Uttagsstrategier

De flesta som läser bloggen är i ackumuleringsfasen och vi har inte diskuterat uttagsstrategier sådär vansinnigt mycket. Men nu börjar det trilla in lite frågor vilket nog inte primärt handlar om att fölk sparat 64% av sin nettoinkomst i 11 år utan att fölk insett att de typ redan är FIRE på grund av befintligt stash, försäljning lägenhet, insikt i att man inte behöver sina årsomkostnader gånger 25 eftersom man kan gigga alternativt får lite uppbackning av pensionen i framtiden.

Jag har tangerat ämnet i ett inlägg som handlade om 4%-regeln där jag landade i slutsatsen att man som FIRE sitter säkrare i båten om man varje år räknar om sitt uttag enligt nämnda regel istället för att stirra sig blind på det kapital man hade vid sluta-jobba-tillfället och insistera på att ta ut 4% av just exakt detta belopp varje år framöver. Det blir då flexibla uttag där du ett år (hög börs) utan problem kan ta ut dina 4-5-8% whatever (och kanske till och med buffra lite pengar eftersom du rimligtvis lever på mindre än vad som motsvarar 4% av en högt värderad börs) för att i låga år ta ut 4% av den slimmade kapitalstorleken. Detta kanske gör att du kan behöva ta av bufferten från föregående år, vilket är helt i sin ordning. Men jag talade i det här inlägget fortfarande bara om uttag ur portföljen. Det tillkommer ju ytterligare en dimension om vi blandar in en kontantreserv. Det är om detta jag skulle vilja ha er input idag. Se nedan mail från en läsare:

"Jag vet att du inte själv är där att du ska börja ta ut pengar för att leva på, men det vore intressant att höra hur du tänker. Och hur andra i Sverige tänker, som Storugglan och andra som redan är FIRE. Jag har bara läst och hört om strategier från USA och det skiljer sig ju rätt mycket med skatter (och sjukvård). Jag har själv börjat leva på mina tillgångar efter sommaren och tänkte att det var skitenkelt. Jag har drygt tre års kostnader i cash (knappt 10 procent av mina tillgångar) och 20 procent i obligationer för att ”smoothen the ride”, resten i indexfonder. Uttag baserat på 3 procent snarare än 4. Tanken var att jag skulle använda kontanterna tills de är slut för att minimera ”sequence of return risk” och låta ISKen jobba vidare (eller sjunka, vad vet jag).

Men nu har jag blivit osäker på om det är dumt att använda kontanterna medan börsen rusar och att det finns en risk att jag står utan kontanter när börsen är som lägst (jag vet att det låter som marknadstajming och det är det väl på ett sätt, men jag vill verkligen inte börja lönearbeta igen). Jag försökte läsa big Ern och hans serie om uttagsstrategier efter att ha lyssnat på honom på Choose FI x2 och the MadFientist. Men fasen vad jag kände mig som en idiot. Jag fattade rätt lite av hans texter och kunde inte dra några slutsatser. Tanja Hester verkar ha strategin att ta från aktier om Shiller PE ratio for S&P 500 är över genomsnittet och från räntepapper när den är lägre. Samtidigt har hon cash - och när fasen använder hon dem??

Pension får jag inte förrän om knappt tjugo år, så pengarna ska hålla ett bra tag och helst lite till. Däremot har jag inga barn, så stashen får gärna försvinna när jag är runt 100. Min man har inte fattat att han är FI (oberoende av mig), så han jobbar fortfarande. Det ger ju också en viss krockkudde. Ja, det här blev mer av ett case än en fråga. Men du ser, osäkerheten är stor. Därför vore det intressant med en bloggpost om uttagsstrategier!"

Mitt spontana svar till den här läsaren var att tvinga sig själv att slakta ISK när börsen är hög och inte nalla kontanter förrän vid långvarig nedgång, Hester style*. Vad tycker ni?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Kontanterna använder hon kanske som buffert ifall frysen går sönder och hon inte har lust att sälja obligationer?

