Fjärde läsarberättelsen

I november förra året efterlyste jag era resor mot mer ekonomisk slack (behöver alltså inte handla om hela vägen från Lyxfällan till FIRE) och här kommer berättelse fyra. Ni är välkomna att fortsätta skicka. Antingen skriver ni fritt som "Engineering" nedan, eller så följer ni nedan rubriker:

HUR BÖRJADE DET

VAD GJORDE JAG FÖR FÖRÄNDRINGAR

SÅ HÄR INVESTERAR JAG

MITT LIVSMÅL

MINA TRE BÄSTA SPARTIPS

Nu över till Engineering:

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag har nog alltid varit sparsam, eller snål kanske man kan säga. Det grundar sig säkert i att jag växte upp med sparsamma föräldrar, inte för att jag tänkte på det då, men såhär i vuxen ålder har jag reflekterat en del kring att vi köpte den starka taco-såsen och blandade med billigare krossade tomater för att få en mediumsås. Eller att utomlandssemestrarna sträckte sig som längst till Danmark, jag säger inte att levde fattigt, vi bodde i hus med två bilar och under ett tag hade vi även båt. Men konsumtion övervägdes och fokus lades nog bara på sådant som verkligen gav ett mervärde.

Min mamma var hemma med oss tills vi började skolan, så vi levde på bara en lön. Men jag tror att det bidrog till både ekonomiskt tänkande för oss barn och även att vi fick uppleva och uppskatta det egengjorda. För både bröd, sylt och saft gjordes själv och åt vi pizza en lördagkväll så hade mamma satt degen och bakat två stora plåtar med härlig pizza. Medans jag och min bror snodde av den rivna osten i väntan på maten. Det var liksom lite högtidligt att få pizza och få gå ned till källaren och välja en 33cl glasflaska med läsk.

Mitt ekonomiska sinne grundar sig nog i det jag beskrivit ovan, en avsaknad av konsumtion under min uppväxt och att kunna glädjas åt det lilla.

                                

För det pratades aldrig om ekonomin inte som jag hörde i alla fall och jag vet än idag inte hur mycket mina föräldrar tjänar. Börsen eller aktier/fonder nämndes således inte heller, men jag kan minnas hur tydligt som helst hur pappa kollade hur börsen gått på text tv på vardagarna. Så ett sparande har mina föräldrar alltid haft och jag själv började spara så fort jag flyttade hemifrån, för innan dess hade jag inte något direkt inkomst. Vi fick inte veckopeng när vi var små och under högstadiet/gymnasiet fick vi månadspeng, till en början 100kr och sedan 200kr. Inga jättesummor direkt, det här var strax innan 2010. Men när jag som sagt flyttade hemifrån och började studera, till civilingenjör i Lund, så behövde jag spara. Studiemedlen skulle även bekosta mina utgifter under sommarmånaderna när jag var ledig, så under de övriga tio månaderna så sparade jag ihop runt 2000kr/månad för att täcka inkomstbortfallet.

Efter fem år av veckohandlingar och pendlingstid, jag bodde nämligen ca 30min med tåg utanför Lund i en billig bostadsrättslägenhet, så tog jag examen. I anslutning till min examen fick jag min första anställning, det var på ett litet företag med inriktning mot fordonsindustrin där jag också hade utfört mitt examensarbete. Jag höjde då min inkomst till 30 000kr/mån före skatt men mina utgifter låg kvar på samma nivå som när jag studerade, med undantag för ett lite dyrare pendlingskort nu när jag inte längre hade studentrabatt.

Med den betydligt högre inkomsten så samlades pengarna bokstavligt på hög på bankkontot med nollränta, efter första året så hade jag fått ihop närmare 100 000kr och jag kände att jag behövde "Agera". Jag började läsa på om aktier och kom in på Fantastiska Farbror Fri's blogg. Jag kan nog inte beskriva det på något annat sätt än att jag blev frälst, jag skulle tro att det var ungefär samma känsla som när FruEB började läsa MMM.

Jag köpte mina första aktier via min vanliga kuckelimuck bank och betalade troligen ett väldigt högt courtage, jag hade inte direkt koll, men jag köpte ett gäng aktier i klövern. Jag valde A-aktien baserat på atr A lät bättre än B, men just att jag faktiskt köpte något tror jag var det viktiga för mig just då. Att jag faktiskt kom igång och vågade köpa.

Inte så långt senare så öppnade jag ett ISK hos Avanza och där har jag idag alla mina fonder och aktier. Jag har en övervikt i aktier och en mindre del i fonder, tanken är att leva på utdelningar. Men kommande år kommer jag nog att försöka öka andelen fonder. Några år in på min sparresa så ändrades sparförutsättningarna rejält men fantastiskt, jag blev pappa. Vi ville båda få mycket tid tillsammans med vårat barn och vi var hemma båda två i strax över ett år tillsammans. Därefter började jag arbeta 80% och senare så bytte jag jobb i samband med en flytt tillbaka till Södermanland där jag och min sambo kommer ifrån.

På det nya jobbet hann jag jobba ett drygt halvår innan vi blev gravida med vårt andra barn, min sambo blev sjukskriven under graviditeten och jag kunde då ta ut vab för vårt första barn. Sedan kom corona och vår dotter föddes strax efter, vi kände precis som med vårt första barn att tid tillsammans var det viktigaste och bestämde att vi skulle ha ytterligare ett helt år ledigt tillsammans.

Under ledigheten upptäckte jag också pluggakuten.se, där elever kan skriva frågor och få hjälp med läxor och att förstå uppgifter. Som ingenjör så har jag mycket matte, fysik och teknik i bagaget och känslan av att kunna bidra med vad jag kunde och lära ut var fantastiskt kul.

Som ni förstår så stod sparandet i princip helt stilla från att vi blev föräldrar, men vi fick känna på ett slags konstgjort FI i och med föräldraledigheten. Vi hade båda under den här perioden helt snöat in oss på att vi skulle satsa på FI och absolut inte jobba till 65, eller 70 som det lär vara när vi 90-talister ska gå i pension.

När jag återgick till arbetet igen efter ca 1 och 1/2 års vab+föräldraledighet så vantrivdes jag något enormt. Söndagsångesten kom redan lördag kväll och det kändes inte som jag gjorde något vettigt, inte som jag gjorde någon skillnad. Jag mådde helt enkelt inte bra. Alla dessa möten och övrig corporate bull shit som FruEB hade uttryckt det ledde till att jag bara efter några månader sa upp upp. Utan någon egentlig plan, men tack vare vårt sparande och våra låga utgifter kunde jag göra det. Vi kunde chansa och sätta välmående först.

Initialt så sökte jag olika ingenjörsjobb och blev kallad till ett gäng intervjuer, men valde sedan att söka en kompletterande utbildning på distans. Utbildningen resulterar i en lärarexamen med inriktning mot åk7-9 inom teknik, men jag kommer även att bli behörig i fysik och matematik.

Så just nu så har jag praktik på en skola och trivs väldigt bra. Sparandet är på paus men de låga utgifterna behöver man aldrig pausa.

Många har sagt och skrivit det redan och jag upplevde det precis i början av min sparresa: De låga utgifterna är de som kommer bygga din pengamaskin, utgifterna är också något som du kan påverka själv i större utsträckning. Så fort du bestämt dig så kan du börja minska dem direkt, det behöver inte vara att flytta till en mindre och billigare bostad eller sälja båda bilarna. Det kan vara allt från att minska på mängden kött du äter eller i dessa tider med dyra elpriser att sänka inomhustemeraturen nån eller några grader. Prova att odla dina egna tomater.

                                                

Jag vill avsluta med att önska alla ett bra 2023 och lycka till med er sparresa.

