Uttagsstrategier

De flesta som läser bloggen är i ackumuleringsfasen och vi har inte diskuterat uttagsstrategier sådär vansinnigt mycket. Men nu börjar det trilla in lite frågor vilket nog inte primärt handlar om att fölk sparat 64% av sin nettoinkomst i 11 år utan att fölk insett att de typ redan är FIRE på grund av befintligt stash, försäljning lägenhet, insikt i att man inte behöver sina årsomkostnader gånger 25 eftersom man kan gigga alternativt får lite uppbackning av pensionen i framtiden.

Jag har tangerat ämnet i ett inlägg som handlade om 4%-regeln där jag landade i slutsatsen att man som FIRE sitter säkrare i båten om man varje år räknar om sitt uttag enligt nämnda regel istället för att stirra sig blind på det kapital man hade vid sluta-jobba-tillfället och insistera på att ta ut 4% av just exakt detta belopp varje år framöver. Det blir då flexibla uttag där du ett år (hög börs) utan problem kan ta ut dina 4-5-8% whatever (och kanske till och med buffra lite pengar eftersom du rimligtvis lever på mindre än vad som motsvarar 4% av en högt värderad börs) för att i låga år ta ut 4% av den slimmade kapitalstorleken. Detta kanske gör att du kan behöva ta av bufferten från föregående år, vilket är helt i sin ordning. Men jag talade i det här inlägget fortfarande bara om uttag ur portföljen. Det tillkommer ju ytterligare en dimension om vi blandar in en kontantreserv. Det är om detta jag skulle vilja ha er input idag. Se nedan mail från en läsare:

"Jag vet att du inte själv är där att du ska börja ta ut pengar för att leva på, men det vore intressant att höra hur du tänker. Och hur andra i Sverige tänker, som Storugglan och andra som redan är FIRE. Jag har bara läst och hört om strategier från USA och det skiljer sig ju rätt mycket med skatter (och sjukvård). Jag har själv börjat leva på mina tillgångar efter sommaren och tänkte att det var skitenkelt. Jag har drygt tre års kostnader i cash (knappt 10 procent av mina tillgångar) och 20 procent i obligationer för att ”smoothen the ride”, resten i indexfonder. Uttag baserat på 3 procent snarare än 4. Tanken var att jag skulle använda kontanterna tills de är slut för att minimera ”sequence of return risk” och låta ISKen jobba vidare (eller sjunka, vad vet jag).

Men nu har jag blivit osäker på om det är dumt att använda kontanterna medan börsen rusar och att det finns en risk att jag står utan kontanter när börsen är som lägst (jag vet att det låter som marknadstajming och det är det väl på ett sätt, men jag vill verkligen inte börja lönearbeta igen). Jag försökte läsa big Ern och hans serie om uttagsstrategier efter att ha lyssnat på honom på Choose FI x2 och the MadFientist. Men fasen vad jag kände mig som en idiot. Jag fattade rätt lite av hans texter och kunde inte dra några slutsatser. Tanja Hester verkar ha strategin att ta från aktier om Shiller PE ratio for S&P 500 är över genomsnittet och från räntepapper när den är lägre. Samtidigt har hon cash - och när fasen använder hon dem??

Pension får jag inte förrän om knappt tjugo år, så pengarna ska hålla ett bra tag och helst lite till. Däremot har jag inga barn, så stashen får gärna försvinna när jag är runt 100. Min man har inte fattat att han är FI (oberoende av mig), så han jobbar fortfarande. Det ger ju också en viss krockkudde. Ja, det här blev mer av ett case än en fråga. Men du ser, osäkerheten är stor. Därför vore det intressant med en bloggpost om uttagsstrategier!"


Mitt spontana svar till den här läsaren var att tvinga sig själv att slakta ISK när börsen är hög och inte nalla kontanter förrän vid långvarig nedgång, Hester style*. Vad tycker ni?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Kontanterna använder hon kanske som buffert ifall frysen går sönder och hon inte har lust att sälja obligationer?

