Sammanfattning vecka 14

Äntligen vår! Eller något i den stilen. Åtminstone där jag befinner mig i skrivande stund nämligen Stockholm. IGMR har sedan i februari MMS:at mig retliga bilder på hängmattor och krokus, allt medan jag stirrat ut på blygrå himmel och meterhöga snötäcken. Men nu, jag känner det, det är på gång.

Jag var på kurs i Göteborg. Där låg gatorna helt bara och måsarna skrek. Det var vackurt. Andra dagens morgon får jag ett mail från bilavdelningen som säger att de har en bil tillgänglig i bilpoolen. Är jag intresserad? Jag kollar upp att bilen inte är röd (som min nuvarande hyrbilslösning) och tackar ja. Efter en timme återkommer de. "Det är bara ett problem. Bilen står i Sisjön". 

Jag är usel på geografi men Sisjön låter västkustskt och efter snabb googling inser jag att det ligger i självaste Gutlarberg. "Men jag är i Göteborg! Jag tar bilen hem istället för tåg!" svarar jag. Ytterligare någon timmes tystnad och sedan ett nytt mail. "Det finns ett till problem. Sommardäcken ligger på Bilia Haga Norra". Men hallåååå! "Jag är på VÄG till Stockholm i detta NU! Ro hit bilen vettja!". Så kom det sig att jag i onsdags kväll trotsade väder och påsktrafik och cruisade upp till Stockholm i min nya tjänstebil. Skåda miraklet.


Fråga mig inte om tekniska specifikationer men det är en hybrid. Den är blå. Den har svarta skinnsäten och växelspak av Orreforsglas (?). M a o: Den tidigare innehavaren såg nog ut så här:


Väl i Stockholm återbesökte jag min favoritbutik på jorden: Willys Lidingö. Jag har ju inte handlat på evigheter och särskilt inte på Willys så det var en smärre chock. Hörni, har ni märkt att det blivit dyrt att handla? Jag handlade lite påskmat, ett par rullar avfallspåsar och ett paket tops och det gick på tusen spänn. Någon borde göra något.

Nödvändig bild

Resten av påsken präglades av kultur och bildning. Först tog jag mig till Moderna (vågar inte skriva resten eftersom jag tydligen inte kan lära mig stava till museum i bestämd form) för lite gratiskultur. Trodde jag. Hörni, har ni märkt att det numera kostar pengar att gå på Moderna? Någon borde göra något.

Också nödvändig.

Därför får man klisterlappar att bära på sina kläder. När jag var klar med rundturen (jag kollar som bekant inte på konsten utan gillar mest att dra runt och känna mig kulturell) fick jag den strålande idén att ge lapparna till någon som var på ingång. Jag approcherade därför en ung kvinna i vårsolen och frågade om hon skulle in på mus..muséet? Museumet? Muset? på vilket hon svarade jakande. Jag räckte henne då klisterlapparna och frågade om hon vill ha och hon svarade "Tack snälla, men jag jobbar här". Fadäs. Så går det när man försöker vara en god (?) medborgare. 

Den största behållningen på Moderna var emellertid butiken och bläddret i Walderstens All over. Jag stod dubbelvikt bland vykorten och skrattade återhållsamt, rädd att personalen skulle ertappa mig med smygblädder.


Sen rasade jag på med min sociala agenda. Skärtorsdag: Hem till vän med små barn för att gosa med de små barnen. De avgudar mig. De tycker att jag är en tokig tant som förödmjukar mig i deras romerska ringar på ett sätt som få andra vuxna gör. Långfredag: Bastu och lunch hos vänner. Lördag: Våldgästande hos annan vän. Jag dök upp en timme för tidigt så värdinnan stod i duschen. Men det är så jag jobbar, genom överfall. På söndagen tvingade jag mig in hos vänner redan klockan tio på förmiddagen. Det går ju så fort att korsa folktom stad med bil och jag vaknar ju halv sex oavsett dag. Folk får anpassa sig.

De flesta av våra vänner har barn i samma ålder som våra, d.v.s. tonår. På grund av Hudikflytt, corona etc. har jag inte träffat de här barnen på flera år. Hörni, har ni tänkt på att det händer JÄTTEMYCKET i tonåren så de trumpna, blyga barn som tidigare mest suttit och glott på mig under lugg har nu utvecklats till sociala varelser som man kan föra intressanta samtal med. Det var faktiskt påskens stora behållning, att få umgås med mina vänners stora barn. De är inte bara stora mentalt, de har vuxit på längden också. Se bara hur min äldsta killkompis sticker upp som en pyssling bakom sina döttrar.