Mvh Engineering

P.s. från bloggaren: Och detsamma önskar jag er! Gott nytt år!

Mitt sparår drar igång - januari satt

I fredags fick jag min första heltidsmånadslön på 4½ år. Efter att förmånsvärde clown car dragits fick jag ut en i mina ögon gedigen summa som med lätthet svalde såväl elräkning samt en sommarresa som inhandlats på bankkort Norwegian (för den inbyggda reseförsäkringens skull). 

Nu var elräkningen avseende november en västanfläkt jämfört med vad som väntar för december (för att inte tala om januari och februari), men å andra sidan kommer jag inte att köpa fler resor på ett tag varför jag bedömer att lönen kommer att hålla mig flytande under vintern. 

Ovan diagram är en visualisering av det jag fyllde i i Mitt Sparår - 52 veckor mot ett friare liv (sid. 19) som ni som följer mig på Instagram under #fruebsparår redan sett. Post ”Övrigt 2%” är sådant som kommit på räkning men som inte faller in under mastodontposterna el, mat eller lägenhet. Typ streaming. 

(Parentes, men det är väldigt bra med pajdiagram eftersom det blir så tydligt var dolkstötarna ska sättas in. För min del ger det mer effekt att googla billig mat och energispartips än att nitiskt göra mig av med ett streamingabonnemang).

(Parentes två är att din Kuckelimuck troligtvis redan bjuder på någon form av diagram under ”Utgiftskollen” e d men min erfarenhet är att dessa blir skeva. Det räcker med att min man gör en överföring eller att jag själv pytsar pengar till barnen för att det ska bli missvisande. Bättre att göra dem själv i Excel).

Som jag sa i mitt tidigare inlägg i frågan kommer månadspengen som dras från decemberlönen att vara större än vanligt, eftersom den även ska täcka dagarna 25-31 december. Men det är som sagt en engångsdisposition, nästa månad tar du bara dagspeng*antal dagar i månaden för att få fram rätt tal. 

Vi hade ju lite diskussioner under samma inlägg om hur man ska boka kostnader. Exempelvis avser ju mitt Bank Norwegiankort inköp gjorda mellan mitten av november till mitten av december, förfallodatum 28 december. Är det då riktigt att lägga in denna post för sammanställningen januari? Eller ens för december? Borde kostnaden inte delas upp i två lika delar där ena halvan bokas mot november och den andra mot december?

Hade jag involverat min revisor tillika man i frågan hade han säkert kunna hjälpa mig med en FAR-compliant Exceluppföljning som klarat granskning ända upp på EU-nivå men jag ser inte poängen. Syftet med min uppföljning är att rädda undan sparpengar, inte att excellera bokföringstekniskt. Det finns i min värld bara två saker som är intressanta i detta sammanhang:

1) Vad får jag in en specifik månad? Just nu: Vad fick jag in på kontot 23/12?

2) Hur mycket av detta kan jag stasha på ISK:en? Svaret är: Allt, efter det att räkningar är betalda och månadspeng säkrad.

Så när lönen kommer in betalar jag mina räkningar, oavsett när de underliggande kostnaderna uppstått, och efter att jag lagt till luft i form av månadspeng plockar jag bort överflödet och lägger in det på ISK:en så att det kan yngla av sig i form av små ulliga gulliga avkastningsprocent. 

Idag är börsen stängd, men köporder ligger planerad tills imorgon. Månadens sparkvot på 16 procent blir Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Första köpet på 4½ år, varför det får bli en gammal goding.

VIKTIGT! Jag går nu in på Mitt Sparår - 52 veckor mot ett friare liv sidan 15 och plottar i mitt sparande för januari i spargrafen. 

Ursäkta bildkvalitén, jag bloggade i sängläge julaftons morgon och ville inte väcka tomten bredvid mig med taklampa. Den uppmärksamme noterar ett kludd till vänster i kolumnen och det var jag som full av hybris för någon månad sedan lagt in en stafflad skala i tiotusenkronorssteg.

I takt med att el och räntor justerats uppåt insåg jag att mitt sparande för året nog kommer att ske i femtusenkronorssteg varför jag var tvungen att ändra. Men eftersom jag mitt nöt skrivit med bläck första gången blev det så här. Så lyd gärna min tidigare uppmaning att använda blyerts i boken. Sparande är som livet självt, det blir inte alltid som man tänkt sig. 

Jag lovade också att dela med mig av resultaten från de mer kreativa övningarna i boken, exempelvis när det gällde ritande. Efter att ha fyllt i rutan i avsnitt "Mental förberedelse" på sidan 14 var jag nära att backa på den punkten. Jag hade visserligen femma i bild, men den fuskade jag mig till genom att kalkera hämta inspiration från konstböcker, varför det är med skämskudde över hövve jag redovisar (en av mina) livsdröm(mar): En vinter vid Gibraltar i ett litet Air BnB-hus.

Sugen? På att följa med mig till en kolsvart kåk på generisk stäpp. En blek sol och ett oregelbundet hav. Ett berg som i profil ser ut som ansiktet på en tandlös gumma. Nähä. Men durå? Lägg upp din mentala målbild på Insta #fruebsparår och beskriv kort i ord. 

Mvh
FruEfficientBadass

Årets julklapp...

...så löd rubriken på ett inlägg jag publicerade julafton 2018 som handlade om effektiv altruism, det vill säga den välgörenhetsrörelse som fokuserar på att vaska fram organisationer där pengarna gör störst nytta. Inlägget tar primärt avstamp i arbetet från Copenhagen Consensus, en frivilligorganisation som rankat FN:s humanitära och miljörelaterade mål inför 2030 i "effektivitetsordning". Det vill säga, vilka områden ger mest bang for the buck? 

Enligt det årets sammanställning var det organisationer som "minskar handelshinder" som toppade med råge, vilket kan låta icke-intuitivt för en vanlig dödlig. Spridning av preventivmedel och aspirin-behandling mot hjärtsjukdom rankades också högt liksom mitt hjärteämne: behandling och vaccinforskning kring tuberkulos, en sjukdom som idag tar fler liv än HIV/Aids, ni ser hela listan här.

Det kan emellertid vara svårt att omsätta informationen i listan till praktik, det vill säga, veta vilka organisationer man ska välja. Jag hittade själv en organisation som jobbar med forskning kring TBC-vaccin som jag skrev om i ett inlägg ett annat år och jag har fortsatt att ge även till TBC Alliance, vid sidan av årets Ukrainapott. 

I November fann jag den ideella föreningen Ge Effektivt som är en del av "effektiv altruism"-rörelsen. Från uppstartåret 2020 har de dubblat sina donationer till nio miljoner kronor 2021. De hoppas nu på ett bra 2022 givet att folk tenderar att hålla lite hårdare i slantarna när det blåser på ränte- el- och dagligvarumarknaden. 

Det jag gillar med Ge Effektivt är att de erbjuder ett enkelt sätt att...ge effektivt. Du behöver inte själv göra due diligence på möjliga välgörenhetsorganisationer, utan kan med ett Swish ge pengar som sedan fördelas till 21 olika organisationer som främjar bland annat världshälsa och klimat. 

Om du är löntagare fick du gissningsvis lön igår och om du läser det här har du ännu inte däckat efter julnubbarna. Tänk så trevligt att få bänka sig framför Karl-Bertil och känna att du gjort något för att hjälpa världen. Så gör som jag, swisha en gåva till Ge Effektivt, gör det nu.

God Jul!