A new deal

Gullizar. Från och med nu kommer jag att dra ner mitt bloggande till tre gånger i veckan. Jag tänker vara så badass att jag inte ens ger en motivering till mitt handlande, ni får helt enkelt spekulera i varför. Kanske...

...har jag kalendern full med de modelluppdrag jag fått i sviterna av att min 12-åring klipper mitt hår.
...väntar jag trillingar i syfte att maxa flerbarnstillägget och kräkningarna gör att jag bara kan sitta upp fem minuter åt gången vilket försvårar arbete vid datan.
...har jag fullt upp med skolarbete och dessutom ett nytt hobbyprojekt som gör att jag inte har så mycket tid över som jag är van vid.
...har jag ingenting mer att säga på temat sparande - gå i frid mitt barn.

Så - planerat schema är: Måndag. Onsdag. Fredag, start nu.

Mvh/
FruEfficientBadass

Lean & tvätten

Inlägget innehåller reklam genom annonslänk till Bokus!

Jag har ju vid ett antal tillfällen skrivit om Eva Jarlsdotter och hennes varsamma handledning i lean@home. Särskilt fäst var jag vid avsnittet om tvätten, eftersom just detta område verkar vara ett problem i de flestas liv. Särskilt om man har familj. Det är som att tvätten äter en levande och till dags dato har jag bara stött på en tvättstuga som ser ut som i inredningsmagasinen och det är hemma hos familjen IGMR. Å andra sidan är 50% av familjen interiörproffs så en kan anta att de utgör undantaget.

Hos resten av befolkningen ser det mer ut som om någon sprängt en torktumlare och rusat därifrån. Apropå Eva Jarlsdotter så hade hon vänligheten att skicka mig sin nya bok: Lev helt enkelt (notera den lilla svalan jag fick å). En sorts utökad "Lean@home" skriven tillsammans med den tyska f.d. Ikea-medarbetaren numera raw life coachen (!) Jeanette Guttenberg. Rikligt illustrerad och mycket inspirerande och du kan skaffa den här om du inte hittar den på bibblan.

Den förmedlar en kravlös laissez-faire-känsla, utan att för den skull ge fingret åt ordning och reda. Tvärt om, menar boken. Med struktur får du de där luftfickorna som gör vardagens full av njutning. Att tro att man fångar dagen YOLO genom att inte sätta rutiner för de praktiska aspekterna är ungefär lika långsiktigt genomtänkt som den gamla kissa-i-brallan-metaforen.

Jag tänkte på den här boken när jag tog mig an vår tvättlösning här på landet. Fram till rätt nyligen skedde all tvätt väldigt ad hoc. Nästan uteslutande på sommarhalvåret och i rätt liten omfattning eftersom man mest går runt och slasar i shorts och något linne veckor i sträck. Men nu, med vardag och vissa krav på klädkod*, behöver tvätt-tråden nystas upp, för att använda Jarlsdotter-vokabulär.

Tråden som den såg ut pre projekt:
1. Tvätt landar i tre tvättkorgar. En vit, en färg och en blandad i småttingarnas flygel.** Som regel glömmer jag bort att vittja småttingarnas smutstvätt med resultatet att de plötsligt inte har några underkläder att ha på sig. Gärna precis innan de ska på klassresa e d.
2. Kläder tvättas i den lilla maskinen.
3. Någon förbarmar sig över tvätten någon dag efter att maskinen slutat gå. Denne någon måste då hiva ner tvätten i en korg och ta sig upp på plan två, där vi har torkvind.
4. Jag älskar torkvinden. Den är stor och rymlig och har man livlig fantasi kan man låtsas att man levde på 40-talet under kriget och att man har varit i ån och tvättat sina mörkläggningsgardiner. MEN det är så här års svinkallt och saknar el så går man upp sent på dagen får man famla i blindo.
5. Efter en vecka eller så börjar vi sakna prylar och då knuffar vi upp den vi kan avvara på torkvinden för att hämta ner tvätten igen. Sen ligger den i matsalen och tinar ett tag så att man ska idas röra vid den utan att få köldchock. Någon dag senare landar kläderna på folks respektive byråer.
6. Cirka 5% av våra kläder kräver strykning. Detta är hemskt. För då måste man upp på plan två igen, där jag under sommaren ställt i ordning ett strykbord. Och även om där finns lyse är det inte uppvärmt. Burr!

