Efter en sex veckor lång ljuvlig ledighet (som kändes som två veckor) är jag nu tillbaka in i det berömda ekorrhjulet. Minus att det här mer är ett björnide. Björn-ide. Inte björnidé (eller björnbidé, vad är det ens?). Om mitt förra jobb gick i tvåhundra knyck går detta i femtio.
Det är märkligt det där, hur man redan första dagen kan känna av tempot på en arbetsplats. Är det kris och panik, parat med hysteriska skratt (hysteriska skratt tenderar att uppkomma när människor känner sig nära döden i sin operativa vardag) eller tyst som i graven med runt 20 procents beläggning på kontoret? Jajemen, här är det tyst som i graven och runt 20 procents närvaro, resten "jobbar hemma".
En morgon förra veckan dök jag upp fem i åtta och tänkte - givet att tjänstemännens arbetstid är 08:00-16:30 - att det skulle vara någon kollega på plats. Icke. Det dröjde fram till halv nio innan en av dagens totalt sett 5 av 20 tjänstemän dök upp. Om hen satt kvar till 16:30? Ja, men inte en minut mer.
Jag känner mig ambivalent i frågan. Å ena sidan är jag den förste att försvara lugn, ro och själslig frid på arbete såväl som på fritid. Men om man ändå ska plikta åtta timmar av sin vakna tid gör det ju inget om det är lite fart och fläkt? Och fart och fläkt bygger ju i viss mån på att det finns andra människor att interagera med?
Nog om detta. Jag kommer inte ens att sitta på kontoret utan har arbetsställe hemmavid. Så snart jag har tillgång till min nya stora svindyra lägenhet kommer jag att inreda mig en arbetshörna och då är ovan en icke-fråga.
Jag har under tre veckor gått ett introprogram och ännu ej blivit tilldelad mina kunder. Det är mycket möjligt att den famösa skiten då kommer att slå i fläkten. Men något säger mig att det är högst osannolikt att det kommer bli samma mängd skit som med samma överljudshastighet kommer att slängas i fläkten på detta jobb som i mitt förra där jag regelbundet kunde se åtta missade samtal från samma kund som ringt om och om och om igen inom loppet av fem minuter. Det här är en bransch och ett affärssegment som präglas av låååångsamma puuuuuuckar.
Tänk, att arbetslivet kan se så olika ut? Det är snudd på obegripligt. Och nu går jag ändå från att jobba norröver till att jobba i Stöckhölm. Det finns alltså små utposter av en svunnen tid. Tänk folkhemsbygget på 50-talet när kostymklädda män tog tricken till jobbet med portfölj i näven, ägnade dagen åt smygsuperi och betraktande av sekreterare som gjorde deras jobb för att sen åka hem och läsa en av hustrun framlagd tidning. Så lever jag! Minus portföljen. Jag köpte en datorväska av märket "BIT of Sweden" på loppis för 200 spänn häromsistens som jag fått oproportionerligt mycket beröm för.
Jag har shoppat lite mer faktiskt. Inte så billiga saker heller. Mitt resonemang är som följer: Jag har kanske två, max tre år kvar i någon form av uppstyrt yrkesliv. I min roll ska jag helst inte se ut som något katten släpat in och även om jag hittat vissa stiliga plagg på Sellpy genom åren så blir inte begagnad kashmir lika elegant som ny. Dessutom hade ett par av mina tröjor fått fläckar som inte helt gick bort. Mina HeatTech-toppar från Uniqlo (jag vet, djäfvulens avkomma) har efter åratal av daglig användning börjat töja ut sig i halslinningen så jag behövde bra vardagsplagg för kontor och Teamsmöten hemma. Helst då plagg jag inte fryser i.
Så det blev en trave Heattech långärmade crewneck-tröjor i beige, svart, olivgrönt och grått. Jag vet inte om det är en nyhet, men de innehåller numera nio procent kashmir vilket gör dem ännu lenare än tidigare. Det känns som att dra på sig en andra hud. Om du är frusen: Jag kan inte nog rekommendera denna artikel. Det finns en annan varmare variant också, men den är betydligt tjockare (jag tror det är fleece?). De kostar 350kr/styck så snäppet dyrare än bulkiga bomullstoppar från HM men tio gånger så hög användarglädje.
Därtill köpte jag en beige kashmirtröja med crew neck från samma ställe, en olivgrön vid tröja med slitsar från Wera (därav behovet av en olivgrön undertröja) och en klarblå tröja i någon uppblandning från Carin Wester. Kort sagt: Upplagt för lager på lager och varma höstar/vintrar/vårar för resten av mitt yrkesliv. Nu behöver jag bara hämta några jeans på landet då alla mina byxor verkar ha krympt över sommaren så har jag en komplett jobbgarderob åren som kommer.