33 kommentarer:

  1. Min uttagsstrategi ser på planeringsstadiet ut som så att jag säljer av 0.25% av fondandelarna varje månad och använder summan på samma vis som en lön.
    I sverige har vi ju månadslön med följande månatliga löpande kostnader.
    Årliga uttaget motsvarar då 3% (+lite ISK skatt)

    Att ha en massa pengar mögandes på ett bankkonto som många FIRE verkar ha förstår jag mig inte på. Det är ju en väldigt stor kostnad man tar för den tryggheten, jag föredrar att ha säkerhetslinor i form av flexibilitet och anpassningsbarhet istället för att göra avkall på avkastning.

    Räkneexempel där man i snitt har 1 års kostnader på ett bankkonto till 0.7% ränta istället för 4% på ISK med 20k/mån spend ger (240000*0.033)/12=660spänn i månaden , ett alltför dyrt pris enligt mig. Time in market>timing the market. Att man ska sälja av lite mer på toppen är nog lättare sagt än gjort

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Time in market>timing the market" I like! Likaledes gillar jag din tanke att ta ut månadsvis. Då är det verkligen maximal exponering mot marknaden. Jag har tidigare tänkt halvårsvis, men varför göra på det viset egentligen? Det tar två dagar att få in pengarna från ISK:en.

      Radera
    2. Ja det blir lite mer som en vanlig hushållsekonomi med mer hanterbara summor, där man kan månadsspara av sin "lön" till en ny teve eller vad man nu går igång på.
      Alla sätt är bra utom de dåliga och detta är ju som också storuppglan skrev nedan mest fråga om psykologi. Ett mind-game som man kan anpassa till sig själv och rigga för att vinna. hehe

      Radera
    3. Det sägs ju att det bästa är att månadsspara för att man ändå inte kan tajma upp och nedgångarna. Då borde ju det bästa för uttag vara det också för att sprida riskerna.

      Radera
  2. Det här är en komplex fråga och svaret är säkert väldigt individuellt.

    Men det finns en väsentlig och allmän skillnad mellan uttagsfasen och ackumuleringsfasen som man måste inse: under uttagsfasen finns det ingen uppsida i börsnedgångar. När man ackumulerar kan man glädja sig åt att man får mycket för pengarna när man handlar.

    Under uttag innebär nedgången att förlusten måste realiseras kontinuerligt om man saknar kontantbuffert. Om nedgången blir djup och lång kan det bli mycket dyrt.

    Personligen har jag valt att ha tre års utgifter i cash. Det utgör i runda slängar 10-15% av mitt kapital. Planen är att framöver typ var tredje till var sjätte månad se över detta och sälja av så att jag vidhåller den balansen. Om börsen under tiden råkar ut för en signifikant sättning kan jag välja att avvakta upp till tre år innan jag säljer med en förhoppning att det hinner återhämta sig.

    Det funkar för mig och säkerställer god nattsömn. Men jag är ju inte någon ungdom. Om fem år kan jag ta ut en respektabel pension och jag saknar barn så mitt kapital kan gott få gå åt....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja nattsömn är ju viktigt och hur man får den är olika. Jag å min sida skulle få lätt panik om jag hade 3årslöner på sparkonto samtidigt som börsen rusar :)
      Maximal exponering och svängigheten det innebär kompenserar jag genom flexibilitet i hur mycket pengar jag behöver. Skulle ISKen gå ner 20% så får jag ut 20% mindre, men det tänker jag ha marginal för, att dra in svångremmen ett halvt snäpp i ett sånt scenario skulle kännas helt och hållet naturligt.
      Med ett bufferkonto modell större skulle jag istället kunna fortsätta ta ut 100% även om börsen går ner, men samma sak där, det skulle innebära att jag överutnyttjar kapitalet och går o hoppas på en börsvändning innan bufferten sinar och det skulle jag inte heller gilla.

      Jag föredrar att hårt koppla storleken på mitt uttag till kapitalets storlek/utveckling då det harmoniserar med mitt lite sparsamma sinnelag+bonus att pengarna garanterat aldrig kan ta slut.

      Radera
  3. Har man tillräckligt med pengar (vilket man har med 3% uttag) och tillräckligt hög aktieandel (vilket man har med minst 70%) så handlar det enligt min mening bara om psykologi, dvs hur orolig blir man när det går ned mycket. Varför jaga efter en mer pengar än man behöver om det gör en orolig?

