultatet i just det fallet var att inte bara misslyckades man med att få upp dörren i första försöket, man kladdade även ner kylskåpsdörren. För den som är pedantiskt lagd innebär detta en deltidstjänst av torkande med fibertrasor för att slippa psykisk ohälsa. Jag vet ju ingenting om det, hur det är att vara pedant och så, men en kompis till mig berättade om hur det är.

AnyHeuw, så var den skiten avklarad. Den lokale Elgiganten-utköraren kom med den redan dagen efter och vi baxde in den i huset själva för att spara 500 spänn så dagen efter då jag skriver detta har jag ont både här och där men det var det värt. Se vilka funktionella handtag. 

Och se vilken funktionell insida, less i more, bara en lättdraglig låda nedtill (varför ska man ha fler?) och lätt plocka bort ett hyllplan för att kunna skapa för stora mjölpaket och vattenflaskor erforderlig höjd så att man slipper förvarara dessa liggande med risk för kladd och spill.

Det kom till och med med två små ägginsatser till dörrhyllorna där vi kan förvara gammelhönas små rosa ägg. Jag använder i nuläget bara den ena men hoppas att övriga höns inom kort ska förstå att de inte bara förväntas hacka majs ur våra handflator utan också leverera.

På det stora hela är jag ändå rätt nöjd med händelsernas utveckling. Mest nöjd är jag kanske för att jag lärt mig en sak. När det utanpå en integrerad kylfrys står något i stil med "antifrost" eller som det gjorde på vår Electrolux: "Intuition", som att den var AI femton år före alla andra, betyder det inte att frysen frostar av sig själv. Det betyder att kylen frostar av sig själv, vad man nu ska med den informationen till för jag har då aldrig under mitt 43-åriga liv frostat av ett kylskåp.**** Med det sagt tror jag att det inte enbart var kalkylerat förfall från tillverkarens sida som ledde till att vår kylfrys gav upp andan ett par år i förtid. Det var vanskötsel från vår sida, vi har inte frostat av frysen sedan vi tog över lantstället för fyra år sedan så den måste ha lidit helvetets alla kval stackarn.

Så, om du inte redan visste detta så vet du det nu. Sköt om prylarna så håller de. Dammsug bakom och töm den äckliga spillbrickan med kylskåpskondens. En frys ska frostas av två gånger per år punkt slut. Ställ formar med varmt vatten i så går det undan ska du se.

Mvh/

FruEfficientBadass

* Notera hur jag får konsumtionsupplevelsen att bli en passiv handling för vår del. Alltså viii hade ingenting med det här att göra, det var alla aaaaandra som sa...

** Bara tanken på att stå och häcka inaktiv 70% av arbetstiden för att resten av tiden försöka prångla på folk extraförsäkring får det att vändas i magen på mig.

*** För att inom en handfull år återfinnas på en tipp i något afrikanskt land som fått äran att "återvinna" prylen.

**** Det känns som ungefär lika bra marknadsföring som när min svärfar köpte ett tvättmedel på TV-shop som skulle ta bort bläckfläckar (filmen visade en man somstoppat en läckande bläckpenna i sin vita skjortficka, något som återkommande drabbade min svärfar tydligen) men där artikelbeskrivningen, som kommed köpet, påtalade att medlet endast fungerade på vattenlösligt bläck, haha! 

Vårens rabattprojekt börjar nu

Inlägget är reklam för Odla.nu och innehåller annonslänkar. Och innan du börjar misstänka att det här gått från att vara en alturistisk sparblogg till en yta för kommers, låt mig säga: Det har blivit en yta för kommers, välkommen. Bara förra helgens inlägg om Granngården (ni minns, Blundstones) var en veritabel kassasuccé för mig och det kanske glädjer er att veta att jag numera stegar runt i nästan gratis skor, tack för det!

