Tankar om inflation et al

Jag fick för ett tag sedan ett mail av en läsare som efterfrågade en räknesnurra som tog hänsyn till inflation. Mitt tips är i vanlig ordning den här snurran där du kan peta in allt som tänkas kan. Jag har själv funderat några minuter över det här med inflation på sistone, eftersom det ryas om det en del i dagligmedia. Efter att ha läst MMM:s post på temat har jag emellertid beslutat mig för att inte hetsa upp mig alls. 

Nu är det ju Ukraina och allt domedagsaktigt som spås komma i dess kölvatten inklusive ekonomi. Ökade energipriser, genomslag på matpriserna (som en konsekvens av ökade energipriser). En annan sak som passerar mitt ytteröra med jämna mellanrum är oro för ökade bostadsräntor. Jag har emellertid inte gått djupare in på frågan och är verkligen inte rätt person att presentera en analys. Räntor låter så astråkigt att jag nickar till bara jag skriver om det i det här stycket.

Dessutom anser jag inte att någon av ovan faktorer kommer att ha någon större bäring på mitt framtida ekonomiska liv. Och innan ni opponerar er med kvalificerade argument kring räntekaos på 90-talet etc., lyss! 

Ta det här med inflation. Om vi bortser från att inflationsnivåerna fluktuerat stort över tid och även kommer att göra så framgent (ungefär som börsen går upp och ner) vänder jag mig emot den statiska inställningen. Ungefär som att du som människa har en fix utgiftsmassa varje månad, som kommer sig av en på förhand stipulerad spending på varorna X, Y och Z. Denna världsordning går icke att rubba, så när inflationen slår till sitter du där med skägget i brevlådan. Jag hävdar att du inte gör det, särskilt om du har ett frugalt mind-set som stavas flexibilitet. 

Ett mikroexempel. Du använder kosmetika och vill kvällstid befria dig från den i syfte att inte se ut som en nattklubbsvärdinna på dekis när du vaknar. Du kan vara riktigt badass och använda fast tvål från Barnängen, men det svider i ögonen. Du kan också köpa sminkborttagningsmedel. Jag gillar ansiktstvätt snarare än saker du torkar av med en servett. Jag skulle då kunna köpa exempelvis den här produkten:

Clarins Gentle Foaming Cleanser 125 ml kostar 285 kronor. Den är säkert helt underbar och hade jag fått en pall gratis hade jag inte med sur min tackat nej. Men nu har jag inte fått det, så jag nöjer mig med nedan produkt:


Nivea Refreshing Wash Gel 150 ml kostar på min Coop dryga 40 kronor. Under sommaren har det varit rabattkuponger så jag bulkade upp för 25 kronor styck. Jag noterade nyligen att priset höjts några kronor. Kanske ett utslag av inflationen vad vet jag. Men det ska infleras bra mycket mer om jag ens ska komma i närheten av Clarinsprodukten. Och om det krisar där får jag väl skala mossa från berget och gnida av underlagskrämen med. 

Boräntor. Visst hade det varit problematiskt om räntan för bolånen på vår lägenhet i Stockholm tredubblats. Då hade vi nästan betalat lika mycket för vår lägenhet som någon som hyr en bostad av vår storlek. Vi får emellertid minnas alla de år vi levt med superlåga räntor. En räntenivå som har möjliggjort ett aggressivt sparande som i dagsläget genererar pengar ur vår egen pengamaskin (eller kanske inte just i detta nu men som princip). Och vid hög inflation ökar även värdet på aktier och det är inte jag som säger det utan MMM.

Även bostäders värde tenderar att öka vid ökad inflation varför vi skulle kunna sälja av den och låta de extra hävstångsmiljonerna lindra våra ekonomiska trauman. Lättare sagt än gjort om man inte har möjlighet att få en hyresrätt men som skolexempel tycker jag att tankegången funkar. 

