Tankar om inflation et al

Jag fick för ett tag sedan ett mail av en läsare som efterfrågade en räknesnurra som tog hänsyn till inflation. Mitt tips är i vanlig ordning den här snurran där du kan peta in allt som tänkas kan. Jag har själv funderat några minuter över det här med inflation på sistone, eftersom det ryas om det en del i dagligmedia. Efter att ha läst MMM:s post på temat har jag emellertid beslutat mig för att inte hetsa upp mig alls. 

Nu är det ju Ukraina och allt domedagsaktigt som spås komma i dess kölvatten inklusive ekonomi. Ökade energipriser, genomslag på matpriserna (som en konsekvens av ökade energipriser). En annan sak som passerar mitt ytteröra med jämna mellanrum är oro för ökade bostadsräntor. Jag har emellertid inte gått djupare in på frågan och är verkligen inte rätt person att presentera en analys. Räntor låter så astråkigt att jag nickar till bara jag skriver om det i det här stycket.

Dessutom anser jag inte att någon av ovan faktorer kommer att ha någon större bäring på mitt framtida ekonomiska liv. Och innan ni opponerar er med kvalificerade argument kring räntekaos på 90-talet etc., lyss! 

Ta det här med inflation. Om vi bortser från att inflationsnivåerna fluktuerat stort över tid och även kommer att göra så framgent (ungefär som börsen går upp och ner) vänder jag mig emot den statiska inställningen. Ungefär som att du som människa har en fix utgiftsmassa varje månad, som kommer sig av en på förhand stipulerad spending på varorna X, Y och Z. Denna världsordning går icke att rubba, så när inflationen slår till sitter du där med skägget i brevlådan. Jag hävdar att du inte gör det, särskilt om du har ett frugalt mind-set som stavas flexibilitet. 

Ett mikroexempel. Du använder kosmetika och vill kvällstid befria dig från den i syfte att inte se ut som en nattklubbsvärdinna på dekis när du vaknar. Du kan vara riktigt badass och använda fast tvål från Barnängen, men det svider i ögonen. Du kan också köpa sminkborttagningsmedel. Jag gillar ansiktstvätt snarare än saker du torkar av med en servett. Jag skulle då kunna köpa exempelvis den här produkten:

Clarins Gentle Foaming Cleanser 125 ml kostar 285 kronor. Den är säkert helt underbar och hade jag fått en pall gratis hade jag inte med sur min tackat nej. Men nu har jag inte fått det, så jag nöjer mig med nedan produkt:

Nivea Refreshing Wash Gel 150 ml kostar på min Coop dryga 40 kronor. Under sommaren har det varit rabattkuponger så jag bulkade upp för 25 kronor styck. Jag noterade nyligen att priset höjts några kronor. Kanske ett utslag av inflationen vad vet jag. Men det ska infleras bra mycket mer om jag ens ska komma i närheten av Clarinsprodukten. Och om det krisar där får jag väl skala mossa från berget och gnida av underlagskrämen med. 

Boräntor. Visst hade det varit problematiskt om räntan för bolånen på vår lägenhet i Stockholm tredubblats. Då hade vi nästan betalat lika mycket för vår lägenhet som någon som hyr en bostad av vår storlek. Vi får emellertid minnas alla de år vi levt med superlåga räntor. En räntenivå som har möjliggjort ett aggressivt sparande som i dagsläget genererar pengar ur vår egen pengamaskin (eller kanske inte just i detta nu men som princip). Och vid hög inflation ökar även värdet på aktier och det är inte jag som säger det utan MMM.

Även bostäders värde tenderar att öka vid ökad inflation varför vi skulle kunna sälja av den och låta de extra hävstångsmiljonerna lindra våra ekonomiska trauman. Lättare sagt än gjort om man inte har möjlighet att få en hyresrätt men som skolexempel tycker jag att tankegången funkar. 

Poängen varandes att det finns två faktorer som påverkar en privatekonomi. Yttre faktorer (räntor, ryssar, inflation, börsläget, världsekonomin) och inre faktorer (hur du själv väljer att allokera dina resurser). Den förstnämnda kan du inte påverka och den andra kan du påverka. Låt gå att matpriserna ökar med fem procent under ett år. Det borde för en tvåbarnsfamilj motsvara runt 4 800 kronor (om man har en månadsmatbudget på 8 000 kronor). Man kan då välja att fortsätta att köpa samma varor som föregående år och böla för att man vid årets slut är 5 000 kronor fattigare. Eller så kan man vidta någon av nedan åtgärder:

- Övergå till mer vegetariskt

- Sluta köpa märkesvaror och istället köpa butikens generika

- Byta ut dyra ingredienser (färsk koriander) mot billiga (fryst koriander)

- Handla längs med golvet (där de billiga varorna ligger)

- Äta ärtsoppa varje torsdag (kostar dryga tian för familj)

- Förenkla frukosten genom att skala av dyra juicer och yoghurtar till förmån för fil och gröt

- Köpa frukt och grönt som är i säsong

- Alltid (eller nästan alltid) ta med matlåda

Ovan åtgärder kommer troligtvis inte bara att parera den femprocentiga inflationen. De kommer att slakta matbudget så att du kanske landar på minus 15-20 procent för mat under året i fråga. Jag skulle INTE bli förvånad. Liknande resonemang - att dina individuella köpval har större betydelse än makroekonomiska faktorer - förs även i Choose FI podcast (en kvart från slutet).

Dubblerade räntekostnader då. För oss skulle det motsvara ungefär tre tusen kronor extra i månaden för Stockholmslägenheten, eller 36 000 kronor per år. Hm, låt mig googla. Fem pers en vecka till Fuerteventura i februari, fyrstjärnigt förvisso men: 33 400 kronor. Check på den, vi skippar kanarieö. 

Jag har till och med svårt att hetsa upp mig över de höga elpriserna. El är kanske min favoritprodukt, efter vatten. Nu har jag förträngt januari månads elräkning för Q4, men har för mig att den landade på 14 000 kronor. Det vill säga 30 kronor per person och dag för att i ett stort, dragigt hus på landet njuta av all den komfort som möjliggörs av just elen, utan att vi behöver lyfta ens ett finger (mer än för att godkänna fakturabetalningen i bankappen). 

Jag skulle gladeligen betala det dubbla för el. Eller rättare sagt: Min priselasticitet är oändlig, jag skulle betala hur mycket som helst. I gengäld äter jag inte utelunch, avstår från fast fashion eller att göra naglarna på salong var fjärde vecka (bara den sista posten hade motsvarat drygt hälften av min del av elräkningen för en vintermånad). 

Om du vrider och vänder lite på saker och ting kommer du snart fram till att du inte sitter utlämnad till makroekonomiska nycker. Tvärt om är du i allra högsta grad kapten över ditt liv och din ekonomi, oavsett omvärldsfaktorer. Ganska harmlösa förändringar i vardagens spending får stora effekter på ditt långsiktiga sparande, medan omvärldsfaktorerna (som btw spelat dig i händerna under en bra tid nu) endast perifert påverkar dig. Sa jag och sen blev vi inkorporerade i det nya Ryssland. Men som Johan Glans sa i en föreställning från tidigt 2000-tal: Då får vi åtminstone ett starkt försvar.

Känner du oro inför räntor, inflation och andra vuxna begrepp?

Mvh/
FruEfficientBadass