OT: För några månader sedan skrev jag om att jag börjat träna mitt gamla pilatesprogram igen. Eftersom jag har en släng av kalenderbiteri har jag noterat mina framsteg i mobilen. Jag började i mitten av maj. De första fjorton gångerna var en plåga. Ryggen värkte och ömmade och jag kände mig svag och stel. I slutet av juni blev det bättre och jag tränade ihärdigt även under semestern. Givetvis blev det roligare att träna när jag kände mig mer i form. Nu är det ett absolut måste och något jag nästan ser fram till (kör på 1,2 gånger hastigheten så tar det bara 30 minuter varannan dag).
När jag vaknade imorse fick jag en flashback från förr nämligen att jag började varje dag med att skanna av ryggstatus: Var det dåligt, mellandåligt eller jättedåligt? Idag var det, liksom det varit de senaste månaderna, jättebra. Så om du har ländryggsproblem och ännu inte testat ovan program, bara gör det. Ta det lugnt till en början och var snäll mot din kropp. Efter en månad eller så kommer du att känna att det går lättare och lättare och du blir starkare och smidigare. Och har du lika stor tur som jag kommer du en dag att vara helt besvärsfri.
Hur har jobbhösten börjat för dig?
MvhFruEfficientBadass
Ska du bara jobba 3 år till? Jag trodde du släppt det fri@ livet för att jobba tills pensionen!
SvaraRaderaNär du slutat jobba vad händer dådå, flytt till norr igen?
Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i ett förhållande med Anderson i flera år gjorde han slut med mig, jag gjorde allt för att få tillbaka honom men allt var förgäves, jag ville ha tillbaka honom så mycket på grund av den kärlek jag har till honom, Jag bad honom med allt, jag gav löften men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en trollformler som kunde hjälpa mig att besvärja honom men jag är typen som aldrig trodde på trollformel, jag hade inget val än att prova det, jag mailade trollformlern, och han sa till mig att det inte var några problem att allt kommer att vara okej innan tre dagar, att mitt ex kommer tillbaka till mig innan tre dagar, han förtrollade och överraskande nog den andra dagen, klockan var runt 16.00. Mitt ex ringde mig, jag blev så förvånad, jag svarade på samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag blev så glad och gick till honom. Det var så vi började leva lyckliga tillsammans igen. Sedan dess har jag lovat att alla jag känner som har problem med relationen, jag skulle vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom eller henne till den enda verkliga och kraftfulla trollformaren som hjälpte mig med mitt eget problem. Hans e-post: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan maila honom om du behöver hans hjälp i ditt förhållande eller något annat fall.
Radera1) Kärleksbesvärjelser
2) lösning och bot mot all sjukdom
3) Örtkur för alla sjukdomar/sjukdomar
4) Äktenskapsbesvärjelser
5) Graviditetsbesvärjelse
6) Uppbrottstrollformler
7) Dödsbesvärjelse
8.) Du vill bli befordrad på ditt kontor
9) vill tillfredsställa din älskare
10) Lotteri
Kontakta denna fantastiska man om du har några problem för en varaktig lösning
genom {drogunduspellcaster@gmail.com}
Å vad jag blir glad varje gång det dyker upp ett nytt inlägg!
SvaraRaderaDet är besvikelse varje dag utan inlägg… men åh den STORA lyckan när det dyker upp ett nytt. 💉🥃🙌💖⭐️ 🍾
RaderaEfter en tuff vår gick jag till detta läsår ner till 85%, det i kombo med att enbart undervisa elever jag hade förra året har lett till en mycket lugnare start på läsåret. Nästa v (v42) brukar vara min värsta vecka på hela året. Tillräckligt mycket av året har gått för att man ska ha hunnit bli trött, men ändå 2v kvar till lovet. Till detta år känns det inte lika tungt.
SvaraRaderaSå summan är väl att det börjat bra!
Har gått i pension och har en lugn lång frukost med kaffe, nyheter och läser igenom dina inlägg. Med liten pension och lite sparat för ännu sämre tider så är din blogg en guldgruva för att tänka smartare på pengar och ändå få maximal livsnjutning! Tack!