Poängen varandes att det finns två faktorer som påverkar en privatekonomi. Yttre faktorer (räntor, ryssar, inflation, börsläget, världsekonomin) och inre faktorer (hur du själv väljer att allokera dina resurser). Den förstnämnda kan du inte påverka och den andra kan du påverka. Låt gå att matpriserna ökar med fem procent under ett år. Det borde för en tvåbarnsfamilj motsvara runt 4 800 kronor (om man har en månadsmatbudget på 8 000 kronor). Man kan då välja att fortsätta att köpa samma varor som föregående år och böla för att man vid årets slut är 5 000 kronor fattigare. Eller så kan man vidta någon av nedan åtgärder:

- Övergå till mer vegetariskt

- Sluta köpa märkesvaror och istället köpa butikens generika

- Byta ut dyra ingredienser (färsk koriander) mot billiga (fryst koriander)

- Handla längs med golvet (där de billiga varorna ligger)

- Äta ärtsoppa varje torsdag (kostar dryga tian för familj)

- Förenkla frukosten genom att skala av dyra juicer och yoghurtar till förmån för fil och gröt

- Köpa frukt och grönt som är i säsong

- Alltid (eller nästan alltid) ta med matlåda

Ovan åtgärder kommer troligtvis inte bara att parera den femprocentiga inflationen. De kommer att slakta matbudget så att du kanske landar på minus 15-20 procent för mat under året i fråga. Jag skulle INTE bli förvånad. Liknande resonemang - att dina individuella köpval har större betydelse än makroekonomiska faktorer - förs även i Choose FI podcast (en kvart från slutet).

Dubblerade räntekostnader då. För oss skulle det motsvara ungefär tre tusen kronor extra i månaden för Stockholmslägenheten, eller 36 000 kronor per år. Hm, låt mig googla. Fem pers en vecka till Fuerteventura i februari, fyrstjärnigt förvisso men: 33 400 kronor. Check på den, vi skippar kanarieö. 

Jag har till och med svårt att hetsa upp mig över de höga elpriserna. El är kanske min favoritprodukt, efter vatten. Nu har jag förträngt januari månads elräkning för Q4, men har för mig att den landade på 14 000 kronor. Det vill säga 30 kronor per person och dag för att i ett stort, dragigt hus på landet njuta av all den komfort som möjliggörs av just elen, utan att vi behöver lyfta ens ett finger (mer än för att godkänna fakturabetalningen i bankappen). 

Jag skulle gladeligen betala det dubbla för el. Eller rättare sagt: Min priselasticitet är oändlig, jag skulle betala hur mycket som helst. I gengäld äter jag inte utelunch, avstår från fast fashion eller att göra naglarna på salong var fjärde vecka (bara den sista posten hade motsvarat drygt hälften av min del av elräkningen för en vintermånad). 

Om du vrider och vänder lite på saker och ting kommer du snart fram till att du inte sitter utlämnad till makroekonomiska nycker. Tvärt om är du i allra högsta grad kapten över ditt liv och din ekonomi, oavsett omvärldsfaktorer. Ganska harmlösa förändringar i vardagens spending får stora effekter på ditt långsiktiga sparande, medan omvärldsfaktorerna (som btw spelat dig i händerna under en bra tid nu) endast perifert påverkar dig. Sa jag och sen blev vi inkorporerade i det nya Ryssland. Men som Johan Glans sa i en föreställning från tidigt 2000-tal: Då får vi åtminstone ett starkt försvar.

Känner du oro inför räntor, inflation och andra vuxna begrepp?

Mvh/
FruEfficientBadass

37 kommentarer:

  1. Fast om man redan äter gröt till frukost, är vegetarian, inte fixar naglar på salong, inte åker på charter, inte sminkar sig så de billigaste rengöringsmedlena behövs inte alls, cyklar så ingen dyr diesel. Dvs slimmat sitt frugala liv med dig som guru. Då är det sparkvoten som minskar när boräntor och annat jag inte kan påverka ökar. Fast jag är ok med det, jag lever i ett fritt, demokratiskt land med allemansrätt och pensionssystem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Amen. Kan f ö rekommendera att läsa Cornucopias senaste inlägg.

      https://cornucopia.se/2022/03/breaking-en-amerikansk-arleigh-burke-klassens-robotjagare-pa-vag-in-till-stockholm/

      Radera
    2. <3 kärlek <3

      https://invite.bestsecret.se/VZS-8D3-K3M?c=se&utm_campaign=copylink_invitation&utm_medium=copylink&utm_source=invitation&utm_content=registration

      Radera
  2. Nej, det är ett litet bekymmer i dagsläget. Jag är mer orolig för krig och mänskligt lidande.

    Som sambo i en 2a som inte ligger i Stockholm känns det safe. Om vi vill dra ner extra på kostnaderna gör vi det. Vi hade snålmånad i feb. Nu är det dock nice med en matbudget på 5 000 kr för oss. Lönecavan är inkluderad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lönecavan får aldrig kompromissas bort.

