Sammanfattning vecka 18

Då var det dags att kavla upp ärmarna igen. Månad fyra handlar om billigt resande och veckans uppgifter var:

MÅNDAG - GÖR RESEARCH

• Skaffa ett olinjerat block för dina resplaner.

• Leta upp en härlig penna samt gärna lite färgpennor.

• Dela in blocket i ”Inrikes”, ”Utrikes” och ”Den stora resan”. 

Skilj de olika delarna åt med gem eller små post-it-lappar. Jag klippte lappar ur ett färgat block och tejpade fast så att tejpen även täckte själva etiketten. Jag hade tur som hade ett olinjerat block (eller resterna därav) hemma, jag ogillar linjerat när det kommer till kreativa övningar. Rutigt är bättre. Bullet journals funkar också, men det här var helt rent. Nämnde jag att jag tillbringade min barndom med att sitta och pyssla på mitt rum med dylikt? Så var det i alla fall så här är jag på hemmaplan.

TISDAG - RESEARCH 

• Avsätt kvällen till att göra research kring ett turistmål som du kan nå inom en timme. 

• Skriv upp resan och dess detaljer i flik ”Inrikes”. Illustrera gärna. 

Jag valde att reka två resmål. Ett på bilavstånd från Hudiksvall och ett dryga timmen från Stockholm. Eftersom jag/vi kan Hälsingland som min egen bakficka sökte jag mig utanför landskapsgränsen till Dalarna. Det ser rätt nära ut på kartan men tar 2,5 h att ta sig till exempelvis Rättvik. Där blev det emellertid stopp eftersom jag förvillade mig in på Air BnB, återkommer till det.

En timme från Stockholm ligger Trosa. Förutom att det är en gullig liten stad tar det bara 57 minuter att ta sig dit med bil och dessutom bor där en vän jag besöker alldeles för sällan. Mina två resmål blev således "Dalarna" och "Trosa".

ONSDAG - BESÖK SJ 

Gå in på SJ:s hemsida och börja prenumerera på ”släppnotiser”. Det vill säga meddelanden som går ut när nästa kvartals biljetter släpps. I regel är det billigare att köpa biljetterna tidigt. Så här står det på SJ:s Facebooksida:

"Biljettsläppen sker vanligtvis fyra gånger per år och gäller för en hel säsong. I samband med dessa släpp är priset som lägst.

• Sommarens biljetter släpps under mars/april
• Höstens biljetter släpps under maj/juni
• Vinterns biljetter släpps under september/oktober
• Vårens biljetter släpps under november/december

För att få exakt information om datum för biljettsläpp, gå med i SJ Prio och prenumerera på vårt nyhetsbrev."

Jag tycker inte att det är en helt intuitiv upplevelse att börja prenumerera på deras nyhetsbrev så jag skärmdumpade åt er:

Här kan man klicka ur oönskad kommunikation som "kundundersökningar" och "inför resan" samt all form av sms-erbjudanden och endast behålla nyhetsbrev (där jag antar att man lägger ut info om biljettsläpp). 

En parentes men jag åkte mycket tåg ett tag när jag pluggade i Sundsvall för att sedan jobba i Gävle. Jag höll på att bli tokig på utropen. Varenda gång tåget lämnade en slutstation skulle det i raspig, uppskruvad högtalare ältas om "Välkommen till SJ tåg nummer bla bla med destination bla bla (rimligen har man redan koll på var man är på väg). Vi har redan all information vi behöver om er resa så om ni sitter på rätt plats behöver ni inte visa era biljetter" plus en massa annan trivia. När skiten väl var överstökad och man kunde zooma in på sitt kom samma meddelande igen fast på engelska. Alltså...

Så jag gjorde det varje sjuk människa gör, jag mailade SJ:s kundservice och påpekade hur onödigt detta var, att det störde min "kundupplevelse" och annan marketing lingo. Nu vet jag inte om det finns ett samband här, men jag har noterat att de inte längre stökar runt med dessa utrop i samma utsträckning. Eller så har jag bara haft tur att hamna på tåg där tågvärden haft självrespekt nog att skippa talmanus.

TORSDAG - STF 

• Gå in och kolla på svenska turistföreningens hemsida. 

