Jens & löken

Snålcoachen skrev för några veckor sedan ett inlägg där hon beskrev hur hon stekt några /naturligtvis prisdumpade/ goa körvar i gojset som blir kvar efter att hon tillrett karamelliserad lök och jag var imperativt tvungen att, sju en lördagsmorgon, gå ut i köket och göra karamelliserad lök. Karamelliserad lök är bland det godaste jag vet. Det är ett helt fantastiskt tillbehör till i stort sett vad som helst, varmt, ljummet, kallt, spelar ingen roll - på me'n bara. Det är naturligtvis obligatoriskt tillbehör till pulled pork (då oftast gjord på rödlök), men jag tycker att man kan karamellisera alla sorts lökar. Gör en enkel smörgås på grovt rågbröd, smör, tunt lager dijonsenap, en bit kalkon och så på med den karamelliserade löken. Eller till fisk. Eller till fil och flingor. Nej jag bara skojade, inte till fil och flingor (tror jag?). Originalreceptet kommer från min favorit Jens Linder:


Om jag skiljer mig ska jag gifta mig med Jens och han ska göra karamelliserad lök till mig

- 16 små scharlottenlökar (men ta vilken lök som helst, min kommentar)
- 2 msk smör
- 1 msk socker
- 1 msk japansk soja
- 1 dl vitt vin (eller matlagningsvin, min kommentar igen)
- 1 tsk vitvinsvinäger
- Salt & svartpeppar


1. Skala scharlottenlökarna och skär dem i fyra bitar på längden.
2. Smält smöret i en kastrull och bryn löken. Tillsätt resten av ingredienserna och sjud tills allt kokat in in löken. Smaka av. Låt svalna.


Yummylainen
Mvh/
FruEfficientBadass

Ett lurigt räkneexempel

Vi har tre barn som nyttjar skärm och behöver således tre uppsättningar fungerande hörlurar i vårt hushåll för att inte kaos och disharmoni ska bryta ut. Vi köper hörlurar för runt 200kr styck på ställen som Clas Ohlson, Teknikmagasinet och Kjell & Company. Genomsnittlig livslängd på dessa hörlurar: 3-4 månader (då slutar i regel ena sidan att förmedla ljud).




Garantitiden är två år hos ovan nämnda företag förutom Kjell & Company som bara har ett, varför jag ska skifta över till något av de andra framöver.


Jag har här två val:
a Agera som en consumer sucka, köpa lurar på löpande band och helt enkelt acceptera att livslängden är fyra månader, vilket i förlängningen kostar mig enligt röd kolumn nedan d.v.s. 21 600kr under de 12 år vi förväntas hålla på med det (jag räknar då att vi är inne på år 3-4 någonting).
b Agera som ett efficient badass och helt enkelt se min konsumtion av lurar för vad det är - ett sorts abonnemang på en undermålig produkt. Jag byter var fjärde månad tills garantitiden är slut. Saknar jag helt moral fortsätter jag att byta ett par lurar på ett annat mer färskt lurkvitto, eftersom de har samma artikel-id och inte kan spåras till ett specifikt köptillfälle.

Ja jag vet att det är pyttetext, men gör jag den större går den ut i marginalen


Detta är självklarheter för er läsare av denna blogg får en anta. Anledningen till att jag tar upp saken är att min man för ett tag sen kom hem med ett par sprillans nya lurar av modellen ovan (för att ersätta ett par som pajat efter fyra månader) och tur att jag noterade händelsen, för kvittot hade han slängt i soporna. M a o - för honom var det inte självklart att nyttja garantin som, åtminstone om man får tro det finstilta gäller förutom vid:


  • Olyckshändelse
  • Vanvård
  • Överspänning / åska
  • Onormal användning
  • Avseende från skötsel-  och serviceanvisningar


  • Att ljudet helt sonika försvinner på ena sidan har aldrig stött på patrull de gånger jag gått tillbaka i alla fall. För att tukta min man från ovan, ur ett sparperspektiv policyvidriga beteende, konsulterade jag rikatillsammanssnurran och kom fram med nedan graf:




    Ja, jag vet att den går ut i marginalen, men gör jag den mindre syns absolut ingenting!




    Om min man fått fritt spelrum att okynnesköpa lurar utan att nyttja garantitiden under barnens uppväxt hade det varit fullt jämförbart med att han vid barnens utflyttande plockat ut 30 000kr från sitt bankkonto och eldat upp pengarna. Originellt, men kriminellt. Ett litet ord på vägen bara. Jag har upptäckt att de här kvittona har en helt makalös tendens att försvinna*. Detta trots att jag har en dedikerad tidskriftsamlare för "Kvitton". Jag har nu gått steget längre så att jag med den största försiktighet fäster just hörlurskvittona med ett gem på kanten av tidskriftsamlaren så att de inte ska komma bort. Kjell & Company må ha hälften så lång garantitid som exempelvis Teknikmagasinet, men till deras fördel ska ändå sägas att garantierna lagras på ditt personnummer så du behöver inte kvitto. Det är bra, eftersom texten på kvittot suddas ut på nolltid (är du pedant kan du ta kopia på färska kvitton för att ha med dig). Ja, jag är medveten om att jag har ett något ansträngt och nitiskt förhållande till detta med lurar. Men det bottnar i djup frustration. Kan företagshelvetena inte bara göra saker som håller? Åtminstone ett år eller två? Då hade jag inte behövt agera bitch på en anonym snålblogg och vi hade sparat jordens resurser. Har du något tips på lurar som inte går sönder efter ett tertial**?