Att jag matar på på detta vis om alla mina förehavanden under veckan handlar i mångt och mycket om att jag vill mörka min spending. Det ballade ur och det rejält. Jag vet inte ens vad jag ska skylla på. Visst, gatuparkering drog iväg en hel del, liksom tusen små swish till äldsta barnen som aldrig befann sig på samma ställe som oss och därmed skulle ha pengar till "mat" (more like: "dryck" från fräcka bilen i Hudik skulle jag tro). Men jag gick som sagt på Moderna och jag köpte strumpor en masse och jag näthandlade en rumsdoft jag blev förälskad i hemma hos en av vännerna och vad mer...jo en svart kashmirtröja på Sellpy efter att ha återbesökt ett gammalt inlägg om basgarderob och insåg att ett liv utan en svart kashmirtröja nog inte kan kallas ett liv. 

På tal om detta med basgarderob. Det dök upp en diskussion i kommentatorsfältet förra veckan relaterat till kvalitet. Vad ska man köpa, hur ska man tänka. Jag tänkte göra ett omtag på temat framöver, för jag vill minnas att vi hade en liknande diskussion i bloggens början som resulterade i ett stort antal bra läsartips. Eller rörde det finkem? Minns inte. 

Kom gärna med önskemål på inlägg så lägger jag dem i inläggsmattan. Tack också ni som skickat läsarberättelser. En av er hade redan skickat men blev aldrig publicerad och vad kan jag säga, även solen har sina fläckar, ibland begår även jag misstag (!). Så om du vet med dig att du skickat men inte fått publicerat (gäller inte er som skickade i veckan), hör gärna av er. 

Mvh
FruEfficientBadass

Läsarberättelse elva

Här kommer en läsarberättelse som saknade önskad signatur, varför jag väljer att kalla hen Irene Carlsson Berger. Jag har kollat upp att det inte finns någon med det namnet i Sverige, om ni undrar. Dessa berättelser har varit mycket uppskattade så om du fortfarande sitter och tjuvhåller på din, gör slag i saken och skicka in. fruefficientbadass [ATT] gmail.com, för nu har jag inga fler på lager. Bilder är alltid uppskattat.

HUR BÖRJADE DET
Jag har försökt minnas vart jag fick tips om bloggen för första gången men tyvärr minns jag inte. Däremot vet jag när det var, augusti 2018, då vårat första excelark över månadens in- och utgifter skapades. Det tillsammans med insikten om att arbeta fram till vanlig pensionsålder är frivilligt var mäktigt.

VAD GJORDE JAG FÖR FÖRÄNDRINGAR
Jag har alltid varit en spara men nu optimerade vi sparandet och att se månadssammanställningen gjorde att poster som kollektivtrafik och uteluncher (främst för min sambo eftersom jag redan var inbiten cyklist och matlådelover) rök. Mat köptes på kampanj eller i realådan. Kött slopades helt ett tag efter att ha sett på dokumentär om köttindustrin. Vi använde appen Olio och hämtade överbliven mat från cafeer och bagerier. Anmälde oss som provsmakare på Ipsos för lite extra fickpengar. Köpte gymkort när det var halva priset. Köpte tågresor på kampanj. Använde kreditkort för poäng på tåget. Vi maxade helt enkelt där det gick.

Månadssammanställningen gick i graven i våras. Snittutgifterna under mätperioden blev ca 13 kkr/månad om jag inte minns fel, för först två vuxna och sedan med två små barn. Ingen hållbar nivå på lång sikt men det boostade sparandet ordentligt.

Nu gör vi en årlig eller halvårs koll på hur vårat kapital utvecklar sig. Gör en high five när kapitalet ökar. Så ungefär samtidigt som spara dök på löpsedlarna släppte vi på kontrollen. Sålde bostadsrätten i Sverige och hyr nu i andra hand i Spanien under vintern. Vi är föräldralediga vilket medför lyxen att vara ledig (och arbeta deltid) men fortfarande ha kvar anställningen. Ett smakprov på ett friare liv!

SÅ HÄR INVESTERAR JAG
Indexfonder kort och gott.

MITT LIVSMÅL
Leva länge och vara frisk.
Nu är fokus att låta ränta-på-ränta effekten även jobba för andra delar av livet genom goda vanor för fysisk- och psykiskhälsa, relationer, ny kunskap mm.