• Genom dem får du tillgång till billiga boenden runt om i Sverige samt rabatt på tåg. Medlemskap för en familj kostar i skrivande stund 550 kronor/år.

• Välj ett eller ett par boenden som du skulle kunna tänka dig att besöka och skriv upp i ditt resblock under flik ”Inrikes”.

Jag sa under första punkten att det tog stopp efter att jag googlat på Rättvik och det berodde på att jag gjorde kardinalfelet att därefter gå in på Air BnB för att hitta boenden. Vad är det med folk? Jag fick bara fram sketna stugboenden för typ 3 000 kronor natten. För det kan jag ju ta in på Diplomat! Men på STF:s hemsida blev det andra bullar. Visserligen inte Rättvik, men Orsa och det lite skabbigt bedårande STF Fågelsjö/Gästis.

Två rum med totalt fem sängplatser skulle en helg i juli gå på 2 300 kronor. Inalles. Plus då medlemskapet till STF. Jag läste lite recensioner och det var underhållande:

“Ordinärt lite gammaldags vandrarhem i väldigt vackra omgivningar och nära en badbrygga med fint mjukt vatten! Välutrustat trevligt kök, bra duschar och bra TV rum. Vi hade dock oturen att vara där samtidigt som ett manligt fiskesällskap som bredde ut sig med chipspåsar o chokladpapper m.m i TVrummet, ölburkar på bordet utomhus och lämnade odiskat porslin efter frukosten i diskhon. Plus att vårat rum var dammigt o ostädat när vi kom. Plus för närhet till gammelgården och bra guidning!”

Yes, exakt vad jag vill ha. Nu måste jag bara göra oss till medlemmar vilket verkar lite meckigt då vi i nuläget är skrivna på två adresser. 

I Trosa fanns ett bedårande vandrarhem på en ö. Jag saxar:

På en lummig strandtomt med stora gräsytor precis intill segelleden genom Sävsundet ligger de röda stugorna som byggdes som bostäder för lotsarna i slutet av 1800-talet.

Man tar sig till en brygga och bokar därefter båtskjuts med värdarna. Recensionerna är fina, bland annat denna:

”Ett underbart Vandrarhem med supertrevliga värdar. Vi hade så vackra dagar på ön och njöt verkligen av den lugna platsen mitt bland de gamla ekarna. Trädgården är mycket stor, komplexet är mycket kärleksfullt underhållet och frukosten är fantastisk. Vi kommer säkert tillbaka.”

Här tänker jag mig en tidig höst-helg, kanske i slutet av september. Det här fyrabäddsrummet i egen stuga går på 2 700 kronor för en helg.

Andra Stockholmsnära vandrarhem är Bränneriet vid Nynäs Slott, Ytterjärna Hotell och Lasätter Gård i Nyköping (där förvisso en recensent klagade på mögellukt i kläderna efter hemkomst, men what have you, en del av upplevelsen).

Jag kan inte begripa att jag inte gjort det här tidigare. Alltså utforska STF. Om man inte är besatt av att komma till ett specifikt ställe är det bara att kasta upp kortleken i luften och dra ett kort. Sen skräddar man sina upplevelser efter vad omgivningarna har att erbjuda. Som ni minns är det ombytet som förnöjer och själv gillar jag det spartanska. Exempelvis de otaliga helgerna på barnens scoutgård norr om Stockholm och vår fantastiska vandrarhemsupplevelse på Högbonden fyr för några år sen.

Fördelen med vandrarhem är gemensamma kök så har man tur träffar man lite trevligt folk att hänga med över en flaska Sancerre på fredagskvällen (som man har råd med eftersom en flarra kostar vad ett glas hade kostat på herrgårdsweekend).

HELG 

• Registrera dig på Airbnb eller liknande. Kolla vad som finns på de destinationer du tidigare i veckan tittat på. 

• Sikta på att du efter helgen ska ha ett inrikes förslag redo att rulla ut nästa gång ressuget slår till. 

• Skriv ner resan i blocket under flik ”Inrikes”. 