    Hur orolig man blir vid en rejäl nedgång vet man, enligt min mening inte förrän man varit med om en. Det var inte förrän vi första gången tappade 25% som vi vande oss vid detta och kunde rycka på axlarna nästa gång det skedde. Så man kanske ska stresstesta sig själv innan man bestämmer hur hög aktieandel över 70% man vill ha.

    Det finns studier som visar att den långsiktiga avkastningen ökar (med åtföljande volatilitet) upp till 80% aktier. Därefter gör det ingen skillnad, förutom 100% aktier som tenderar att ge lägre avkastning.

    Vi var i ungefär samma sits som frågeställaren när vi slutade för ett antal år sedan. Nästan 20 år till pensionen. Vill undvika att behöva arbeta. Runt 3% startuttag. Nu efter ett antal år har portföljen vuxit ohemult och vi har ökat konsumtionen successivt med bibehållen eller till och med sänkt uttagsprocent och därmed skapat utrymme för svångremmen om det skulle behövas.

    Med detta sagt så har vi bestämt oss för följande strategi (med räntor avses högräntekonto eftersom svenska ränte/obligationsfonder är ett sämre val i dagens läge; utländska ränte/obligationsfonder är ett annat tillgångsslag och inte aktuellt för oss):

    Om andelen räntor understiger fem års levnadsomkostnader och portföljens aktiedel ökat i värde under det senaste året: Sälj aktier för att återställa andelen räntor till fem års levnadsomkostnader. Undvik dock att sälja med förlust.

    Om andelen räntor understiger fem års levnadsomkostnader men motsvarar minst två års levnadsomkostnader och portföljens aktiedel minskat i värde under det senaste året: Avvakta ett år.

    Om andelen räntor understiger två års levnadsomkostnader och portföljens aktiedel minskat i värde under det senaste året: Sälj aktier för att återställa andelen räntor till två års levnadsomkostnader.

    Om andelen räntor understiger två års levnadsomkostnader och portföljens aktiedel ökat i värde under det senaste året: Sälj aktier för att återställa andelen räntor till minst två års levnadsomkostnader och eventuellt mer beroende på hur mycket portföljens aktiedel ökat i värde. Undvik dock att sälja med förlust.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis såhär går mina tankegångar också, att jobba med rebalanseringen av aktieandelen för att avgöra vilket tillgångsslag som ska användas till de löpande kostnaderna under uttagsfasen. Bra strategi att låta ränteantelen variera mellan ett förutbestämt max och min.

      Jag befinner mig i ackumuleringsfasen och funderar lite på vilken aktieandelsnivå som är rimlig. Just nu ligger jag på 70% aktier men funderar på att öka aktieandelen något. Har du nån länk till den studien som pekar på att 80% aktier är en optimal nivå? Vore intressant att läsa.

      /AK

      Radera
    2. "Det finns studier som visar att den långsiktiga avkastningen ökar (med åtföljande volatilitet) upp till 80% aktier. Därefter gör det ingen skillnad, förutom 100% aktier som tenderar att ge lägre avkastning." Intressant! Det visste jag inte? Trodde det var raka vägen uppåt mot 100. Tål att tänkas på då jag just nu ligger 94% i aktier. Har retat min man för att han bara har 80% i aktier, kallat honom fegbralla etc. Får sluta med det då.

      Radera
    3. @FEB: "Intressant! Det visste jag inte? Trodde det var raka vägen uppåt mot 100."

      Du har rätt och jag fel. Åtminstone enligt Vanguard om USA 1926-2018:

      https://advisors.vanguard.com/VGApp/iip/advisor/csa/analysisTools/portfolioAnalytics/historicalRiskReturn

      Det är möjligt att det såg något annorlunda ut i början av 2010-talet, då jag letade underlag för vår exit.

      Är i likhet med din man en fegbralla med 80% aktier i dag. Men vi har ju inga andra inkomster. Annars skulle vi inte hålla så mycket på högräntekontot.

      Radera
    4. @Storugglan:"Du har rätt och jag fel." You made my Friday!

      Radera
    5. Hmm och jag som tycker sweet spot ligger på 120%

      Radera
  4. Dividends (Kontantutdelningen) täcker den vardagliga ekonomin. Dividends growth (Utdelningstillväxten) parerar inflationen.