Men ni måste också tro mig om jag säger att jag inte vill prångla på er skit enbart för att tjäna pengar. Jag vill tipsa om smarta lösningar (ex. slitstarka skor till bra pris eller som nedan: fraktfritt på lökar) som genererar lika mycket tillfredsställelse för den presumtive konsumenten som det spar på ett antal resurser. Min tanke är inte heller att alltför ofta pytsa ut köprekommendationer eftersom jag själv inte är så stor fan av bloggar av det slaget, men nu föll det sig så att jag i samband med eget köp upptäckte Blundstonekampanjen en vecka innan jag nu av en slump trillade på uppslaget till detta inlägg: Fraktfria vårlökar (vid köp om fem) på Odla.nu. Nog braskat bitchas.

Det var för övrigt inte ens mitt fel, jag satt på en föreläsning så tråkig att jag utan att notera det hängav mig åt en av mina favoritdagdrömmar; att jag kunde byta liv med Prins Eugen. Ni vet, "Blomsterprinsen", Oskar II:s yngste son som levde fram till mitten av förra seklet. Tänk er att få bo på en av världens mest estetiskt fullkomliga platser (Waldemarsudde), att få ha en strävhårig tax, måla akvarell, umgås med tidens mest begåvade och framför allt vackraste män[niskor], omge sig med blomster och på grund av apanage vara ekonomiskt fri från dag ett. Jag har tidigare skrivit om min vurm för Waldemarsudde här och här. Typiska blomsterarrangemang hemma hos Blomsterprinsen, från eget arkiv:

De här bilderna togs för ett par år sedan, när det fortfarande var vinter ute. Tanken på att plocka in späda små hyacinter och tidiga tulipaner, när längtan efter våren är som allra störst, gör mig alldeles varm inombords. Det är en sorts löfte om vår och sommar. Ett normalår brukar jag och familjen ta en tur till Rosendal och plocka på oss en "familjemix" d.v.s. alla får välja typ tre lökar var. Sällan handlar vi för mer än en hundring och resultatet brukar bli något brokigt, eftersom någon tycker om knallrosa taggigt, en annan vill ha en slät svart tulpan och den tredje - jag - vill helst att allt är vitt. Men i år bor vi i Hudik och jag började där i föreläsningssalen googla på nätets utbud av lökar. Det var en fröjd att surfa runt och fantisera ihop olika blandningar. Jag tog avstamp i de färger som syns ovan, nämligen rosa och blått, och resultatet blev enligt nedan:

Trettiotre lökar för 202 kronor (frakten blir fri om man köper minst fem påsar) vilket är runt sex kronor styck. Jag minns inte om det är bra eller dåligt, priserna diffade rätt mycket även på Rosendal. Nu återstår bara att bereda plats på ett lämpligt ställe i rabatten (eller snarare, ett par-tre ställen) så att jag vet vart jag ska rikta min spejande blick framåt våren. Och frågan är: Ska jag gruppera dem enligt art eller blanda hejvilt? Jag är som sagt toxisk med grönt.

Om även du blir sugen på att skapa dig din egen snittblommekälla framemot våren, gå in här och botanisera. Om jag ska försöka skapa någon form a frugal win här kanske det skulle kunna vara:

- Jag slipper köpa industriodlade 10-pack tulpaner på Maxi för 89 kronor buketten.
- Jag kanske kan stjälpa över lite hyacinter i en patinerad terracottakruka och ge bort? Alternativt att själv ha dem så, precis som på Waldemarsudde.
- Jag skapar trivsel och skönhet i mitt eget hem & trädgård, vilket motar olle i grind när jag får tidningen "Vi i villa" som manar mig att konsumera mig till ett hem & trädgård med trivsel och skönhet, fast till en helt annan prislapp än 202 kr.