Som sagt: Air BnB var en stor besvikelse. Jag skulle hellre gå på STF. I boken skriver jag:

Rita och klistra eventuellt in urklipp från resereportage du hittar. Färg och form gör planen konkret. Syftet med den här veckan är att börja utforska det billiga resandet. Inrikes resmål kostar en bråkdel av utrikesresor, men erbjuder ändå ett miljöombyte. Det är enkelt att gå in på en chartersajt och lägga en färdig resa i kundkorgen. Men det är roligare att själv klura ut hela upplägget från början till slut, ner på minsta detaljnivå. Förhoppningsvis har du nu fått ett par reseuppslag. De frön du sått kan mycket väl komma att slå rot. Från och med nu kanske du blir mer benägen att hålla ögon och öron öppna för restips inom Sverige. 

Tips! Ta upp frågan i fikarummet: ”Vad har ni för lokala/inrikes restips att bjuda på?”

Min fråga till dig: Vad har DU får inrikes restips att bjuda på?

Mvh

FruEfficientBadass

Läsarberättelse 13

Läsarberättelse från "L (ej marknadsföraren)". Hen sonar för sina år som "tyst läsare" och det tycker jag att även du ska göra, in med din historia. Något blev fel med grafen, ska kolla på det ikväll på tåget, nu på kurs (den ser ok ut i redigeringsläge på datorn men inte mobil version).
__________________

HUR BÖRJADE DET
Min karriär inom investerande inleddes någon gång under Q1/Q2 2017 strax efter att jag börjat på mitt första arbete. Det visade sig att några av mina kollegor som jag stod närmre höll på med investeringar på Avanza. Eftersom ämnet återkommande dök upp under lunchsamtal tog det inte långt tid förrän jag själv startat ett konto och försiktigt började doppa tårna i investeringsträsket. Sakta men säkert började jag känna mig bekväm i situationen allteftersom jag provade att köpa/sälja aktiefonder, aktier och räntefonder. Tillslut var det inte längre något extraordinärt utan en helt naturlig grej som tillhör vardagsbestyren.


VAD GJORDE JAG FÖR FÖRÄNDRINGAR
I samband med att jag samlade på mig självförtroende från det praktiska handlandet började jag även läsa om ämnet allt mer. Jag började konsumera det mesta jag kom över inom ämnet för det var spännande och lärorikt. Under tråkiga och långsamma dagar på jobbet kan jag ha fördrivit tiden genom att bland annat läsa “The millionaire next door”, “The richest man in Babylon”, “Rich dad, Poor dad” och upptäcka nya bloggar (vill minnas att jag upptäckte fruEB på kontrostid hösten 2017). Desto mer jag läste desto kändes det som att en helt ny värld öppnade sig för mig och att jag snubblat över världens största life-hack. Nedan kommer några insikter tagna fritt ur minnet:

• Styra över sin “löneökning” utan krav på att löpande prestera allt högre? Check.
• Trygghet ifall saker och ting skiter sig med relationer, sjukdom etc? Check.
• Arbeta med vad jag vill i framtiden oberoende av lönekuvertets storlek? Check.
• Kunna undvika att bli ägd av sitt boende och sina saker? Check.

Rent investeringsmässigt lunkade 2017 på under rätt mjäkiga former insåg jag allteftersom och om jag skulle komma någonstans var jag tvungen att accelerera. Vid nyårsskiftet 2017/2018 satte jag mig därför ned för första gången och formulerade ett sparmål för 2018 som var mer aggressivt. För att följa upp resan skapade jag en tabell med tillhörande graf. Detta Exceldokument beslutade jag mig för att återbesöka en gång i början av varje månad för att uppdatera läget. 

Därtill bestämde jag mig även för att starta en ekonomisk dagbok i vilken jag skulle kunna få skriva av mig tankar och funderingar rörande min ekonomi. Tanken med detta dokument var att kunna få ner mina tankebanor och ageranden på pränt och ge mig en chans att reflektera. Tabellen och dagboken har jag kontinuerligt uppdaterat under de gångna åren och helt plötsligt finns det numera fem års historik att titta tillbaka på. Då jag började från noll är det fräckt att se vad jag lyckats åstadkomma de gångna fem-sex åren genom att bara investera delar av lönen.