SvaraRaderaJobbhösten började som vanligt ganska lugnt med att alla drällde in från semsestern och pratade i två veckor om vad vi hade gjort under sommaren. Sen kom cheferna och kom på att vi hade planerat in en gemensam kick-off i början av september. Jag hade försökt få dem att sätta programmet redan i juni men de tyckte att det "hinner vi så bra i augusti". Det hoprafsade programmet var helt OK och det var bra fika, så kick-offen var en succé. Non-profit-organisationen jag jobbar på har högsäsong nu så alla springer runt som yra höns, men jag berörs inte så mycket av det och sitter och googlar stickmönster ibland som jag brukar göra på arbetstid.
SvaraRaderaJag tog semester nu under hösten, 1 vecka i Tyskland. Tar alltid försemester, huvudsemester och eftersemester. Det blir lättare så, annars klarar jag inte av att jobba hela året utan semester. När folk kommer och går bryr jag mig inte om, det viktigaste är att man sköter sitt.
SvaraRaderaEfter ett vansinnigt år med hot privat, är läget nu åter stabilt. Har hela tiden haft en kanonchef som stöttat fast hon inte behövt, hade kunnat hänvisa till någon annan samhällsinstanser etc . Skulle gå genom eld och vatten för henne om hon behöver.
SvaraRaderaVarje vecka jag jobbar tänker jag ”det blir nog bättre lite längre fram”.
SvaraRaderaJobbhösten började med panik över att harva på med samma omotiverande skit som också fått mig att år efter år känna mig osmart och osäker. Googlade runt och hittade utbildning på fyra år med svinbra upplägg. Chefen verkade mest lättad när jag med en dryg veckas varsel bad om tjänstledigt för studier i fyra år. Ekonomiskt är det dock sämsta jag kunde gjort. Omställningsstudiebidrag är bara för svinrika (mycket svin nu) som har råd att leva utan inkomst ett halvår eller två i väntan på handläggning som k a n s k e beviljar dig bidrag. Så nu lever jag för första gången sedan jag var 17 på någon annan (min man). Känns inte bra. Men så vansinnigt taggad på att plugga och bli nåt som känns kul att jobba med de sista 25 åren innan pension.
SvaraRaderaHar bytt från privat till kommunal arbetsgivare. Det är stor skillnad. Tempot är lugnare men det skapar viss frustration att göra saker långsamt och krångligt istället för smidigt och effektivt. Jag börjar vänja mig men vet inte riktigt om det är bra eller dåligt. Får se hur jag gör framåt.
SvaraRaderaVarför bytte du eller var det inte frivilligt? Staten bättre villkor än kommun om privat känns uteslutet igen.
RaderaDelvis frivilligt. Ville utvecklas och testa något nytt och trodde att gräset var grönare. Vill nog testa statligt också så småningom.
RaderaFru Efficient Badass, jag undrar om du kunde göra ett inlägg om begravningar och bouppteckningar och alla kostnader som kommer med detta.
SvaraRaderaJag är nu i åldern när föräldrar börjar dö. Mina föräldrar har aldrig någonsin velat prata om allvarliga saker, ej heller ekonomi eller sina begravningar. Förra året dog min mamma hastigt och helt oväntat. Livet blev kaos, pappa var för chockad för att kunna fungera och det blev jag, enda barnet, som fick åka hem och lösa allt.
Jag tog det som var smidigast: Begravningsbyrå i stan, tillhörde stor kedja, och tackade ja till den juristfirma de rekommenderade för att göra bouppteckningen. Det var inte riktigt läge att börja ringa runt och jämföra priser, plus liten stad i glesbygd, så utbudet av både begravningsbyråer och juristfirmor är rätt begränsat.
I alla fall: Mammas begravning blev 20 000 kronor dyrare än min kompis som begravde sin mamma i grannstaden fem mil bort och anlitade en liten familjeägd begravningsfirma. Vi hade ungefär samma standard på begravningarna, inget extravagant, utan det vanliga.
Bouppteckningsmannen visade sig inte vara jurist, utan före detta kontorist, numera bouppteckningsman, men debiterade ändå 1900 kronor i timmen (!) på löpande räkning.
Nu fanns det pengar till att betala det här, men jag känner mig ändå rätt blåst, vilket inte riktigt är en känsla jag gillar. Och det är ju dödsboets/pappas pengar, som han faktiskt hade kunnat använda till annat, som har fått betala det här.
Kan du skriva ett inlägg där man kan ge sina bästa tips kring de här frågorna? Det känns som att det finns rätt stora pengar att spara på det här området och att det kan vara bra att ha en hemlig fil "när mamma/pappa dör" researchad och klar på datorn så att man kan öppna den och börja kryssa av när man står där, mitt i kaoset.