      Radera
  3. Det är ju sällan vi rika i världen som drabbas först. Vi kan som sagt ändra våra vanor och ändå förbli lagom varma, mätta, utvilade och trygga. Man kan roa sig med wid.world/income-comparator/ om man vill känna sig rik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Av alla saker P fuckat upp i sitt master cluster fuck så är det ju ett års i princip förlorad veteskörd av några av världens största producenter. Och det är företrädesvis fattiga länder som kommer att drabbas. Hoppas "någon" NGO e d är på pucken snabbt för omfördelning resurser. En och annan i väst klarar att dra ner på kaloriintaget ett år eller två.

      Radera
  4. Ja, är absolut orolig. Som långtidssjukskriven (min sjukpenning ökar ej med inflationen och har varit samma i fem år nu) har jag inte direkt något att dra ner på längre. Jag fryser redan här hemma för att hålla elräkningen på en hanterlig nivå, har knappt råd att köra min (skruttiga) bil. Fika ute, för att inte tala om resor, var det längesen jag hade råd med. Använder redan bara hudvård som jag får på recept = gratis. Handlar bara begagnat när jag behöver något. Dricker ingen alkohol. Osv. Och nu kommer jag alltså sannolikt att behöva dra ner på matkontot ännu mer.

    Nej, jag lär inte svälta eller så, och även jag har perspektiv nog att ha skänkt pengar till Ukraina, men mitt liv som redan är väldigt kringskuret av sjukdom och att inte kunna köra bil särskilt mycket kommer nu att bli ännu tristare.

    Visst, jag har en buffert som jag sparade ihop innan jag blev sjuk (och jag har lyckats spara en del även av sjukpenningen). Den är dock inte tänkt att gå till löpande utgifter, speciellt som jag ju inte lär kunna fylla på den eftersom jag inte kan öka min inkomst (kronisk sjukdom). Om något riskerar jag att när som helst bli utförsäkrad och då lär den behövas.

    Jag är i sammanhanget oerhört glad att min bostad är helt avbetald så den behöver jag åtminstone inte vara rädd att bli av med. Och jag har inga barn att vara bekymrad för. Men det är ändå knappast "harmlösa" förändringar vi pratar om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur? För välmående medelklass är det inga problem med skenande priser på basvaror (el, mat, drivmedel) men för oss längst ned med minimilön/sjukpenning blir det väldigt kännbart.

      Radera
    2. Hej! Jag jobbade på Försäkringskassan för en massa år sen och då kunde man räkna om långtidssjukskrivnas SGI enligt KPI. Kolla med din handläggare om det kan vara något för dig? Känner inte din handläggare till det så fråga specialisten (befattningen precis över handläggaren).
      Må gott och grymt jobbat att du sparar av din sjukpenning!

      Radera
  5. Inflationen för FIRE-ish folk är inte så farlig direkt, det är stagflation och andrahands konsekvenser som är vad du ska oroa dig för (om något dvs).

    Säg att det verkligen drar iväg nu pga 1: logistikproblem i världen av covid och nu av effekterna av kriget/sanktioner, 2: priset på energigår upp då ryssland exporterar massa gas/olja till eu (30% av tysklands uppvärmning är ex "rysk-vegan-gas" tack vare "miljövänner"). 3: vete blir dyrare då ryssland och ukraina är/var världens 3 och 5 största producenter. Så säg att vete blir 4 gånger dyrare i slutet av 2022 (en pessimistisk men inte helt osannolikprognos). Då kommer ett paket spaggeti kosta ca 40 kronor i sverige, vilket är jobbigt för FIRE-folk som gillar pasta, men värre för folk med dåliga marginaler redan nu. Dessväre är den riktiga effekten på exempelvis egypten som inte kommer ha råd med mat alls. Exempelvis har egypten blivit av med 60% av sin matimport nu när ryssland inte kan exportera dit och ukraina inte ska exportera mat för att de behövs till kriget (och de kan inte producera mer under kriget). Förra gången vi hade vetepris som var 3 gånger så dyrt som idag i egyten skedde arabiska våren, och då var det priset relativt lokalt i egypten. Nu pratar vi globalt 4 gånger priset, det finns en risk för världsvält helt enkelt och med detta kommer mer krig/oro, ökad brottslighet, flyktingar osv.

    Sen lite mer lokalt i sverige, om alla hanterar inflationen med att dra ner på sina köp så kommer detta att motverka inflationen, tyvärr genom att massa företag går omkull och massa personer blir av med jobbet.