Lång historia detta jag vet, men låt mig visa slutklämmen enbart i bilder:

1. Vi har skaffat två torkställningar som står i "galleriet" i direkt anslutning till badrummet (vars dörr du skymtar till vänster i bild). Det betyder att man inte behöver gå mer än två meter från tvättmaskinen för att hänga tvätten = minimal tröskel. Tycker du att det ser rörigt och fult ut? Det är korrekt. Men det är funktionellt. Och funktion är, som jag lärde mig på en kurs om EAN-koder, vackert. Tycker du att den här bildtexten är lång? Det är korrekt bitch men jag lovade ju bilder och då blir det såhär.

2. När vi får främma't plockar vi emellertid bort all tvätt så att det ser hyfsat ordningsamt ut. Är man riktigt ambitiös kan man ju faktiskt vika ihop torkställningarna och ställa dem i städskrubben, men så ambitiös var jag inte inför denna fotning. Jag menar, tvåtusen random svenne bananas, vem bryr sig.  

3. Jag tog ner bordet som jag använde som strykbord. Med en förlängningssladd dold under mattan har jag immediate access till varmt strykjärn om jag så vill. Detta bord står alltså en meter ifrån den svarta torkställningen du såg på bild 2. Noll tröskel. För att vara riktigt sömlös hänger jag det strykta plagget (i det fall det är en överdel) på samma galge plagget torkat på och bär direkt in det till dess slutdestination. Eftersom alla i hushållet (minus en, men den har inte stryk-krävande plagg) har klädstång är det bara att hänga upp. Kanske tar jag med en tom galge tillbaka till torkställningarna, så att antalet är detsamma hela tiden cirka. Stryktjärnet fick jag gratis av modern som helt otippat hade runt fyra exemplar av denna modell från tidigt 70-tal.

4. Här ser ni en närbild på den ej använda spis på vilken vi stuvar undan färgburkar för vinterförvaring (blå låda - har figurerat på Insta om ni minns), brandsläckare och diverse annat, bland annat en korg med udda strumpor. På toppen ser ni en plastkorg för att transportera tvätten metern från badrummet till torkställningarna (man ställer då korgen på spisens tomma yta) och sedan för vidare transport av torra, på strykbordet vikta, plagg till respektive byrå i huset. Tjopp tjopp. 

5. Bonusbild! Se så fint min manlige släkting dekorerat samma hörna sent 80-tal. Även han hade någon form av tvättlina hängande här. Men därutöver också en massa dyrgripar. Sladdar, krukor, en transistorradio, ett strykjärn från sent 1800-tal, lödutrustning och annat användbart. (Jag kommer att hamna i helvetet för mitt baktalande av död släkting, jag vet. Men eftersom jag ändå ska dit kan jag lika gärna passa på och få valuta för lidandet).

Det enda jag inte löst är hur jag ska få med småttingarnas kläder vid tvätt. Jag kommer att glömma dem, de kommer att glömma dem. Att inte ha en tvättkorg i deras närhet = smutstvätt på golvet. Not an option. Hur gör du?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Nej jag skojar givetvis. Enda gången vi har klädkod är när min man en gång varannnan månad ska ner till Stöckhölm och gå på möten och då stryker han en skjorta.
** Haha! Det trodde du inte va! Att jag skulle nyttja sådan överdådig vokabulär men se jo - jag hävdar att de har en egen flygel bestående av två rum bortom salen.