Jag önskar definitivt att jag hade haft det. Hoppas att jag framstår som praktisk och inte snål och cynisk nu.
Allt gott,
A
+1!
RaderaHär blir man ju lite fundersam, varför skulle E B ta reda på det här åt dig? Hon har ju numera heltidsjobb och roddar familjeliv med tre barn som behöver sitt. Vet inte om någon av hennes föräldrar har dött, inget som är skrivet om på bloggen i alla fall, tror jag. Klart att det är värdefulla kunskaper att ha, men kanske man inte vill gå händelserna i förväg när det gäller närstående utan den dagen den sorgen./M
RaderaM, Fru Efficient Badass har tidigare lagt ut kommentarer som ett nytt inlägg, där läsarna kan fylla på med sin kunskap och erfarenheter i kommentarsfältet.
RaderaEn oförberedd "den dagen den sorgen" vill jag aldrig vara med om igen, för att stå ensam mitt i den röran som det var förra året och på väldigt kort varsel ta beslut som man får leva med resten av livet var en veritabel mardröm. Samtidigt som det var människor hemma för att beklaga vår förlust dygnet runt de första tre veckorna, så det var svårt att få tid att fundera över allt, än mindre få tid att prata med präst, kantor, begravningsentreprenör, googla fram alternativ.
Ni som har minsta omsorg om era anhöriga: Skriv instruktioner och tala om var de ligger. Ha ordning på alla papper. Låt inte era anhöriga hamna i min situation.
/A
EB skriver (kan inte logga in idag): Klart vi ska skriva om begravningar! Och framför allt din sista mening där. Har lite att säga i frågan.
RaderaJag har för mig att Sparo har skrivit om begravningar, men är osäker just nu.
RaderaDet som förvånar mig är att du kände att du behövde ta in en bouppteckningsman. Varför då? Du säger att du är enda barnet (dvs inga halvsyskon eller styvsyskon) så då är en bouppteckning inte svår. Antingen sitter din far i orubbat bo, eller så ärver du allt (om de inte var gifta). Om de inte var skrivna i ett annat land förstås. Då får man roa sig med dödsfallsbevis på olika språk, Notarius Publicus och att lära bankerna deras egna regler (been there, done that).
Möjligen att det kan komplicera om din mor ägde företag eller en stiftelse eller hade ett testamente. Men eftersom du skriver att hon inte hade något nedskrivet så verkar det inte så.
Själva begravningen, eller rättare sagt samlingen efteråt, kan kosta hur mycket eller lite som helst. Allt från ingenting till en jättefest med alla vänner (släkten behöver man faktiskt inte bjuda).
Tips 1: Man måste inte ha den dyraste ekkistan, särskilt inte om det blir kremering. Men inte för kistbegravning heller
Tips 2: Kistdekorationer (blommor mm) kan också gå på hur lite eller mycket som helst. Det är fint, kan ligga på kyrkogården några dagar. Om inte rådjuren äter upp dem (som på Skogskyrkogården i Stockholm)
Tips 3: Om du är gift eller sambo, se till att ni inte endast har gemensamma konton! Avlider en så låses alla konton som den är ägare till, tills bouppteckningen är klar! Och det kan bli knöligt att be banken om pengar varje månad för att betala löpande räkningar (boende, el, sopor, VA mm).
Spargrisen
PS den enda bouppteckningen i min närhet som gjordes av ett "proffs" (en på banken) pga att det var ett testamente inblandat, fick göras om flera gånger! Skatteverket hittade fel och avslog själva bouppteckningen. Kan säga att de anhöriga vägrade betala för det oproffsiga arbetet. DS
Spargrisen, jag hade aldrig satt mig in i exakt vad man ska eller inte ska göra när det gäller bouppteckning och med tanke på hur mycket som landade i mitt knä på en gång (begravning och bouppteckning var de mindre bitarna) så kändes det enklast och tryggast att låta någon annan sköta det. Mina föräldrar har låtit en familjejurist, betydligt billigare, men nu avliden, sköta allt när deras föräldrar gick bort så jag var väl också inställd på att det är så man gör.
RaderaMen jag kom fram till samma slutsats som du: Helt onödigt, med tanke på att mamma och pappa var gifta sedan 50 år och det bara fanns ett barn, som var född inom det äktenskapet och bara okomplicerade tillgångar (fastigheter, lösöre, fordon, bankkonton, aktier, inga företag).
Jag lär inte göra om samma sak när pappa går bort.
/A
Idag fick jag ihop min första miljon! Kan inte berätta för nån jag känner, men ville dela det med nån. Tack för all inspo! #miljonärinnan40
SvaraRaderaHurra!!!