Mvh/

Fru Efficient Badass

Vi får kommunalt vatten

Jag insåg när jag skrev inlägget om tvättmaskinen att jag helt missat att uppdatera er om vårt kommunala vatten. Eftersom det här är ett ämne som intresserar mig mycket (alltså inte "kommunalt vatten" utan "MITT kommunala vatten") tänkte jag ger er en utförlig beskrivning av det hela.

Eftersom jag är född på sjukhus och uppvuxen i lägenhet har vatten under merparten av mitt liv varit en icke-fråga. Ungefär lika intressant att diskutera som leverantör av luft. Det bara finns där, varmt som kallt, närhelst man vill ha det och av exceptionell kvalitet. Det närmsta VVS-trubbel jag någonsin kommit är att då och då behöva rensa en golvbrunn från - ser det ut som i alla fall - tusen råttors samlade hårman. 

Det var först i samband med att mina föräldrar tog över släktgården som jag insåg att vatten faktiskt kan vara problematiskt. Vattnet här på gården kommer från en källa någon kilometer meter bort. Ledningarna delas av en vattensamfällighet om fem hushåll och de (ledningarna) är alltså få se nu...säkert 140 år på vissa dragningar. Faktum är att ursprungsrören borta vid källan är gjorda av trä, det vill säga stockar i vilka man med meterlånga borrar karvade hål, tänk vad man kunde förr. Sen sammanfogades stockarna till en ledning som sträcker sig under en säkert 500 meter lång åker, för att sedan övergå i skarvade nutidsversioner i metall och hårdplast in i respektive hus. 

Rören som leder fram till vårt hus har genomgått flera kriser. En sommar i tonåren brast rören på tomten (troligtvis för att någon glömt stänga av vattnet vinstertid) och vi levde utan vatten och fick hämta hos grannen, allt medan tomten grävdes upp och rören lappades ihop. I samband med att badrummet gjordes om förnyades vissa rör även på utsidan och man la också in en värmeslinga så att vattnet inte skulle frysa. Vilket det ändå gjorde om vi inte var där regelbundet, troligtvis på den sträcka som går under en väg och således inte isoleras av snön.

När vattnet ändå funkar fanns där övrigt att önska. Periodvis var det helt ok, även om trycket aldrig varit särskilt bra. Och ja, vi övervägde pump/hydrofor och allt vad det heter, men det var något med "fallet" som inte stämde, eller hade det med järnet att göra? Att man behövde pump för filter, eller var det tvärt om? Hur som helst, dyra och krångliga ingrepp som ingen orkade ta tag i, så vi har i alla år levt med uselt tryck och ett vatten som i färg skiftar mellan ljusgult och blekt orange. Om rören stått ospolade en längre period har det luktat ruttet ägg i flera veckor efteråt. Ibland såg jag sand i botten av glaset. Ett år tog jag vattenprover, men det menade att vattnet var tjänligt, om än med väldigt hög järnhalt. 

Bara den som levt med hög järnhalt i vattnet vet vilket gissel det är. Inte bara tar allting smak av det: Järnkaffe, järnsaft, järnpotatis. Under många år köpte vi bubbelvatten på Lidl eftersom kranvattnet var så järnigt att barnen (och vi) vägrade dricka det. För en ordningsfreak är det dessutom frustrerande att förhålla sig till de ofräscha avlagringar som bildas i primärt sanitetsporslinet (ett finare ord för muggen). Det ser helt enkelt ut som toaletten hos en hoarder. 

Dylika avlagringar fanns också i handfatet. Våra duschväggar (vit våtrumstapet) var vit i ungefär en dag efter det att jag med stålull gnuggat den med Cif och annan evil shit. Det enda riktigt effektiva medlet (som jag tror att jag skrivit om i ett blogginlägg för flera år sen) är det förvisso kostnadseffektiva men livsfarliga Kalkosan. Jag behövde bära munskydd och handskar vid sprayning och helst inte vara inne i badrummet timmarna efter. Vilket känns mindre bra när man har barn som inte lyder post-its med "Beträd ej badrum!".

Så efter idoga volontärinatser i byn påbörjades för drygt ett år sedan arbetet med att få in kommunalt vatten till runt 30 hushåll. Det hela var naturigtvis frivilligt och jag vet flera som relativt nyligen gjort stora investeringar i eget vatten (borrat ny brunn, installerat hydrofor och filter) som avstod. För oss var det emellertid en no brainer. Klart vatten med ordentligt tryck, min betalningsvilja är nästintill oändlig (vilket visade sig vara en fördel då det kom att kosta skjortan). 

Kommunen drog ut sin ledning några hundra meter från nuvarande sträckning (vi bor strax utanför stadskärnan) och därefter tog den nybildade vattenföreningen över. Det schaktades hela våren och framåt hösten påbörjades arbetet med provtryck, vattenprover och grävning in på respektive tomt. Vi fick vårt vatten en fredag i november och när till och med minstingen sa att det "är som julafton", förstår ni att det var en himmelsk upplevelse. Den första halvtimmen såg dock inte så lovande ut.

Men ser ni vilket tryck det är? Tidigare rann det bara en ledsen liten stril. När jag senare på kvällen tog en dusch - och nästan började gråta av lycka - insåg jag en annan sak. Vi har alltid haft problem med duschen. Inte bara för att trycket varit så dåligt att man knappt fått ut schampot ur håret. Utan för att temperaturen hoppar hit och dit. Iskallt, skållhett, ljummet. Iskallt i två minuter. Skållhett. Det hela accompagneras av ett knastrande läte från rören. 

Det slog mig nu att anledningen till temperaturtortyren är att en modern blandare måste ha ett visst tryck. Är det för dåligt blandas inte vattnet som det ska utan levereras i otäcka batcher. Nu, med prima tryck, har vi perfekt temperatur hela tiden. Enda nackdelen är att vi gör slut på varmvattnet betydligt snabbare på grund av det generösa vattenflödet, varför vi får planera duschandet en smula och helst stänga av vattnet under intvålning (vilket är lättare sagt än gjort när man efter åratal av lidande äntligen får duscha som en nutidsmänniska).

Det var också en ynnest att kunna hälla upp ett glas kallt vatten i köket och dricka på en gång, utan att passera nedan filterkanna.

Det var alltid tjafs om vem som skulle "göra vatten" eftersom vår familj konsumerar bubbelvatten som om funnes det ingen morgondag. Tröskeln för att fylla på en ny flaska i soda streamern var hög eftersom man först skulle fylla på ovan kanna (vilket tog ett par-tre minuter på grund av det dåliga trycket). Därefter vänta på att vattnet skulle gå igenom filtret (ytterligare fyra-fem minuter) för att därefter fylla på bubbelvattenflaskan och streama. Och det var bara en av två flaskor. Nu ba: I med vattnet, rätt ur kran, och in i soda streamern. Ljuvligt!

Ett annat gissel med vattnet var att diskmaskinen diskade dåligt. Jag fattade aldrig att det hade med vattnet att göra utan trodde att maskinen liksom samlade på sig vatten i början av programmet som sen användes till att spruta in på disken i ett av tillverkaren stipulerat tryck. Tydligen inte. Vi fick exempelvis aldrig kastruller eller skålar rena på nedre plan. Men nu, efter nytt vatten: Inga problem.

Ytterligare ett problem var den i ett tidigare inlägg nämnda vittvätten som blev allt annat än vit under vissa perioder. Särskilt om man hade svettats i plaggen. Så kom det sig att samtliga vita T-shirts sommaren 2018 (då det var så helvetiskt varmt) fick orange ränder runt halsen och dito fläckar i armhålorna. Det gick inte heller att handtvätta dessa plagg såvida man inte först filtrerade tvättvattnet i ovan beskrivna vattenkanna. 