Mvh/
FruEfficientBadass

Efterlysning: Best practices

Jag har, sedan mitt självömkande inlägg den 17 augusti, fått en del mail från läsare som inte brukar kommentera, ofta med andemeningen: "Se vad jag gjort, detta tack vare din och liknande bloggar." Jag måste erkänna att jag njuter stort av dessa mail. Det är naturligtvis alltid kul att få positiv feedback, men det jag gillar med dessa mail är nivån av konkretisering, det Brad i ChooseFI hade kallat "actionnable tips". Det ger mig inspiration, trots att jag ibland varit upphovsman till själva knepet eller åtminstone varit den som vidarebefordrat knepet till skribenten. Nåväl, min poäng är denna att jag vill ha mer av detta per mail (helst inte i kommentatorsfältet för då kan jag inte baka inlägg på det men visst, vill du inte maila är det bättre att du kommenterar anonymt nedan). Som food for thought ger jag er här en randomiserad lista på saker fyra olika läsare skickat mig (några av dem har jag redan publicerat):

- Vi har gått från consumer suckers med noll koll till stenkoll. Har gått från att spara 0:- till ca 40 000:- i månaden. Helt otroligt att vi inte såg det innan. Även det skrämmande. Målet är att ligga på 1/2 miljon om året.
- Jag är from januari csn-lånskuldfri. Betalade av studielån på 115 000:- Det skrämmande är att tanken inte har slagit mig innan.
- Jag har startat ett Avanza-konto och ett ISK och köper lågkostnadsfonder för 20 000:- i månaden. Även ekonommaken har efter att ha läst dina tips köpt lite fonder även om han mer är aktietypen, eftersom han börjar inse att han inte har psyke att hantera ups and downs så framgångsrikt ;)
- Jag bakar bröd och maken vispar eget smör och vi kör flera av dina recepttips.
- Jag städar och sorterar med dig i åtanke. Kanske låter creepy?;)
Dvs putsar skor, kör före-efterbilder på plock i huset osv.
- Kör minimalistgarderob och viker, sorterar och lagar våra kläder istället för att bara köpa nytt... Beställde en pashminasjal nu på tradera för höstgarderoben, så inse vikten av dina ord ;)
- Klipper mig och maken + våra 4 barn. Har klippt alla andra tidigare men nu även gått över till att klippa o färga mig själv. Skillnaden är att jag nu gör det med stolthet och skulle aldrig komma på idén att lägga 2000:- på en klippning o färgning på salong.
- Handlar på Lidl o Netto o Willys utan att skämmas. Har gått från matkostnader på mellan 12000-16000!!!! till ca 8000. Kämpar fortfarande och inser att det går att göra mer här.
- Åkte på Sverigesemester och vandrade istället för flygcharter.
- Min man pendlar med tåg 5 mil varje dag istället för att slentrianköra bil.
- Tipset om Lidls brödmix var kanon! Tack vare det har jag börjat baka 2ggr/vecka (mot tidigare max 2ggr/år).
- Jag har gjort grovrensning av köksprylar, de cyklade jag iväg med till ÅVC idag. Garderoben är rensad och organiserad
- Jag har rensat mer i vindsförrådet, och fick tummen ur att få iväg ett sedan två år oanvänt köksbord med fyra stolar som bara tog plats.
- Jag har skrivit min investeringsstrategi, efter ditt inlägg om det.
- Via att ha lagt upp nämnda strategi släppt min cherrypicking utdelningsaktie-köpande i min ISK och ska istället bygga vidare på global index-fond och Spiltan Sv Investmentbolag. Jag gillar tanken på passiva inkomster via utdelning som många av dina bloggkollegor skriver om men du har fått över mig till the dark side of index.
- Jag lyssnar på Choose FI
- Vi försöker driva upp en stickling att ta med till vänner vi ska till på middag ikväll
- Jag har insett att man kan vandra söderut via sörmlandsleden, man behöver inte åka utomlands för vackra vandringar
- Inte handlat krams pga inte besökt köpcentrum.
- Köpt indexfonder(!!) med låg avgift.
- Ett första bra försök till capsule wardrobe. Tror man blir bättre för varje säsongsskiftning.
- Lagat mat på rester. Gott blev det också.
- Lagat lillans skor istället för att köpa nya.
- Inte satt på golvvärmen på bottenvåningen. Pengarna sätter jag hellre till fonden.
- Gjort efterrätt av egenodlade och egenplockade äpplen. (när tog jag mig tid till sånt senast?)
- Skitit i TV och pratat framtid med maken.
- Strukit en kökshandduk (!) Capsule wardrobe-energin liksom spred sig, och när jag nu behöver en kökshandduk nästa gång kommer det vara en njutning att ta fram den!

