Varför jag vägrar mail i mobil

Här sitter man, vid datorn klockan 19:59 en onsdag kväll, snif.

Är jag högerhänt eller vänsterhänt? Pennor på båda håll.

Nej, det är inte ett dugg synd om mig. Vän av ordning noterar att jag:
1/ Har ett glas rödvin till vänster om datorn.
2/ Ni som känner mig ser att jag inte är hemma, jag är solokvist på landet = 100% kvalitetstid.


Anledningen till denna lilla exkursion är att jag besöker kunder på annan ort, så jag har suttit i bilen i flera timmar idag. För ett halvår sedan hade dessa timmar i bilen varit en plåga då jag hela tiden, trots att jag satt på min "out of office" fått pling och surr i mobilen så fort ett nytt mail trillat in. Och jag hade, trots att man inte får, plockat upp mobilen och försökt läsa mailet på motorväg, stressat upp mig och stannat till vid någon rastplats för att försöka lösa skiten (för face it, Outlook är blott en spridare av problem, hur ofta hör folk av sig på jobbmailen med ett "Tjenamors! Ville bara kolla att du mår bra? Och btw, här kommer en bild på söta kattungar som brottas"). Vän av ordning kanske menar att jag då borde tagit bort aviseringarna och inte kollat mailen förrän på kvällen, men det funkade inte heller. Jag visste ju att mailen låg där, bara ett pekfingerstryck iväg. Så även utan surr pushade jag självmant fram nya meddelanden, som en självplågare.


Efter sommaren fick jag ny mobil och tog då ett radikalt beslut. Jag skulle inte lägga in jobbmailen i den, bara min privata (där jag rätt ofta får bilder av kattungar). Och mein Gott, vad jag inte ångrar det. Min livskvalitet har jackat upp med typ 175% I kid you not, för:
- Jag kan inte lösa saker superbra i rastplatsfickor på E4:an.
- Ingen vettig människa förväntar sig svar samma dag om mottagaren uttryckligen anger att "Jag är inte inne på kontoret. Vid brådskande ärenden, ring mobilen".
- Jag undviker att under dagen blanda mig i en massa mailkonversationer vilket på något magiskt vis minskar det totala antalet mail. När jag efter kontorstid går in och svarar på det sista meddelandet i tråden får jag sällan något svar under kvällen, eftersom folk har nog med ungar och Game of Thrones. Ett, tu, tre, så är mailkorgen ren på tjugo minuter vs. en vanlig dag då jag spenderar timmar med den.
- Jag kan njuta av min dag i bilen. Jag lyssnar ofta på podcasts, och tidigare stördes min lyssnarupplevelse av att ljudbilden då och då besudlades med surr av inkommande mail, och kortisolnivåerna steg omedelbart. Nu är jag helt närvarande i podcasten, och blir endast avbruten då någon upplever att de har ett ärende så akut att de måste ringa - vilket nästan aldrig händer.


Jag satt och pratade med en kollega häromdagen och bevittnade hur han hoppade och ryckte till hela tiden. "Vad händer?" frågade jag. "Jag får mail" svarade han. "Men koppla bort den då" sa jag. "Nej men jag måste ju läsa mailen" menade han. Måste vi verkligen läsa mailen hela tiden?  På min arbetsplats är åtminstone det officiella credot att det är ok så länge man svarar på ett mail inom 24 timmar. Mailen är ingen chatfunktion, till det har vi andra program (som jag vägrar signa upp mig på, lyft på luren och ring om du vill något din latmask).


Så sluta vara slav under mailen. Visa vem det är som bestämmer. Åtminstone ett tag till, när AI passerat det mänskliga intellektet är det kanske du som kommer att skrubba golv hemma hos Herr Outlook, men än är vi inte där. Så passa på och njut av en tillvaro med högkvalitativ input från podcasts, spotify och annat streamet utan onödiga surr.


Mvh/
FruEfficientBadass

Life Hack isvatten

Nu kära vänner ska ni få ett ”life hack” som kidsen säger. Knepet kan tyckas löjligt enkelt, men eftersom jag till dags dato inte sett någon använda sig av det, delar jag här med mig. Det handlar om att ha tillgång till iskallt respektive svalt vatten under dagens första 5-6 timmar. Exempelvis då du är på resande fot. Knepet är gratis, minus den initiala investeringen på mellan 14-23 kronor (kostnaden för en liten PET-flaska). 

1/ Fyll en liten PET-flaska till hälften med vatten. Mer om det är sommar, mindre om det är vinter.

2/ Lägg PET-flaskan i frysen över natten, i en sluttande vinkel med korken uppåt. Annars riskerar vattnet att frysa till i mynningen och då är det svårt att gå vidare till steg 3.

3/ Ta ut flaskan morgonen efter och häll på kallt vatten från kranen (eller bubbelvatten om du så önskar). Ibland måste flaskan stå och tina upp någon minut innan du kan få upp korken. There you go, iskallt vatten nästan hela dagen! Funkar naturligtvis på alla drycker som ska drickas kalla, typ rosévin till biosalongen saft till stranden, utflyktsdryck till barnens orientering osv. Flaskan funkar då också som en kylklamp till annat som ska hållas kallt. Fiffigt va!?

Om jag nu ska dra tag i pekpinnen är det ju också så att köpa vatten på flaska är ett otyg. Ett otyg säger jag, eftersom det tär på såväl miljö (onödiga transporter) som din plånbok. Peta in dina två Pressbyrå-bubbelvatten-per-vecka  i en valfri indexfond i tio år, exempelvis den här, den här eller den här (jag exemplifierar investeringar med bredd för att du inte ska misstänka att jag är en fondsäljare i bloggarkläder) har du en rätt nätt summa att köpa årgångsviner för (uppskattningsvis runt 35 000kr). Och vin är trots allt roligare än vatten.