    Perpetuum Mobile.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, en utdelningskramare. Personligen tycker jag att det är lite ogeneröst mot en själv att kräva att man ska kunna leva på utdelningen enbart, utan att kapitalisera på aktiernas värdeökning ex. utdelningar. Risken är att man hamnar i one more year syndrome ett eller ett par år för länge, utan att släppa fri sitt inre bästa (vilket i sig kan tänkas generera lite cash om man inte är lat som Storugglan) (jag skojar Storugglan).

      Tycker Frihetsgrader har en intressant poäng i att man också kan tillåta sig äta av kapitalet. Även MED barn. Jag menar, hur många lämnar efter sig en fullt fungerande perpetuum mobile till avkomman?

      Radera
    2. Jag är nog helt inställd på att våra sparade pengar kommer att gå åt. Det finns ett helt hus i ett bra område för barnen att ärva så småningom för att dryga ut sin egen pension. Men om jag känner mig själv rätt och min spariver så kanske jag blir lite för snål när den dagen kommer och lite för ovillig att summan ska minska alltför mycket. Förhoppningsvis kommer den att gå åt till nödvändigheter och en massa skoj och räcka gott livet ut tillsammans med pensionen på slutet.

      Radera
    3. Nå men den Perpetuum Mobile jag då beskriver enligt ovan tar öht inte hänsyn till att även den allmänna pensionen OCH tjänstepensionen kickar in efter några år.

      Min plan är snarare att bli alltmer generös mot mig själv.

      Radera
    4. Jag älskar folk som använder "nå" i löpande text och tal. Åländskt? Nejmen exakt, den allmänna pensionen och tjänstepensionen, arv och hans moster, allt detta späker vi bort i vår frugala strävan mot FIRE. Vi borde vara lite mer "YOLO saker löser sig", som alla andra, på black friday och allt.

      Radera
    5. Nå är måhända norrländskt i detta fall. Men det är inget jag använder mig av i min dagliga skriftväxling, endast i mer oseriösa sammanhang. Såsom i bloggvärlden.

      Excuse moi.

      Radera
    6. "Aha, en utdelningskramare. Personligen tycker jag att det är lite ogeneröst mot en själv att kräva att man ska kunna leva på utdelningen enbart, utan att kapitalisera på aktiernas värdeökning ex. utdelningar. Risken är att man hamnar i one more year syndrome ett eller ett par år för länge, utan att släppa fri sitt inre bästa (vilket i sig kan tänkas generera lite cash om man inte är lat som Storugglan) (jag skojar Storugglan).

      Tycker Frihetsgrader har en intressant poäng i att man också kan tillåta sig äta av kapitalet. Även MED barn. Jag menar, hur många lämnar efter sig en fullt fungerande perpetuum mobile till avkomman?"

      Är också utdelningskramare, men tycker vill inte lämna något efter mig (har inte ens avkomma...) och letar efter ett sätt att öka min konsumtion utöver utdelningarna alternativt "gå i frihet" tidigare än vad bara utdelningar tillåter. Just nu leder Vanguards dynamiska hybridmodell som jag skriver om bl a här http://utdelningssmalanningen.blogspot.com/2018/10/vanguards-dynamiska-hybridmodell-en.html

      Radera
  5. Det handlar mycket om riskvilja och att ha en egen, tydlig plan för både uppgångar och nedgångar. Livingafi skrev en serie bloggposter om uttag som är bra.
    https://livingafi.com/2014/05/09/drawdown-part-1-the-basics/

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Dis...; LivingaFI, mest välskrivna FIRE-bloggen evva. Den har allt. Minus aktuella inlägg. Ni som ännu inte läst den - bara gör't.

      Radera
  6. Hur funderar ni kring det här med sjukvård och äldreboende när ni blir äldre, jag menar om 20-30-40 år?
    Att det blir nödvändigt med eget kapital vid sådana tillfällen är nog ganska lätt att förutse, jag menar att staten skulle UTÖKA sina möjligheter att förse de som bor i landet med snabb och högkvalitativ sjukvård respektive äldreboende av god kvalite är nog att tro för mycket.
    Har ni mentalt avsatt någon miljon kronor eller mer för detta (räknat i nuvarande penningvärde), eller hur funderar ni på det?