"Har ägnat helgen åt att sätta upp en vägg och därmed skapat ett barnrum så att de två minsta (11 och 13) nu får varsitt eget rum. Vi tänker oss att när någon av de äldre så småningom flyttar ut det kan bli ett uthyrningsrum till en student à la Åsa Axelsson. Så win-win både gällande syskonsämja och framtida intäkter. Hade det varit för ett par år sedan hade jag istället börja leta större hus.

Det vi sparat mest på är helt klart hårklippningen. Räknade på det nu och häpnade över summan. Klipper make och de två sönerna var 6:e vecka och döttrarna cirka var 3:e månad. Färgar (köper hårfärg för ca 50:- på Willys eller Ö & B) och klipper mig själv var tredje månad.

Uträkningen nedan är baserad på att herr/pojkklippning kostar 250:-, dam/flickklippning 500:-, färgning kostar 1000:- . (Varierar ju stort mellan frisörer och städer men dessa är priser hos de vi gick till tidigare):

Make: 8 × 250 = 2000:-

Son 1: 8 x 250 = 2000:- 

Son 2: 8 × 250 = 2000:-

Dotter 1: 4 × 500 = 2000:-

Dotter 2: 4 x 500:- = 2000:- 

Jag själv: 4 × 1500:- = 6000:- 

Total besparing = 16000:- per år. (Minus färgkostnad på ca 200:-)

Plus besparing i tid! Skickar även bilder på andra kit som jag tycker underlättar vardagen."

Klipp-kit innehåll

Klippkit låda.

Nagelnecessär innehåll.

Nagelnecessär.

Älskar min nagellacknecessär. Just det här att ha allt på en och samma plats så jag slipper rusa runt och leta efter tex nagellacksremover. Sitter i soffan på söndagkvällarna och har nagelspa framför tv:n. Skickar även en bild på ett bak-kit där alla ingredienser för kalljöst bröd förvaras i skafferiet i degbyttan. Sänker tröskeln för att orka sätta en deg. Tar max 5 min att röra ihop ingredienserna och ställa i kylen över natten."

Sen älskar jag att dymo-märka. Använder gamla olivburkar från Lidl och förvarar torrvaror i och märker upp med Dymo.Enkekt och överskådligt att hitta varor och minskar risken att jag köper en massa som står och blir gammalt. Kör även dymomärkning i kylen och har blå en rester-hylla som gör att vi inte slänger så mycket mat vilket hjälper oss hålla matbudgeten. "

Tack snälla ni som mailat och delat med dig! Extra stort tack till dig som skickade bilder för som ni vet säger en bild mer än tusen ord. Jag blev faktiskt inspirerad att göra ett bak-kit. Så vad väntar du på, maila mig på fruefficientbadass[at]gmail.com redan idag så publicerar jag era tips. Jag outar som ni vet aldrig era namn eller personkaraktäristika, eftersom det finns överhängande risk att ni då blir högvilt för eventuella lynchmobbar*. 

Mvh/
FruEfficientBadass

* Plus att jag sätter en ära i att skydda era personuppgifter enligt GDPR.

FruEB/Utbyggnationen 1-0

För ett par veckor sedan vann jag en stor seger. Jag vann mot Utbyggnationen. Part i dramat är en vän, låt oss kalla henne Marknadsförar-L, för det är så hon heter. Marknadsförar-L med man köpte för ett antal år sedan ett hus i norrort (norra Hofors) - en villa som de nu fyllt med barn så till den grad att de sedan ett par år ivrigt diskuterat svenskarnas favoritämne efter väder: Utbyggnation. För en familj med tre barn kan ju omöjligt bo i en villa med fem rum och ett källarplan n'est-ce pas? Man måste bygga UUUUT! STÖRRE! BÄTTRE! Ro hit arkitekten!