Mvh/
FruEfficientBadass

Trimma matflödet

“I cook with wine, sometimes I even add it to the food"   W.C. Fields

Jag gillar mat & vin. Dessvärre inte på det där fina konnässör-viset utan mer, jag gillar att äta mat som smakar hyfsat och jag gillar att dricka ett vin i prisklass 79 en tisdag. Sällan experimenteras det i Badassköket, men det lagas mat i princip veckans alla dagar och ibland är alla i hushållet nöjda, men oftast inte (vad är de med barn och deras oberäkneliga inställning till mat?). Genom åren har vi betat av en mängd koncept, allt från en mörk period då vi i princip enbart gjorde falukorv och mamma Scan till att stegvis äta oss igenom alla sorters färdiga matkassar. Matkassarna är fina, men eftersom du utöver veckans 4-5 middagar måste köpa till ett par middagar, luncher och därtill frukost, kostade det skjortan och halva ärmen.  Vi gick alltså tillbaka till att handla själva igen. Inspirationen var väl sådär, det blev mycket köttfärs och styckfrysta laxbitar a.k.a. havets falukorv.

För drygt ett år sedan hände emellertid något fantastiskt. Vi blev hembjudna till en vegetarisk familj. Jag ska inte påstå att jag var OROLIG inför detta, då hade jag ju varit en tragisk figur. Men jag såg det inte som alltför osannolikt att vi skulle behöva svänga förbi Sibylla på vägen hem eftersom min familj är kött lovers (trodde jag i alla fall). Men jag kunde inte haft mer fel. Det var en underbar kväll. Efter ett starkt intro i form av Riktig Skumpa på solig terrass vankades krispiga asiatiska vårrullar med myntadipp, pikant indisk gryta med nybakade naanbröd, barnen fick poppa räkchips i stekpanna och det var en vegofröjd utan dess like. Till och med min man, som vanligtvis definierar mat som biff med bea, var lyrisk. ”Detta måste vi också göra!”. Från den dagen har vi gradvis gått mot mer vegetariskt. Däremot är vi eniga om att vi gärna är utan köttsurrogat av typen Quorn, vi satsar på klassiskt vego, ungefär fyra av sju dagar. Ibland gör vi en vegobaserad rätt och använder kött som krydda, t ex en asiatisk nudelsoppa med lite stekt köttfärs i, mest för smaken. Jag skulle tro att den korrekta termen för vår kostform är flexitarian.

Nyckel för mig, eftersom det oftast är jag som lagar mat, är att det ska gå relativt snabbt. Det ska vara enkelt med inte alltför många ingredienser. Därför har jag länge varit på jakt efter en bra, enkel, vegetarisk kokbok och plötsligt en dag höll jag den i min hand. "Studentmat - Snabba rätter som boostar kropp och hjärna" av Cecilia Linhart, har som primär målgrupp 20-åriga högskolenördar som aldrig hållit i en kniv utanför scouterna. Detta passar min kulinariska nivå utmärkt, trots att jag är dubbelt så gammal. Eftersom studenter är både fattiga och politiskt medvetna fattar ni att det är mycket vegetariskt i boken. Eller snarare – recepten går att göra såväl vegetariska som med kött för den som så önskar. Genialiskt. Jag kommer att upprepa ordet genialisk minst två gånger till i denna text. För det andra som är, jag skulle vilja påstå, genialiskt med ”Studentmat”, är den totala enkelheten kring recepten. Ungefär så här:

1/ Se till att ha ingredienserna X, Y, Z hemma.

2/ Ändra kryddningen enligt a, b, c för att variera.

3/ Låt rätten vara vego eller lägg till kött, fisk eller kyckling, ditt val.

Un point c’est tout, som fransmännen säger, det är allt. Jag ÄLSKAR oängsliga kokböcker där det höftas! Får mig att känna mig lite, lite som Jamie Oliver.

Förutom att recepten är billiga - det är trots allt en studentkokbok - lyckas författaren kombinera en kräsen duo: Det är gott och bra för kroppen. Hon stödjer sig på forskning inom framför allt IFD (”Inflammation Free Diet”) och de flesta recepten innehåller det hon kallar ”boosters” – födoämnen som stärker immunförsvaret.  Min erfarenhet av riktigt nyttig mat är att den sällan går hem hos barnen, men de recept jag hittills testat har varit succéer. Eller, ja, de har ätit upp. Vilket duger för mig. Som grädde på moset är det superenkla recept att göra. Har man gjort ett basrecept med krossade tomater på måndagen är det rätt lätt att göra detsamma på tisdagen. Fast med annan kryddning och annat protein i vill säga. Genialiskt. Är man mycket smart kan man göra en stor batch bas-sås redan på måndagen och variera den under veckan, men så långt har jag inte kommit än.

Key benefits Studentmat:

- Billigt

- Nyttigt

- Snabbt

- Barnvänligt

Du kan också byta bort din dagliga "vad-ska-vi-äta-till-middag"-kontemplation mot något med lite större intellektuellt tuggmotstånd samt spara en del deg. Jag vill påstå att boken betalade tillbaka sig redan första veckan, på grund av minskade köttinköp och synergier i köket. Den finns dessutom att låna på vissa bibliotek, så Go Get!

Detta är basen för veckans matlagning för fem.

Mvh/
FruEfficientBadass