Spara med skratt

When you meet someone who knows how to make you laugh, you immediately begin to feel as if that person understands you. You begin to feel that you share a similar sense of humor and therefore most likely have other things in common as well. https://www.elitedaily.com/life/motivation/10-reasons-funny-people-are-more-successful


Har du tänkt på att det finns en kategori människor som lockar till skratt utan att något egentligen är särskilt roligt? De växer inte på trän, men när du väl träffar en vet du på en gång. Jag hade en kollega som var funtad på så vis. Varje gång man satte mig bredvid henne visste man att det skulle bli kul. Det kunde vara något hon berättade, eller bara en kommentar eller en blick - plötsligt satt vi där och skrattade och det tog aldrig slut. Sen finns det människor som aldrig verkar skratta. Det är något djupt obehagligt över det. Ungefär som barn som inte är kittliga. Och det är synd, eftersom forskning visar att den som har förmågan att få andra /eller sig själv också för den delen/ att skratta får många fördelar i livet såsom:


- Minskar stress, stärker immunförsvaret och ökar endorfinnivåerna
- Du blir bjuden på de roliga festerna och får fler jobberbjudanden
- Du är troligtvis mer kreativ än snittet
- Viss forskning, vars källa jag inte hittar för närvarande, menar att människor som skrattar ofta i en kontorsmiljö anses vara mer framgångsrika och därför oftare blir befordrade


Så ett av mina nyårslöften är att jag ska försöka skratta mer. Jag googlade lite och efter att ha sorterat ut debila förslag kom jag upp med nedan:


1/ Skapa ett skratt-kartotek, ex. ett block där du samlar anekdoter du tyckte var hysteriskt kul, roliga bilder och annat. Jag och mina kompisar som pluggade i Frankrike tillsammans har exempelvis en utskrift vi hittade glömd i skolans datasal en gång - en bokrecension skriven på engelska av en fransman som troligtvis läst engelska i...tragiskt nog minst sex år men med nivån av en svensk femårings. Vi skrattar lika mycket varje gång vi läser den, det är true surrealism, med en twist på det. Jag brukar också anteckna när barnen säger dråpliga saker, som när min yngsta för ett tag sedan kärleksfullt sa att hon älskar min man/sin pappa så mycket att "hon inte ens skulle döda honom om hon httade en lapp där han skrivit att han planerar att döda henne" (okej, för internt, men ni fattar).
2/ Skapa en länksamling med kul filmer och sketcher. Jag skäms över att säga det, men är det någon gång jag verkligen inte kan få luft för att jag skrattar så mycket, så är det av Sasha Byron Cohen, även om jag halva tiden bara vill dyka ner i skämskudden. Gamla Grotescosäsonger är också en favorit. Vad är det med det här klippet?
3/ Lek 20 frågor. Särskilt kul med ett barn.
4/ Sätt dig mitt emot en vän eller kollega och rita av hen. Du får inte titta på porträttet förrän det är klart. Det här låter inte så kul men det är kul. Särskilt i en lite stiff företagsmiljö eller där man inte känner varandra så väl - en perfekt isbrytare och som jag inledde - att skratta tillsammans är den snabbaste vägen till samhörighet. Ett dejtförslag?
5/ Rita varannan del på en gubbe. Du vet - ta ett A4 och rita huvudet. Markera halsen med två streck och vik pappret bakåt så att nästa person inte ser huvudet utan får fortsätta med kroppen. Avslutas med två midjestreck, vik bakåt, du får fortsätta med ben och fötter. Återigen, låter inte så roligt men är SJUKT KUL tycker jag trallala.
6/ Forcera aldrig skratt - det är en skrattdödare. Men försök hänga på skratt när det bjuds. Skratt smittar så kan du bara "embrace the moment" och haka på lite finns chans att det eskalerar och håller i sig ett bra tag.


Well well...det var bara några förslag. Vad har du för skrattknep? Och P.S. nedan klipp...jag vet inte vad det är men jag skrattar varje gång. Det är något med den oskyldiga lilla glada hunden som bara vill springa i kombination med de av skräck traumatiserade människorna (och det där "spindelljudet" OMG nu måste jag se den igen bara för det). Du kanske undrar på vilket sätt du kan spara pengar med skratt, så som rubriken antyder? Det kan du inte, skratt är helt frånkopplat sparande. Jag har bara märkt att fler klickar på rubrikerna om jag inkluderar ordet "Spara" suckas.

Mvh/
FruEfficientBadass




Lite fler favoriter:
https://www.youtube.com/watch?v=tBtnh9mmNvI
https://www.youtube.com/watch?v=I5Af_Ka0auw
https://www.youtube.com/watch?v=YI4hzzepEcI
https://www.youtube.com/watch?v=Lf6Xe7iVdE4
https://www.youtube.com/watch?v=agi4geKb8v8
https://www.youtube.com/watch?v=QGxaIUGY8w0 (1:30 minuter in)
https://www.youtube.com/watch?v=bbLpZn4B7b0
https://www.youtube.com/watch?v=BYjExvm3xHs (särskilt en minut in)

Hur du får till det ikväll

Det har väl inte undgått någon att det är "isvecka" i Sverige för tillfället, d.v.s. att vi har minusgrader i hela landet en hel vecka i sträck. Det är sjunde gången sedan 1950 så passa på. Det finns flera fördelar med isvecka. Det första är att man kan storhandla och ställa ut frysvarorna på balkongen. Man kan också passa på att frosta av frysen (för mina norrländska läsare - frysarna). Har du bil får du dessutom bra motion, som annars är förbehållen människor som inte har bil och tar sig fram med sin kropp, som människor.