Jag har sett dessa planer rullas ut framför mig på köksbord, jag har hört snacket om "en extra matsal i söderläge" och "ytterligare en uteplats" och "alla barn eget rum" och jag har försökt att knipa käft. Men till slut var jag tvungen att ta bladet från munnen och tala (bör jag tillägga att jag hade bjudits ett par glas Chardonnay). Varför bygger ni ut när ni redan har sju gånger så mycket utrymme som en familj er storlek har world wide? Eller fem gånger så stort som din egen släkt hade två generationer bort? Vad ska ni med tre matplatser till när ni ändå kommer att sitta i köket 19 måltider av 20 (räkna efter och återkoppla, jag lovar att jag har rätt)? Varför ska ni bygga till en helt ny flygel för barnrum när ni har Ett Helt Källarplan ink. fräsch toalett som blir perfekt för den framtida tonåringen, egen utgång und alles? Vid den tidpunkten är det också lämpligt att småttingarna får varsitt sovrum vilket de ju får när äldsta barnet flyttar ner i källaren. Fram tills dess kan de dela, som på förr i ti'n?

Detta antagande att Ett Barn Behöver Eget Rum är en inte ens hundra år gammal idé som kom av "Den bostadssociala utredningen 1933" där TBC var ett av de tungt vägande skälen. Man såg att familjer där alla sov i en-två kökssoffor drabbades hårdare. Därtill fanns en del andra aspekter som jag inte tänker gå in på här, men steget från kökssoffan till det haussade förhållningssätt vi har på familjeboendet idag är rätt stort och tuberkulos går dessutom att bota idag vilket är rätt angeläget eftersom sjukdomen i fattiga områden dödar fler än HIV/Aids gör. Om jag talar av egen erfarenhet har mina barn ofta tytt sig till varandra nattetid, särskilt om vi kollat på socialrealistiska draman som kvällsfilm. Jag ser inte problemet. Eller jo, jag ser ett problem, men det gäller snarare utbyggnationen än den upplevda trångboddheten:

Ça coûte la peau des fesses.

Den kostar rumpskinn! När jag först hörde talas om projektet låg Marknadsförar-L med man redan ute med sexsiffrigt på själva arkitektritningarna. Jag har förträngt siffran för helhetsprojektet men gissar att the sky was the limit som brukligt är i sådana sammanhang ("vi siktade på tre mille men det blev sju haha"). Och ja, jag fattar att en utbyggnation av det slaget i norra delarna av stan troligtvis ger bra ROI på lång sikt. Det faktum att de köpte ett hus som stod under en kraftledning som nu är borttagen har emellertid redan gjort att huset nästan dubblats i värde (ink. sju års bostadsprisutveckling) och det utan att de behövde lyfta ett finger, än mindre äta mikrad mat i ett halvår under pågående entreprenad. Tiden är framledes deras bästa vän när det kommer till husekonomi, inte att belåna sig upp till taknocken för yta som åtminstone delvis  kommer att stå tom större delen av tiden. För ni minns väl hur den amerikanska medelklassvillan brukas?

Nu kanske Marknadsförar-L med familj utgör undantaget. Kanske kommer barnen till fullo att uppskatta den integritet varsitt rum erbjuder redan från späd ålder och kanske kommer de att rotera middagsplats en gång var tredje dag. Den som lever får se men i nuläget, håll i er, verkar det som att de skrinlagt sina planer på att bygga ut, yihaaa! Om jag ska vara ärlig tror jag kanske inte att det är jag allena som står för det beslutet. Men låt oss för sakens skull säga att min sura min i frågan påverkat en smula. Nedan rara bilder fick jag förra veckan på min gudson och hans illbatting till lillasyster:

De sover i ett mycket litet rum, det ska erkännas. Men utan att vara barnläkare vågar jag gissa att deras sömn är lika kvalitativ som sömnen hos det barn som har 20 kvadrat för sig själv. Kanske till och med bättre, då vi rent evolutionärt torde ha sovit i utrymmen där vi - i det fall vi vaknar nattetid - kanske hört ett andetag eller två? För inte hade väl barnen egna grottor?