Kommunalt vatten kommer förvisso med en del nackdelar. Det uppenbara är installationskostnaden på runt 80 000 kronor. Därefter kommer vi att betala en årsavgift till byns vattenförening samt löpande kostnad för vattnet på runt sju kronor kubiken. En betydligt värre nackdel är emellertid att planen var att helt fimpa vårt källvatten. Eftersom jag är prepper och medveten om att det kommunala vattnet kommer att sluta tryckas fram i kranarna efter ett antal timmars strömavbrott, ville jag gärna ha kvar detta självtrycksvatten parallellt med det kommunala vattnet. 

Privat vatten får emellertid inte samsas i samma ledningar som det kommunala eftersom det senare räknas som livsmedel och därför är föremål för rigorösa kontroller och krav. Det går således inte att ha ett tvåvattensystem där man själv kan välja vilket vatten som för tillfället ska pumpas in i huset. 

Det som däremot gick var att låta gårdskranen (som vi vattnar från) fortsatt ha tillgång till källvattnet, för att sedan täppa till röret och ansluta med kommunalt vatten längre fram. Så nu har vi finvatten i i huset och preppervatten på gården, en optimal lösning. Om ryssen kommer är det ett billigt pris att betala att behöva gå ut med kaffekannan på gården för att fylla på, jämfört med alternativen, d.v.s. köpa vatten i butik i den mån de ens har öppet under strömavbrott, alternativt vänta på att kommunen kör ut tankbilar med vatten till de med kommunalt vatten.

Så ja, det blev en rätt kostsam historia, även om vi nu slipper köpa för filter till vattenkannan och ersätta förstörd vittvätt. Den stora vinsten är emellertid livskvalitet att slippa slöjda bort beläggningar i badrummet, kunna duscha utan 30-tals-mentalsjukhus-vibbar och att kunna dricka vattnet direkt ur kranen. 

Har du kommunalt eller eget vatten?

Mvh/

FruEfficientBadass

Inför "Mitt sparår"

Jag skrev för ett tag sedan att jag kommer att följa min bok nästa år och redovisa resultaten på bloggen. Jag låg på sofflocket i början på december med min vän Excel och började förbereda mig mentalt genom att gå igenom de utgifter jag haft under året för att kunna estimera sparkvot 2023. Det var en nedslående upplevelse. Eftersom el och räntor är som de är kommer min sparkvot vara betydligt lägre än den jag med hög svansföring proklamerat i ett tidigare inlägg. Jag får vara glad om jag framåt sommaren kan lägga undan 25 procent. Och då kommer jag troligtvis lagga rejält från första tertialet eftersom monster-elräkningarna kommer att trilla in då.

Men det var inte om detta jag ville tala utan om ett par teknikalitet kring att följa boken. Att döma av försäljningen blir vi ett par hundra i alla fall och för att undvika shit storm deluxe tänker jag nu ta mig friheten att bli granulär. Du som inte har några planer på att följa boken kan hoppa detta inlägg.

Varje månad inleds som sagt med en tabell där man listar sina utgifter och sina inkomster. Min metod bygger på att man redan när lönen kommer in på kontot den 25:e månaden innan en specifik månad, betalar de räkningar som är på väg att förfalla, öronmärker "månadspeng" för månaden efter samt för över mellanskillnaden till aktie/fondköp. Så att man under aktuell månad inte nallar från aktiekapitalet, det ska så att säga bankas innan du ens hinner tänka tanken lönedagsshopping. 

Ditt sparår börjar således redan den 23:e december, om fyra dagar (förutsatt att du brukar få lön den 25:e som i år infaller på röd dag vilket ger den 23:e). Vissa arbetsgivare betalar ut decemberlönen redan i mitten av månaden vilket för mig är obegripligt. Jag antar att tanken är att man vill säkerställa att svenne banan - vars normalläge är att vara lidande pank - ska kunna köpa klappar åt barnen sina. Vilket kanske är snällt tänkt, förutom att fölk då får en rejäl baksmälla i januari eftersom räkningspengarna sprätts iväg på Åhléns parfymavdelning och Elgiganten varför hen tvingas till sms-lån några månader innan en är i fas igen. 

Jag tappar tråden. Den 23:e december får du in de pengar som ska skrivas in på rad "Summa inkomster" på sidan 19 i boken, en sida som avser januari månad. Det är också här du listar de räkningar du betalar i slutet av december. På linjen längst upp på sidan 19 skriver du "Januari", vilket kan kännas kontraintuitivt eftersom det fortfarande är december. 

Se det som att den lön som utbetalas i december avser omkostnader och sparande i januari. Om du hade väntat med att föra in lön och utgifter för januari tills den 25:e januari hamnar du i ofas, eftersom den månadspeng som du löpande använder under januari månad som "fickpengar" kommer från decemberlönen. Om du följer boken på detta sätt hinner du dessutom inte avsluta ditt sparår under 2023, utan sista uppföljningen sker då i slutet av januari 2024 vilket, som kidsen säger, är unsatisfying. Så kortfattat (ifrågasätt inte): För in de räkningar du betalar i samband med decemberlönen på sidan 19.

Apropå räkningarna så fick jag tänka till en smula. Jag har under de senaste åren börjat betala räkningarna löpande, det vill säga samma dag som jag fått dem. Det har känts tillfredsställande att veta att inget ligger och släpar. Men med sparåret och dess upplägg i åtanke har jag återigen börjat sikta på den 26:e som betaldag. Det blir på något sätt renare då. Det var lätt förr att samla pappersräkningarna på hög för att sedan beta av dem kvällen den 25:e (för att därefter riva dem och slå lönecava i glasen). 

Men nu har jag ställt om allt till antingen e-fakturor eller Kivra. Jag är rädd att jag ska glömma bort någon räkning om jag inte tar tag i den direkt, eftersom de ligger på tre olika ställen (mail, Internetbank och Kivra). Därför började jag i december gå över till att lägga in dem med dragning den 26:e. Jag lägger betalningen via Kuckelimuck, eftersom Kivras samarbetsparter Tink ibland har fallerat vilket för en ordningsmänniska är djupt frustrerande. Jag är noga med att markera räkningen som hanterad efter det att jag lagt in den för betalning, eftersom det är sjukt trist att behöva gå tillbaka i kontohistoriken för att påminna sig själv om huruvida man betalt något eller inte. Räkningar ska ta så lite dyrbar livstid som möjligt. 

En annan sak att klura på är vilken exakt dag du ska påbörja ditt sparår. Är det dag efter lön i december, är det prick den första oavsett veckodag eller är det den måndag som ligger i närmast anslutning till den första januari? 

Man kan göra som man vill, men jag hade nog inte tänkt städa kylskåp på julafton eller i mellandagarna. Jag tar därför ett diktatoriskt beslut, pekar med hela handen och säger: Vårt gemensamma sparår börjar måndagen den 2:a januari. I den grå vardagen, men med nyårsnattens vackra löften färskt i minnet. Den som väljer annan dag gör det på egen risk och jag noterar namnen på er inför nästa utvecklingssamtal.

Det uppstår då ett vakuum på åtta dagar mellan lön och att jag ska börja fylla i min dagliga spending den 2:a. Det löser jag genom en ad hoc-åtgärd: Jag ser till att det efter att räkningarna dragits i december finns fickpengar för hela januari på lönekontot PLUS fickpengar för sista veckan i december. Det här problemet kommer bara att inträffa en gång och det är vid årsuppstart, sen löser det sig kemiskt. Om du tröttnat på mina förklaringsmodeller säger jag "Gör bara så här så blir det rätt":

- Betala dina räkningar när decemberlönen kommer in. Skriv ner dem i tabellen på sidan 19.

- Bestäm hur stor fickpeng du ska ha per dag. Säg 200 kronor.