    Med nettobelopp som är runt 20 000 i månaden (och 6 Mkr enl 4%) som många talar om idag - det räcker väl inte så långt om man funderar i dessa banor?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Anonym: Jag tror inte att det kommer att behövas eget kapital för att få lika bra eller bättre sjukvård och äldrevård om 30 år än den som finns i dag.

      Jag tror att det finns annat man kan göra för att garantera sig en god ålderdom än att ha någon extra miljon liggandes för ett sådant mindre sannolikt scenario. Nämligen fysisk träning, bra och lagom mat, ingen tobak, lite eller ingen alkohol, bra sociala relationer, mening med livet. Då kan man hoppas på att dö knall och fall när det är dags.

      Radera
    2. Ursäkta om mitt påstående påverkas av jag jag just på småbarnspappavis druckit ett par fredagsöl. Men alkohol på vid ålderns höst vore väl en god ålderdom? När man är så gammal att man har slutat att ta hänsyn till vad som är socialt accepterat och sista decenniet i livet glider runt lite småberusad var och varannan dag? Vore ett fint avslut enligt mig. :P

      Radera
    3. @Vardagsanalyser: Den mängden alkohol sliter så på kroppen. Tror inte det blir så angenäm ålderdom. I synnerhet inte om man har siktet inställt på att försöka undvika att bli ett omsorgspaket.

      Radera
  7. "Att det blir nödvändigt med eget kapital vid sådana tillfällen är nog ganska lätt att förutse" Du förutspår välfärdssamhällets kollaps hör jag? Det gör inte jag. Däremot satsar jag allt jag kan på att försöka att undvika onödiga hälsorisker så att jag inte behöver checka in på äldreboende i förtid för det är inga roliga historier, privata eller statliga.

    Har också bett min tandläkare montera en cyanidkapsel i en kindtand.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @FEB: Ser att vi tänker lika i detta. Ska just till att byta tandläkare. Måste kolla om cyanidkapseln finns i utbudet.

      Radera
  8. 50% utdelningsaktier som täcker upp levandsomkostnader, resterande fonder som säljs av X % per år oavsett hur börsen går för krydda i livet tex bea-sås till pommesen eller Tipo 00 mjöl till pizzadegen.

    SvaraRadera
  9. Jag läser och lär och samlar vidare, tack för alla kloka inlägg!

    SvaraRadera
  10. Boktips: Chris Mamula: Choose FI - Your Blueprint to Financial Independence

    SvaraRadera
  11. Å tredje sidan kollar Vanguard i den där jämförelsen helt på en 90-års period vad jag förstår.

    SvaraRadera
  12. Hej och välkommen till Spotcap Global Loan Services, jag heter Claudia Klein, jag är långivare och även lånekonsult.

    Behöver du stort finansiell förstärkning? behöver du ett lån för olika ändamål? om ditt svar är ja, kommer jag att råda dig att kontakta mitt företag via | spotcapglobalservices@gmail.com | eller meddela oss på WhatsApp: +4915758108767 | och ha ett lån på ditt konto inom 24 timmar eftersom vi tillhandahåller utmärkta lånetjänster över hela världen.

    Vi erbjuder alla typer av lånetjänster, vi erbjuder både långa och kortfristiga lån och du kan också låna upp till 15 miljoner euro. Mitt företag hjälper dig att uppnå olika mål med ett brett utbud av låneprodukter.

    Vi vet att det alltid har varit ett enormt problem att få ett legitimt lån För individer som har ekonomiska problem och behöver lösning på det, tycker många att det är så svårt att få kapitallån från sina lokala banker eller andra finansinstitut på grund av högt intresse ränta, otillräcklig säkerhet, skuld till inkomstkvot, låg kreditpoäng eller andra skäl

    Inga fler väntetider eller stressande bankbesök. Vår tjänst är tillgänglig dygnet runt - du kan få ett lån och slutföra dina transaktioner när och var du än behöver

    Vi tillhandahåller lånetjänster i världsklass 24 timmar. För frågor / frågor? - Skicka ett mail till | spotcapglobalservices@gmail.com | eller meddela oss på WhatsApp: +4915758108767 | & Få ett svar på ett ögonblick.

    Din familj, vänner och kollegor behöver inte veta att du har lite kontanter, bara skriva till oss så får du ett lån.

    Din ekonomiska frihet är i dina händer!

    SvaraRadera