Lika vacker som bilden ovan är sms:et från min vän:

Om vi bortser från den stress en ofattande utbyggnation utgör i en småbarnsfamilj så är detta ett finansiellt mycket moget beslut. Inte bara slipper de en ökad löpande lånekostnad. De slipper också det jag kallar "dolda renoveringskostnader". Med det menar jag sådant som uppstår som en konsekvens av bygget, men som man inte nödvändigtvis tar lån till om man har en bankman med någon form av skam i kroppen. Jag talar om nya utemöbler till den nya terrassen. Tapeter från svenskt tenn till alla nya fancy rum. Krukor och plantor för att få till det där je ne sais quoi på den nya balkongen, the list goes on. Det Marknadsförar-L gör i fallet ovan, när de väljer att komprimera och effektivisera existerande yta, är det motsatta. Hon säljer av prylar vilket under flera års tid skapar ett positivt, snarare än ett negativt, kassaflöde. Man skulle kunna illustrera det så här (jag har lite ppt-abstinens):

Att effektivisera sitt boende kräver sin kvinna. Man ska kunna mäta, vända och vrida och hitta kreativa lösningar. Lyckligtvis är Marknadsförar-L just en sådan kvinna. För det finns saker som man kan göra med ett hem för att få det att både se större ut och kännas större och fräschare.

- Skapa smarta ytor. Man behöver max 90*200 cm för att sova, oavsett ålder. Därtill behöver man en rejält tilltagen byrå och/eller garderob för samtliga plagg. Säsongsplagg kan man ha i en låda i källare/vind eller till och med ovanpå garderoben.
- Därutöver behöver man en social yta där hela familjen kan umgås. Ett TV-rum säger vi, med någon form av sittmöbler, om man inte föredrar en gosig matta alla i familjen kan tumla runt på.
- Därtill behöver man ett ställe där man kan äta mat. Har man ett hus är det trevligt om man även har en plats utomhus, vilket faktiskt skulle kunna vara något så bohemian chict som en filt på gräsmattan. Filten kostar runt 80 kronor på Myrorna och tål spill.
- Utöver ovan möblemang kan du rensa bort i princip rubbet, såvida du inte har några särskilda böjelser. Håll ytorna rena, håll fåtalet krukväxter fräscha. Ögat luras att tro att OMG här fanns det ytor minsann, rymligt och gött, bara att fläka ut sig. Att man inte kan fläka ut sig i 100% av rummen ska väl hen skita i.

När du inte behöver lägga en miljard på att bygga ut kan du också satsa på ett par lyxiga detaljer. Låt gå att du faller som en fura för en Cole & Son-tapet för 2 700 kronor rullen. Det går ändå bara åt en rulle till en fondvägg i kokongen till barnrum. Och nej, det är inte helt billigt att hitta en kvalitativ orientalisk matta som inte är knuten av femåringar till och din familj att mysa på framför TV:n. Men det är ändå en droppe i Atlanten jämte kostnaden för den nya terrassutfyllnaden från Grythyttan eller ett helt nytt sovrumsmöblemang till barn Y eller varför inte den ökade månadskostnaden under en enskild månad med det nya fläsklånet. Om du fortfarande lider av sociala tryck-sjukan, vad tror du att dina gäster kommer att minnas? Antalet kvadrat eller känslan av att gå på femton millimeter orientalism? Kasta kärlek, inte pengar, på problemen så ska du se att det löser sig fint. Inte bara kommer du att gå rikare ur det scenariot, du kommer att känna dig listig som en räv på Anewall-tapet.

Not till L: En mörkgrå ryamatta med kort lugg till denna tapet samt prylminimalism = Barnrumsperfektion.

Mvh/
FruEfficientBadass