- Multiplicera summan med antal dagar i berörd månad. Januari har 31 dagar = 6 200 kronor. 

- Du behöver därutöver fickpengar för årets sista vecka, troligtvis för 24-31 december om du har den 25:e som lönedag. Det blir åtta dagar gånger 200 kronor = 1 600 kronor. Du ska således ha 7 800 kronor på lönekontot på julafton och dessa ska räcka december ut samt januari ut. För in beloppet i tabellen på s. 19 rad "Avsatt månadspeng".

- Måndagen den 2:a januari drar vi igång med sid. 21 (dagens uppgift) och sid. 23 (dagens spending). Du ska då ha 6 200 kronor på lönekontot. Förutsatt att du valt 200 kronor/dag som fickpeng. Har du valt exempelvis 100 kronor om dagen ska du ha 3 100 kronor på lönekontot.

- Senast måndagen den 2:a januari bör du också köpa aktier för det som eventuellt blev över av decemberlönen när räkningar och månadspeng dragits bort. Lägg in summan på rad "Efter månadspeng" på sid. 19 samt skriv aktuellt datum på rad "Aktieköp/datum:".

Sen rullar det bara på per automatik. Boken säger till när du får tillåtelse att sätta sprätt på eventuellt överskott av månadspeng. Ett tips är att skriva med blyerts i det fall du vill göra om ditt sparår något annat år, alternativt om du vill ge bort boken till någon när du är klar. 

Har du inte skaffat boken men vill vara med? Än är det inte för sent. Om du beställer den nu har du en rimlig chans att få den i början av vecka ett. Missar du några dagar kan du se vecka etts uppgifter om du klickar på "Läs ett smakprov" under bokbilden här. 

Mvh/

FruEfficientBadass

Vårt linneskåp - sista inlägget

För ett tag sedan förhävde jag mig över vårt minimalistiska Stockholmslinne, det vill säga bara en uppsättning lakan per säng, o så praktiskt, fluffiga varma lakan samma dag som de hamnar i tvätten. Men som ni vet har varje aspirerande minimalist skelett i garderoben och vid hemkomst i Hudik mötte mig följande syn.

Nu ska tilläggas att jag ju varit borta i två veckor och familjen hade på eget bevåg fått rumstera runt där och "återbörda" textil vi haft med oss till Gotland samt efter eget huvud fått byta lakan i sina sängar med nästintill katastrofalt resultat. Jag menar, i vår dubbelsäng låg de fläckade mintgröna lakanen som jag sparat gud vet varför och största barnet hade bäddat med minstingens textil, total anarki.

Det fanns bara en sak att göra: Tömma och börja om. Jag tog ut tygstycke efter tygstycke, inspekterade och sorterade i prydliga högar på matsalsbordet. En hög för personkopplad textil (numera har varje familjemedlem valt två uppsättningar lakan som man vill ha i sin säng, den ena används medan den andra hänger uppe på torkvinden), en hög för resten som nu en gång för alla kallades vid sitt rätta namn: Överflödig textil. 

Vidare en hög för handdukar som används och är snygga och bra och en hög för handdukar som bara fått hänga med. Exempelvis hade jag ett par sträva hand-handdukar som vi aldrig använder för att de är sträva. Och en hamam-handduk som jag aldrig använt eftersom den inte absorberar vatten. Ett par duschmatte-handdukar (som man lägger på golvet när man duschat och sen hänger upp) men som vi inte gillar lika mycket som den som för närvarande är i duschen och ett oräkneligt antal udda örngott som vi inte behöver.

Dessutom hade vi ett stort överskott på så kallade skyddslakan, ni vet de med plast på ena sidan och frotté på andra. De var en nödvändighet när barnen var små och kissade och spydde i sängen, men nu var det ett tag sedan sist varför de behövde röjas ur vägen. 

Ett par lakan var fläckiga bortom räddning och efter att ha klippt ut lite putstrasor gick de till återvinningen.

Jag passade på att lägga till lite udda strumpor och slitna kläder i återvinningskassen som jag drog ut i skräpförrådet i väntan på nästa tur till återvinningscentralen. Ge-bort-textilen åkte jag med till en välgörenhetsorganisation redan samma dag, för att inte drabbas av ånger. Det här är lakan jag sparat på i åratal, säkert sen innan barnen föddes. Och de har legat där, oanvända och skrynkliga. 

Ibland har jag tänkt att de är bra att ha om vi ska iväg någonstans där det krävs lakan. Vilket är en tankevurpa då vi alltid har lakan över: De som inte är i sängen. Plus att vi ofta tar med oss sovsäck, exempelvis när vi åker skidor. Sagt och gjort, jag dumpade skiten. Kvar enbart det vi använder i prydliga högar och med etiketter som visar vems hög som är vems.

Om ni minns från förra inlägget på temat behövde jag ett nytt vitt örngott, gärna i linne, till lägenheten i Stockholm. Jag hittade under utrensningen två (2) vita linneörngott som ingen tjingat, så där slapp jag jaga nytt. Å andra sidan köpte jag efter utrensningen två nya mjuka hand-handdukar till badrummet att ha när de andra ligger i tvätten, för att slippa torka ansiktet i sträv textil. 

Frugal wins?

Förutom sparat inköp vitt örngott, inga. Tvärt om, jag köpte nya handdukar för 60 kronor. Däremot...hur najs är det inte att öppna linneskåpet nu? Om det tidigare låg på minus 40 är det nu plus 190. Till och med min man noterade förändringen. Jag har nu också gott om plats för min dator längst ner. Ja, det är där den ligger och göttar sig när jag inte bloggar, omgiven av textil. Det var även här vår katt diade sina åtta ungar förra sommaren, så det är bra feng shui. 

Den bruna lådan uppe till vänster är vår "tekniklåda" där vi förvarar all spretig teknik av typen bortkomna laddare, extra pluppar till hörlurar, power banks etc. Samt den externa hårddisk där jag har mitt utpressningsmaterial. 

Nu lovar jag att jag inte ska skriva mer om detta linneskåp. Jag ids inte ens formulera en fråga till er läsare. Kanske den ska lyda: Hur glada är ni på en skala att jag nu kommer att sluta skriva om mitt linneförråd?

Mvh/
FruEfficientBadass

Genomför ett sparår med mig!

Jag har av flera läsare tipsats att se dokumentären Den lyckliga arbetaren på SVT Play. Den initiala överdosen av infographics övergår pö om pö i en rätt ömsint berättelse om ett antal utbrända personer och beskrivning av hur vi lyckats bygga en arbetsmarknad av bullshit jobs samt ursprunget till den corporata bullshiten. Som en läsare uttryckte det: "Inget för popcornmys med familjen utan mer som kompetenshöjning. Om en inte redan besatt kunskapen.” Absolut sevärd. 

Dagens inlägg:

När jag skrev Mitt sparår - 52 veckor till ett friare liv - avundades jag i mitt stilla sinne de av er som faktiskt har möjlighet att till fullo följa boken. Det vill säga: Folk med en vanlig inkomst som möjliggör sparande. 

Som jag tidigare nämnt går boken i mångt och mycket ut på att på ett handgripligt sätt plotta ner allt från månadens in och ut till daglig spending. Jag har lagt upp det så eftersom min erfarenhet säger att det är enda sättet att nå stora resultat. 

Under mina två första sparår hade jag en dagspott på 200 kronor som skulle täcka allt, allt, allt som inte var mat och räkningar. Vilket ledde till att jag började planera alla inköp, om det så bara gällde receptfria läkemedel eller annat tråkigt/nödvändigt. Och se det var som turbo för sparmaskinen.