    Att säga att inflation inte är ett problem är att vara väldigt priviligierad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Att säga att inflation inte är ett problem är att vara väldigt priviligierad." Medveten om detta. Dessutom skrev basinlägget innan Ukraina, jag la bara till det där om kriget innan publicering. Jag avser ovan mer de orosmoln vi hade före kriget och hos snitt-svenne-banan. Stagflation måste googlas.

      Radera
    2. Stagflation är inflation utan tillväxt. Enklaste är att tänka att priser går upp men inte lönen. Det finns inget positivt med Stagflation, med inflation kan du ju exempelvis enkelt amortera bort lån för att du tjänar mer.

      Radera
    3. 4 gånger högre producent/produktionskostnad ger inte 4 gånger högre butiks/kundkostnad. Vi kommer ha högre kostnader och kommer anpassa oss till dem. Andas lugnt.

      Radera
    4. Det var priset som skulle vara 4 gånger så högt, inte produktion + transport osv, med det sagt så var det pessimist analysen som inte är mest trolig men har obekvämt hög sannolikhet (mer än 0).

      Men kontentan kvarstår, vi i sverige har råd med högre priser till och med de fattigaste, i egypten blev man på några dagar av med 60% av all importerade mat man skulle få för året. Import står också för en stor del av deras totala matinförskaffning. När bara varannan person kan köpa bröd så kommer inte produktionskostnaderna för bröd att gå upp utan priset. Den globala produktionen kommer att minska kraftigt 2022 och all produktion kommer vara dyrare, det kommer även vara dyrare att lagra/kyla och transportera. Så jo, priserna kommer fortsätta uppåt ett tag.

      Den som lever får se.

      Radera
  6. kemiläraren14 mars 2022 10:37

    Jag håller med, det bästa man kan göra för sig själv är väl att redan nu leva av mindre. Vi har motsats till många vi känner haft en mer aggressiv amortering på vårt bostadslån, kanske inte det som är smartast rent ekonomiskt - men det har känts bäst i magen. Mentalt skönt att se bolånet minska. Dessutom har vi en buffert, om räntorna skulle öka kan vi ta av amorteringspengarna och lägga på räntor (om det skulle behövas).

    Har bekanta som köpt en lägenhet i innerstan, de renoverade kök och sen fick de bostaden uppvärderad och kunde således komma runt amorteringskravet. De sitter ju och bara betalar ränta och var mycket nöjda över att inte behöva amortera. (kan ju tilläggas att de pengarna som skulle amorteras inte läggs in i fonder utan levs det goda livet för).

    Har börjat se det som en sport nu att enbart handla kläder beg eller få. Var senast hos en gammal grunskolekompis som hade fått kläder från en annan person och vissa passade inte. Fick således gratis 1 par byxor, 2 st sportBH (av mer yoga typ än löptyp) samt 2 bikiniöverdelar - helt gratis! (en av de sakerna jag behöver köpa till denna säsong är en ny bikini!) Och kläderna var superfräsha!

    Inventeringen av dotterns ytterkläder visar att vi ännu en säsong kommer klara oss utan att köpa nytt (beg). Har under hennes 2 års levnadstid bara behövt köpa 1 vinteroverall (på tradera) när det gäller ytterkläder. Dessutom har jag kunnat sälja kläder som vi fått för 1000kr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fem av fem! Och då får en anta att lärarlönen är något sånär representativ för snittsvensken.

      Radera
    2. kemiläraren15 mars 2022 11:26

      Har även ett dilemma som kräver snabba svar. Nuvarande regnjacka börjar krångla i dragkedjan. Av erfarenhet vet jag att den nu snart kommer gå sönder. Igår hittade jag en ny regnjacka på tradera (med lappar kvar!) för några hundralappar mindre än i affär. Köpa och hänga i garderob tills gamla går sönder eller vänta tills det händer?

      Radera
  7. Funkar för de som redan har 33000 liggandes för Spanien resan men inte lika bra för de som inte har det

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det görs runt 12 miljoner fritidsresor varje år.

      https://www.erv.se/contentassets/da75ad6d49eb4767af5db7a9fc3a30fc/vagabonds-resebarometer-2019-tabellerna.pdf

      Så ofta åker svenskarna utomlands

      "När de ska svara på hur ofta de åker utomlands visar det sig att de flesta åker 2 gånger om året (31 procent). 26 procent svarar en gång om året och 22 procent svarar 3 gånger eller fler. 10 procent åker vartannat år och 11 procent åker mer sällan än så."