Motion

En annan positiv bieffekt är att det är så mysepysigt att komma in i värmen igen efter en frivillig eller ofrivillig vistelse utomhus, att se frostblommorna på fönstret, göra en kopp te och tända ett par ljus. Och det var om detta jag ville tala om idag. Det har väl inte undgått någon att jag gillar Svenskt Tenn och Estrid Ericson. För några år sedan läste jag en biografi om henne och en lärdom från boken var hennes filosofi kring ljus nämligen att människor blir snyggare om /den levande/ ljuskällan kommer uppifrån. Det är av denna anledning kyrkan gick över till takhängda kronor efter att i århundraden haft ljus på bänkarnas kortsidor, för att kyrkan var det enda offentliga rum man hade att ragga på förr i tiden*. Det är av också denna anledning hon skapade ljusstakar som de som syns till höger nedan:

"Jul på Svenskt Tenn" - en dyr historia

Naturligtvis kan du bege dig till butiken i fråga och köpa dessa ljusstakar i tenn och mässing till de facila priserna 200 Euro och uppåt.

Eller så gör du som FruEB - du åker till Myrorna och köper höga ljusstakar i trä för 25 spänn styck. Jag har inte detta vetenskapligt belagt, men jag tror man blir lika snygg i det höga ljuset från loppisljusstakar som i det höga ljuset från nyinköpt Svenskt Tenn.

Snyggljus för en femtiolapp

Ikväll är det fredagkväll, isvecka. Passa på, tänd ett ljus, bli snygg, snärj någon attraktiv hona eller hane i din närhet. Lycka till!


Mvh/
FruEfficientBadass


* Men alltså, lite källkritik nu då. Jag bara hittar på. Inte det där om att man blir snygg, men om kyrkan.

FruEB säger upp sig

Jag antydde i julas att jag börjat ruttna på mitt jobb och jag har det senaste året varit inblandad i några rekryteringar som runnit ut i sanden. Jag tror att det lyst igenom att jag egentligen inte varit särskilt intresserad - uttråkad av tjänstemannakarriären som jag är.


Men plötsligt hände det - en vän tipsade om ett jobb och döm av min förvåning när jag fick en pirrande känsla i magen. Detta kan kanske låta konstigt från någon som för inte så länge sedan menade att det enda arbete som kunde vara drägligt vore säsongsjobb och korta påhugg. Jag har i grunden inte ändrat uppfattning. Däremot råkar det här jobbet kombinera en del element jag tycker är mindre artvidriga. Jag har inte ändrat helhetsplanen - jag kommer aldrig jobba heltid fram till statligt stipulerad pensionsålder. Men jag har en bit kvar tills jag har erfordeligt höns-stash och mitt gamla jobb innehöll för mycket livsdränerande admin och asjobbiga människor (du vet den sorten som får dig att vakna kl 03:24 på morgonen - hate it).


Ur ett rent sparperspektiv är det mindre optimalt. Lönen är väsentligt lägre och för första gången i mitt yrkesliv blir jag utan tjänstepension, har ni hört så tokigt. Tur man har haft tjänstepension i 17 år som nu kan ligga och götta till sig. CV-mässigt är det inte heller något att jubla över - jag regredierar tio år rent befattningsmässigt. Men detta är också pudelns kärna. En gång i tiden, när jag var consumer sucka och mån om vad andra tyckte, hade denna karriärmanöver varit otänkbar. Jag hade med en dåres envishet suttit kvar i min gyllene bur och avskytt att gå till jobbet alla dagar i veckan. Nu har jag kommit till en punkt då jag på riktigt överväger en framtid som hönsbonde. Vad spelar det då för roll vilken position jag innehar de sista åren av mitt yrkesliv? Och dessutom - ingen bryr sig! Absolut ingen - förutom jag och möjligen min närmaste familj - bryr sig om vad jag pysslar med om dagarna. Och ni vet lika väl som jag att ett stort lönetapp på bruttot krymper till en betydligt mindre diff på nettot så min sparplan rubbas inte jättemycket - jag kanske måste jobba 6-8 månader till. Det som däremot kommer minska är den andel tid jag kommer att lägga på att hanterera den Kafkaliknande admin som kommer med på köpet i ett stort bolag. Det som kommer att tillkomma är nivåer av spänning och SKÖJ (hoppas jag i alla fall!).

Fig. 1. Relation "Gamla jobbet" & "Nya jobbet"

Om det var gött att säga upp sig? Njae...jag är rätt mesig och tycker att det är ungefär lika otrevligt som att göra slut. Så det var skönt när det var över. Nu väntar min favoritperiod - tiden när man trappar ner på sina åtaganden på ett uppsagt jobb i väntan på att börja det nya jobbet där man ännu inte hunnit göra några fel.

Mvh/
FruEfficientBadass