Nu, med jobb, finns möjlighet även för mig att plocka upp den kastade handsken. Min ambition under 2023 är alltså att leva som jag lär. Jag tänker således följa kalendern dag för dag.

Även om jag historiskt - åtminstone sporadiskt - använt mig av merparten av knepen kan de behöva återupprepas. Ett skafferi behöver inventeras löpande och det finns nästan alltid saker att sälja i ett förråd. Med jobb krävs omtag kring matlådor och till sommaren ska nya budgetvänliga resor planeras. Jag vill också stresstesta boken: Klarar man, så som jag lovat i baksidestexten, att genomföra uppgifterna trots heltidsjobb och familjeliv? 

En sak som hänt sedan jag dragit ur pluggen är att jag börjat få allt sämre koll på mina utgifter, såväl per månad som dag. Jag tycker att det har varit svårt att motivera mig att följa upp dessa då det inte funnits något direkt incitament i att jaga sparkvot eftersom sparandet stått på paus. Det har känts som att "det blir som det blir". 

Men med en lön får jag en rejäl morot att hålla i slantarna, om inte annat för att kunna skryta med en hög sparkvot. Jag noterar också att kostnader har en tendens att smyga sig på och plötsligt sitter man där med ett streamingpaket för mycket och en ovana att köpa kexchoklad varje gång man passerar förbutiken på Coop. Nuff! 

Därför kommer jag från och med vecka ett 2023 ägna måndagarnas inlägg åt att recensera bokveckan som gått. Vilka uppgifter hanns med, vilka fick strykas? Om där funnits en uppgift av mer kreativt slag, exempelvis "rita en kombination ytterplagg, halsduk, mössa, skor" redovisar jag detta i bild. Hur såg min dagliga spending ut, klarade jag mig nätt och jämnt på veckans pott eller lyckades jag överföra pengar till nästkommande vecka? I så fall: Hur mycket? Olidligt spännande.

Och ni är alla välkomna att delta. Det enda ni behöver är boken och lite bjärt kolorerade pennor. Räkna med att avsätta 10-15 minuter per dag beroende på uppgifternas karaktär. Om du inte tycker det är värt att hosta upp 129 kr+frakt kan du alltid i efterhand haka på när jag redovisar veckan som gått. Gissningsvis dyker det också upp en del bra kompletterande tips i kommentatorsfältet. 

Var hittar jag Mitt sparår - 52 veckor mot ett friare liv?

• I min webbshop (syns även i datorläge på bloggen). Här styr jag själv priset och det är 129 kronor + 36 kronor frakt = 165 kronor.
• Bokus tar 177 kronor + 35 kronor frakt = 212 kronor. 
• Adlibris tar 156 kronor + 35 kronor frakt = 191 kronor.
  

Nätbokhandlarna verkar ha gjort som vana att fördröja skick av böcker med en vecka, kanske för att kunna sälja på folk "snabbfrakt" varför jag skulle rekommendera köp via min webbshop. Publit (mitt egenutgivningsförlag) har lovat att böcker som beställs senast på Lucia kommer fram till jul. 

Mvh/

FruEfficientBadass

Min erfarenhet av Greenely

I somras tog jag tjuren vid hornen och bytte elbolag från Fortum till Greenely. Anledningen varandes att jag blev avundsjuk på IGMR:s smidiga grafer gällande elförbrukning. Ni vet, när man i realtid kan följa aktuellt elpris och anpassa sin användning därefter. Det visade sig senare att han inte alls hade Greenely utan Tibber, men principen är densamma. 

Som en kommentator nämnde för ett tag sedan har den absoluta merparten av Sveriges elabonnenter den avtalsform som gångrar antalet kWh med snittpriset för en kWh en given period (vanligtvis en månad). Därför är det lite av ett mysterium att dagligmedia slår på stora bongotrumman varje gång elpriserna i ett visst elområde skjuter i höjden, eftersom merparten inte kan göra något för att väja för den. Hos Greenely däremot handlas priset på spotmarknaden, det vill säga för det pris som gäller exakt här och nu. Det pris du ser i realtid i appen är det du betalar för det du förbrukar just nu. Vi anpassar numera vår elkonsumtion efter "dagens graf", vilket innebär att vi under röda perioder och toppar undviker att använda tvättmaskinen samt sänker eller stänger av värmen i vissa rum. 

Här ser jag till exempel att morgondagen är rätt ansträngd med priser upp emot 2,50 kronor per kWh. Om jag absolut behöver tvätta planerar jag in det till eftermiddagen när priserna är nere på en rimligare nivå. Framåt kvällen går kakelugnarna på och luftvärmepumparna dras ner. På så vis snitslar vi oss igenom dagarna och min känsla är att det är framgångsrikt. Jag ser också snittpriset under månaden och under det (syns inte på bilden), snittpriset under året.

Jag kan också month to date se hur mycket jag förbrukat samt få en jämförelse med jämnstora hus. Som synes ligger vi över snittet vilket är en morot: Vi ska UNDER! Jag kan också löpande få ett estimat på var månadens faktura för löpande el kommer att landa och hittills har det stämt. Det är skönt att slippa obehagliga överraskningar månaden efter. Fakturan kommer på mail och betalas med ett par knapptryckningar. 

Kort sagt är jag jättenöjd med Greenely, även om man betalar runt 70 kronor i månaden för appen. Jag tror att vi spar in det med råge. Greenely själva menar att deras kunder i snitt sparar 10 procent. Det beror väl på hur långt man är beredd att gå i att anpassa sin elkonsumtion. Men blotta känslan av att ha koll och att ta aktiva beslut är tillfredsställande.

Apropå vår anpassningesförmåga. Jag lyssnade på en intressant paneldiskussion om el för ett tag sedan och kontentan var väl att det krävs en ökad medvetenhet om hur mycket saker drar för att kunna påverka sitt elpris. Vidare menar paneldeltagarna att vi konsumenter som regel inte ändrar vår elkonsumtion såvida vi inte har kniven mot strupen. Varför de var emot elsubventioner.  

Vad har du får leverantör av rörlig el?

Mvh/
FruEfficientBadass

Börsen för nykomlingar

Det var ett tag sedan jag skrev om börs och investeringar, annat än för att beklaga mig över mina egna innehav. Det trillar emellertid regelbundet in nya förmågor på min och andras sparbloggar, varför jag tänkte att det kunde vara lämpligt att plagiera en annan blogg för innehåll återbesöka ämnet om så än bara på ytan. Ironiskt nog är det vi som håller oss på ytan och bara glider med som får bäst avkastning, mer om det nedan. 

Jag får regelbundet mail från Avanza med tips om blogginlägg på olika teman. Jag är stor fan av Nicklas Andersson och hans balanserade börssyn och utsökta pedagogik som passar även nybörjare. I slutet av oktober fick jag mail med länk till inlägget Undvik de vanligaste misstagen på aktiemarknaden. Nedan en sammanfattning med mina kommentarer. Frivilliga får gärna justera protokollet i kommentatorsfältet.

1. Sprid riskerna

Nicklas säger: "Det vill säga äg minst 10 aktier fördelat på fem branscher". Mitt tillägg: Med en indexfond (som ju består av enskilda aktier) får du mycket bred riskspridning. Inte ens när ett företag konkar märker du av det eftersom det då ersätts av ett annat bolag. En indexfond investerar i massor av företag i olika branscher. 

Väljer du dessutom en globalfond får du geografisk spridning. Jag kan exempelvis rekommendera Länsförsäkringar Global Indexnära eller Avanza Global. Med en sådan fond behöver du bara ett innehav.

Alternativt att man väljer en två-tre indexfonder från den egna bankens utbud, såsom Robur Access Sverige, Robur Access USA och Robur Access Asien, i det fall du har Swedbank. 