RaderaGrattis!! Jag nådde det i dec förra året!! Det är ändå en stor grej! Jag kunde gå och tänka på det själv och kände mig så stolt och nöjd!
RaderaHurra och grattis!!!
RaderaHeja er! Vilken skön känsla!
RaderaTack alla! :)
RaderaBra jobbat! Den första miljonen är svårast, nu är det nedförsbacke till nästa!
RaderaEB skriver: Stort grattis, du kan nu titulera dig miljonär! Inne i ditt hufvud alltså, när du ska sova på kvällen och ligger och göttar dig. Inte i fikarummet.
SvaraRaderaTack! Tanken är mycket frestande ibland i fikarummet, men än så länge har jag hållit mig :p
RaderaJag gick igenom en tuff tid i mitt liv och det påverkade i hög grad min förening med min fru. Vi hade så många känslomässiga problem och kamp och bara detta gjorde att vi uppmärksammade varandras behov mindre. Medan jag försökte fixa mina problem och komma på fötter igen så att jag kan omforma mitt äktenskap och få det att fungera bättre, hade min fru kvinnor omkring sig som påverkade henne felaktigt och fick henne att ta fel del genom att gå därifrån. Bara den incidenten knäckte mig och jag var säker på att hon inte gjorde allt hon gjorde med sina rätta sinnen. Jag gjorde vad jag kunde för att återställa freden men det fungerade aldrig och jag var tvungen att kontakta Dr Isikolo som gjorde det möjligt för mig att lösa problemet. Han arbetade för mig och återställde kärleken och kontakten mellan mig och min fru och hon återvände hem. Resultatet av hans arbete började visa sig strax efter 48 timmar som utlovat och jag kan djärvt säga att allt är bra mellan oss nu och att vi båda är lyckliga tillsammans, jag ska bekräfta informationen där ute att Dr Isikolo är en bra och ärlig man som du kan lita på att hjälpa dig med dina problem. Hans e-post: isikolosolutionhome@gmail.com och du kan också sms:a honom via WhatsApp +234-8133261196.
SvaraRaderaDen äktenskapskris jag gick igenom kom till och slutade när Dr Isikolo blev inblandad. Precis som alla andra par där ute, hade vi våra skillnader och jag säkerställer att jag gjorde mitt bästa för att leda henne rätt, försörja henne och mina barn och även skydda dem. Vi gjorde båda uppoffringar för att säkerställa att vi överlevde förbundet tills hon började agera och medvetet hade så många slagsmål med mig. Hemmet blev obehagligt för alla andra inklusive mina barn. Hon manipulerades av en vän som hade blivit skild och ville också förstöra mitt äktenskap. Jag var tvungen att kontakta Dr Isikolo och han svarade och gjorde sitt bästa för att avsluta problemen.Han återställde kärleken och kopplingen mellan oss och jag kan nu säga att vilken illusion min fru än var under har tagit bort och hon är en bättre kvinna nu. Resultatet av vad Dr Isikolo gjorde för mig som visade sig efter två dagar var det som förvånade mig. Jag och mitt hushåll är fortfarande tacksamma.Jag vädjar till alla som behöver hjälp att fixa sina relationer och äktenskapsproblem att kontakta Dr Isikolo eftersom lösningen är säker. Hans e-post: isikolosolutionhome@gmail.com eller sms:a honom på WhatsApp honom på +2348133261196
SvaraRaderaJag gav allt jag behövde för att få det att fungera i mitt äktenskap men han lämnade fortfarande mig och våra barn. Hans familj kämpade för mig och fortfarande förändrades ingenting och han gick därifrån trasig och ledsen. Jag lyckas fortsätta med hopp om att allt ska bli bättre för oss en dag och att han kommer tillbaka till dig. Han är en fantastisk pappa för barnen och jag hade stor tro på att jag kommer att få se honom återvända till oss. Jag hade turen att komma i kontakt med Dr Isikolo som verkligen visste hur man skulle lösa problemet och det gjorde han och till min förvåning kom min man tillbaka hem till mig. Jag är fortfarande förvånad över hur det var möjligt men det är verkligen sant. Resultatet av hans arbete är säker på att visa sig efter 48 timmar. Min man kom tillbaka och jag vet bättre Dr Isikolo är verkligen en ärlig man som alla kan lita på. Han är bra i sitt jobb med att fixa problem mellan partner och få dem att komma ihop igen. Du kan maila honom via: isikolosolutionhome@gmail.com eller kan lika gärna smsa honom via WhatsApp på: +23481333261196.
SvaraRadera