Uppenbarligen är y-axeln uttryckt i 100-tals miljoner. (Orka att gmail inte har Arial som valbart typsnitt. Det ser ju förjävligt ut med något avvikande mitt i allt. Varsågoda)

SÅ HÄR INVESTERAR JAG
Mitt recept för framgång är att hålla saker och ting enkla. Mina placeringar har jag på Avanza (ca 65 procent av kapitalet) där jag en gång började investera och med tiden har jag lagt till Lysa. Här bor resten, det vill säga 35 procent). På Avanza utgörs i princip hela mitt innehåll av Länsförsäkringar Global Indexnära, samt Alla Bolag Sverige Index, Spiltan Aktiefond Investmentbolag och Swedbank Robur Access Asien A i fallande storleksordning. Det finns även några slattar i direktägda aktier från tiden när jag skulle vara spexig och köpa enskilda bolag. På Lysa har jag ett 90/10 konto med inriktning bred.

MITT LIVSMÅL
Tidigare handlade mitt livsmål om FIRE men det är numera omdefinierat efter längre perioder borta från arbete för att vara föräldraledig med småbarn (SNÄLLA LÅT MIG FÅ VARA IFRED OCH GÖRA NÅGOT MENTALT UTMANANDE, oj sa jag det högt?). Målvisionen är att jobba ca sex timmar per dag för att få intellektuell stimulans och socialt utbyte, ha mer tid för fritidsaktiviteter, ha plats för saker som stående långweekends/årliga aktiviteter som krydda i vardagen, tid med familjen, kunna unna sig konsumtion som ger mervärde i livet och samtidigt ha det flott ekonomiskt. Det jag vill få till är helt enkelt en balans mellan olika komponenter i livet på ett sätt som gör att jag både kan äta kakan och ha den kvar.

MINA TRE BÄSTA SPARTIPS

• För månadsbok för att dokumentera och visualisera investeringsprocessen.
• Ifrågasätt dina impulser rörande köp och fråga dig själv huruvida pryl X är nödvändig för din tillvaro. Kommer den verkligen göra skillnad eller har du drabbats av en “villhöver”-känsla?
• Tänk på att investerande är ett maraton och inte en sprinttävling. Det är okej att dra ner på takten, eller till och med sluta temporärt, så länge det finns en tydlig handlingsplan för att hoppa upp i sadeln igen framöver. Den som går ut för hårt riskerar att krascha och inte komma i mål medan personen som gnetat på i ett hållbart tempo blir vinnaren i slutänden.

Wild child bonustips: För dig som som är i startgroparna av din resa råder jag dig till att fokusera på din egna process och inte jämföra dig med andra (däremot är det bra att låta sig inspireras!). Det är så lätt att känna sig dålig när man läser om människor som driver bloggar och personer som engagerar sig på forum eftersom två otroligt viktiga parametrar tenderar att tonas ner alternativ glömmas bort i våra hjärnor:

1) De du läser om är entusiasterna som troligtvis utgör eliten inom sparande och investerande.

2) Du vet inte hur länge de har hållit på för att komma dit de är eller vilka förutsättningar de haft under resans gång.

Men frukta icke utan håll ut och fortsätt skyffla in dina surt förvärvade pesos in i maskineriet! En vacker dag vaknar du upp och inser att du själv kommit lika långt på din sparresa som den där bloggaren med flera hundra tusen investerat. Ungefär där och då kommer du inse att du sparkar rumpa med de flesta i din faktiska omgivning och att du är rätt jävla badass själv.

Mvh
L (ej marknadsföraren)

Vi flyttar tillbaka till Stockholm

Valborg tillbringades i vanlig ordning i misär. Jag avskyr denna högtid. Vad handlar det ens om? Mer än om att man ska ta sig till en brasa någonstans och stå och stampa och huttra i snålblåst i väntan på mörkret medan ungar springer runt och skriker med sockervadd all over och sen kommer någon förnumstig man med hink och säger att det är för torrt för att elda trots att alla vet att det fallit snöblandat regn de senaste fem veckorna och sen går man hem och dricker rumsvarm bag-in-box eftersom någon glömt ställa in den i kylen. Det finns bara ett värdigt sätt att fira valborg på och det är i Uppsala på nation och det tåget har gått. 

Dagen innan tillbringades med Sköldis.