Hur vet du vilka av din banks fonder som är indexfonder? När du är inne på din värdepappersdepå, sök på "Index" i sökrutan och se vad som kommer fram. Avgiften talar sitt tydliga språk. En indexfond ska inte ha högre avgift än 0,20-0,30%. 

Du kan också söka på sammanställningar på indexfonder och kolla vad som dyker upp, exempelvis här eller här. Det kan vara fiffigt, eftersom inte alla indexfonder har ordet "index" i sitt fondnamn. 

Det är emellertid viktigt att du inte låter sökandet efter den ultimata indexfonden (eller de ultimata fonderna/utdelningsaktierna/aktierna heller för den delen) hindra dig från att komma igång. Ponera att du kommer fram till att Avanza global är den mest kostnadseffektiva indexfonden på marknaden, men att du i dagsläget inte är kund hos Avanza. Tanken på att komma igång eller flytta ISK från annan bank känns så jobbig att du skjuter på det och vips har det gått ett halvår utan att du börjat investera. 

Då är det bättre att du ringer befintlig Kuckelimuck och ber kundtjänst att starta upp en ISK i anslutning till ditt befintliga konto. Be dem samtidigt lägga upp en stående överföring från lönekontot till ISK:en den 26:e varje månad samt automatisera köp av värdepapper. Kundservice förklarar hur du gör.

Alla svenska storbanker har ett utbud av indexfonder. Det gäller bara att hitta dem, gömda som de är bland de för banken lukrativa fonderna med aktiv förvaltning. Skulle banken föreslå en session med en ”rådgivare” tackar du vänligt men bestämt nej då ett sådant möte med stor sannolikhet går ut på att guilttrippa dig att skaffa bankens egenförvaltade dyrfonder (läs Bankbluffen av Joel Dahlberg och du kommer att kunna tacka nej som ett proffs).

2. Spara långsiktigt

"Att bygga upp en rejäl ekonomisk trygghet på börsen är som att se målarfärg torka, till slut torkar det faktiskt."  (Nicklas Andersson)

Älskar't. Även om det i nuläget känns mer som att se på färg som sakta rinner ur en omkullvällt burk är det ett faktum att börsen historiskt sett alltid återhämtat sig. Samt att börsen är det enskilt bäst avkastande investeringsslaget över tid, däri inräknat fastigheter.

3. Förstå vad du köper

"Att förstå vad man köper och göra sin hemläxa är väldigt viktigt. Att enbart köpa en aktie för att den stigit kraftigt eller för att någon rekommenderat den är vanskligt. Kom ihåg att det bakom varje aktie faktiskt finns ett bolag med produkter och tjänster. 

Det är ju faktiskt bolagets framtidsutsikter du investerar i när du köper en aktie. Om du har en förståelse för vad bolaget gör och hur de tjänar pengar så tror jag du får mindre ont i magen om aktien sjunker efter köp." (Nicklas Andersson)

Jag fattar vad han säger men jag håller inte riktigt med. Jag tror att det är svårt att se vilka utmaningar ett företag står inför, ens om du är på insidan. Jag har själv jobbat i ansedda bolag som varit dåliga på att pejla läget. 

Där fanns folk, ända upp på vd-nivå, som krampaktigt höll fast vid gamla sanningar och affärsmodeller i hopp om att allt av oklar anledning skulle återgå till ”det normala” (=förr). Det gällde bara att bli ”vassare” på det man redan gjorde. 

Som att Kina av någon anledning skulle sluta med aggressiv statssubvention på sina versioner av vår produkt, eller att folk plötsligt skulle sluta lyssna på ljudböcker och poddar och återgå till fysiska böcker à la 90-tal ("Minns ni köerna till bokrean..."). 

Det finns en massa affärsidéer jag förstår men som går dåligt ändå. Som HM till exempel. De köper råvara och arbetskraft i låglöneländer och säljer dem till consumer suckers i andra delar av världen. Deras logistiska apparat är i världsklass. Men ändå underpresterar aktien sedan 2015 mot OMX 30 och man avskedar en masse. 

Varför? En massa faktorer säkerligen, bland annat agila uppstickare som kan skräddarsy kollektioner och skicka med flyg just in time för att veckan efter kunna kopiera en annan TikTok-trend för omgående leverans till alla tweenies. Allt medan HM fortsätter att dundra på med massiva kollektioner för att sedan tutta eld på överskottet. Så ja, jag förstår affärsmodellen, men tackar ändå min lyckliga stjärna för att jag bet i det sura äpplet och sålde av HM för runt sex år sen.

Med en indexfond behöver du inte bry dig om huruvida nästa Facit, Agfa eller Kodak har förmågan till självinsikt. De kan inte dra med dig ner i fallet eftersom de då bara ersätts av ett annat bolag.

4. Rebalansera portföljen

"Se över ditt sparande någorlunda regelbundet och försök se till att balansen i portföljen är rimlig. Du behöver inte ha en exakt likaviktning men det blir ju inte heller bra om en aktie står för 91% av värdet i portföljen och de andra nio aktierna för 1% vardera."  (Nicklas Andersson)

Jag kanske inte fattar vad han menar, men jag tycker att resonemanget skevar. Ska lönsamma investeringar kannabaliseras till förmån för de mindre framgångsrika? Om du, som räkneexemplet i punkten föreslår, fördelat 10 000 kronor på tio aktier och en efter några år står för 91 procent av börsvärdet, skulle åtminstone jag tänka mig för några gånger innan jag sålde av mitt lok i syfte att stödköpa förlorarna. 

Däremot skulle jag nog styra om nya köp bort från innehaven som gått kraftigt ner. Kanske till en global indexfond och då hade jag sluppit bry mig om att balansera om eftersom indexfonden sköter det där själv. J L Collins (Simple Path to Wealth) uttrycker det som att ”indexfonden är självrengörande”.

5. Undvik alldeles för hög aktivitet

"Fler affärer är sällan synonymt med högre avkastning, även om det såklart finns undantag. Uttrycket Time in Market vs. Market Timing är intressant på detta tema. Det handlar om att det oftast är bättre att vara exponerad mot börsen över tid, istället för att försöka hoppa från tuva till tuva och tajma marknadens rörelser." (Nicklas Andersson)

Det här är en sak jag hört så många gånger, primärt i FIRE-sfären. Unge herr Ludvig skriver också om det i sin bok (nu i nyutgåva) 101 tankar om aktier.  Ludvig är forskningsdriven, varför det förvånar mig när smarta människor, som Nicklas Andersson uttrycker det, hoppar från tuva till tuva. Exempelvis skrev Cornucopia ett inlägg i slutet av oktober om att det framåt årsskiftet var dags att gå in på börsen igen. Han skriver: 

"Modellen betyder inte nödvändigtvis bättre avkastning, men om man kan få ungefär samma avkastning som index men genom att vara utanför börsen hälften av tiden får man bättre riskjusterad avkastning och kan sova gott om natten." 

Say what? Det gäller inte min nattsömn i alla fall, eftersom jag än så länge inte lyckats utveckla synsk förmåga. För det är ju inte bara toppen jag ska lyckas identifiera. Vilket är ett konststycke i sig. Jag ska därutöver avgöra när det är rätt läge att gå in igen.

Med all respekt för Cornucopias stapeldiagram och teorier som nästan på datum ska kunna avgöra när det är dags, så tror jag inte att det är lätt. Om det varit lätt hade alla gjort det. Och det är ett faktum att till och med kommersiella professionella investerare har svårt att hitta rätt tidpunkt. Om så vore fallet skulle Fisher Invest (vars affärsidé är att "sälja högt och köpa lågt") visa siffror på sin hemsida. 