      Så merparten av svenskarna har en Spanienbuffert att ta av.

      Radera
    2. ok men tanken är väl att vi som följer bloggen ska skära ner på våra kostnader (bla genom att inte resa) och slutar eller går ner kraftigt i arbete - men nu ska vi plötsligt ha en Spanien buffert varje år som kan utnyttjas?

      Radera
    3. Det är väl upp till var och en att bestämma hur stort FIRE-kapital en vill ha.

      Radera
  8. PrisELasticitet! Där satt den...

    /B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gift med göteborgare, waisting your bullets :).

      Radera
    2. Fadersfiguren från uppväxten kom från Utby så det yttrar sig mer som ett besvärande tvångssyndrom. Ber om ursäkt.

      /B

      Radera
  9. Om man redan vidtagit de där åtgärderna då? Jag kan inte äta mer vegetariskt, färre märkesvaror eller dyra juicer. Fan, vad det är synd om mig!

    SvaraRadera
  10. Åjo, jag tycker mig ha sett att du köper nya löparskor minst en gång vart femte år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Betydligt oftare än så, men nästan alltid utgångna modeller, på nätet från billiga nätbutiker i siestaländer. Så inte mycket att göra där heller.

      Radera
  11. Intressanta jämförelser, de förutsätter att man har ett val. Tror att ganska många människor inte väger Clarins mot Nivea, utlandsresa mot räntor eller generika kontra märkesfabrikat i livsmedelsaffären. Visar hur privilegierad du, och även jag, är som har ett val att göra. Kan bli betydligt tuffare framöver för den som redan har en knaper ekonomi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. True that. Sen tror jag att ganska många människor, exempelvis den genomsnittlige svensken, kan göra en del val som antingen ger positiva resultat för privatekonomin eller mindre positiva resultat för privatekonomin. Enligt DI har sparutrymmet för "breda grupper" ökat med 10'/månad sedan 1990.

      https://www.di.se/nyheter/gyllene-tider-for-sparande-10-000-mer-i-spargrisen-per-manad/

      Jag vill också förtydliga att jag skriver med mig själv som utgångspunkt, varför jag använder ord som jag/vi. Hade det här varit en heltäckande analys av samtliga inkomstgruppers utmaningar vis-a-vis inflation et al hade jag nog trattat ner det i ett annat format än en blogg.

      Radera
  12. Hur ska man bära sig åt för att ha 8000kr/mån i matkostnad egentligen? Vi är förvisso inga storätare, men två vuxna en 4.5åring och en 2åring landar på strax under 3000kr/mån. Och då anstränger vi oss inte för att minimera kostnaden

    SvaraRadera
    Svar
    1. 8000 är väl vad Konsumentverket tycker att en familj på fyra borde lägga? Visst, skulle vara väldigt intressant att se exakt vad det är sån familj äter egentligen.

      Radera
    2. Håller helt med. Här finns 2 vuxna, en 11-åringoch en 17-åring. Matkontot inkl toalettpapper, schampo etc ligger på 1000 kr/vecka.

      Radera
    3. Oj, fyra personer på 1000kr/v! Bra jobbat. Äter de vuxna matlåda/lunch hemma då? Skulle vara jätteintressant att få exempel på er veckomatsedel.

      Radera
  13. Din bloggkollega Investerarfysikern hade ett inlägg i höstas kallat "Bästa strategierna för stigande inflation". Vi hade stagflation under 70-talet.
    //Erik G

    SvaraRadera
  14. Haha, tack för rolig läsning, som alltid! Skämt åsido står det ju inte mellan "ingen elförbrukning" och "elförbrukning utan någon som helst anpassning". De flesta gör justeringar vid någon kostnadsnivå, man har väl bara olika nivåer när man börjar klia sig i huvudet och se över möjligheterna. Vi har stängt av en extra kyl och satt golvvärmen i hallen på automatisk timer, detta minskade elkonsumtionen med 30% mot i fjol (kanske varmare i år också?). Några bekanta som har högre kostnader bytte till timdebitering och ställde in varmvattenberedare och luftvärmepump att värma på natten när elpriserna är minimala. Finns ju massor att smart man kan göra med minimal ansträgning, dvs utan att behöva skugga familjen för att släcka lampor och sådant. Tror det går allt mer mot timdebitering med smarta lösningar, eftersom elnätet inte verkar vara byggt för vår ökade elkonsumtion framöver med elbilar, elektrifierad industri etc.
    Ha det bra!

    SvaraRadera