Han är ungefär jämngammal med mig och jag har känt honom i drygt 20 år, mitt spirit animal. Det slog mig när jag träffade Sköldis att han är ungefär så långt jag kommit i att bygga socialt nätverk här uppe, vilket för mig in på dagens ämne.

Vi flyttar till Stockholm

Några av er har redan fångat upp vibbarna i mina inlägg och då primärt min längtan till vännerna. Och även om det ska bli gött att få hänga mer med dem är det faktiskt inte det huvudsakliga skälet till återtåget. Diskussionen kring återflytt började redan förra vintern och var sprungen ur min mans sjukdomstid. 

Jag vet inte hur mycket ni minns av debaclet. Jag minns knappt själv och allra minst minns han men det var tufft. Vi pratade ju om det på bloggen när det begav sig och jag vet att många av er har liknande erfarenheter. Ni vet också att det är svårt att beskriva på ett begripligt sätt utan att låta som en dramaqueen.

Såsom Monte Carlo attraherar skatteplanerande idrottare drar Hudik till sig stafettläkare. Bottenskrapet, är min samlade bedömning. Vården min man fick var under all kritik. Det var i slutänden jag som efter kontakt med en psykiatriker i vårt privata nätverk i ett passivaggressivt brev till jourhavande stafettclown fick diktera villkoren för min mans medicinering (han var vid den här tidpunkten inlagd i någon form av icke-kvalificerad förvaring). 

Det var också jag som till slut fick in honom i ett webbaserat KBT-program som jag tror var det som till slut bröt ångestloopen (nyfiken förresten: Ni var ett tiotal som hörde av er och fick namnet på psykologen i fråga - har ni fått hjälp?). 

Jag är inte helt övertygad om att Stockholmspsykiatrin är bättre, men där hade jag åtminstone haft mina vänner. En del kom visserligen hit som moraliskt stöd men det är svårt att ta emot gäster när någon har ångest i huset. Det jag däremot hade uppskattat under den här tiden hade varit möjligheten att få slinka ut en stund och träffa folk. 

Att under ett år vara isolerad med en ångestriden person på landsbygden är liiiite som The Shining (minus tvillingarna). Jag insåg att det var en engångstillställning, jag skulle inte palla en runda till under de premisserna. Jag behövde en contingency plan och den stavades Stockholm.

När min man började bli lite bättre efter nyår förra året lanserade jag därför idén. Han var på. Barnen likaså. Äldsta barnet är på väg hemifrån till hösten och mellanbarnet ville gå gymnasiet i Stockholm på ett program som inte finns i Hudik. Minstingen har haft det tufft i skolan och ville gärna få en omstart. 

Så sent som i lördags kväll summerade vi åren här. Vi är alla överens om att det varit fyra fantasiska år. Äldsta barnet har mått särskilt bra av det. Mellanbarnet talar flytande hudik och har lärt sig köra moppe och snusa. Minstingen har haft en fantastisk cellolärare. Vi har alla storskaligt frödjats åt hönsen och gården och pandemin märkte vi knappt av. Vi är nöjda för den här gången helt enkelt.

Vi flyttar inför skolstarten

Vi har inte satt exakt datum än. Men vi lär flytta innan skolan börjar. Det blir en okomplierad historia där vi packar en väska var, allt finns redan på plats i stan. Jag kommer att fortsätta jobba i Hudik så upplägget blir att min man och småttingarna bor i Stockholm 100% av tiden. Jag veckopendlar och förlägger min admintid i Stockholm. Min man kommer att fortsätta att jobba för sin arbetsgivare i Hudiksvall men på distans. Han kommer att vara uppe här någon gång varannan vecka för ledningsgruppsmöten, men övrig tid sitter han på ett kontorshotell. 

Jag har i dagsläget inga planer på att sluta jobba. Jag älskar det här stället. Det trodde ni inte va, att ni skulle höra mig säga så om en arbetsgivare? Jag tror att jag har hittat en glitch i systemet. Ett fritt säljjobb med bra villkor hos en arbetsgivare som är trevlig och som dessutom...håll i er: Saknar admin. Jag skojar inte nu men jag har noll rapportering (förutom reseräkning).