    Mvh/
    FruEfficientBadass
    * Efter ovan foto tappade jag exempelvis bort samtliga kvitton. I ett prylfritt hem, hur är det ens möjligt???
    ** Vi vuxna har testat prissegmentet ovan av typen iEars, Urbanears, med ungefär samma resultat. Minus att ett par iEars ballade ur redan samma dag jag köpte dem på det mest bisarra vis - när jag böjde mig ner (utan att vidröra volymreglaget nota bene) - drog volymen iväg till max. Oerhört obehagligt eftersom jag var i full färd med att lyssna på en lördagsintervju med en bölande Janne Josefsson. Fick byta utan mankemang så det verkar inte vara helt ovanligt.

    Därför är ekonomiskt oberoende så sällsynt

    För ett tag sedan talade jag med en gammal studiekamrat om det här med pengar och sånt. Det är rätt intressant - han har drivit fastighetsmäkleri i Stockholm sedan vi tog examen och i min värld är han ekonomiskt oberoende gånger tio, d.v.s. den dagen han säljer firman blir det paraplydrink på exotisk ö för resten av livet. Han berättade då att de precis köpt ut en av delägarna och att han hade fått tio tusen spänn. What?!? Tydligen är det inte så mycket pengar i mäklarbranschen som man kan tro. Min vän är emellertid driftig på andra sätt och har sparat ihop lite stålars och kommer inom ett par år att kunna checka ut med ett belopp på banken, dock inte större stash än det jag lyckats gneta ihop på sparande från vanligt lönearbete under några års tid.


    Inte så tät som hen ser ut


    Any How, han berättade då om en gemensam bekant där båda i paret är egenföretagare inom friskvård. De har, precis som vi, tre barn. Vartannat år åker de till Thailand under längre tid, typ ett kvartal. Enbart boendet för nästa års vistelse gick enligt min vän på 70 lakan. Eftersom jag är en av de svenskar som ännu inte varit i Thailand så jag vet inte vad det kostar för fem pers att flyga dit, men säg något liknande? Då är vi uppe i 140 000kr. Därtill mat och annat jox, men som alla Thailandsfans säger så är det ju så vansinnigt billigt att leva där så säg en spänn per person och dag så är jag inte överdrivet in favor gällande min egen tes nämligen att detta kvartal kostar den här familjen skjortan och halva ärmen. Troligtvis har de rätt sparsamt med sparkapital kvar när de kommer hem igen. Men då är de redan igång med att spara ihop till nästa Thailandsresa och har varken tid eller intresse att noja över det.


    Här springer jag, tra la la


    Jag har för mig att de hållit på med detta sedan mellanbarnet föddes för runt 10 år sedan. Hade de, istället för att löpande resa upp pengarna valt att investera, hade de haft en skön grundplåt till att flytta till Thailand redan nu. Jag tror ju att de hade kunnat försörja sig på sina hands-on-yrken även där.

    "Men de kanske inte vill bo i Thailand jämt, de vill kanske bara bort från den svenska kylan och sen hem till släkt och vänner och den svenska skolan och så vidare..."

    Ja i så fall, glöm vad jag sa. Jag känner dem inte tillräckligt väl, vet bara att de när vi bodde i samma område konsekvent gnällde över hur motigt det var att vara egenföretagare i Sverige och hur härligt det var i Thailand. Min poäng är helt enkelt att de flesta lever kortsiktigt utan att ens fatta att det finns en större bild - att flytta permanent exempelvis. Detta för att vi av staten & kapitalet sedan barnsben blivit matade med uppfattningen om att sparande och investerande är superkomplicerat och ekonomiskt oberoende är för arvtagare och lottovinnare.


    Jag får varje vår och höst en katalog från Studieförbundet Vuxenskolan med kurser i allt från släktforskning till att mura kakelugn*. Inte en enda kurs handlar om att planera sitt liv så att det stämmer överens med ens övergripande drömmar och målsättningar. Inte en enda kurs berör "life engineering" eller målsparande. Vi blir således sällan ekonomiskt oberoende eftersom vi fokuserar på detaljerna snarare än helheten. Vi silar mygg och sväljer kameler. Fast tvärt om, vi konsumerar en massa små mygg istället för att spara ihop till en stor, fet kamel.


    Mvh/
    FruEfficientBadass


    * Bara av intresse - har DU någonsin känt ett behov att mura din egen kakelugn?