"Since timing the market perfectly is nearly impossible, the best strategy for most of us is not to try to market-time at all." (Schwab)

Själv är jag blott en lekman och kan bara förlita mig på andras studier. Du kan naturligtvis hitta belägg för såväl passiv som aktiv förvaltning (den senare ofta på olika finansbolags hemsidor eller hos random snubbe i en bar), men jag hittade efter en snabb googling nedan som stöd för ett mer passivt förhållningssätt:

The Behaviour of Individual Investors (University of Carlifornia/Berkley). Slutsatsen är att aktiva investerare som regel underpresterar mot indexfonder. Dessutom tenderar de att hålla kvar vid förlorare och sälja vinnare och låter sig påverkas av historiska händelser. Det vill säga, de gör om sådant som känts bra och undviker sådant som känts dåligt, vilket inte nödvändigtvis är ett framgångsrecept framåt.

Market Timing Ability and Volatility Implied in Investment Newsletters' Asset Allocation Recommendations (National Bureau of Economic Research). Här har man jämfört fiktiva portfolios som tagit avstamp i de råd som ges i diverse "investment letters" (d.v.s. råd från finansinstitut, ofta med uppmaningar till börsaktivitet) mot ett passivt beteende och kommit fram till att "only a small number of the newsletters appear to have higher average returns than a buy-and-hold portfolio".

Och så givetvis min favorit, finansföretaget Fidelitys genomgång av sina kunders innehav där det visade sig att de som presterat bäst antingen glömt bort att de ens hade innehav samt de kunder som dött.  

"The customer account audit revealed that the best investors were either dead or inactive—the people who switched jobs and “forgot” about an old 401(k) leaving the current options in place, or the people who died and the assets were frozen while the estate handled the assets."

Och nu blev min punkt tre gånger så lång som Nickas, 1-0 till mig.

6. Undvik att agera i panik

"Hur konstigt det än låter så ökar risken på börsen i det korta perspektivet ju mer börsen stiger. Omvänt så minskar risken ju mer börsen faller, tvärtom vad som intuitivt känns logiskt. Kom ihåg att de flesta tycker det känns bättre att köpa aktier efter uppgång och säljer samtidigt aktier efter nedgång. Det är dock ingen vinnande strategi." (Nicklas Andersson)

Amen. Han nämner här också medias (negativa) inflytande. Det är inte kul att äga aktier när kvällspressen braskar med feta nedåtgående grafer och domedagsprofetior. Mitt husmorsknep är att i dåliga tider undvika allt vad finansnyheter heter. Samt att inte logga in på ISK:en, annat än för köp. Och då filtrerar jag på fem år.

7. Fånga inte fallande knivar

"Om en aktie sjunker på grund av att framtidsutsikterna grusats och förändrar den analys du initialt gjorde när du köpte aktien så bör du överväga att sälja den.” (Nicklas Andersson)

Host HM. 

8. Undvik att behålla förlorarna och sälja vinnarna

"Det gör ondare att förlora en krona än att tjäna en krona. Många av oss sticker huvudet i sanden när börsen eller enskilda innehav utvecklas söderut. 'Bara aktien stiger till var jag köpte, då ska jag sälja'. Det här är inte rationellt, det är såklart inte roligt när en aktie som du trodde på istället sjunker. Men om du inte vill ha kvar aktien så är det ju bättre att sälja omedelbart och faktiskt investera pengarna i något annat du tror på." (Nicklas Andersson)

Han menar då de aktier som är dåliga enligt punkt sju, det vill säga att de inte går ner på grund av en generell marknadsdipp utan för att affärsidén inte hänger med. Lite som sunken cost aversion i garderoben. Sälj dina gamla oanvända märkesplagg, de kommer inte att stiga i värde med tiden. Ännu bättre: Köp aktier för pengarna så har du förr eller senare köpeskillingen åter.

Mvh/

FruEfficientBadass

Läsarberättelse tre

Här får ni läsarberättelse tre. Fortsätt att skriva till mig: fruefficientbadass at gmail.com. Jag kan bara inte få nog av dessa. Särskilt som det blir tydligt hur kuckelimuck beter sig mot småsparare. För dig som inte redan läst bankbluffen av Joel Dahlberg, gör det.

HUR BÖRJADE DET
När jag började arbeta och tjäna egna pengar växte intresset för att försöka få pengar att föröka sig. Mina tama försök i början stupade som regel på otålighet. Letande efter raketer som skulle leda till himlen men alla blev ouppfyllda. Om jag inte sa det är jag 50+ så det var ett tag sen. Någonstans i början på 90-talet började jag månadsspara i fonder. Inga stora summor men regelbundet. Spar, göm och glöm är tips #1.

VAD GJORDE JAG FÖR FÖRÄNDRINGAR
Strax innan millennieskiftet var jag på ”pensionssparande” rådgivning på min dåvarande bank. Det var ett startskott för ett djupare intresse kring långsiktig ekonomisk placering för mig. Det råd jag fick vara så dåligt och trots att i en jämförelse med resultatet av mitt eget sparande var bankens förslag inte i närheten historiskt tyckte banken att jag borde följa deras råd.

Detta möte är starkt i mitt minne, minns alla rådgivare som samlades på kontoret och försökte förklara, vill minnas att mitt sparande 5 år bakåt slog bankens förslag med mer är 30% och det fattade jag som relativ novis är svårt att skoja bort. Mötet avslutades med att banken förslog att någon från huvudkontoret kunde ringa mig för rådgivning. Det skedde också lite senare men hjälpte inte upp situationen. Banken agerade försäljare av sina produkter är min förståelse nu efter lite eftertanke. Bytte bank strax efter det.

SÅ HÄR INVESTERAR JAG
Sedan år 2000 har jag en årlig genomsnittlig avkastning på mitt sparande på 22%. I mitt privata sparande köper jag aktier i svenska bolag. Äger aktier i 15 stycken olika bolag som jag förstår vad de gör, gillar deras produkter och i någon form har en relation till. Byter någon bolag i portföljen då och då men det är väldigt sällan. Halva portföljen (7 st.) betraktar jag som livstidsinnehav. Köper fonder för utländska innehav och det består ungefär av 10% av värdet. I PPM och andra pensionssparande är min inriktningen huvudsakligen mot global inriktning.

MITT LIVSMÅL
Närmar mig för alla som orkat läsa så här långt pensionsdax. Har under hela mitt yrkesliv älskat att jobba. Har haft många olika tjänster, träffat motiverade kollegor, känt utveckling, har kunnat påverka framtiden och lärt mig massor. Har haft som mål att uppnå sparandenivåer som gör att jag om jag inte upplever det jag beskrivit tidigare kan lämna in. De nivåerna har jag passerat och är nu är mål, planerar att byta klimat relativt snart. Den svenska hösten/ vintern är inte riktigt i min smak och planen är att snart säsongsjobba. Halvtiden digitalt från varmare breddgrader och under svensk sommar på plats. Troligen hit (Dourodalen i Portugal):

Kommer jobba så länge som det känns meningsfullt för mig men kan också hoppa av imorgon.

MINA TRE BÄSTA SPARTIPS
Förutsatt att du är bekväm med den risknivå som finansiell placering i börsen innebär. Det är viktigt att förstå att det kan svänga mycket och värdet av din investering kan förändras mycket.

#1 Ett månadssparande med uthållighet kommer resultera.

#2 Ränta på ränta effekten är magisk.

#3 Tro på dig själv och lyssna selektivt på ”experter”.

Önskar alla läsare en fantastisk framtid med ett sparande som ger er möjlighet att nå just era planer.