MINA TRE BÄSTA SPARTIPS
Se möjligheterna och gör sparandet kul!

Sammanfattning vecka 13

Veckan som gått har präglats av diverse. Bland annat av en intervju med Rika Tillsammans (Spotify/Youtube) (mamma du ska klicka på Youtube) vilket var både otäckt (första gången i etern, tacka IGMR för övertalning) och kul. Finansiellt var det flera restaurangbesök och ytterligare en laddare (ständigt dessa laddare) på minussidan, men på det stora hela gick jag plus. Shopping som hobby lämnade jag för åtta år sen. Som IGMR kommenterade i förra inlägget: Har man väl svalt det blå (Röda? Kan aldrig minnas) pillret är det oproblematiskt. Oket bort. Tänk att kunna få fokusera på Lifvet snarare än Konsumtionen. 

Parentes, men har ni tänkt på diskrepansen mellan konsumtion i fiktion vs verklighet? I litteratur, film och musik handlar väldigt lite om att näthandla eller dra runt i butik. Minus Sex and The City då, men även där ligger tonvikten på huvudpersonernas liv. Nu har jag väldigt lite kontakt med svenne banan ink. min egen svenne banan ante 2015, men min vaga minnesbild var att det folk i huvudsak ägnade sig åt på fritiden var att ta suven ner till köpcentret, dra runt, äta överprissatt mat och köpa på sig onödig skit de kunde kontaminera sina redan överfulla hem med i väntan på den skilsmässa som med 50 procents sannolikhet skulle inträda efter åratal av oinspirerad konversation över konsumtion vid middagsbordet. Då sålde man däremot av prylarna på Blocket till 10 procent av nypris och började om.

Se därför din övergång till icke-konsumtion som ett sätt att förstärka din själ. Lägg tonvikt på att skapa, förkovra dig, hångla, bygga relationer, rumstera, möblera och fundera. Jag har inte forskning på det här men jag skulle tro att du blir en snäppet mer intressant person till på köpet.

En sak jag däremot tänkte på när jag var i Stockholm (kalla mig nyckfull) är att jag är tacksam över vissa saker jag skaffade under mina år som consumer sucker. En illröd kappa från Diane von Fürstenberg, nypris 15' men 5' på NK:s rea 2012. När jag klär mig i den känner jag mig som en miljon dollar. Aldrig att jag köpt den idag, men nu har jag den, still going strong efter drygt tio år. 

Samma med min messenger bag eller mina skinnstövlar. Det är kvalitet som jag kommer att ha många år framöver, kanske livsvarigt. Så om jag ska kasta med er ett konsumtionstips en dag som denna så är det: Köp kvalitet och saker du älskar. Kanske inte ROI, men du slipper utsätta dig och planeten för löpande fast fashion. 


Nu väntar en slackermånad i Mitt Sparår. Från boken:

Termen "essentialsim" syftar på att man fokuserar på det som är viktigt i livet och struntar i resten. Du har nu optimerat användningen av ditt kök och förhoppningsvis har ditt förhållningssätt till mat börjat märkas i form av ökat sparutrymme. 

Du har även tagit dig an kläder och skor. De flesta som rensar bland sina plagg upplever att de får mer glädje av dem. Det du rensar ut kan också komma andra til godo. Ännu en vinst med slimmad garderob är att du vet precis vad du har så att du kan undvika onödiga köp.

Du har dessutom bekantat dig med din pension och tagit steget in på börsen. Det här är en milstolpe. Nu har du kanske en kontantbuffert på ett vanligt konto och en liten summa i aktier.

Tanken med kommande månad är att du ska få hämta andan. Gå igenom dina anteckningar och kolla igenom punkterna igen. Kanske var det något som inte hanns med? Ta tag i det nu.

Parallellt med detta fyller du precis som vanligt i dina kontantflöden vecka för vecka. Se denna månad som fixativet till det du hittills gjort. Sätt de nya vanorna på plats, utöka dina färdigheter. Lägg till fler billiga recept i ditt block, finputsa kapselgarderoben eller lär dig mer om börsen. 

Jag tänker alltså inte kräva något av er veckorna som kommer. Själv behöver jag gå tillbaka till månad ett och fixa fler matlådor. Det kom många bra tips i anslutning till den veckan och lägg gärna till i kommentatorsfältet om du hittat något nytt som vi andra kan laga. Alternativt var ond och håll det för dig själv.

Hann du med allt under första kvartalet eller behöver du återhämta dig?

Mvh
FruEfficientBadass