Att välja om sitt liv

Bolmeson frågade i podden om anledningen till att jag börjat jobba igen, om FIRE inte blev som jag hade tänkt mig. Det var bra att han frågade så att jag fick förtydliga att jag inte är FI, mer semi-FI vilket är en väsentlig skillnad. Jag svarade som det var att jag nog inte visste vad jag hade tänkt mig. Och det är detta som är skönheten med ett stash på banken: Du behöver inte göra kolchoslånga femårsplaner. Du kan chilla på en frilla och ta ett år i taget. 

Första året efter ekorrhjulet var jag på egenformulerad rehab med hund. Jag gick och gick och gick och läste och gick på badhus och umgicks med vänner och skrev. Det var mitt läkeår. Allehanda märkliga kroppssymtom dök upp under det här året: Obegripligt ont i en arm. Huvudvärk. Ett märkligt utslag. För att sen försvinna.

När vi sen flyttade upp hit var det tabula rasa. Jag kände mig mer i fas och tog mig an livet på landet med geist och förundran. Det var underbart. Hönsen, odlingarna, att få vara på gården även när sommaren övergick i höst. Journaliststudierna i Sundsvall, helt fantastiska. Jag läste ju mest av uthyrningstekniska skäl (vi behövde giltigt skäl att hyra ut lägenheten i Stockholm), men studierna inbegrep praktik och plötsligt var jag med deltidsjobb under ett drygt år. 

En sak jag inte skrivit om på bloggen är mitt äldsta barns mående. Det har varit en inte helt behaglig resa ner i underjorden och tillbaka, nästan i paritet med min mans sjukdomstid fast mer lågintensivt och utdraget. 

Det peakade hösten 2020 och jag slutade till årsskiftet att jobba för att fokusera på att lösa den här gordiska knuten. Jag begriper inte hur människor kan hantera en situation som den vi var i med två heltidsarbetande föräldrar. Vi tog oss igenom det mycket tack vare att jag var helt fri och kunde lägga all min energi på att hitta lösningar. Idag mår vårt äldsta barn helt ok (jag törs nästan säga bra) och det faktum att det blir student och studier på annan ort till hösten är kvittot på att vi är i hamn. 

När ungen väl började må bättre kring påsk 2021 kraschade min man och allt mitt fokus gick till att försöka fixa honom. Så att "välja om år för år" har i min värld varit rätt långt från föreställningen om valen hos en FIRE-stereotyp ("Ska jag dricka paraplydrink på Bahamas eller Maldiverna?"). I år har jag valt att jobba, initialt drivet ur ekonomisk nödvändighet. Vi får se hur länge det håller i sig. Men en sak är säker: Jag kommer att fortsätta att välja om på årsbasis, för resten av mitt liv. 

Jag återanknyter till mina tankar från när jag först hittade konceptet FIRE år 2015: Mitt liv gick från svartvitt till technicolor. Från att ha sett min tillvaro som en spikrak motorväg mot 67 blev livet en vindlande lummig skogsstig. Alla som någon gång vistats i skogen vet att den kan vara såväl förtrollande Bauercharmig som Blair Witch-otäck. Men det är också det som är tjusningen, du vet inte vad som väntar runt nästa krök.

Och här min slutkläm: Livet blir inte alltid (aldrig?) som man tänkt sig. Men med ett rejält stash på banken har du bättre förutsättningar att parera livets krumsprång. Och ni får tro mig på mitt ord när jag säger att livet blir mer stimulerande när man regelbundet väljer om det, snarare än vaggar fram i en av extern part (arbetsgivaren) utformad kofålla i väntan på besked om nästa befordran, nästa organisationsförändring, nästa partnerbeslut. Det är du som håller i taktpinnen och som du vet pekar studier på att hög grad av självbestämmande leder till större förekomst av välbefinnande. Inte lycka utan välbefinnande, vilket är ännu bättre eftersom det är ett grundtillstånd.

Så fortsätt din strävan mot större slack och frihet. Redan vid ett förhållandevis litet kapital kan du förnimma känslan av frihet. Ett sabbatsår, jobba 80 procent? Om du därtill är i min ålder och uppåt kommer du rätt snart att kunna brygga mot tjänstepensionsålder. Därmed inte sagt att du behöver dra ur pluggen. Men du vet att du skulle kunna och det är nästan lika härligt det.

Mvh
FruEfficientBadass